AV FE , ot > LAHOLMS TIDNING- - =TT : Regeringen här lyckats GENS kats, men vi är inte helt säkra "STORA MAL för några & år se- på att värken sovialdemokra- dän var att dämpa den infla- terna eller högem och follkpar- I : tionsdrivande "överkonjunktur, = tiet anser, att det pris 5 sk ; som, rådde; Olika medel ' till--" folket nu dagligen får a " greps; kreditransonering, inve- "är" skäligt. ; steringsbegränsning och ' Slut” +” SÄRSKILT HÅRT fär givet- : ligen på den dåvarande OP - vis den” höga räntan drabbat : fäntevapn viga - tillskyn de. många småföretagarna lant- ' -+ räntevapnet. > en ” : "Hur det senare verkade viss= =" dybeta vic id många industri te: .man sedan gammalt, Det har , er" får ' "nu" "genom" arbetsin- '; prövats" av.: många regeringar skrähkningar: och nedläggelser och. 3. många. länder: Det -var lida ' för "resultatet "'av" den « bara! det, : att - denna Fomenit ”framgångs rika korij unit ur- ” hade: någonting nytt kommi | dämpningspolitiken. « få in. 4 -bilden.: Det sociala sam- "Samtidigt som 'jordbruk och :; hällsansvaret krävde” vise] ”. industri. har: att brottas :med | ia behö den tal SY :störa problem: börjar "talet om sä en. | konfunkturdämpningén. fick inte” stemannakretsar och. bland an- Å längre FÅ över arbetslöshet. ställda, som inte direkt har ar- Kd DET : VÅR ANTAGLIGEN : betslöshetens 7 i ÖRSAKEN till att det svenska > ögonen. ::>- " arbetarépartiet. i: det. längsta MAN MÅr VÄL kunna hop- + Vägrade Iyssna till högerns och. "pas, att den:kris vi 'numed ” ;. folkpartiets krav på en kraftig” ena benet glidit in iskall kun: öjning. I denna ohörsam- ' na" övervinnas, men" då krävs i Het hade socialdemokraterna : besinning av: hela" det svenska i on god -bundsförvant i center- " t;. som även, när det. stör- Has "regeringspartiet slutligen” DEN: 2" MARS: 1958. —L Mrogit " grupper: " förbehållet ” ”att”flyta ovanpå och förbättra sin':stan- ? föl till föga vägrade att accep- ;'. dard :i'ett' läge, där stora elar ; tera den: räntehöjning som följ- .. ay "svenska" folket: tvingas. att a 44 sänka sina arispråk” Den” sam- (OPPOSITIONEN. hade: rätt. ' hällssolidåritet; som. man i go- ; Det 'gick' fortfarande att stoppa da tider inte ägnar någon stör]; en... överkonjunktur, - men - det re uppmärksamhet . måste nu 7 gick fortfarande: inte att göra plockas fram”och dammas” av, det utan att samtidigt. stjälpa . om inte" skadorna i vårt sam- fen "hel. 'del företag. och fram-: ' hälle skall bli' större än Bbsor 3 måna: arbetslöshet. - "Regeringen "+ lut hödvändi tll har alltså följt. råden och Iyee7 brukärna inbegripna, 'men även |" kräv; på höjda löner gå itjän-, spöke a framför |. VPI : folket.- Det' bör inte. vara "vissa |. Ingenting verkar så eggande te lär dan den fr: ide ”finsker - kulturforskaren - :Yrjö Hirn. :Det ligger mycken san- ning i detta uttalande. — I vi gen. ligger i viss mån hela byg dena" - historia koncentrerad. ren. .vandrande, Här har byg- "dens folk färdats fram i helg- och söcken, till fest och -till ar- . Här . ha : främlingar : kommit ståtliga; riddare, men också :tygellösa ; ;våldsmän , och härja- de. krigarskaror, — "Trots "den- 'na den gamla vägens centrala de det 'vara' få' kulturhistorlska som så. Jitet ;sysseln - på, den historiska fantasien som ; en gammal väg, yttrade för in=" Här kom den' förste nybygga- . . bete, bröllop och: begravning. dragande, fredliga köpmän och ”. "betydelse. för bygdéns liv, tor- mun: od a våra huvun,' när vi firar Bebå. Fösädag. De . glimmar, till a he Ödmjukhet, Förtröstan. : ; Antonelll: - Ett: typiskt > - empel på Antonellis ballong- Unje: är denna modell i duv-- . .frått | . littviktsylle, Den lösa mjuka: "ryggen är svept fram- : ; B: Och uppåt i en rundad ef- "ft och är äthällen "under ..det: raka. framstycket, som - | Fäcker. till längt nedanför Hörs " $en;' ror rs 7" Guldi: En smekandé 'Unje : Var "det här, Den 'snuddar: vid ” figuren men är inté ätsittan- , de fram och är, helt lös och : blusande bak. "Klänningen är ch svart ' ynlekräpp, i lättvikts- rat skärp fram. som håller in den mjuka: vidden i. midjan och en kort: cape i "ryggen, Den. dubbla” kragen. är från- H » stående i halsen, ol > Carosa: T, ,bananförgat y .yNe av... shetlandstyp är... denna dräkt. Kjolen är Helt. Små, "Jackan. lös -och- blusande och åthällen ” vid "höfterna" med en "bred « slå. Axlarna är bredda- de och kragen. stor och från: stående, a > ws- Fbil4.) ” Stekt "anka. "(6-8 pers.) SS ” kvalitet, " Midjan' markeras 1 änka (2—24 ka) from "fram av ee azalearött siden- "34 citron r karp Ya: "salt, vitpeppar, "Till fyllning: C0 00 sec VV Venozlani: Handväva åstalts äpplen, katrinplommon. grå; ylletolle är materialet i C Zz extr. > enna, Mmässhake-klänning , —r; 3 dl buljong (ex RA 2 tsk potatismjöl)... - ; doh Pakstycke endast är hop- hållna: vid axlarna, Här även Försedd. med ett skärp place- » rat: nedanför höften. , Under : bära en randig säckklänning, ' or Schuberth: Ambassad- I-linjen > visad 1 en förmlddagsklänning ' I marin -och> vitrutigt. ätt, okis | koshalvor med katrinplommon På. vanligt sätt och gnid den in- och utvändigt med citron. Krydda den därefter invän- digt och fyll den med frukt, Sy ihop ankan, bina uppiden "och gnid in den med salt och : vitpeppar. Lägg. ankan, med. .Hröstet upp i en längpanna, :: häll litet buljong eller vatten a Dagens goda råd: ———— > Praktiska: haklappar åt småbarnen gör nl enklast så här: En bit hushålls- papper ' eller en pappers- servett fästes med gardin- .klämmor och ett, lagom långt band runt "barnets nacke. Då kan ju.den ned- sölade. haklappen : Alängns bort efter måltiden, , - medelgod . ugnsvärme : (200— 2530"). Ös ankan ofta och späd av stekningen.' Häll Ntet h mars a 3—(4) Al mjöl, 2—"' mi 3 msk vatten, "= >: - Till garnering: kokta apri- : Beredning: Förbered ankan . 1 pannan och sätt in den is om så behövs. Stektid. 30—35- : min. Häll av skyn mot slutet pannan.. (Os. några. iätskedar kallt 'vatten” över > nkän och lät ugnstuckan stå "på glänt; så att' skinnet Blir i, Skumma. och sila id den ev; 'med' litet ' "buljong "och avred -red' 150 tsk mjöl utrört i kall buljong. : r upp"ankan och garnera len :-med aprikoshalvor och ; katrinplommon: Servera ” an- | kan ” "värm. med -brynt ' eller kokt. potatis, » TödKal,. » äpper "(45 Pers) -1' "hg 'smör eller Fyllning: . 1 sats choktad- kräm" eller ..pudding (halvfa- brikat). SS Garnering: Mp i tjock > Brädde, Kokosflingor, ; ' Beredning: Finfördela fettet ' i mjölet "med fingertopparn2 och tillsätt ' vattnet - Arbeta - snabbt ihop degen och klappa ut den i en lång form så den lagom täcker bottnen - och kanterna, Grädda. Bered chok- ” ladkrämen enligt beskrivning- "en på påsen el. Paketet. Fyll den gräddade pajformen med krämen och garnera med top-" : PAr'av vispad grädde strögda ed Kokosflingor. , DM rätt: dä, ödrjukheten. Pord .med en tindrande, trö som var- Guds ”öbegripliga nåd tänds ienll: rn MYCKET TIDIGT VAR KUSTVAGEN GENOM HAL. -' Halmstad Pouel Hvitfeld brev ' "LAND en viktig förbindelseled mellan: de två huvuddelarna MH i. 1 det dansk-norska kriget. I denna, artikel publicerad i ”Vår 5 bygd 1927” har författaren; : Gynnar Ahlberg , behandlat vägnätet 1 Halland :paå '1500-' talet.” Redan ”då gick vägen ” över Lagaholm, och så värst” olik. teckningen : ovan, som Ugans fet . . & RR SE / H gjordes några hundra är Senare, var inte nejden kring La- liten" människas ; liv, träder enl. Herrens: ängel. fran. och? säger . till. den "människan: : ”Hell dig, du.. högt: benådade: Herren7 är |! möd dig. Maria kallade sig "”tjänarin: Det. är; ett. nyckelord till? Det finns." en falsk' ödrajukhet som snarare. borde: heta flathet. Man fjäskar för” alla "=" bockar åt höger öch bockar” åt vänster och: dunkar alla” i Tyggen 'i' nå gon «..slags ?'sjuklig 'självutplå- Ö > ödmjukhet hang.' "Nej, här är det fråga om den ödmjukhet 'som; också skul. le kunna' kallas viljan till tjänst; "Därför" att du och jag är: be-].: nådadesyndare;' kallade till det högsta" avi-allt:: "bärnaskåp” "hos Gud; blir" Vi'tjän sittare :bland imänniskorna? inte religiösa +' högfärdsblåsor '' tjänare, 'redo' till enkel "Detta bye "den enkla” tjän- sten är den Taturligaste' sak'i världen;” lika? :naturligt” som ; att blomman 7; doftar "och ". fågeln sjunger och. biet samlar: honung. ”Vi' äro" blott "ringa tjäna; hava' endast. gjort va pliktiga , att: göra.” gslörnan. denna" dag: 7 lyder. > beredvillighetens | Korta bekännelse: >. ”Se, jag är Herrens tjänarinna. ” Jag fruk- tar att det kan vara litet si och så : med ; din ' och "min. beredvil. lighet, då” Gud' kallar : oss, Vem | avf-.oss : har, inte någon gång hört ::; Guds” kallande,:: röst — och skjutit ' över kallelsen på någon -annan? ;' Ska vi, bli' till någon >'verlklig "välsignelse. där vi är ställda, . måste 'vi lära' oss säga: ' ”Här- är jag sänd nig.” Endast .-och allenast. den som har ett villigt sinne kan bli högt benådad. Ordet ”strax” i bibeln talar nästan: alltid.om” beredvil- lighet; - Lägg " märke” till detta beredvillighetens ”strax””i alla sammanhang,” "där Gud” kunnat uträtta något. bestående för "sitt rike.” SA : > Den tredje” stjärnan i Marie. bebådelsedagens stjärntändning heter: Förtröstan, .,,':, I Maria ser vi en ung kvinna ken vet av subtraktioner. eller divisioner, Trosvisst griper hon tag om ett orjmligt djärvt” löfte och blir högt benådad, : "Endast den -fulla tilliten till Guds ' obegränsade ” möjligheter fyller ” dig och mig med kraft och ' frimodighet; ;; Kraften, full- komnas i svaghet”! Tro "betyder ”att. stå i ett mörkt rum, gå fram till fönst- ret -och se mot: stjärnorna”, Löf. tesstjärnorna. ' Ödmjukhetens, - : beredvillighe- . tens och . förtröstans stjärnor, Vandrar vi i de tre stjärnornas |: hägn ska 'vi rnitt i vår svaghet få uppleva sanningen i bebåda- : rens hälsning: Hell dig, du högt .. LUNCH: Sillgratäng. MIDDAG: Stekt anka. " Chokladpaj, tr kerligen icke "motiverat av en. önskan att torrlägga de bördi- i ”satt forskarna som just vägar. nas historia.. "En. vatredning . av de' gamla” vägarnas sträckning kräver i. » första hand ingående topogra=" » fiska studier. Det var på dyli- ka, som den danske arkeolo- gen Sophus Miller grundade sina. förebildliga . avhandlingar, ' :Vei og Bygd i Sten- og Bronc- ; elderen och Vendsyssel- studi- er. I. Som en förbindelse till. dessa terrängundersökningar är emellertid en gransk ning av: de histor; iska källorna nö |vän- dig.” EI Det : "har roat” mig” "att. med ledning av "historiska uppgifter söka” fastställa vägnätets utse- -"ende i Halland vid en viss tid- punkt." Jag har valt 1500-talet, därför” att ' källmaterialet då - först 'börjar flöda rikare. Kan- celliets Breveböger . och ' dess ; "fö e Danske - Kancelli- . öregångar 2 fri for 5 av de 12 og Laugholm - for 2 av de '6 Bössesskytter, registranter.-”och : Fredrik ! I:s ' danske" Registratur. ge- hundra='. r tals uppgifter > om vårt lands-” skap;: varav inte få am vägar- na. De många krigen i Halland. under 1500-talet och början av ::1600-talet". ha ' lämnat ett rikt - material av samtida skildringar . de viktigaste tryckta i Monu- menta historias Danicae, vilka äro 'av stort värde just för. vär garnas historia. "På" vidstående "karta bar jag j Sökt återge Halland, sådant det "tedde sig på 1500- talet, med de. platser, som - oftast återfinnas i århundradets historia och vä- långt tll Lahölm. Bron' över ' Lagan 'omtalas / flera "gånger under : 1500-talet. Antagligen gick .den liksom på 1600-talet, över. den lilla ön, där. slottet Jåg. Städerna 'voro helt natur- ligt hållplatser för de resande,: där tillfällen gåvos till vila och förfriskningar efter strapatser- na: på vägarha, Att borgarna drogo ' största möjliga fördel härav är säkert, men att det inte alltid var till gagns att.bo vid. " mycket trafikerad landsväg, / därom " vittnar ett kungligt brev. av .1584 till stä- derna Varberg och Lahölm,- där det heter:. ”Kongen/ har-i betraktning . av - at” Vardbierg ' og Laugholm ligge, paa et al- mindeligt ' Landströg "fra og til ' Norge og derfor besvaeres med daglig Bössesskytte- og Baads-. manshold og Befordring, bevil- "get at” Vardbierge maa vaere som 'ére :i Borgesleje hos dem”. : Voro 'alltså' städerna i första "hand : de -resandes härbärgen, så voro de dock inte de enda. Adelsmännen !hade ofta egna > gårdar på lämpliga avstånd ut-. efter de vägar, där de brukade färdas fram." I ett brev från -: fru' Elsebe Krabbe på Skedala : .. Ull hennes syster fru Birgitte ' Goye bjuder hon ' systern. till. sig och tillägger, att hon har "det väl beställt med sina bön>. : der på denna sidan Engelholm, ' så att systern kan få både natt- "garna sådana 'de framstå ” ur läger och vagnar som hon själv. ovannämnda källo. > T'ett kungligt: brev” av 1532 anges" följande ' köpstäder, som : "ligga vid landsvägen till Bohus från ' Köpenhämn: - ; Helszingoor, Helszingborigh;, - Engelholm, .Lagholm, -Halmstadh, Ward- berigh,' "Koningsback! Härmed är kustvägen i stora 'drag an- : given, Låt 'oss då se, vad" vi «kunna få reda på av, dess” de-. taljer, / - Strax" efter” passerändet - av. Hallandsåsen” söderifrån nådde. .den resande Stensån, 'Till följd , av. igensandningen , vid .myn- ningen: svämmade ån ofta över, och -' vållade ' svårigheter! för ' "trafiken, En hel rad av kung- ' liga brev: från slutet, av 1500-" talet vittna om hur- besvärlig I : Övergången av denna lilla - . kunde "vara." Än är det en be" fallning att ' laga bron, " som ' fanns redan vid denna tid, och som ' förstördes. vid ' översväm- ' ningarna, än ett brev till bön- . derna: i kringliggande socknar'. "att rensa ån: från 'sanden:' eller att bygga .sandgärden . utefter : åns stränder : till "skydd - mot” flygsanden. Alla dessa befall-. ningar; tyckas: ha . gjort - föga. nytta, . ty. 1593 nödgades: ko- nNungen ge en enskild man i uppdrag att. gräva ut ån och « detta på rikets bekostnad, : "Detta: konungens infresse för "Stensåns "upprensning . var sä- - Ba åkrarna vid Stensåns strän- der utan helt beroende på nöd- ; benådade! Herren är med dig!] vändigheten av att hålla. den ”Herren är med oss och ingen- | "viktiga trafikleden — utefter” ting på denna jorden :ska' rik | västkusten vid makt och ' göra tigt kunna skrämma 085 mer? ; "denna oberoende av . Se Översvämningar... Stensåns : Från Stensån var”; "det" inte : te mig tillgängliga. källor r givit! - Getinge, där tilll" 1590 förlänades 'landsdo-'- maren i Haland Björn: Knud- sen med ”Yddegaard i i Hiordts- ... bergs "sogn”. (antagligen en gård i Hjortsberga by i'Skrea) . för att få ett gekvämt nattlä- ger på sina. resor i landskapet. . "Men" ' låtom oss ' fortsätta norrut. Antagligen: har : vägen mellan ' Laholm och" Halmstad vid denna tid haft i huvudsak | liknande. sträckning som i vå- ra dagar. Härom har 'dock in- ” något besked. In i Halmstad ledde en brö "över Nissan på alldeles samma ställe som i våra dagar, Innan- för bron låg Broporten, Etfter-: som Halmstad vid denna tid . var en viktig fästning, under- kastades den resande en nog- gran visitation i innan han slapp : :inistaden, I ”Artiklar varefter Erigstol- ket skulle: sig rätta och för- hålla” av 'år 1600 heter det: Desslikes. när våra bönder el- ler någon annan föra något dit till fästningen på: vagnar, bå- tär eler slädar, skola "de det | giva till känna, och om säckar därpå äro lastade skola de ige- 'nomstingas med 'ett järn, som vi därtill hava låtit förfärdiga, på det att man må. kunna ve=: ta, att fästningen icke' därav . tillfogas någon skada”, ' . Norrut forsatte vägen genom ”Nörporten” över Kvibille till den viktiga vägen till" Falköping. utgick, vilken längre kommer att” närmare behandlas, -- Sedan gammält fanns en in bro över Ätran, omnämnd - redan ' » 1310, såvitt mig bekant tidigast , av alla halländska broar, Den > "revs av svenskarna före slaget vid ' Axtorna" 1565.. Under den närmaste" tiden användes olika [) : som leder till staden” Karl Jakobssen; skulle stann ve digare gått fram denna väg ling, killing” vadställen ett stycke « upp ör floden av de stridande härar- » na, I-samtida krigsskildringär nämnas ”Wedske vad” (Ves- sige) 'och 'vadstället vid Kung backa i Askome 1568 fick läns mannen (= Jandshövdingen) "om, att ”Jåta timmer släpa samman vid Falkenbergs å, för att bron strax Sal kunna gö ras” färdig? ” krigsfolket kommer på taget”, Det. här åsyftade krigståget gällde Vari bergs slott, vilket sedan 1565 . varit i "svenskarnas "händer, ' Det blev visserligen” uppskju- tet "till nästföljande år, :men bron torde, redan 1568 hava blivit ' färdigställd. Av allt; att ” döma var det” er träbo' liksom - Övriga broar i landskapet - vid: ; samma tid och långtsenaré. Viserligen' 'gav - Kristian Tv 1610 befallning” omatt ' låta: + framföra kalk och sten för att iståndsätta bron vid ”Falken- berg, 'men otvivelaktigt var det endast brokaren, som man an«=:.' såg kräva så hållbar byggnads- materiel, Ännu så sent som 7 1749 vittnar Hårleman: om "den? "+ «. stora och nog farliga träbroen; " (Fal- ,kenberg) och 'vid' slutet av samma -» århundrade -' klagade prosten Osbeck över de dåliga broarna i Sydhalland: ”Broar äro här nog många, det stora landsvägen +-emellan... Skåne och Götheborg stryker. - fram . men icke mer än en, som är « värd at nämna.-Det är stenbro-.'. . -en-vid Laholm, .upbygd -tät vid.z.. det stora vattenfallet uti lands- , hövding. Nackreys. tid; år: 177 .med järnräcke.. De andra. äro alla av träd, kåstsamma. at hål- ; la samt opålitlige, i syrinerhet om våren”... "Detta "Oshecks "omdöme. om: broarna gällde givetvis i. . högre grad två århundraden ti " digare. Från 1566 kan:anteck-.-" nas en kunglig befallning: att iståndsätta alla broar, som isen i snösmältningen. brutit sönder. an " Falkenberg - grund under nordiska sjukårs -kriget och var' under några år på 1570—80-talet t; o. m.' utari "stadsrättigheter; -Men' just" ge nom: handlingar från" denna tid . . framgår. .platsens” betydelse för” —. : samfärdseln, "Stadens "borgare > fingo befallning att bosätta sig, i Varberg,' men borgmästaren; ” kvar och hålla ”Kro og Gaes-. "tehus”,'. På- grund - av stadens" centrala läge i landskapet höl- los” här ” . landstingen "under "landsdomarens' : : ledning": Hit reste "efter. gammal halländsk sed Pen Mand'fra hvert 'Sogn, hvilken kaldtes -Tingrider,' för att hjaelpe med at styrke, Ret-. ten og aflaegge Vidnesbyrd og siden forkynde det-paa Lands- tinget forhandlede paa Sogne- staeverne”, : Om vägens sträckning från > Falkenberg- till Varberg ge de historiska ' källorna från: denna tid inga hållgunkter, På en, för vr sin tid utomordentligt tillförlit-, . lig karta av Kettil Classon Fel-. terus från år 1689 går emeller=- tid kustvägen väster, om den nu, torrlagda Ramsjön mellan Falkenberg och Morup. Det är. ingalunda otänkbart, att hu= -vudträfiken även hundra å år ; För- Varberg var .1500-tale ett ödesdigert århundrade. Un- der nordiska sjuårskriget! öde lades staden ' fullständigt ' av svenskarna: 1565. Stadens gam- : la läge, vid Himleån;: var helt visst ur” ". samfärdselsynpunkt att föredraga framför det ; Nya. utanför: slottets vallar. .' Vid Himleån mynnade: den urgam=: ..la förbindelseled med "Väster”” : götland, som : följde Viskans' dalgång, "Här utgick" också den; likaledes förntida nordhalländ- ska vägen Asbro—Fjärås Brä ka—Allmänna Bräcka' Y(Lindon "vi. me)—Lödöse liksom deh nyare. ....' . Åskloster—Kungsbacka—AÄlvs- : borg. Att staden trots detta”, flyttades torde haft sin, grund . i att inseglingsrännan norr om: , . Getterön alltmera igersandan des, ... , När det danska postväsendet, . 1624 inrättades, nämned Vär= ss > berg som vändpunkten för de halländska postbuden,' Av 'in- tresse äro de ”Brefvepenlinge” ; ” Postporton, som. bestämmas i samma förordning, Köperharnn : —Laholm :7' skilling, Köpehz hamn—Halmstadq 6. "skilling, Varberg—Laholm 7. skilling, Varberg] —Hälsingborg 8|skil- varberg ] :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.