"VILL NI r SÖKERN! y m c=o»o < kontekt med befolkningen - LANOLMS TIDNING [HER eriseorganet ( bANOLMS TIDNIAA - /- een : LÖRDAGEN DEN 29 MARS 1958 Annonsera då i ortsorganet - i . : | LAHOLMS TIDNING J ”Atombyggandet”, eft fölt även för våra enskilda företagare STOCKHOLM (Press) daln;, . : För byggnadsindustrin, såväl för sättning ' av prästtjänster utarb od äv a klesiastikde har er Bä ae er I äR konsulter som gatreprenörer, Innes (fr grandknlng, Lagén skall träda I kraft I Januari 1960, den tidigaste dag indelningen kan — | pyggnigi Sverige påbörjade atom- Säda I kraft, Lagen får tilimpnlag. även på Btockholm, trots att nyindelningea inte. omfattar hu- .. Der set VE VarkT ” vnåstadeo. Se på om frofs att nyin ! tsfält. I mycket 7 dock nu ä "Norrland, Hittills. har det på sina ”.Medäån dagstemperaturen kan komz Hycksäktivitet'. över” ishavet nied- sråningor torde "avta, åtminstone i . nästan .hausseartat stigit. i höjden, 2 gägroshandel . med "dansk potatis, ” Fi Lantbruksförbundet noterar den " på stråfoder, kr pr 100 kg: + hö ” Sverige &— " gen havrehalm. Några direkta pris- ”- lågförslaget "stadgas att” varje ikyrkoberde' — "eller. komminister- 3 tjänst" som' vid omregleringens ge. + homförande' är ledig skall tillsättas ten "förflyttar . kyrkoherde. komminister, vars tjänst dras in. Detta." davsett - tjänstens lönegrad ch vävsett om det eljest skulle ha ; felat "8: kr treäjegångstillsätt- ter Fd til An an- att det inte-behöver råda 'nå- n tvekan om att; ledig tjänst bör "känna. tillsättas. genorn "förflyttning dv präst från annat, stift.; Genom den nya lagen om prästval har ju :btiftsbandet ävskaffats., Präst bör "dock inte. mot sin vilja flyttas till - tjänst I annat stift med: mindre synnerliga”, skäl föreligger, såsom omöjlighet ait finna, lämplig, tjänst för. honom ang dittillsvarände Bit, : ' v att. det inte kommer att 3 uten I vad genom att k m:t till tjäns- eller bi frågå om att (rödljus samt- Jiga kyrkoherdar, vilkas tjäns. - ter "blir ” indragna, till” annan kyrkoherdetjänst. Ett . mindre tryggar de på övergångsstat över- förda prästernas placering. Det sägs nämligen att till kyrkoherde-. eller antal äldre "kyrkoherdar kan "förmodas föredra att avgå. med ' förtidspension framför. att bli förflyttade. Andra torde bli för- flyttade till' komministertjäns- N ter, något": som särskilt: kan framstå som 'en "naturlig åt: gärd i fråga om. äldre kyrko- herdar som- därmed skulle, få . behålla" prästgård och huvu sakligt verksamhetsområde; En staka präster skall också kun- na överföras till prästerlig över: ångsbefattning.: Hr ' Ed Åfrågasätter. emellertid om inte "ledigblivna '- kyrkoherdetjäns- ” ter i Luleå stift liksom' kyr- koherdetjänst i lönegrad Ao 26" "bör få tillsättas efter val i "Lig ordning, , "7 "Den: tillfälliga . logen innehåller tjänst, som efter om- regleringens genomförande skall tillsättas utan ' val, får förflyttas även kyrkoherde eller k , problemen om vad som förekom- mer inom andra byggnadsgrenar, dock har atomanläggningarna sina specifika, mycket allvarliga och svårlösta problem, såsom skydds- frågor och avloppsvattnets omhän- dertagande. Byggnadstekniskt tän- ker man kanske först på kravet på gastäta 0. strålni vars tjänst vid omregleringen dra- gits in utan 'att han” erhållit annan dylik tjänst. eo" I avvaktan på pastoratsreglerin- gens genomförande har många kyr- koherdetjänster ' vakanssatts o. up- pehållits av "vikarie. Vissa av des- sa vikariat har kommit ati "sträcka sig över längre tid än man haft än- ledning räkna med. "Statsrådet Eden- (man anser därför att kmt bör ha möjlighet att till. kyrkoherdetjänst förflytta en komminister, .som vid reformen :får sin' tjänst indragen Joch som under längre tid uppehål- lit: kyrkoherdetjänst. ' Denna möj- lighet bör emellertid utnyttjas. en- däst i it också ett uttryckligt stadgande gom tonggjutningar, skriver tidskriften lastmatertal har utbytts mot exem- man skall erhålla strålningsabsor- berande så kallad tung betong. Hur skall gjutning med den ”tun- ga” betongen ske? Vilken samman- sättning skall den ha? Detta är ex på frågeställningar som måste lö- sas, Risken för radioaktivt avlopps- vatten är också stor, varför detta måste omhändertagas under säkra och -' strängt . kontrollerade förhål- landen. , Vattenrenings- 0. avlopps- frågan är därför. av särskilt stor betydelse. - Allt detta bjuder emollertid in- ärmen- just nu i Frankrike KET kommer inte 'godo, i varje fall inte nu veckoslutét, upplyser man iderlekstjänsten. Högtryckét AG mellersta Skandinavien spär- samtidigt - "som: en" viss :låg- vädel I-Norrland, Man lägger också : ordentlig ide. när; det. gäller att Hd fö för den. saken. Det, finns. de sam att vi vuxna tycker den är bra el- ler "rolig, "De: tillfredsställer" genom läsningen vissa” behov som är för- knippade ' med- deras ' själsliga. ut- veckling. Det går ' därför inte att seb överraskade ut när, man, frågar kkommendera' eller, förbjuda när det dem' vad deras! barn -läsi Det har de' aldrig i livet: tänkt på. Barnen gäller böcker, utan att söka förstå deras intressen och rikta deras 'upp- med?! tjocka packar: av böcker: CocH" massor av magasin och. tidningar; som" ligger och "skräpar." Böckerna och tidnin- garna försjunket de i så att de var- «en 'hör eller ser, de uppfattar in= te när” man ropar på dem och man kan" inte få dem,att släcka ljuset om "kvällarna.: Men' v.a d det" är de det vet” intevimor .och «far. Så börjar en liten intressant bro- schyr. som” häromdagen kom ”re- daktionen tillhanda; Den heter ”Böc- kernas histgård”. och ären '.utom- hitta"-rätt bokdjungeln för ' barn och dom. upp till "16: år." Över- märke till de'stora t trasterfia mellan natt och dag, som på väg att' utjämnas i Häl varit nära 30 "graders skill ed inellän; natt och dag, För Svealand väntas t v öve Bandé:lklart väder med ten ns mn terna; fortsätter medan man 'på ef- förmiddagarna kan komma, upp i Då on; plusgrad, >.- + Götaland dras fortfarande med dskalli ostvindar, vilka dock så der nörtra delarna. Även här räknar men fortfarande med kalla nätter ma ait stiga någon grad. svårat fråtatagningen ” av disponib- lå partier, Priserna" ju också och det har överhuvudtaget: varit svårt att få grepp om prisbildnin- gén. Den övre prisgränsen, 36 kr på Stockholms-marknaden;” överskreds klart vid noteringstillfället den 24/3, och man avvaktar nu åtgärd -be- | lärare. >. Lorentz Larson ; har ' sam- manställt: den för "Seriekommittén, som. sedah några. år arbetar föratt främja god barn=' och -ungdomslit- teratur och inte. minst göra" föräld- rarna medvetna om sitt ansvar för barnens. val av Jäsnlng. 4; Är: det inte en -viktig i sak som sker med. barnen, :då de är :så upp- tagna 'av läsningen :att: världen om- kring dem försvinner? Betyder. det inte mycket för dem? Så frågar sig överlärare Larson i broschyren och svarar: Jo, säkert." Minns Ni: när Ni själv, läste Onkel. Toms. stuga eller Barnen från Frostmofjället el- ler De tre musketörerna? Ni upp levde boken, och också våra : Därför. kommer” det lästa att be tyda så mycket för dem, det ger råmaterialet för deras fantasi ' och föreställningsvärld, :det ” påverkar deras känsloliv och :deräs inställs ning till omgivningen, Vad de läser blir därför: betydelsefullt, En del pojkar och flickor" nöjer sig med träffande införselavgiften. — Im- pertprisgrna har semtidigt stramat t ytterligare och är också rätt oen- hetliga; 37 kr och. däröver rappor- teras från Stockholms-marknadens söm kommit in i endast mycket be- gränsade partier. 25/3 1958 följande producentpriser Hö, hårdvalls. på stationer i mel- Jarsta Sverige 14: 50—15: 50.: på i —, vårsädes- 6—6:25, 7 Den långt utdragna vintern har nog gjort, att köplusten håller hö- marknaden ”levande” här och var : inom mellansvenska: överskottsom- rådet; Men" även halmen har på na håll varit föremål för visst in- tresse, och det gäller huvudsakli- höjningar kan emellertid knappast spåras, möjligen är havrehalmen något stramare, Ägg." : Den ihållande kylan har minskat produktiohen mer än man väntat. Tillförseln -har därmed inte varit tillräcklig för den goda efterfrågan, utan vissa kvantiteter har fmpor- ”terats, : För . veckan 21—27 mars höjdes noteringen . med 30 öre till 300 öre pr kg. Marknadsläget be- tecknas som mycket fest. — Fr ö m Fen 1 mars stopndes den I ” förteckning får de- mycket: glädje dåliga i > och' rafflande deckare. En mor skrev om dessa ma- gasin ”att ' skjuta ihjäl varandra framställs som den naturligasie sak i världen”. Låter "vi barnen läsa detta slags litteratur ger vi dem let för bröd, : Vad kan föräldrarna göra? . .s Vad föräldrarna kan uträtta för att vägleda sina barn rätt bland allt det skrivna som finns har broschyr- författaren sammanställt i följande: Intressera Er för vad barnen lå- nar på biblioteket eller i skolan. Ge dem bra böcker i present," Låt dem samla böcker i en egen bokhylla — om än aldrig så enkel - Låt dem skriva: en förteckning över alla böcker de läser, en sådan av om några år. ' Berätta och läs- högt ; för både små ' och större barn - — intet är tacksammare, - Respektera ibland "déras äd' för läsning. När mor ropar kanske hen- nes dotter är med Astrid Lindgren i Skymningslandet och hennes hjär- märk iumhet på det vär | JOch en i minst "viktig "sak är: Dön 'som läser. mycket böcker, han läser och skriver” bättre -i' skolan: SKÖVDE: Omkring 4. 4.009 kr stals natten till torsdagen vid en .kassa- hos: Libo-k ktion + i Skövde. Tjuvarna hade, med svets- låga: skurit, upp kassaskåpet, - där de;ur ett kassaskrin tillgrep .Pen= gärna; :De hade". brutit sig. in. i pannrummet. och” sedan - gått in i - atomtekniker, byggare som konsul- ga oöv svå utan får täknas till de problem som en modern byggnadsindustri alltid får vara ' beredd att lösa, För såväl ter gäller. det att lösa frågan: hur uppnå ett optimum av skydd till ett minimum av kostnader? : yöenadsindustrin i ämnar r noga > - följa utvecklingen CL ndets + alomprogram kommer ka successivt under komman- år, en ökning som gör det möj- ligt för ”byggnadsindustrin.> att på étt smidigt sätt kunna följa med i utvecklingen, att”skola.:sin perso- nal' för de 'speciella problemen. 'Al- 1&; våra "blivande byggherrar på atomanläggningssidan bör därför enligt vår mening kunna anlita de enskilda företagarna såväl vad av- ser själva; uppförandet som vissa då ar. .i. projekteringsarbetet. Det är dessutoni byggnadsindustrins för- hoppning: "att genom. stimulerande samarbete med: sina''byggherrar kunna" bidra till utvecklingen på samma sätt ':som inom. andra områ- den i, vårt land för att nå fram till att atomenergin som kraftkälla ska bli, konkurrenskraftig med: konven- en” reparationsverkstad och försett sign med svetsaggregat. . tiöhella kraftanläggningar. sed | uKonféktion"p : (STOCKHOLM (Press "Hur gammal är konfektionen? Sa- ken kan diskuteras ty, de första. tel- ningarna var ganska "undernärda. Skräddarna med måttband och kri- te (i' dubbel bemärkelse) höll. stånd- aktigt leden slätna kring traditionen, konstaterar. en” 'sign i-. tidskriften Textil och konfektion, Redan under första hälften av 1600-talet uppenba- rade sig emellertid i London skräd- dare som inte "bara sydde efter per- sonligt mått. utan också tillhanda- höll färdiga kläder i sina butiker. Det yrkades' lagförbud mot. sådan handel, men regeringen hade tydli- gen: anriat att tänka på. Färdigsyd- da kläder bjöds ut i allt fler engel- ska städer, särskilt sådana som låg vid havet och alltså hade' hamnar, och på det europeiska fastlandet död det första ; konfektionsföretaget upp. år 1770. att Mannen bakom detta "företag 'var en ' parisisk skräddare och tyghand- lare vid namn Dartigalongue. Han sände också sina varor till provin- sen; där herrarna tidigare varit hän- visade till ”sockenskräddaren”; vars säkerligen = förträffliga produktion dock inte var parisisk. Detta gav konfektionen en ekonomisk ryggrad i samband med de förbättrade koms- munikationsförhållandena. : . En inte föraktlig biflod till ström- fåran var handeln med begagnade kläder. ' Den eleganta" herrvärlden sålde : sina kostymer när de inte längre tillfredsställde modets nyaste krav. D förekom el "på 1600 men: storindustri först å år 1824 talet - viss” förtursrätt; utnyttjade "också denna så att herrkonfektionen där år ,1850.. motsvarade ett värde som var fyra gånger större än vad Frank- rike kunde prestera; >" Efterfrågan på kläder steg kraftigt :; |— och allt skulle sys för hand, Re-. "=" dan på 1700-talet hade försök. gjortsj: - med men utan resultat. En av de många uppfinnare ” på: området är Elias. Howe (1819— 1867) som efter en rad ekonomis> ka misslyckanden fann sin idé ut- nyttjad av bl:a Isak Merrit Singer. Det blev en process som slutligen gav Howe 5 dollar för. varje av de inblandade” firmorna såld maskin, Maskinen övertog nu det mesta av handarbetet, dock först efter. ett segt i fårn ' de der som ansåg handsömnaden vara det enda eleganta, Sjukhus konkurrerar numera för hårt med allmänpraktikern?:- "STOCKHOLM (Press) ” Bland de praktiserande läkarna har den nuvarande överdimensio- neringen av sjukhusens öppna vård och samordningen med övrig öp- pen vård skapat viss bitterhet, kon- staterar Socialmedicinsk tidskrift som inte "hade pengar tillgängliga för att lösa ut sina beställningar hos en:skräddare vars tålamod och kre- ditvilja . tagit slut. Det kunde bli "loppmarknader" istor stil, . " Konkurrensen var hård, och han- deln med begagnade kläder över- träffade konfektionsaffärerna ända fram mot 1870-talet. Det verkligt stora konfektionshu- set öppnades emellertid 1824 wid Pont Neuf i Paris och fick på grund sirh till bl ä. på ledarplats. De anser med rätta be- bal- pelvis. stål: eller järnmalm för att När vårsolen med sitt "intensivt klara ljus tittar in' genom fönster- rutan : avslöjas : "obarmhärtigt.. alla skavanker, och inte minst får man upp ögonen för gardinerna, En längtan efter något nytt, luftigt och fräscht i gardinväg blir för hus- mor lika frestande s som en ny vår- hatt. ':- Det enorma urval i vackra möns- ter och färger som finns i dag kan!" till: och med göra .en inrednings- expert villrådig, Med vad det gäl- ler' själva gardinmaterialet finns det nog bara en mening experterna emellan; Där har den brittiska syn- tetfibern Terylene redan: bevisat si- na framstående egenskaper, För av alla syntetfibrer som introducerats på senare år har Terylene visat sig vara det perfekta gardinmaterialet som tål fukt och är så gott som okänsligt. för solstrålning genom fönsterglas. .' Det är enastående starkt - och " hållbart, sträcker sig inte" och" håller formen bättre och längre. Det är lätt att tvätta 'och torkar "så fort att nät- och Spets- gardiner, av Terylene kan sättas upp nästan omedelbart efter skölj- ningen, Det krymper inte 'och ba- Trevlig = Värsolen. och gardinerna. x 3 höver sällan strykas. Till Terylene- gardinernas -slora "framgång hör också deras vackra fall och lyster. Den . brittiska ' syntetfibern har också. löst ett annat problem, Då Terylene . är formbeständigt och mycket. starkt samt okänsligt: för sol och fukt, har fibern blivit 'ett idealiskt material'i linor och steg- band för våra perslönner.'- uf Kräkort Att den kortare kjollängden” slagit igenom även på högsta nivå" kunde de modeintresse- kb rade i Amsterdam: konstatera vid drottning, Elisebeths besök där "under veckan. Vid an=' komsten bar drottningen en mörkblå dräkt, .vars kjol inte pick längre än fem centimeter nedanför knät — så korta kjo- lar har drottningen aldrig bu- rit tidigare. Den stora sensatio> nen var emellertid drottning Juliana, . vars ' sandfärgade dräktkjol var ännu kortare. Den sträckte .sig bara 2,5 cen- timeter nedanför knät.: t Det grymma modet Med klingande fanfarer kommer det nya modet och slår ofta duns= ter i ögonen på oss. När det hän= der riskerar vi att förlora måttet, Påpekar textilldskriften Manufak= turisten, för målet bör väl alltid vara att vi skall klä oss så, att klädernas färger och proportioner . förhöjer det. mest fördelaktiga hös 038 — och ändå vara inom dag.rs aktuella moderam. Hur än madet är utformat för. kvinnan bör jet alltid ge något och ej accepteras om det tar bort all möjlighet alt ver= ka proportionerligt och graclös:, Ena alltför kort och snäv kjol försnd= I. lar just den rörelse som ger en vacker gång . den lediga svängen från höften. Intrycket blir att den stackars kvinnans ben börjar ' vid knäet, gången: blir' styltad och til och benen förlorar sina önskvärmla proportioner, att sedan” inte I tala 'om de knän vi undviker tat se' bå, Det är inte så många vuxna kvipnor som kan visa knäna med fördel. Det finns en förtjusande 4l= der då den ytterst korta klännin= " "gen är. bedårande, men den'perlo= den är lika kort som klänningen! Vi som inte längre är barn får hop= pas "att den formlösa överdrivet "ten krydda modekungårna slöngt ut för att It skärpa vår, amnakt . stämda accessoarer, men fr omnu får vi sakkunnig hjälp av Aili Pe= konen, som för en fabrikantsam= manslutning som , kallar. sig FIM (Föreningen för industriell mode= koordination) har åtagit sig den grannlaga uppgiflen. Här ser vi re= sultatet för våren, Signorlnarkor från Löfsko och Signorinaväskan från Diana mad kedja och bygel 4 gulmetall,: Kommer i vårens alla modefärger; t ex Silversand, Vanilj, Pigall, Fikon! samt svart och vitt, a på den glad "skara " "Fotot på mine: ; man minns” har Foto Flamingo i Falkenberg satt som motto för ent skyltning man m'nns. I ett av fönstren mot Sandgatan har firman placerat en färg- ä öl vi sett på länge, och uppför ett fanta= —. siträd slingrar d> sötaste blommor. För i mitten av varje blomma sitter ett barnfoto, "och likaså är de lekande barnens ansikten foton med just de där speciella minerna — skyl tidé minns. Så'na trevliga idéer vill vi se fler i våra skyltfönster! . . att den öppna t inte till någon del borde få skötas av underläkare frånsett möjligen jour- fall där tvekan inte råder om in- läggning skall ske, Den praktise- rande läkarens erfarenhet och kun- nighet överträffar i regel under- Det har drivits en väldig propa- ganda direkt och indirekt av myn- av namnet La Belle Jardiniére. Företa- garen hette Parissot, och .han upp- nådde sin första framgång med ar- betskläder, anpassade efter olika yT- ken. Arbetet var länge alltigenom b och hälften av produk- ta är. nära att "av. med- känsla för flickån i Allra käraste syster — hennes pojke är kanske Mowgli, som ligger i Kaas ringlar och för djupsinniga samtal. Sånt stör man inte. DS + ” Förbjud iate — försök förstå! tätivx imporitedlerinyen, för ägg, Barnen läser inte en bok därför tionen gick till landsroten. Parissot |. var den förste som försåg sina va- ror' med fasta, för kunden läsbara priser, och allt baserades på kon- tanthandel, > Parissots framgångar skapade gi- vetvis efterföljare i branschen både i Paris, franska landsroten och i and- dighet och dmän för den öppna vården 'vid sjukhusen. De sjuka har därför fått den uppfatt- ningen att tillfredsställande under- sökningar inte kan ske annat än på lasarett. Lasarettsläkarna själva är Spe- ialister, och deras arb ts ska ägnas ät de uppgifter som de på grund av utbildning, erfarenhet c och de öppna mottagningarna vid sjuk- husen skall kunna vara specialist- mottagningar måste patienttillström- ningen minskas så att de verkligen kommer att fungera som sådana. Lasarettsläkarens mottagning bör vara liten och väl d fall, problemfall och psykiskt in- sufficienta tvingas söka sig till la- sarettsmottagningarna. Detta måste man tillsvidare aceptera eftersom det i allmänhet är deras enda möj- lighet att få problemen ordentligt och att överhuvud- Möjligheterna att decentralisera vården är dock mycket olika i oli- ka discipliner. En tjänsteläkare kan t ex inte syssla med småkirurgi ens om det är hans ali; det tar taget få en läkare till förfogande. Folk går numera fill läkare med mycket enklare frågeställningar än förr. Därför behöver vi många all- ä ktiker i tätorterna som pri- för lång tid att städa i mottagnin- gen efteråt och är för kostsamt och besvärligt att hålla alla instru- ment och utensilier för dylik verk- samhet. Han kan inte hålla bered- skap för olycksfall tillgång till assi och ;k hjälpmedel kan lösa bättre än and- I glesbygderna o. "särskilt i Norr- ra, däremot inte åt uppgifter som ra länder, England, som ju hade en andra bemästrar lika bra. Men om land är den öppna vården kroniskt otillräcklig. Långdragna. sjukdoms- märsovrar klientelet. Praktikern skall själv känna sköta lejonparten av patienterna och sortera de övri- ga till rätt specialist. Därigenom mycket dubbelarbete. Den gamla typen av doktor måste därför alltjämt finnas, på lämpligt sätt upprustad och med god tid att tienten. Utvecklingen bör länkas in i den riktningen att relativt fler patienter på remiss av perifera läs kare kommer till sjukhusen för kon sultation och diagnos medan” det mindre antalet kommer för att be-' handias. Man behöver centraliserad konsult- och laboratoriservice men decentraliserad behandling. Samtidigt som 'de ökande kul. larna av nya läkare planmäseigt bör fördelas att fylla det faktiska och latenta behovet inom den slut. vården utanför sjukhusen, - måste allmänheten fostras om -och lära sig förstå att hemortsläkaren fas miljeläkaren, den erfarne" Prakti. kern, i regel kan ge en Pålitligare och mera varaktig hjälp än de un= ta hand om och samtala med.pa- za a assistenterna på sjukhusen förs, na sjukhusvården och i den öppna - 2 NIER EN LES
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.