va N Ya Onsdagen den 2 april 1958 € a Har sökte 1 DENNA VÄRLD, där så måns ga intressen strider om makten, är det inte äätt, för en stackars liten diktsanling att väcka DÅ gon uppmärksamhet, Hoppas på underverk. kan man ju alltid. Skalden 'Nicotander hade just gZi- vit ut ett kuippe. dikter ”<kum bakom en tuva”.-och väntade på kritiken ;och drömde om försälj= ningsregultatet. . Skulle det ' bli DÅgon krona i: hans slitna port- "monnä? "Där brukade annars in te vara någon invasion. = oo -- Hemma i skaldekulan gick ha fram :och tillbaka på golvet och deklamerade dikterna för sig själv, Även en skald måste ju träna sig för blivande uppläsningsaft- nar med publik i massor. : » Han visste precis hur ” han skulle ' disponera sitt Program. Han skulle börja så kallt, läsa de mest lättförståeliga dikterna enkelt och sakligt. Så skulle han | publiken och få den riktigt med på nc'erna, Då kunde han över- vad. han kunde, Sedan var det inte: tal "om annat än att man skulle . hasta till. boklådan och inköpa ””Skum bakom en tuva”. Han hade som sagt räknat ut hur det skulle gå till — nu gällde det bara att komma väl förberedd till verket, "Och han deklzmera= de 'så tapeterna lossnade på väg- . garna och närmaste grannen bör- jade fundera över hans menta- Ja tillstånd, "0. DÅ - KOM bjudningen. " Det hos en nyförvärvad vän för så där omkring ett tjog "personer, en enkel skiva med smörgåsbord, biff, glass och kaffe. Skalden Ni- cotander kände sig hedrad över att få vara med och såg här sin efter en tribun. erbeta upp sig — entusiasmera ' gå "till" svårare saker, riktigt visa : skulle vara en liten tillställning. chans, Vid kaffet brukade det: "aktiga historier. Öch gapskratten blev allt högre eftersoni- kvali. tén sjönk, Skalden kramade sin lilla diktbok i fickan och samla- de mod. Kunde han bara kom- ma- igång, så skulle det nog gå "bra. Man fick väl resonera - länge... tr -Han vände sig till nästa bords- . granne, : "Det är ju lite diskussion om nobelpriset i litteratur då och då. Vem tycker du skulle vara lämplig att få det nästa gång? — Tja, det är inte så gott att veta, man känner inte dom där skrivargubbarna tillräckligt. För- resten är dom väl en samling konstiga typer hela högen. Men det är ju många pengar det rör sig om... Mej kvittar det vem som får dem, jag vet bara att det inte blir jag. Hahaha! Nej, när Å Skralt : , Detta är den tragiska historien om trädgårdsmästaren som hade framställt en Ny typ av röda vin- bär. De var många gånger stör. fe än vanliga, och han tillråddes sända dem till en trädgårdsut- ställning. ” Det gjorde han, och efter några dagar reste han och besåg utställningen, - Nå, hur gick det med dina vinbär? undrade grannen då han kommit tillbaka, ?:= "> + > > '—— Skralt, blev svaret. Jag fick bara tredje pris för dem, De nö- ten hade placerat dem bland to- materna, : | . . ss bröstad Fick inte heta' Käbbe Statistiska centralbyrån -har god- känt följande namn såsom släkt- namr, nämligen "Balfors, ”Alden- ljung, Alkevik, Axelöv, Barkt Från en rörlig plattform över en försöksbassäng beser här drött- : ningarna” Elizabeth (pekar med handen) och Juliana en modell av den ploxerade nya hamnen i Rotterdam, ”Europort”, under ett be- sök vid tekniska universitetet i Delft, . Björeborn, Börmark, Hagelskog, Jägtoft, Kervefors, Madevik, Nete- born, Pallvik, Bällenstam, Alfbjer, Elehed, Gerseus, Hedekärr, Jigrup, Jerkbrant, Jive, Lantoft, Levenhed, Naréni Suderstrand, Ravling, man är ute så mycket som jag så läser man nåt lättare när man kommer hem. Den där Karl Gun- narsson skriver förbaskat trev- ligt ibland, jag har läst de fles- ta av hans böcker. Men han får aldrig nåt pris, lita på det! Ah- nej, man vet vad man gör i det här landet... . EFTER ETT PAR TIMMARS väntan kände sig Nicotander gan- ska modfälld men ville inte hel- ler uppge sin föresats. Han fat- tade alltså mod, uppsökte värden . och erbjöd sig att bidraga till un- . derhållningen med att läsa någ- ra dikter ur sin nya samling... Värden tänkte intesivt en stund och såg ängslig ut. ' "Du får ursäkta Nicotander, men . vi skjuter nog på det till en an- nan gång. Nu -har dom trevligt, förstår du, jaja, du hör själv hur dom skrattar och vilka bitar dom drar, så jag tror inte att nån vill höra "dikter just nu. Du ska ha tack, men en annan gång... : förek någon derhållning. . ”Nicotander gick bort och satte Då skulle han passa på att läsa sina dikter. Det skulle bli afto- blev det ju både reklam och nyt- tig repetitionsövning. en Middagen började tyst och stel- bent som brukligt är. Man stra- made upp sig och höll tal, det ena högtidligare än det”ändra. Efterhand Jlättnade stämningen också som brukligt är. Vid kaf- fet var man riktigt upptinad och nu pratade alla. Ingen hade tid att lyssna. + ” : — Nu skulle jag egentligen lä- ”sa mina dikter, tänkte Nicotan- der men beslöt att lugna sig li- ie Han kunde ålminst : nens höjdpunkt. För honom själy' och sorlet steg högre mot taket, : sig i ett hörn. En vän kom och ..;började tala om det dåliga väd- ret, Nicotander utredde utsikter- Tidhage, Arkebrink, : 'Hennestig, Neldemo, Tylbrant, Borgebo och Holtendal. , Avslag blev det av olika anled- ningar på namnförslagen Nelme, Lyttén, Arbos, Bellevi, Hildby, Hild- bro, Leyung, Lejung, Leiung, Mel- kén och Käbbe, : Lea gubbens > kommentarer: "Naturens under" i gamla tider | En märklig bok i sitt slag utgör den en gång på 1800-talet av Elis Sidenbladh utgivna om ”Sällsam- ma händelser”, med underrubrik ”I Sverige med Finland åren 1749. 1801 och i Sverige 1821—1859”,' Al- la dessa mer eller mindre märkliga ting som inträffat under dessa pe- rioder är uppgifter från präster- skapet i landet som bemälde Si- denbladh 'sorgfälligt = antecknat. Man skulle kunnat kalla boken Märkvärdigheter i Sverige under 100 år om icke, som synes, un- der tidsintervallen 1801-21 präs- Äret därpå, 1849, uppträder i samma trakter sjukdomen, ”Bland husdjuren har den elakartade lungsjukan visat sig, hvaraf inom Halmstads stad 4 fäkreatur varit och blifvit slaktade. Sjuk- el SVARAR Under denna rubrik besvarar en «svensk legitimerad lökara kostradstritt medicinska frågor från läsekretsen sco oc ca Färse trågorna' med 'lämplig fignaturt och uppge helst ålder - och kön Det är givet att envars anontmitet. obrottsligt bevaroa Märk breven DOKTORN SVAs AR och sänd dem till redak- tionen. . Svar till ”69-årig änka”, Tydligen oroar ni er mycket för hur ni skall göra, om ni skall låta operare er för era besvär av ”sänkt urinblåsa”, el= ler om ni inte har en så stor för- bättring, som 'vore önskvärd, att vänta av operationen. Jag kan gi- vetvis inte yttra mig i'denna fråga, som inte undersökt, er. En sak vill domen har "även detta år varit gängse bland boskapen i Årstads pastorat”. 1850 var sjukdomen ”gängse” i Harplinge, Söndrum, Slöinge ' och : Eftra, - och den har ” ” i; södra provinsdel (Lakolm, Eldsberga, Snöstorp och Trönninge) — ”en del kreatur haf- va deraf dött, en större del blifvit ternas rapportv )h alldeles Med rätte sägs det att historien ständigt upprepar sig själv. Dikta- tur föder diktatur. Så har det va- rit förr och så är det nu. De dans- ke herrarna efterträddes av Gustav Vasa, och den svenska allmogen vann intet nämnvärt på bytet. Den enda större förändringen var, att Sverige övergick till lutherdomen, mest beroende på diktatorns obe- gränsade - penningbegär. ' Diktatorn Robespiere avlöstes' rätt snart av diktatorn Napoleon. Det granna ta- lesättet: Frihet, jämlikhet och bro- derskap trampades redan från bör- jan under fö . Nu har Chrusj- na att vinna i lotteriet. Första" betingelsen var att inkö- på en lott... : . Vännen var på sådant humö! att han skrattade åt allting, — Det där var egentligen för- f£ baskat roligt! 2 sa - ” Nicotander smög sig ut, fick tag i sin basker och försvann. Ingen ' märkte det, ingen sakna- de honom. I fickan kramade han sitt lilla dikthäfte. Man hade rett " sig "väl utan det, I besvikelsen tog han långa steg och var snart utom -bebyggelsen, ute på den fridfulla 1 omr älg orkan tr a Hälsingborgsvary i P — Vad tycker du :om Frö- dings dikter? frågade han 'sin granne. Man fick ju börja med ett.känt namn, . . — Jasså han, vi talade visst om honom i skolan, men annars lä- ser jag inte dikter, Men det var ju tusan vilken omgång på tip- set. sista veckan! Åtta kryss! Där blir nog inte 'många tolvor på den raden... - t oo bordsgranne, «oc . + Vad tycker du egentligen om Karlfeldt? - >. > ;. — Karlfeldt, vem var. nu det — förresten var han inte vete- rinär. i Sjöbo? Jodå, det var en trevlig kille, och berätta histo- rier kunde han. : VT ” Jag minns en gång... NU HADE NICOTANDER sa igång en storm av ganska tvivel- MEN PERMITTERAR [150 ARBETARE . HÄLSINGBORG (TT) : ' : "2 Helsingborgs Varv har enligt : ” tidningen Nyheterna varslat om Permittering: av 150 man från : mitten av anril Orsaken är bristande ordertillgång, säger varvets direktör Thor Thorsson, Om inga nya beställningar kom- mer den närmaste tiden blir det nödvändigt att genomföra permitteringar. Inspektör Gunnar. Jönsson på Jänsarbetsnämnden i Malmö om- talar att det eventuellt kan gå att plagera en del av den friställda - arbetskraften på Öresundsvarvet "i Landskrona eller Kockums i Mal mö. För det stora flertalet får man dock söka ordna "beredskapsarbete . i Hälsingborg. : ding Widell ' å Hälsingborg. ne MåLLAA KARA AAA NMAAMADARAA AA AK i äkti dförande i Stadsfullmäktiges ordför Hälsingborg, direktör Börje Skar- stedt, :har vänt sig till Jandshöv- ” och begärt att över- upp mellan länsar- och den om det aden läggningar t betsnämnden och sta mn kärvare läget på arbetsmar ta litteratur med någon... 7" 7 ov . Nicotander satt tyst en stund. Därefter vände han sig till nästa ygden. en - Det var alldeles stilla och mån- -ljust. Några kor låg i ring på en äng och vilade sig." Nicotander klev över stängslet och gick runt och tittade på dem, men de bryd- de sig inte om honom. Han fick syn på en stor -sten, som glim- made : inbjudande i månljuset. ”den var precis som en talarstol. Här hade han sin tribun! Han steg upp på stenen,'slog ut med händerna och började högljutt deklamera = valda stycken ur : ”Skum bakom en tuva”, -: => - Det blev liv och rörelse på ängen. Korna reste sig skrämda och började råmande springa åt "alla håll med svansarna i vädret, Snart var skalden Nicotander en- sam på den ljuvliga, månbelys- ta ängen. Då steg han ned från sin tri- bun och gick sakta och tankfullt hemåt, er : ho ' Fritz Bengtsson 4 RE Sr N I patentbyråns väntrum. - I i Fem "evangeliska präster från Västtyskland anlände på tisdagen med flyg till Moskva, De har in= bjudits”av ryska oyodoxa kyrkan och skall gtanna tre veckor i Sov= jetunionen samt besöka bl a Le- ningrad, Tallinn och Riga. (TT- Reuter), ' i. Exdrottning . Sora a, rsiske söhahens frånskilda fru, har fått en uppmaning från sin f d man | att tills vidare inte lämna 'Väst."| tyskland,” säger man i persiska kretsar i Köln. Man anser i dessa kretsar 'att det inte är helt ute- slutet att schahen ändrar sitt skils- mässobeslut. (TT-AFP) - Itjov' nått Stalins maktställning. På sin väg. mot makten har han använt precis' samma "tillvägagångsätt som den sluge georgiern. Intrigerat och t Vad detta kan ha berott på vet vi inte ue Är 1790 omtalas från Laholms (prost)-kontrakt, - som omfattade södra Halland t o m Halmstads- trakten följande: ”Möss och råttor hafva uppätit en ansenlig ' del af säden i skogsbygden, medan han ännu stod på roten, som var en påföljd på det förut varande ål- lonår, då dessa djur såväl som i kornar samlade sig i myckenhet i bokskogarna”. . ' Matt Trevligare var då vad som i La- holmstrakten. hände vid jultiden 1776. Det fanns gott om" rönnbär och därför också gott om ”krams- fåglar”. Vad dessa lämnade efter sig åts upp. äv julgästerna, som benämnes ”de svenska papegojor- na”, ”Papegojorna” (nötskrikor?), få des lätt, dels med nät, dels hetsat de olika grupp mot var- andra, för att sedan kunna utren- sa sina medtävlare, den ena efter den » andra, Namnen Trotski, + Si- nojew, Bucharin, Radek med. fle- ra motsvaras av Beria; Malenkow, Molotow och Sjukow. Än kan dock sägas till ”Krusses”: förtjänst,' att epilogen inte blivit så blodig som tidigare; Åtminstone vad -man hit- -Itillsvvet: Men" skall ””Krusse”. hålla sig kvar vid makten blir nog den mer ömsinta behandlingen av med- ävl endast ett mell 3 SI " Det är ett axiom, att där den stör- sta fattigdomen finns, där finns ock- så de verkligt rika. Som till exempel i Ialien, På annat sätt kan man inte tolka de enorma summor vil- ka erbjuds vid övergång från en fotbollsklubb till en annan. Nu ska Lindskog byta klubb och tranfers- beloppet uppgår till den nätta sum- man. av en miljon svenska kronor. En summa som vore otänkbar, där- est inte miljonärer använde sina överskottsmedel till hobbybetonat understöd — till: fotbollsklubbarna. Någon . sund affärsrörelse 'är inte den italienska fotbollen, den måste med nuvarande inköpssummor på människomaterialet ge stora un- derskott. Ponera att Lindskog stop- par i fem år till. (Högt räknat). med snara, ”Så tama är dessa fog- lar, som ock kunna födas i husen med hampfrö, eller i- brist deraf med hafra”, n et Så lagom trevligt var det när kreaturspesten uppenbarade - sig. År 1771 skedde så i norra Halland, ”Uti medio novembris inkom bo- skapspesten uti Näsby, Örmavalla, hvaröst samma pest för .16 åboar innan december månads slut dö- dade 142 boskapskreatur. Samma sjuka inkom i Onsala i början av december; äfven i 2:ne gårdar i Gällinge socken, der för. 5 bönder för . ' 1853 var det' hundarnas tur att bli sjuka. Rabies eller hundgalen- skap är livsfarlig också för män niskor. Rapporterna 'lyda:' ”Fjäre och Viske. prosteri: Bland husdju- ren har rabies canina på flera stäl. len varit gångbar, Halmstads pros- teri: Rabies canina säges hafva vi- sat sig. 'Laholms prosteri: ”Hunds sjuka under namn af rabies canina hade uppenbarat sig på en mängd ställen i Sverige; de galna hundar- na beto flera menniskor, som se- dan dogo under olidliga plågor”. Rabies upphörde till all lycka, om man nu undantager norra Halland, där 1854 ”bland husdjuren har ra- bies på några ställen varit gång- bar. Men 1857 uppträder faran igen i Varbergs prosteri. : ”I Vinbergs, Sibbarps och Gälla- reds pastorat rabies canina bland hundar. I Sibbarp bet en deraf an- gripen katt en oxe, som för deraf uppkommen galenskap måste dö- das”, 1858 har hundgalenskapen nått Sydhalland, till all lycka ett ganska begränsat område, Rappör- ten lyder: ”Under hösten ankom en främmande hund i Knäreds soc- tänina; undérf”kringstrykande över- allt i berörda socken, norr om La- gaån, hade han bitit :en ko uti Baggabygget och en oxe uti par- ken derstädes; ungefär en månad derefter : blefvo dessa kreatur af sjukdi a och ytterst 24 nöt störtade”, Sjukd stop- pades emellertid, tack vare ”Direk- tör” Staafs i. Göteborg, anstalter och föreskrifter. se ' " År 1831 var fåren sjuka i Fjäre och Viske härader. De ”hafva li- dit. genom: årets ihärdiga väta, som förorsakat bland dem nog all- | män vattensot,” heter det. : "Ar 1848 uppträdde i Halmstads prosteri en annan boskapsepidemi, "På Hjulebergs säteri i Abilds soc- ken samt på Sannarps säteri och derunder lydande Fjellalunda by i Årstads socken har en högst elak= artad boskapspest, lungsjuka kal- lad, härjat, hvaraf ett stort antal kreatur dött och ännu flere måst Han spelar fyrtio tcher per år, det gör 5.000:— kronor per match endast för transfersumman. Därtill ' hans : ånadsavlöning matchpremier, tränaravlöning, un- derhåll av plan, vaktmanskap in m, varför. varje match han deltar i kostar klubben bortåt 8,000:— kro- nor, ' Endast hälften av matcherna spelas på hemmaplan, varför intäk- terna på dessa matcher, för endast Lindskogs del måste belöpa sig på mellan 15- å: 16.000 kronor. Nu måste - ett "lag, luklusive reserver bestå av minst tjugo spelare. Alla är givetvis inte av Lindskogs dyr- hetsgrad, men för att det hela skall "lgå ihop måste varje hemmamatch ha en publik på minst 50.000 åskå- dare, I regel brukar det inte vara ens hälften.. Dessa enorma sum- mor, som offras av enskilda mata- dorer . på fotbollens altare, borde användas till att lindra nöden bland Italiens många svältande. När man ser dessa siffror blir man skeptisk mot nyttan och nödvändigheten av insamlingar till lindrandet av nö- den bland de underutvecklade fol- ken i Europa. moa : benmamea såsom sjuka nedslås, för att hindra : sdande? våldsamme, hvarför de måste skjutas och blefvo i jorden djupt nedgrafne”. , el . är + — Tänk att han gitter läsa böc- ker när det finns TV i huset! . |. Svar till ”Märfa”. Gäller det ung- Jge före äktenskapet. Men att hindra r I dem den upplysning, som de så ofta jag Nertid yka och det är det att någon spontan förbätt- ring av en sådan omma, som den |. När rektorersa antyder att ungs domens stillöshet beror på hems mens bristande fostran, så har de endast delvis rätt. "Det har trätt i skolans tjänst en ny lärargenera. tion, som fått sin utbildning I den veka fostrans anda, rilken stod högt i kurs för ett decennium se- dan, då den strama livsföringen från världskrigets år började lose- na. Kriget var över. .Vi hade und- gått grannfolkens hemska öde, -w kunde tlappna:till. Faran var över. Sveriges ungdom kunde skämmas bort. Samtidigt inträdde lärarbrist och sänkt lärarstandard, Nyndig- heterna försummade att ge klara , direktiv för de ungas fostran till stil och ensvarskänsla, ' och de: gamla metodiska - anvisningarna om karaktärsfostran har blivit all- deles otidsenliga, för att inte tala om skolstadgans forbroderliga mas ning: Lärjunge infinne sig snyggt och ordentligt klädd (alltså 1' skinnväst, duffel och rör samt med pipa, fimp eller tuggummi I västfickan). MÖT - a (KARL LARM) —L RR ni-lider av, torde ej kunna förvän- tas. Sannolikt kan. man däremot tänka sig att en konti lig för- : å FÖR TVÅA ÅR SEDAN GICY, sämring äger rum och ökade besvär uppstår. Varför inte på nytt ta kon- takt med den kirurg ni talat med gm be om ett råd och sedan följa' et.” - st Svar till ”Hoppfull 1958”. Av crt brev förefaller det som om man på lasarettet diagnostiserat en .miss- bildning i livmodern hos er; Denna ; skulle ha beskurit möjligheterna till graviditet, men kan tydligen bli fö- remål för operation. Det finns mån- ga sådana missbildningar och att i detalj redogöra för alla olika opera- i tionsmetoder tillåter icke utrymmet. ' Givetvis görs sådan operation i nar- ! kos och man känner ingenting av mellan er och er g lä- ingreppet, Det måste bli en fråga '' 'kologish CHRUSJTJOV till generalangrep a mot personkulten, I ordalag vart åldsamhet först så smånt: blev känd fördömde han de misstag och övergrepp Stalin gjort sig skyldig till i hägnet av dogmen om sin eget, ofelbarhet, skriver Svenska Dags bladet (h) i sina konmentarer till den. nuvarande ryske diktatorns nu ' uppnådda maktfullkomlighet: ; » Nu är personkulten tillbaka igen och föremålet är — Nikita Chrusj= tjov. Förebud härom” har :inie saknats på sistone, men på tors- dagen kom bekräftelsen i form av meddelandet att Chrusjtjov till posten ,som kommunistiska partiets ' förste sckreterare nu även lagt ställningen Bom. re = > ringschef, Det är 1 dessa 1. m kare att avgöra huruvida operation bör företagas eller ej. Tillrådes ope- ration så är det ju just för att öka era möjligheter att bli gravid, Förtroli pa | stund 07 | ken, som var .angripen af.rabies |-; Aoeveed a a Svar till ”L,S.”, Tyvärr förmed- Jar vi inte pl men var- . av Chrusjtjovs perr:n som" betydelsen av den senaste - ommöbleringen 1 Kreml främst ligger. Att Bulganin skjutits åt sidan är av underordnad vikt, oci | ; några märkligare nya signaler vå det. inrikes och utrikespolitis.a fältet torde inte vara att vänta. "NÅGON ÄNDRING I RYSKA - REGERINGENS ' POLITIK- finns det ingen anledning vänta, men ju "större makt som samlas på en hur i, desto större blir också möjlig .e= terna för en fördomsfrl oppor u=. | nism, anser Handelstidningen (fp): Vad en diktator gör är alltid rätt även om det är aldrig så fel. Och hans rätt har en märkvärdig ten= dens att gå ut över andras. Sov= jetunionen är I våra dagar irie längre så likriktad. som under talini: dagar. Detta kan hemhjälp 'som 'ni nämner? "Annars” som kan ge kan ni tala med distriktssköterskan, ;> 4 -skärpast "tänkbara form för inte annonsera efter en sådan” 'vara en källa till” förvecklingar "för en härskare ; som efter att ha någon hemsyster, som kan komma och hjälpa till i hushållet. Jag skulle tro, det vore den rätta lösningen, I hopp :om att ni finner den hjälp ni ningar. domar, som ännu 'är omyndiga har jag aldrig tillrått intimt umgän- flickor som redan har "stadigt säll< skap” torde vara omöjligt. Då är det väl ändå bättre att i sådana fall ge tycks sakna? Det värsta med för- bindelser "mellan omogna kontra- henter är väl ändå det öde som kan drabba de stackars oskyldiga barn, som föds och som kanske ingen vill ta hand om, eller hur? Gäller det vuxna individer, anser jag nog, att deras privatliv är deras ensak och söker sänder jag mina bästa häls- |- . Obesvärat gör sig till dess före "mål, Hos en människa 1 den stöll. "ningen blandas högmod och fru'« ' tan. till en giltdryck, lika farlig för honom själv som för hans un« + derlydande, . " : att det viktigaste är att även här ingen oskyldig part får lida. Om ni. läser mina svar noga, ska ni se, alt” ' vi egentligen :har precis' samma åsikter, Med hjärtlig hälsning och tack för ert intresse för min spalt. - sök se v "Gallie”. i Pg be gg o 2 > Copyright P IB Bor & Capenhagen N ZorRe>z — Ni får ursäkta, hr Simon, men Klas är dör - - närvarande alldeles tok!g med att leka brandman. le kr or AR Z>Eran COPYRIGHT FEUROPA-PRESS nu: 3 . fn sydhallänning kan inte gärna vara utan Lah N a ör a - Ims Tidning — ANNONSERA LURA Or ryvyv vv) NN Av
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.