| Vv LAHOLMS TIDNING : a ATT ÄNNU INGEN. FIN AR "BESLUTAT om ett kommar,. tar; alla: tydligen för vet; att ett sådant: kommer. Mycket = talar också för. att byenska folket får. gå till val- irhornå der 1 juni,' även om ee än ' föra med sig ur personliga del fortfarande fra fruktan. för, är ett folk- partistiskt . överhopp till rege- i frågan. Det största: hoppet har fu för - övrigt”, folkpartiet redan ' tagit fenom att i. sitt nyligen fram- Jägda. pensiorisalternativ. gå in för lagstiftningslinjeni, enkelt , ö: VA fegerfngsbostyren.. åt örgerliga, I: » den' Bit: Hig” med :nuvarande mandat- Fördelning" - tiksdagen tvin. | tå: ansväret- för alla. den ” "kommande tidens 'nödvändiga ner naturligt mycket im. föränd: åtgärder, "Dessutom ' ullé n råga, sön, helst,. herrar. Onlia! ch I Hjal son" liksom i höstas, skul- å ul erbjudandet ätt dra sen. börgerlig : frepartire. körlnig förmodar: 'vi, liksom att i: djupet ay sina hjärtan oppas , på, att. Hedlund, . H höstas komme: att sä- I kan i; d ngen äv: ett skdent är villisk., ' ligt, met man vågar, ändå 'på- stå, alt; Soclaldernokratörria I por mycket, förlorg: ett. 'antal mandat: Ty: wvårr har vicen: känsla äv; att- korhmunisterna' hat :väl så stor nm chanser. att plocka till sig dessa” göm, de borgerliga, . Mer. 7 än någon annan' åtgärd på se. , Sk "hare... tid' har "punktskatterna åstadkommit missnöje 1" arbe- tärleden, : Hår" har kommunis- terna, -, som ensamma' elek e- mot 'dessa' skatter, vissa möj. "ligheter att skära: pipor I vas- sen;' Även det aktuella. erbets- markhädsläget! ' talar. : för en viss' kommunistframgång. : GIVET. .ÄR,' att folkpartial. . ternativet” 1 pensionsfrågan kan dra on. del före 'detta socialde- mokratiska ' väljare, men nog förefaller fp-linjen alltför dif- fus" för, att attrahera några större -väljarskaror, 6 Då. har säkert centerpartilin- jön större ' "möjligheter att vin, "geh Redan & höstens folkomröstning visade det sig, att linje" två, den. mest: renod- Hälsalasborg sn lade : folkpensionslinjen, : "drog Varberg (Hässleholm) N eV röster även från vänster. Det Malmö (Hälsingborg) St : > 922 är ju. för övrigt inte så märk- | Malmö (Hälsingborg) : MM ligt, att i synnerhet de lägre föreborg (Stockholm) st ” 108 tnkomsttagarna ' vänder sig Halmstad tifäsdleholm) — Ne rd från den märkliga sociatdemo- Halmstad Göteb. ?, (Hässleh) 2) 13.24 kratiska — och även folkpar. | Malmö Hälsing! 15.05 Ustiska + form av demokrati, | Hälsingbo: 16.04 som vill lagstifta f M Göteborg (Hässleholm) 16.06 gstifta fram en pen- | Göteborg (Hässleholm) 17.53 sion på 20—-30,000 kronor för] Malmö Hälsinborg "1820 en medborgare. som under sin Göteborg, (Stockholm) St 1831 aktiva tid haft så hög lön, att Nalmö borg St. 1926 hän bort ' kunna lägga undan Malmö Kilolngbe er) 2 en ordentlig summa för ålder | Halmstad (Gbg) Hässleh.) ") 2341 domen, medan man nöjer sig|') Vardagar före S o H. med folkpensionen för en låg. Öaadast onsd., dag före S o H lönearbetare, som inte gärna kunnat spara något för kom- mande år ' «I DEBATTEN KRING det eventuella nyvalet kretsar i- synnerhet höger- och folkpar. titidningarna frågan, vad valet egentligen skall gäl. la. Det gäller inte så mycket pensionen, menar man på det- ta : håll som det socialdemo- kratiska vanstyret 1 största allmänhet: Man är tydligen rädd för att skjuta pensions- frågan i förgrunden, vilket ju inte så mycket förundrar efter |: ds "minst sagt vingliga pen. hyval. tll "andra. kammaren i ' orgerlig, rege. . slonsfärder.- s som - > båda- dessa) partier varit ute på. : Givet är, att socialdemokra- texsna inte: kan springa. ifrån varken . det : väldiga hålet i budgeten eller punktskatterna, men. lika givet är, att ett ny- val är helt-beroende:av pen- sionsfrågans "utgång. Får goci- igenom. sin . linje i kamrarna, så sitter de i orubbat bo fram till 1960, hur stört hål budgeten än har, hur punktskatterna ' än retar folk "och . hur-- tnycket höger och "folkparti" än' talar om socialis- tiskt vanstyre. dominerande” : ställning i... Att centerpartiet - tjänår : på « detta; vet - högern . och : folkpartiet, "och ; det fär :; kanske ; det som ligger bakom rädslan för ett. 'pensionsval. Vi är dock ganska övertygade om, att” borgerligheten" 'som helhet « körrimet attzvinna på, att. pen- sionsfrågan & -ligt; Dess' lösning. kommer att få: återverknihgar' i. decennier "framåt; och därför blir det val, vi troligen inv står inför; mö: ra : «betydelsefullt än - något - ti . "digare på bra många År.” Korsdrag. har Hallands, Dagblad fått för. sig, ; att. centerpartiet” sitter. d Inför ett eve i pastar sålunda,” att” cehterpar-. tiet. "Ingenting! har: att gå till "väl "på; utom motständet h il medett naket ben; så han hyvåde | , HÖGERN VILL. | « SAN, STATSUTGIFTERNA,; +» säger herr Hjalmärson.'och "tillägger : " ätt varenda .krona man. sparar gå, ; skattesänkning. + Det”. later ju ackert,: men "Hur går det 'då.r ' de” penga till att. minska statsskulden och - stoppa till ' hålen i' budgeten » vill” ju ' högern använda ”.till ” skattesänkning. Resultatet bör bli détsammäa som för regerlö- gen, fortsatta höga stran, Oder och . fortsatta'' budgethål, ' det blåser” korsdrag Igenom - ZI men inte på Fentorpartiet . -utan på högern, ' TÄGTIDER ” vid Laholms station fr, 2957 t d 0. Du så Sept] mm. 31 maj 1! Ankömmande tåg från station - Avgående till statt, Malmö CHälsiagbengtn 2200 Göteborg (Sthlm) 719 Malmö Hälsingborg ” 846 Göteb rg (Sthlm) 924 tlalmstad (Hässleholm, 9:45 almö Hälsingborg St. 10.22 Göteborg (Sthlm, Hässleh ) 129 21.55 SMET RAN 3 el ed nr mstad | (Oslo) . ) 1608 | | borg 1610 Malmö (Hälsingborg) 17.55 Göteborg (Kristianstad) 1822 Hälsingbo gborg, St 183 Göteborg (Stockholm) St 1923 älskad sy jalmö $ SoH) 2036 «200 ett ;ni : än det Topade ur sjö 2 Tack" du man,” som 'strin pan ävl ”Falländska gått mänga et "har det sjön. eller havet, och det var därför naturligt -att man satte. storm på sjön i samband med henne (Ys- by, Träslöv, Torpa, Rolfs- torp) liksam att hon visade sig i samband .med fiske och kunde be- stämma” fiskelyckan : (Fagered). Man skulle akta sig för att gräva ut en sjö eller mäta djupet där (Alvs- åker, Fjärås, Ysby, Stenin- ge :;Hon höll- sig med: boskap (Stråvalla, Gällinge,: Drä ngsered, Fjärås). -Blev sjörået hjälpt på något sätt visade hon sin tacksamhet (Lindo- me, Vallda). Hon såg ut som en fin mamsell (Fagered) och kunde ses kamma sitt hår (Karl-Gustav Mjöbäck). Hon kunde locka folk "til sig (Lindome, 'Idala, Fa- ger<d), Lättast blev man god vän med' henne genori att' offra” råynt i vattnet: Frillesås), : men. det fanhs också; de--som;, sökte skjuta henne: med. hjäl; sd ilverkula (Gällinge, Idalayla Några av dessa uppteckningar skall citeras :här! först några om. hennes samband med der, bl.:å hal: Janössignern ji öte: keriné uti sjön, igen. . När de "skildes" åt, lova- de hon mannen -ersättning.. Och det fick" "han. också. Han” kunde” sedan lukta sig” till; när - det skulle bli storm. Han fick yäderkorn, som man säger. (Träslöv) INA Störmvarn 14 9 hade. en dräng som hade tjä- nat på Bergö vid Varberg, n hade varit med - ute 'och . fiskat, och "de; hade : fått, se ”en : sjörå så- grannér kom. upp, och; satte sej på vattnet. Hon var som - ett: ungt fruntimmer med ngt hår; Hon ;dök' ner” igen och med,, detsamma blev: det "en störm, så de måste rå i länd: (Ås) «Det. varen gång' en'. kapten; som hade: varit-på 'en .rätt. lång; sjöresa: och: nu var han en god bit”på he gå. Mi korn, som Kaptenen. ki de kaptenen; tyckte det såg så fruset' ut uten" strumpa : efter: det. Strumpan var knappast. kommen "Det tutat i korn,” det tjuter i i torn,:å 'dét låter på alla utskä Täg land,» :v iså fort du kar a! . skepparn .oc bes ttningen Hörde" detta, "förstod de att det hör var! fråga - om > att rask på. : satte" de till ..så .många "segel, som skutan -kunde bära 'och styrde" kur- sen" rakt ' på land. ' Knappast hade de nått hamn. förrän” ett oväder: så stort, av maken" inté' varit” i manna- minne," bröt? löst; "Och den" natten gick flera seglare” i' kvav, än det an- nars förgick på många år. - N Och att inte vår skeppare var med RF det. hade "han: en: strumpa och sitt goda hjärta ätt. "tacka för.: (valt a) veta Det var, där Viska Tinner ut i Kattegatt, där var två "fiskare från Askloster äte. och” vittjade krokar. Då fann de'ett barn; som hade fast- nat; med: ena "handen i en ';krok., En av fiskarna lossade" handen. Handen blödde och därför tog han, sin ene vante och satte på: handen, och sen släppte han barret i sjön.: En liten stund efteråt hörde de, hur det rö- pade: uu Vaänteman, "0 od "skynda dej i lann, '. det dånar och vasar i Ale kärr! - Me "De rodde genast åt land, och så fört de var. komna: upp, blev det en sådan gränslös orkan, - De trodde det var sjöjungfrun: som varnat dem, för att de hade varit barmhärtiga mot hennes barn, "(Torpa -c "Det var en gång ett väldigt sjörå, som 'bodde .i Kattegatt .- men som ibland följde Lagan upp till Perstorps Storsjö. Sin verkliga hemvist hade sjörået i Kattegatt, än det aldrig behövde lida brist på föd; 4 «En och annan. gång Byttade det till Perstorps sjöar, Det brukade slå sig ner i Storsjön. Under 'sina färder från havet förvandlade "Sjörået sig till en” fruktansvärd" orkanartad . stormvind, som var fruktad både av Människor och djur. Den vräkte om- kull mycket i dess h väg, stora träd me el Denna vind kallades all- mänt i ten för Ysbyväder, Den var våldsammare och häfti än nu. (Yeby) re förr "Sälja säd ' Det var en skeppare, som .h N m hette Rask. Till honom kom en så grann fru och ville, att han skulle ta med sig sex tunnor råg åt henne, och när de hade kommit . mitt ut på sjön, sa "hon, att hon var. hemma, så då skulle rågen lasias av. Skepparn nine hn kasta säckarna i sjön, sa hon. Så skulle han fö! - ne och få betalt, Sia med hen »— Tag mig i hand och hi hon, opp, ma - Och med detsamma kom de in i en stor sal i sjön Där satt en gammal blind gubbe. — Det luktar kristen, så gubl kom, så får jag dra krokfinger! ben, Om : sägner i våra bygder. Hon bodde i|klo. ' ]stan,. så var det så lugnt, att alla Hela'tiden hade det gått. «honom bra, |” bland dem som den gårigén' förgicks - sjöråsägner han skulle räcka gubben en ankar- — Inte så dåligt; inte så dåligt, sa gubbi en. cs Så fick skepparn en "näsduk med tre knutar på, - :-— När dunu komer i i | beget, så kan du lösa upp en knut. Och vill du, att det ska- gå riktig" fort, så kan du lösa den andra. Men lös ald-' rig upp den tredje! ("Beget”, det är då det är alldeles stilla.) : Så en gång, då han hade” varit | i segel hängde "slaka, och skutan var hårt lastad; men Rask var inte all- deles nykter, så han löste. upp den första knuten och skulle i väg ändå. Seglen :fylldes,' och alla tittade och blev» förvånade. Så ville han "ha bättre fart och löste upp den andra knuten med, Och då gick skutan, så vattnet fräste, Sedan måtte han väl ha löst den tredje knuten också, för de såg: "aldrig >till - .honom mer. (Rolfstorp) >. - Det "varen: gammel..i Sätila, som hette 'Andrias, Han skulle fara till Fjärås Bräcka- en gång. Så hade han några tunnor” korn; han skulle fara å mä, ;han -skulle: mälta till malt. Så reste han. över. sjön mä en båt, å när han kom :ut på sjön, så stannte | båten mitt på sjön. 7 "Så kom havsfrua upp. Så fråga :hon, 'vart. fader Andrias ska fara i dag. Så svarte han dä, att han ska fara te. Fjärås å låta mälta te malt, Då fråga havsfrua, om hon' kunde få köpa dä. Så tyckte han, dä kan la non få: Så fråga hon, va han skulle hå föret; å de blev ense om priset, När .då dä ' va gjort, så fråga -An- drias, va han ska göra av det: Då svarte havsfrua: :— Slö't här nér i sjön, Sa hon: - Då nu -Andrias skulle . till. Fjärås > fill han for då han' kom tillbaka till samma - stället, då stante båten, å då kommer havsfrua upp igen; Så tyckte hon, aft.nuy. kan; fader. Andrias får pengar. "ner, så var en. så :vacker. egendom;,: å: så många å sgrahna' kreatur gick där i Pe i, mång: "sorters. fen sHavs- na "pengar? Sedan förde hen honom Ia båten igen, å så! for. .han rås): som utgivits rskursen vid Malmfäl- tens folkhögskola” i Åsa? I inled- ningen heter: det; om. skolan, ”att den; startades. på hösten 1954: Lan- FF dj inskränkthet,. Dock : torde knappast | de setk Då gägndorken, så "fick han si-' i.de - kulturen. som" "fångat hans intresse; Da? T4-årige Gösta Adrian-Nils- son, som nu visar en stor re- i Stockholm, hör till våra mest uni- ka konstnäfer. Den kraftfulle än- - nu vitale skåningen har enligt egen utsago varit lycklig nog att aldrig behöva tvivla på sin begåvning. Men enbart detta torde inte ha räckt" till för den rn seger, 'som Det' har blivit ett talesätt att be- teckna Gösta Adrian-Nilsson eller GAN, som han kort och gott kallar sig, som den envisaste bland alla envisa. Och någon sanning ryms sökert däri. Smälek. från publik och kritik har endast stärkt GAN:s självtillit och kommit honom att än okuvli- gare hävda sin egenart. ' Som en : trotsig profet har han i sitt. konst- historiskt' berömda- manifest, ”Den - gudomliga geometrin”, smädat all- smakuppfattning inte endast un- der detta”sekel; han har där. defi- nitivt utdömt hela den västerländs- ka konsttraditionen från 'renässan- sen och'i kontrast häremot fram- hållit den' medeltida konstens öd--: mjukhet och självförglömmelse som det stora föredömet, ”Då lyste fär- gerna klara och linjerna omslöt allt i enklaste. renhet. Då var: konstnä- ren: en' anonym "hantverkare, :som blott : traktade' efter att tjäna den gud han trodde på. > . - Det är ingen överdrift i att GAN satt en, ära i att: vara impopulär, I likhet med 'så många: andra. dikta- re och "konstnärer alltsedan roman- tikens "dagar ;har” GAN, : trots sin varma hyllning till den. medeltida religiösa andan; känt ett pockande' begär. att. utmana ”tidens. gudar”, varmed ju. brukar : avses. förflack- , ning, ; flockmentalitet: och : allmän” fiende; tvärtom är t vitala, det maskulint "den: moderna” maskin- ja, Passion; Alldeles som 'sin. store själsfrände i målarkonsten, Fernand Léger framstår .GAN som : maski- nernas optimistiske tolkare, vilket nog. förefaller mången : både ; en aning "suspekt och puerilt. ." «eDet-har: nu hunnit: blåsa. -många pda sedan GAN gjorde sina förs- de! folkrikaste ' landsortst äckande framträdan- Gällivare, . hade : nämligen beslutat den på 10-7 och 20-talet.. En” mar- kant ing har skett, och sig för att grunda en folkhögskol för +det.. norrbottniska inlandets ungdom: ,Och då lokaler 'saknades i "hemorten förlades den - till :kom- munens stora, väl rustade barn- koloni-' och” semésteranläggning i Åsa, Nu: har skolan övertagits av den" store ' grannen, Kiruna 'stad”. Tidningen innehåller : ett. flertal anta "artiklar "och .bör. därför kunna” få många läsare. Meningen göra "det. Möjligt för 'elévernä vid skolan” att” företaga en” studieresa till "Tyskland och ” Holland -m 'fl länder." Den - resan :skall'. företägas st. upplevelse. för eleverna; årskursen. vid folkhögskolan att få tillfälle att företaga en sådan resa, Och den företagés ju enklast från deras "nuvarande bostadsort, efter som vårt "län Bränsar intill konti- nenten.". "Nog skulle det finnas anledning att citera en del av innehållet, men vi gör det inte av den arledningen, att tidningen är så bra, att den bör läsas i sin helhet. För övrigt ä är det all anledning för hallä na att. i tidningen. stifta > ; bekantskap med: norrlandslapparna i. ”Hal- landslappen”. I den står en hel del som vi har anledning att 1; fa kän- na, i folkhögskola rv Äsa urplats som inte et har dan lärt syd- gar att'förstå var. bättre sätt än tidi- BS och dessutom och norrlännin, andra på ett pa ”Hallandslappen” . Så ske äve av tidnin; e direkt frå an "av lapparna, gen kan ock. Eohögskolan, SL Prenumerera | > Sjöjungirua sa till Skepparn, att andra det förefaller; knappast längre sär- skilt Besyninerligt;” när en målare avstår - från . ett. mera ”naturtroget återgivande. Abstrakt konst är nu- mera. helt sanktionerad 'med' den påföljd att GAN utropats till pion- jär: för ”den' aktuella: konsten”, I vad mån. han är stolt över: de nu senkomna uppskattningarnå är väl inte åå lätt; aft yttra sig om; 'up- penbart är i alla händelser, att. den trospektiv utställning på Liljevalchs . |'Den gudomliga geomelrins” profet s ställer ut sitt livsverk -- — Åv fil. kand. I. Christopher Jolin -— a Acrion-Ni i GAN:s konst. Inför GAN har, man ständigt. en känsla av ;att just så som han uttryckt sig ska det vara; där. finns” ingenting av. ”eftersägar- nas "uniforma tristess och ofta to- tala brist på målarglädj . GAN har "stolt hållit 'sin isolera de, position i svenskt konstliv men företog i början av 30-talet ett: ut- brytningsförsök;" då 'han-;ställde:'sig som: beskyddare för Halmstädgrup- pen; vilken. ju" på bred : front lan- serade 'surrealismen : här:. hemma. GAN var dock "aldrig någon sur- realist i vedertagen mening. Även om hans konst präglas av ett säll- samt och fantastiskt drag, så finns där ändå inte något av surrealis- ternas: bisarra'.. sammanställningar och heller ingen makaber -under- allas våra förorenade själar. " C:o GAN reducerar verkligheten, då han inte. helj" -utmönstrar - den, till” en serie hårt konsekventa .ryimer. Det är just det rytmiska i bildens hans fanatiska. avståndstogande. ti all konstnärliga illusionism. Baro kens eller rokokons stoffmåleri är honom lika förhatligt som- ipres- sionismens luftiga nycker och and- trutna patos. Hans utgångspunkt ä kubismen med -dess . matematiskt" hans livsbejakande personlighet-har - gångsstämning, inget estetiskt eller moraliskt kaos. Tvärtom har GAN alltid ; hävdat bildens klarhet ' och färgerhas bjärta fanfarer. GAN. är naiv . optimist, medan : surrealister- myckna underfundighet . och 'blod= fattigdom, som är så vanligt före- kommande 'i "nutida nonfigurativt” måleri har mycket litet att skaffa na är intrikata, pessimistiska och fyllda'av tvinsjuka, må sedan vara att deras syfte. är krigarens väl- lovliga att ”avslöja de sociala och ich med. den, naiva,” dand Halmotad (Göteborg) 2) Em sydhallänriing kan. inte fär Na var kraften |'p: kol konv ihå- i t » Gösta Adrian-Nilsson; Bebidelse. . Igen: dialektisk teoretiker. Och kvällen " var drottning . Elisabeth förmått spränga alla skrankor. GAN '' är ett unikum så "tillvida att: han" aldrig försvurit sig åt någon ”Isme” programmatiska inställning, ++ . De : många teoretiska uttalanden . om konst och liv som GAN :leve-, kyska klarhet och ordning, men Onsdagen den 9 april el: lighet”. i akt och mening att futtra | uppbyggnad . och den stränga 10- SR rerade i ungdomsåren är ofta kus-' . ligt pregnanta och inte sällan träff- säkra men fruktansvärt enögda. Själv har han, ärlig som hån' är, bekänt att teorierna mestadels kom- - mit till i efterhand, bara för att ' han skulle vinna en smula klarhet i sitt skapande. Nej, en så medryc- kande, och spontan målarbegåvning som GAN är i själ och hjärta in> ' det har man all anledning att kän-'' na sig tacksam. Hans dynamiska - konst är en vitamininjektion, - ' Christopher Joli et Drottning i Moskva Den belgiska änkedrottningen - Elisabeth, som" för närvarande be-"' finner sig på besök i Moskva, av- lade på torsdagen ett besök hös' president K Vorösjilov 4 i Kreml; dä gav Junch föt sin' gäst. i På morgonen samma dag besökte > drottning Elisabeth Lenin—Stalin- mausol«vet, En rundtur genom sta- : ” den i bil företogs. också. och på närvarande vid den tredje tävlings. omgången för violinister i den in-' ternationella musiktävlingen ägnad åt minnet av den ryske kompositö- - ren P Tjajkovskij. Innan konserten ' började lade drottningen ned en krans framför - Tjajkovskijstatyn utanför Moskvas konservatorium. Den . berömde italienske. piano- j virtuosen Aldo Ciccolini tillfråga - des en gång, vad han räknade som sina värdefullaste tillgångar. — Näst efter mina orkesterpar- DN titur, svarade han, mitt ur. Jag har mig. Efter en kort paus tillade han: själv köpt det och har:det alltid på i — Det vill säga, även. Alban > ' Bergs violinkonsert sätter jag stort värde på. ee a utan Laholms Tidning
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.