Sc "Onsdagen den 9 april 1958 LABOLMS TIDNING Faro Hon" var en täck liten varelse nd kurvor På sin kropp, just på je platser där de skulle sitta för att göra en kvinna åtråvärd. Han 3 sir sida var en smärt, ros Re r och f ördelar att han skulle få én inblick I hen- nes strävsamma liv. Nåja, så satte kursen igång. Inte var det enbart en dans på rosor 4 1 Nös yngling. De träffudes, kände drag- ning till varandra och blev snart ett par. Det blev ett idealskt ik tenskap, Han skötte sitt arbete och avancerade och hon höll hemmet i e€&£emplariskt skick, Bernen kom o. . lyckan vär stöt Hårmonien kun- de inte vara större och efter den första -stora lidelsen övergick kär- léken i förtroendefull vänskäip: Den från början knala ekonomien blev bättre och bättre och började sät- tå" spår på den mänskliga skönhe- tårt. Hennes kurvor flyttades ned- åt och akteröver: till stussen och hafs resliga gestalt fick tyngdpunk- teri förlagd till mittpartiet. Bil skaf- h fade de sig ej, men bilringar. Så gick åren, bafnen blev vux- na och: var utflugna. De satt där " ensamma. Visst hade de skönt till- sårimöen, men de nöttes för myc- ket :mot varandra och livet blev alliför enahanda,' Några förenings- människor var de inte, utan deras gemensamma, ensamma samvaro började 'bli trist. Efter ett långt livs förtroenden tröt samtalsämnena. Hon började finna det i löst j t; " . ré jobb fanns än att skala potatis åt tjugo- talet hungriga munnar. Inte heller diskningen efteråt var något stör- re glädjeämne. Och sopas och stä- das undan efter lektionerna skulle göras, Mannen började känna en viss medkänsla för hustruns inte alltid angenäma arbete. Fiskrens- ningen gick fumligt och 'lökhack- ningen lockade fram -tåreflöden. Men när man bänkade sig för att ära r av ansträ i då kom belöningen. Man befann sig i gastronomiens lyckoland. Vil- ken njutning för gommen, vilken smak över de kulinariska fäcker- eterna. Att någon råkat använda salt i stället för socker till chok- ladpeddingen gjorde mindre, det lev en extra smaksensation. Och givetvis källa till många roliga spe- ord framöver. Så småningom blev man fullärd och kursen avslutades till sorg och saknad för deltagarna. Man hade haft trevligt och skulle gärna velat fortsätta. Så skulle husfaderns nyblivna 1 prövas i Barnen att» lägga ned all sin kärlek och hela sitt hjärta i tillredandet av . måltiderna. Burkmat och hafsigt tillkomna rätter störde friden. Det blev irritation. Vägen till mannens hjärta går genom magen, har nå- gon vis tänkare sagt. Och alldeles säkert sinar hjärtats värme därest högvärdigt, välsmakande ' bränsle - inte tillföres genom magsäcken, Den förut lugna, rogivande :samvaron stördes av gnat, Mannen kritizera- de anrättningarna och hustrun kla= e över det, enligt hennes tyc- sa hemarbetet. Aldrig fick hon någon hjälp av den manli; med familjer hembjödos. Mannen hade all heder av sitt verk. De de- likata rätterna fick ampla lovord. De voro som i hustruns glansda- gar. 'Lojalt deltog hustrun i hyll- Där var felet Jimmy” set” år, var ensam hemma när doktorn telefone- rade. — Kan du lämna ett besked till din pappa, undrade doktorn. "— Jorå, bara farbror är snäll och väntar mens jag kilar efter en penna. Doktorn väntade, Jimmy kom tillbaka och meddelade: > Udden är av, Jag kilar efter - eh annan penna. : Doktorn väntade. Jimmy kom tillbaka. ” H — Nu är jag här, sa han. vet farbror va? :". oo. :-— Nej, sa doktorn. — Jag kan inte skriva Men > on v - . er . an ” YCYLITTERATUR Selma Lagerlöf | a och hennes författargärning är | En giraff vid namn remål för en populärt skriven skild- ring i en på Harriers förlag utkom- men bok av Karl Otto Zamore om vår frejdade förfati liv och verk, den lilla flickan från Mår- backa, som via en kort tid som lä- rarinna blev nobelpristagarinna och en :av de aderton, en av de stora i världslitteraturen. or N Författaren klargör på ett fängs- lande sätt innehållet i hennes böc- ker, vad hennes avsikt var med de olika verken och hur dessa kom till, en fascinerande läsning för alla be- undrare av Selma Lagerlöfs konst. Biografin shar:en uppgift att fylla kören, hjäl digt kä hon med tårarna som ville. välla fram, För innerst inne satt en tagg och gnagde. Visserligen med hen-. nes egen vilja hade mannen gjort intrång på hennes arbetsfält : Och detta både grämde och smärtade henne. Men onekligen hade han lyckats bra. fen partnern, Visst kunde han någon enstaka gång torka disken och. på sändagsmorgnarna bjöd han kaffe ängen, men därutöver platt in- :Hon gick missaktad och förs. bisedd genom livet, +. Ne "Så fick de syn på en annons om en ' manlig : matlagningskurs.' Och de kom överens om att mannnen - skulle" genomgå. densamma. Beve- + kelsegrunderna var olika; Mannen ville vara med för att visa hustrun hur. "m erkligen skulle smaka. Hustrun' ville ha honom med för »: Den svenska mynt- | tillverkningen systematiserades redan på . Olof Skötkonungs tid. De första svenska . mynten: präglades i Sigtuna redan 983 och därefter har myntverket hållit till bP'a i Uppsala, Kalmar och Västerås. I den eljest så moder- DÅ 'maskinparkeri i. vår. tids-Kung- dUga mynt-'.och justeringsverk finns len 100-årig veteran, 'konstruerad redan 1817 i Köln, Det är en präg-' lingsmaskin som i sin precision snarast överträffar nutidéns appa- krater. «+ : , St Med, sina femtio arbetare levere-" rar Kungliga myntet vid full fart 47.000 mynt i timmen, vilket gör 122 miljoner per år, berättar Stats- ställd. Skulle man dela upp de Mannen fick inte mycken nytta av sina kulinariska kunsk i fortsättningen. Annat än att vetska- pen om dem fanns hos såväl man som hustru, Burkmaten avskrevs och när mannen kom från sitt ar- bete stod alltid en läcker måltid framdukad. En måltid lagad med omsorg och kärlek. Den manliga matlagningskursen hade väckt hus- truns' slumrande mätmorsintresse. Kanske även en viss. avundsjuka, inen den gav endast en extra kryd- da åt anrättningarna. "DOKTORN -- . Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare kostnadstritt ' medicinska frågor ' från läsekretsen. : u mynten per invånare fick vi 216 stycken var ill ett värde av kr 47: 61. Det är ju om bekant mera pappersprassel än lirr från ädla metaller i vårt nu- tida svenska penningvärde, Men vi | » har. i allafall gott och väl 462 mil- lenkronor," Silverfemmorna är inte lalls så sällsynta som man skulle tro -- det finns en åt oss var, och var ferute” svensk femma” är ett mynt, "Men de -'är inte i omlopp, de har bhamhål i byrålådorna,.' . > > Vad du lir I dag kor "joner ettöringar och 158 miljoner |. . Förse frågorna med lämplig s : Bi och uppge helst ålder och kön. Det är givet att envara g Märk breven DOKTORN SVAz= . RAR och sönd dem till redak- " HOnRense on vr > | Svar ”till ”Figge ' 45”. ' Sveda på tungan och söndersprickande slem- hinna förekommer ibland utan att man kan ange någon känd orsak. Ibland förekommer det vid-blod- brist på grund av järnbrist, men en äkta sådan blodbrist knappast hos män, Jag kan icke komma med-nå- got annat råd till er än att fortsätta kontrollen hos Jen läkare, som bei handlat er tidigare för detta.:- Svar till ”Ingela”.' En tempera- turstegring upp emot 37,7” på kväl- äl. alla . blivit utsatta Sällan har vi, t n för ett så grovt aprilskämt som i år — från naturens sida! 1 åtället för att kunna glädja oss åt sol och Hjurnöd ia värvindar får vi fortfarande. ved and och is, Det är inte alla som Yr i || fad cirkulation ytterst ställan före- ki kommer j er ålder. Här torde det +) snarast röra sig om 'en ökad livlig: Si het i kärlens i 4 vilka är nervöst betingade, De me- diciner ni fått tjänar till att dämpa $ | denna benägenhet. s len icke anses onorrial. ett tecken vå en viss benägenhet för lätta nervösa störningar. Likaså kan stickningarna. i hjärttrakten med utstrålning mot ryggen, er stelhetskänsla. i nacken vara ut- tryck för sådana mer eller mindre d nervösa spänni Ni synes ha blivit undersökt och fått beskedet att det skulle röra sig om en försämrad blodcirkulation och detta torde väl inte behöva ge an- ledning till någon större oro, då en farlig artärsiukdom med försäm- d : | Populär mekanik 7” > Köldkänsla i händer coh fötter fö-|7 ]rekommer hos många kvinnor som inför hundraårsj i i år. Kart, 8: 75. Barnuppfostran nt är föremål för uppmärksamhet och goda råd i ett par från Bonniers förlag utkomna böcker. Ämnet fö- refaller - aktuellt och värt behand- ling. Antingen mäste det ha förele- gat något fel i uppfostran för ett par tre decennier sedan, eller också är det fel i senare tiders bedöm- ning av nutida brott emot sam- hällslagarna.: a ”Inte tvinga” är den kände barn- läkaren prof.' Edgar Mannheimers titel på en samling artiklar,' vilka behandlar med mångårig erfarenhet så gott som alla de. problem, som har med ungdomsåren och föräid- raansvaret att göra. Boken är värd sitt pris och bör läsas av inte blott föräldrar utan även av de unga, som kommit in i brytningstiden, då så : många ' nya " problem uppstår, men då det också betyder så myc- ket,', hur handlandet blir i fram- tiden. Ett felsteg då kan få bety- delse för hela framtiden, Bokpriset är 11: 75, och det är de goda läkare. råden värda. . os , ”Utvecklingsstörda barn” är: en annan bok med frågan ”Hur vi vår< dar : barn som är annorlunda” och däri" de psykiskt efterblivna bar- nens. problem -skärskådas och göda råd ges av d:r Abraham Levinson. Boken --är " översatt från förfins i "| Amerika länge med framgång lästa h prak mu till oc språket - översatta innehåll, därtill försedd med: förf:s förord ' till den svenska upplagan. 'Boktiteln - upp- lyser om: vilka fal! av alldeles sär- skilt intresse det här rör sig om. I ett förord också av fil:lic Merit Hertzman-Ericson ' poängteras :bo- kens värde alldeles särskilt för för- äldrar till de barn det här är fråga om och som här ges många goda råd, Kunskap av största betydelse Jlämnas i båda de nämnda böcker- na. Den sistnämndas pris 14:50. Förlag är Bonniers. ne är den svenska editionen "av: den amerikanska ' Popular Mechanics Magazine,' som utkommer månatli- gen och behandlar senaste nytt lik- som även gammalt inom alla grenar av samhällslivet, där det mekaniska vardandet är en betydelse." Av inte ringa intresse: bör skriften vara för på olika områden händigt folk, som där kan följa senaste nytt på snart sagt alla områden; ANS G Äprilnumret Sör vara av, särskilt intresse för bilintresserade, söm där Hinner: de" mest betydelsefulla" vag- narna' i bilismens historia alltifrån Duryea, modell 1896, som var den första bil, som tillverkades en mas- nya Thunderbird, som torde med sitt helt nya ”ansikte” orsaka myc- ken diskussion. 2 sv ” Tidskriften har bland de många under, femtio år, som haft så stor betydelse för bilindustrins utveck- ling, valt ut de 14 mest sinifikativa vagnarna i ett stort bildreportage i 4-färgstryck. Duryeas konstruktör lever fortfarande liksom det vä- sentliga av hans konstruktionsprin- ciper. Revolutionen kom först med Essex Coachs modell .521, med hel- täckt kaross och glasfönster. Förutom nämnda bildreportage förekommer. en snabbrevy av årets deller, om Goggis bilpark, Mer- Svår till ”D A”. Bortoperation av prostatakörteln innebär endast att denna körtel, som ligger vid urin- blåsans hals omkring urinföret, tas bort. Denna körtel avsöndrar en del av innehållet i sädesvätskan, dock icke sädescellerna,' vilka ju här- stammar från testiklarna: Med kast: ration menas borttagande av testik- cedes Benz 200 Automatic, den nya Thunderbird, reppr!age om en färd i Ryssland med em Gi -byggd bil Im. m. Prensuppl; i'tidskriften. 4 rv nåd ålerkörämnä. Pråstataopefation Ta innebäriihgen förändring, av käns- lolivet. in. wi se = Köps -Svar till ”25 hänvi- sax tll hudklisiken för ett vetligt besked + dennå-fråga,'sora tydligen inte blivit ordentligt utredd. Unter larna. Pri körtelns bort di alla deh kan. jag: försäkra ger i varje :fall. under första tiden ercalt något vencrickt arv från för- efter operation én oförmåga att ha Ablarhästerd e, 1. 13. exemplar, och till Fords |." tusen fabrikaten : och modellerna ; RSS ”Moneyhags” = 'Shålvarg, "Jack Pedersen, vid ankomsten till USA, där i Garanti på Moneybags medföljer för en tid av nitton må- " nader efter ankomsten till Amerika från Afrika, RES hälsar på sin nye ägare, ” kan skall bli en turist- + | Ur världens vimmel Många vetenskapsmän har un- der de senaste två, tre åren häv- dat att kärnvapenexperimenten på inget sätt påverkar väderleken, Nu har meteorologen Horace'R Byerts från Chicago universitet lagt fram material som klart visar att atom- bombsexplosionerna rubbar atmo- sfärens jämvikt, Mellan jorden, som är bärare av den negativa elektri- citeten, och atmosfären, som är lad- dad med positiv elektricitet, har hittills funnits ett jämviktsläge be- roende på att luften . verkat som isolator, Sedan: 1954 kan luften in- dare minskades i jordprovens fuk- tighetshalt, resp. lufttrycket avse- värt och proven utsattes omväxlan- de för stark uppvärmning och av kylning. När man efter flera vec- kor öppnade "behållarna, var bak- terierna fortfarande vid liv. Av av örtrol:ga stunder Svar till ”Tacksam frågande 1953”, 1. Det bästa är att ni vänder er till Ungdomsförmedlingen.: Kuna 25 i Halmstad, göm är öppen vare dagar 912 oåh 1318, rdsgar 93-13 sämt måndagar Kven ERT Där får ni kostradstrat lila Upp- tänkliga råd och tips 'anvlende lämplig utbildning samt även upp: lysningar om Tnöjligheten att få sti. pendier. 2; Det är omöjligt att av- göra hur mycket er symaskin kan vara värd, I alla händelser skulle det nog löna sig att sätta in annons Jinnan ni nappar På det tydligen ganska låga anbud, ni har fått A "] andra sidan måste man alltid be- räkna att förlora en del, då man säljer en begagnad vara. Med björtlig hälsning,, ”Gallie” Svar till ”E, N. 39m Insemina- fonsbiträden utbildas vid Kungliga ter 1 > H fältet, Stockholm, Kurstiden är ca tre månader, varav en månads praktik. Kurser anordnas vid be- hov, för manliga elever under hös- ten och för kvinnliga under våren. Ansökningar före 15 juli respektive 15" deecmber. 'Inträdesvillkor: - 15— än Väl vitsordad ladugårdsprak- detta drog forskarna sl att > dant la ' eller« lant- 1 MRS BR SAGT och SKRIVET Vad det är skönt med NUMOR! Och nu vänter vi bara på att skönhet sspalterna i samhiä'lsbeva. rande syfte kodrar sina rubriker, Förslagsvis någonting I den här stilen: "Blev fulare I vår!” "909 s mindre, VÄR met, Vind on Manf" so Det finns inga vackra kvinnor!” ”Atla kan bli fula” Följer månne Intellisshekn med på köpet? Säte Robid Mood; ivara mig på döåf te ta a "Ir 2 smart ve tat (Fiola i £D) Ars oa Medkänsla &r åldrig bortkastad, wicen "Är dv vår:dig. själv NU td remål för dew uperv € 0 a "+ John W. Paper frenom vän Hemmarardrgen tlmlar åv des taljer,+ xom vtligt sett bara är tahklösa slarvbagateller men som noga betänkt är dödsfällor för . våra småbarn, Hemskare än db fällor, som trafiken gillrar för ' dem — därför att det är mam. . mas fel att de finns där! Har ni nån gång varit med om : ett ”tillbud”, suttit I sjukhusets ' väntrum och våndats medan grå- | ten från er lillunge som magpuma Pas trängt genom väggar och sin= : nen, så vet ni vad jng menar. Den som haft tur och undsluppit såna prövningar — ja, jag tror inte det , finns en mamma så fontasilös, ott hon inte lär sig något när hon tä- ser om den sjumila biljakten I vansinnesfart för ott livrödda tre- åringen, vars mamma slarvat myd ” meg vissa livsformer tidvis mycket väl kan vegetera på den omdiskutera= de planeten. ee Enligt en välinformerad källa i Bonn: har för det första rys- te längre fylla denna funktions utan har i stället fått sex gånger större ledningsförmåga ' än ' förut,” Isole- ringen slås sönder av radioaktiva strålar som endast kan emanera ur atombombsförsöken. ' Följden har blivit åskväder, genom vilka na- turen söker skapa en utjämning. Byerts teori, som baseras på nog- granna undersökningar av luftlag- ren över företrädesvis Mellaneu- ropa, har redan vunnit stark gen- klang bland de internationella: me- terologerna och. betecknas allmänt som sannolik och logisk. .|projektilen kommer att behöva 7.6 timmar till. månen, som vid denna | ka månprojektet flyttats från Gur- |- jew vid Kaspiska ' havet till Sta- lingrad. Detta, säger man i Bonn, tillåter slutsatsen, 'att den ' ryska månraketen under den' närmaste tiden kommer "att lämna jorden. |" N Månprojektet ”Mirnaja” - den fredliga - är ett re-raketsprojekt De tre rymdvidundren som är om-l,- ' givna av en ca 118 m hög stålställ- ning och uppställda med mellan 5 och 8 km mellanrum, skall avfy- ras så snart man. hunnit bearbe- ta Sputnik-radions material, Stor- .« Två ikanska fö har oberoende av'varandra kommit till befinner sig ca 384.400 km från jorden. ”Mirnaja I” kommer att vid sin upplysa hela den slutsatsen, att liv på på Mars teoretiskt sett är möjligt. För- sta beviset lämnades av dr: i Washington. Utgående från det fak- tum att organiska förbindelser”som innehåller kol vid. ett sammanträf- fånde med väte suger upp infra- röda strålar med en våglängd av 3.46 "mikromillimeter,' fäste dr Sin- ton en :infraröd-detektor vid Ha- vard-universitetets 1,50 — te- leskop, Avsikten var'att konslate- ra, 'om 'samma absorption fanns i det . solljus, som ' reflekterades' av Mars. Försöket visade. att de infra- röda strålarna absorberades på sam- ma sätt som hos jordens vegetation. Andra ' beviset. har "dr Roland B ; [Mitchell och. löjtnant John A Koois- tra. från det amerikanska luftfarts- +. | ministeriet lämnat genom att byg- ga. en'.s k:”marskämmare”, i. vil- ken” några lägre organismer: utsat- tes för precis samma klimatiska för- hållandén 'som råder: på Mars? Ve- tenskapsmännen' skäffade" jördprov dels från: Mount Me: Kinleys högs- ta topp," dels från :Ari öknen ilatt syhas 8—10 gånger större vid månskivan med en ”atomblixt” som varar 90 sek, Månen :kommer då horisonten än under vanliga för- hållanden. Andra raketen är smär- re och har till uppgift att jämna vägen för ”Mirnaja II”, som för med sig de viktigaste mätredskapen. Prof Alexandrow, som är: ansvarig. för projektets ' genomförande, har 'lå+ tit meddela, att man:'har för avö sikt att. planera ”större häromdagen övervak« | framtida zästmal bruksskol amt och b 5 praktik som kontrollassistent, Kun- nighet i bilkörning och heist även maskinskrivning. God fysik. Lycka tt t "Gallie” tilll 1 Mexiko. at — Det är klart att kvinnor gid« tig kan bli lika framgångsrika som män — de har ju inga hust= tur som hjälpor dont. ' - vt (Thorwald Gehlin) ; Vilken” sekund som helst han måsen briste ut I skratt, På sina håll har isarna gått upp, Det huc också den tredje amerikanska satelliten och sockerskatten, dum förra underligt nog 1 tid, den se- nare I förtid, : »" Dessutom har nötväckan hörts, man har något nöt blivit väckt - , egentligen. Vidare hör man till sia ledsnad att någon friserat Hjal- man Söderbergs böcker, det var fullkomligt onödigt. ä ' Då är det mera glädjande att Elvis Presley blivit inkallad och |; fått raka bott sina lckliga kusk=' ' polisonger, Jag kanske var nllers ' | gisk för E, meh jag tyckte han '. ömsom såg ut som en slyna gora - "Jg f en höstack, ömsom som njäls« . Va stacken, och det : retade. mitt «= + a så vå i 'uppfattnings med trög fjärde "bandet upptar den neutrala. konventionella framställningen. Li raren vid. kopplingsbordet, som 'gi: vetvis känner till ålla'detaljer,; mål” "i samarbete :med terna: iso peer eng I St Scholastica Academy yid New Orleans i':södra Louisaha håller .man på att revolutionera undervisningen med hjälp av ett tonbandlärosystem. Eftersom klas- serna vår för stora och föräldrar- na. bönföll skolmyndigheterna om en mera individuell undervisning, började ' för "fem år 'sedan . syster Maria. Theresia 'från Benediktiner- orden att experimentera med kopp- ingsbord.' hört och :tonband i klassrun Under- och från "Grand Canyon, där kli- visningen går till på så sätt, att k il ffet för en" 45-mint matet liknar, förhållandena. De packades "ned i :lufttäta. behållare, och syret ersattes med kväve, Vi- de fyra , kan. via. m » ningen 'behöver uppstå.” Den "lä rare som suveränt behärskar ni toden kan. till' ytteymera visso. Ke en grupp reguljär undervisning n: 'hingar : föré utarbetandet” av sti läxor. ' De' elever, som årbeta själ digt; får ett & privafundervisning. ” ”Tonhar tiv för hela det moderna bildnings- dan anslagit betydande summor för terslektion -inspelas på band ) fy- ra olika: versioner! en för, barnen ändamålet, i H Ta sd rmåga,. en, för 'genomsnittsbarnen;: en. tredje. för särskilt begåvade barn, medar.; ning 'eller ett avbrott av undervis: dan den andra gtuppen får :anvis.- dan kos lans differentieringsmöjligheler vil hörlurar öppnar, oanade . persnek«.- väsendet och Fordstiftelsen har re=/ logiska ainne. » . Lo Lov Sa UA - (Larz I BE TT). so [I - oöan Rd Ys ” Nm . ' > sängen bättring ekönjes i rap- -' -porterna. Ingen' värme är på vög, . inget regn och Inga snöfall, = I detta läge har emellertid Sve- ges" 'bälshandlares . riksförening ehjärtat framträtt och beslutat att "skapa en'folkpäls å 500 kronor, Det är just vad som behövs. Att .ge svenska folket en god och bil=" dig pälsrär eh mycket god idé, alla ” bör "skaffa den och vl kommer-' 'därmed ännu mera än tidigare att framträda” som ” ett unifo: ot släkte. Plastjackorna värmer icke så bra” os nn see . "Någon kanske tycker att- 500 kronor icke är så billigt, Men tänk . på vad folkkonjaken, som mårga 4 » värmer. sig med, kostar nu för tl- den! Den är också — sägs det — ' u betydligt odrygare än en fölkpölg, som 'man kanske kan ha flera år, både vid jul och midsommar. Vv ” mt (Fåce I GT) Coorg. 0-3 UV JA [Ar = PI 8 Bone Cooensaurn AN - Å I.B Bor & Copenhagen Eli — F-i-li-p! - Eftermid- ' 'N - dagskaffet är serverat! +. — Vad säjer du? Är det ditt allvar att vet vad det är för dag i dag? Na du. inta: — Ja om det - kan komma ihäg det;.så kan jag tala om det: Det är min vårdräkts sexArsdag! ,- >, verkligen är riktigt. att du inté å KR skattar det ängen un som por samlag. Efter en tid kan deuna förs for sokhdv; så vara underlaget SS i . . En. sydhallänning kan inte-gärna vara utan Laholms Ti ning . | ÅA TT RR M— T
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.