| Bröderna Karlsons Snickerifabrik ECPX fitga EL Ar AyvasbarT Tisdagen den 35 "april 2958 : OFRTKOTT px TATA + LAHOLMS TIDNING i Lokolm har kaft tjuvbesök i natt Tjuvarna fie!X försvinna utan byte (Ett nytt inbrott förövades i natt vid ett företag i La- holm. Denna gången var det Bröderna Karlsons Snickerifa- brik, som fick påhälsning. Tjuvarna fick dock såvitt man "hittills kunnat utröna ingen utdelning av sitt inbrott, och blev antagligen skrämda, innan de Iyckats ta sig in i arkivet. Grundplåt till församlingshem i Laholm insamlades vid kyrkobrödrasammankomst 3 falkekal Ett hundratal personer hade i går kväll ko Tolka] h där pastor Gunnar S mmit till kyrkobrödernas sammankomst d. Dn i ett fängst anförande - talade om ”Att bli och vara "präst”, vari han berörde de många problem, glädje- och sorgeämnen, som en präst: ställs inför, d lad, n, Ösarp, häl de fö: , vårt nötköttsproblem. De nattliga gästerna tog sig in i fabriken genom att med en tegelsten slå ut rutan till kon- torsdörren. På kontoret hade de rumsterat om ordentligt i lådor- na och spritt innehållet över golvet, . Från fabriken hämtade de se- dan verktyg för att bryta upp arkivet, Antagligen har de dock blivit skrämda, eftersom arkivet var orört och verktygen låg kvar på ett bord på kontoret. : a Dörrarna hade tjuvarna inte hunnit stänga efter sig utan tyd- ligen gett sig av i största hast, '|ty tidigt i dag på "morgonen an- Fabrikens ägare berättar för Laholms Tidning, att man inte heller i arkivet förvarade några kontanter, då man alltid tar så- dana med sig hem om kvällarna, . Flera inbrott Tydligen har det varit en rik- tig inbrottsepidemi över 'staden, mäldes att Asklunds Trävarubo- Pastor Semborn berörde in- ledningsvis de utbildningskrav, som erfordras för att bli präst. — Efter studentexamen och studier i Lund 'eller Uppsala är han färdig 'som teol. kand, En termins praktisk teologisk kurs, under vilken den blivande präs- ten får skriva och hålla predik- ningar över av lärarna fastställ- da texter, med kamrater som åhörare och. kritiker,” föregår prästvigningen :efter vilken han lag också haft påhälsning"i sin Forts. å nästa sida' ring som pastoradjunkt. är klar att rycka in' i tjänstgö- Fäsk exporteras men kött måste införas "Den allt för stora smörproduktionen har kommit i förgrunden i:allra högsta grad under senare tider i vårt land. Men även fläskproduktionen har visat tendenser på att stiga oro- väckande. Hur är det då med denna, och hur går det med avsättningen? ställer frågorna till disponent Nils Alex andersson vid HAESS, : . — Det är en mycket stor slakt för. närvarande, och jag kan nämna att vi sedan lång tid till baka" slaktar i medeltal 3,000 svin pr vecka. Det är givetvis det stora pålägget under senare år, som gör detta och någon på- taglig' minskning = har inte « märkts ännu, oa — Denna stora produktion kan vi givetvis inte konsumera inom landet, utan 'en stor del av " densamma går på export. Givet- vis är exportpriserna inte till- fredsställande, men de är dock förhållandevis . betydligt. bättre än på det smör, som går på ex- port. I stället för smör har vi ju här margarin, men dessbättre har vi mig veterligt inte fått nå- gon fläskersättning. ännu. De sämre priserna på fläsköverskot- tet, som vi måste exportera, får dock lantbrukarna' själva betala genom =<:slaktdjursavgifter, och därför är det ju ingen mening att höja 'produktionen. I fjol ö- kade dock fläskkonsumtionen — inte minst tack vare reklam — med c:a 5 procent, och det är en väg, som vi hoppas kunna fort- "sätta på... IA te +— På nötkött har vi däremot ett mycket kraftigt underskott, och jag. skulle tro, att vi i runt tal importerar lika mycket nöt- kött som vi exporterar fläsk, Jordbruksminister Netzén talade ju häromdagen om, att det fanns en kvarts miljon överflödiga kor här i landet, som borde slås ut. + Detta var dock ett' medel när- mast mot smöröverskottet och blir endast en tillfällig hjälp i Skulle dessa kor slås ut, så bleve det ju bara. mycket värre på nöt- köttsfronten :än vad det är nu. — Emellertid "finns ' det en klar tendens hos många lantbru- kare att lägga på mer ungdjur, |." och denna kommer nog att slå i- genom. Det har ju även fram- kommit vissa förslag på statsun- derstöd för sådant pålägg. Att man lägger på kalvar ser vi myc- ket gärna, och jag skulle tro att det :ger en hastigare och bättre omsättning i ladugården. . Det kan vara både kvigor, stutar ' och tjurar,. men en sak vill jag med allra största be- stämdhet framhålla; Skall det bli ett , sådant ”kalvpålägg” så skall "uppfödarna också se till att djuren är i god kondition, när de avlämnas till slakteriet. Det 'måste med andra ord -verk- ligen; vara..”kött” "på 'demi" "De böra vara . minst 20 månader gamla, ' än ' hellre två år och i Laholms "Tidning och 250 kg.”Då ger de verkligen både producenterna, slakteriet och 'konsumenterna en rejäl va- luta ev Lo sant Så vill jag också påpeka; att en 'sådan uppfödning skall plan- läggas så, att vi har färskt kött året :runt. Det hjälper: inte att få fram en massa' ungdjur på hösten. De bara pressar priser- na, när man sedan inte har nå- got . färskt kött under kanske två :tredjedelar av året, fram- håller disponent . Alexandersson. Det är 'nu en gång så att kun- derna; helts vill ha färskt: kött |-': och endast tar det djupfrysta om det inte finns annat. = > r . re : Cel.' slaktad " vikt hålla mellan 225 Brott och fylleri bl . and. ungdom "— Varför blir man präst? Ja, det är en grannlaga fråga och det går inte att ge något gene- fellt svar, yttrade Semborn bl. a Att bli präst kräver en lång och omfattande utbildning. "Att vara präst — det är att följa männi- skan ' från . vaggan till graven, inöta människor i alla situatio- her, ge råd och tröst när svårig- heter och bekymmer ser ut att hopa sig till olösliga problem. En präst måste allid vara redo... I Pastor -- Semborn : berörde" i fortsättningen några av de pro- ”Iblem som möter prästen på hans arbetsfält; I —- Söndagsskolan är prästens glädje- och sorgeämne, Det är högtidsstunder att få vara til- sammans med barnen, som med sin omedelbara naturlighet och spontana frimodighet ger så mycket glädje. Men de försvin- ner från oss alltför fort. Det är söm om de skäms för att gå i söndagsskolan, sedan de kommit upp i- 10—11 årsåldern. . : t Vi har också svårigheter med bristen på 'lärarkrafter och på åskådningsmaterial som kunde göra undervisningen mera in. tresseväckande. Varför . skall barnen inte få se film i sön- dagsskolan, frågade pastor .Sem- born, De är uppfostrade att se. Hur skall man lättfattigt kunna ""Kyrkobrödernas ordförande lantbrukare Oskar väll och efter ”Fädernas kyrka”, varpå man samlades kring kaftfebordet, föredraget wvisades filmen lära dem hågot så abstarkt som kristendom utan andra hjätpme- del än ordet on Pastor Semborn talade varmt om den.stora betydelse person- lig kontakt med församlingsbor- na har. Ju mer prästen vet och förstår vad människorna tänker, känner och menar, desto lättare är det för honom att finna .de rätta orden antingen ' det gäller bikt, medling "eller besök ös gåmla och sjuka. Prästens tyst- nadsplikt är absolut och hans människokännedom" stor. Ingen behöver "tveka att komma til honom med sina problem." Pas- torn uttalade även som 'sitt sto: ra ö 1 ett församli i Laholm, där man kunde:'sar- lag och gemensamt dryfta olika kyrkliga frågor. En ledning frän Päårkgården till kyrkan, . som möjliggör för de gamla att åhö- ra söndagens gudstjänster, var en annan av de önskedrömmar som framhölls. LL en : Med en skildring av de omfat- tande" administrativa görombl som ingår i prästens arbete, slutade: pastor Semborn sitt med stort intresse &hörda föredtag,”' "På förslag av folkskoläräre Läljestrand upptog kollekt tll ett församlinghem för staden och lansförsamlingen. Kollekten 'in- bringade 186 kronor. - Vi kan vandra till Margtetetorp ie . > Om en i Laholm bosatt person skulle få lust att företa ' en fotvandring- längs samtliga gator och vägar inom hem- > stadens hank och stör skulle han, om "han inte gick någon i väg- eller gatstump två gånger, komma att tillryggalägga en ” vägsträcka som motsvarar tåndet landsvägsledes mellan ' Lahokn och Margretetorp. Stadens gator och vägar har näm-' -' ligen, enligt vad en av Svenska stadsförbundet och Statistis- "ka centralbyrån verkställd utredning ger vid handen, en bo Vb Fö KA ol Mae Algeriska fotbollsspelare kidnappas? N + Alla algeriska fotbollsspelare I de franska lgalngen har försvunnit och man tror att algerkka nationella befrickes fronten antingen kidnappat dem eller givit dem order att strejka eller dö”. Tre algeriska spelare finns med I 10-man- natruppen som uttagits Inför fotbolls-VM I Sverige I sommar. (Paris i dag) , ” | I Skottorps Jordbru'cskassa gick vid årsstämma i går : upp i kassan i Vallberga Vallbergaortens jordbrukskassa hade 1 går en talrikt be sökt stämma under ordförandeskap av landstingsman Richar d Bengtsson, Ränneslöv Därvid kunde han hälsa medlemmars na i Skottorps jordbrukskassa välkomna "till Vallberga, so- den nu vederbörliga beslut fattats om sammaänslagniogen, GARDIN- NYHETER Vallbergaortens styrelseberät telse förelåg också och godkän- des, Den visade ett medlemsan- tal på 154, en ökning på åtta. Inlåningen har under fjolåret utgjort 1,095,000 kr motsvaran- de en, ökning på c:a 150.000 kr, utlåningen utgjorde 727,000 kr, en ökning med c:a 160,000 kr och vinsten var 534 kr. Balans- räkningen slutade på 760,728 kr och vinst. och förlusträkningen på 47,025 kr. el Det tidigare omtalade avtalet med Skottorpsortens Jordbruks- kassa godkändes enligt vilket Vallbergaorten = övertar Skot. torpskassans, tillgångar, skulder och rättigheter. Beslöts utöka verksamheten att omfatta förut- om Ränneslöv 'och Ysby även Skummeslövs. Östra Karups och Vi har nu fått in vårlagrot av GARDINER, = ” Tjusiga ylegardinor” och Hasslövs ' socknar. = Arvodena fastställdes till oförändrade be. |tryck, vackra pastollfärgor i lopp. tunnare kvalitéer, . ' od t Till styrelseledamöter = ' : : valdes för ett år Karl Johans. H 2 son, Vallberga, Alfons Ohlsson, Yllegardiner anor Klägstorp! och Sven Pålsson, |Ca' 100 em, breda Hasslöv, samt för två år Richard | X » cc Kr. 7:50 7:50 pr m. Bengtsson, Arvid Andersson, |, : Ålstorp, Allan Andersson, Fins- C:a, 120. Bredäng 17:00 pr m. bo och Hjalmar Kristiansson, Moa Karlsfält. Suppleanter! Ragnar, Åkesson, Edenberga (ett år) A- ke Gottfridsson, Ysby sr Gösta C:a 85 cm, Karlsson, Veka (två år). Revi- |”? 9? a, . . sorer: Bertil Andersson, Marie. |' Kr. 3:25 4:50 5:70 pr. m. hill och Ernst Paulsson, Lögnäs |C:a 120 cm, oe (ett år). Suppleanter: Åke Nils- Kr, 8:00 9:00 12:00 pr, m, son, Edenberga och Algot Han- eft toft, Skummeslöv. " Ombud vid centralkassan: "Karl; Johansson Tryckta gardiner Luftiga silkevoaller :' sammanlagd längd av 28,0 km. Forts. å sida 5 Ungdomsbrottsligheten är inga större problem i södra ' Halland, Inte heller ungdomsfylleriet har antagit oroande proportioner, berättar konsulent Rössman, Göteborg för La- : holms Tidning, Svårigheterna i, detta hänseende är koncen- inget problem i södra Halland ganska svåra problem att bro Den nya bärnavårdslagen kom- mer, ätt ge barnavårdsnämnder- na större, möjligheter att ingripa i tid,.och de: förbyggande åt- gärderna är givetvis av största betydelse. När man i tidningar läser om unga biltjuvar, och om ungdomar, som blivit alkoholis- ter redan vid 15—16 år, då ser man som regel bara till resulta- tet och 'dömer efter det vad som ligger bakom, får man inte veta något om. Och ändå är det bak- grunden, som är det väsentliga. Uppväxtmiljön :danar de unga till goda! medborgare — som de flesta är — eller till missanpas- sade människor, som några blir. ". Barnavårdsmyndigheternas verksamhet bör alltså inriktas på att gripa in,' innan alltför stor Båstads och Skummeslövs es so avlopp. svårlöst problem Ett reningsverk. vill Båstads köping ha, och i Lah detta har | man — som flera gånger tid ning — velat lägga alldeles 1 Tid- intill gränsen av grannkommu- 1 lat ligger Idet, in- nen Östra Karup. Den fö till Stensån "på en plats som kallas Hundängen men nära nog mitt i bebyggelsen inom Hemmeslövs havsbad, vars, sommargäster givetvis inte ser den tilltänkta anläggningen med, blida blickar — snarare rynkade näsor, . Ne >. ”. Nu torde det väl dröja ett bra tag! innan en sådan anläggning kommer till stånd även om Bås- tad behöver ett reningsverk, spe- ciellt med tanke på den stora tillströmningen = av badgäster - Sommartid; Men. var: skall det läggas? Att. det inte är så trev” ligt för '"Hemmeslöv att få det mitt i sin bebyggelse är givet, 'men man räknar ju "med" att Stensån skulle föra ut spillvatt- net. vs rote ass — Vi tycker dock ;att. man skulle : kunna bitta någon bättre plats berättar kommunalnämnds-Båstads. förslag. Ikommer väl någon ingenjörsfir- i - < ordföranden Adolf Nilsson i Ka- rup för Laholms Tidning. Här- omdagen var också den. från kommunen utsedda kommittén ute och tittade på olika platser, däribland både Brunnsparken och någon plats väster om Bås- tad, där det inte finns någon fin badstrand utan mest sten och klippgr. Här tycker vi att det vore bättre att lägga ett're- ningsverk, men så småningom ma taga hand om saken. Vi mås- "skada är skedd. Visst är " trerade till de större städerna, och exempelvis Halmstad har exempelvis :hårt att tvingas skilja ett barn från hemmet, ä- ven om hemförhållandena är olämpliga, .men det kan ibland vara enda möjligheten, om man niska åt samhället och ge den möjligheter att leva ett harmo- niskt liv. Lyckligtvis räcker det oftast - med betydligt mindre drastiska åtgärder, : Ungdomsvårdskolorna är inte så: misslyckade instrument, som det från många; håll påstås, i arbetet på att återföra ungdoms- brottslingarna till ett normalt laglydig liv. Man lyckas med den övervägande delen, men det är de andra, de som av en eller an- nan ' anledning". återfaller, "som syns i tidningspalterna, Skolornas problem just nu är att man får ta emot ett alltför blandat klientel." En större dif- ferentiering är nödvändig, om skolornas arbete skall ge önsk- värt resultat. ; mn Bättre än aldrig så bra sko- lor är dock goda fosterhem, sä- ger konsulent Rössman till sist. Efterfrågan - på sådana hem är stor och alla som vill ta emot ungdomar kan hänvända sig till barnavårdsassistenten på läns- styrelsen. Veinge Veinge skoldistrikt. s Inskrivning av äger rum i samtliga distriktets små- skolor samt i Öringe skola torsda- gen den 17 april. Se annons! Hishult = >> kkaffe i Hishult co" anordnas efter söndagens hög- mässa., Biljetter = tillhandahålles genom kyrkorådets ledamöter och te ju ha något ””motbud” . mot cr MER suppleanter och kostar två kr..Se annons! a det skall lyckas rädda en ung män- |" PRIS RASA Ge stråsäd och oljeväxter > Kalkammonsalpeter! - Ä - för Te a . ”- - Kalkammonsalpeter på våren är ett! Höstsäd och höstoljeväxter över ” Forts. å sida 5 ' C:a 150 cm, breda - Kr. 6:50 pr, m. Avpassade gardinlufter Kr. 14:50 18:00 21:00 24:00 pr luft Vi ombesörjer sömnad och uppsättning, . .MATT- : LARSSONS Klammerdamsgat. A tol, 18465 HALMSTAD Örkelljunga” AR IJlunga äggförening : Or är hat ett talrikt besökt års- möte i Tockarpa skola under ord- förandeskap av lantbrukare Gun- Nilsson, Drakabygget, som hälsade välkommen. Till ' styrelseledamöter &återval- des lantbrukarna Harry Svensson, Boalt, Folke Nilsson, Svinstorp, Harald - Gustafsson, Långalt, och slaktarmäst. Ernst Nlisson, Flors- hult, med lantbr. Harald Bengte- son, Bjälkabygget, och Nils L Karlsson, Tockarp, som supple- anter. Till revisorer valdes lant- brukarna Malte Johansson, Att- arp, och Erik Nileeon, Boalt. Till att representera föreningen vid Skånes äggcentrals årsstämma” 1 Malmö valdes Gunnar Nilsson. . Efter ' mötesförhandiingarne höll disponent Albert Bvensson intressant föredrag om fjäderfä- slakteriet I Kristianstad samt vi- sade två filmer om amerikanskt - jordbruk. Efteråt följde ett trev- ligt kaffesarnkväm. så snart utmärkt kvävegödselmedel. Det består näm- LÅ . niumkväve och ger därför både omedelbar Ads med K IL. IF "> - ligen av lika delar snabbt verkande salpe-, växtligheten körmmit igång lagom före - terkväve och långsamt verkande ammo- harvning resp: hackning. ' : + Vårsäd och-Vvåroljeväxter gödslas med skolpliktiga barn - och uthållig gödselverkan. Hela givan kan — hög kvävehalt,. 20,5 IN, arbetsbespar ände - I . alltså ges på en gång, och Ni spar in kost- kalk salpet ” omedelbart före >” : paderna fören extra spridning, , > sådden- ; s ee såg - a : I - > vv > Ge stråsäd och aljeväxter Kalkamniorisalpeter : ce vackra violer, som lille" käcke 7-årige Sven-Olof Harrysson, Laholm, överbringade till LT. Våren skrider oss alltmera till
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.