- den a VILL NI veta vad som händer i södra Halland? Prenumerera då [LAHOLMS på ertserganet TIDNING I - INT TT MS TIDNING TISDAGEN DEN 15 APRIL 1958 SÖKER NI kontakt med befolkningen . od södra Halland? . Annonsera då I ortsorganet NV LAHOLMS TIDNING — N i i ! er Råd till giftaslystna . fören , Konsten att fånga och behålla en man har i alla tider varit ett problem för kvinnan. Men knepen har. varit mångahanda och i all- mänhet har hon klarat uppgiflen bra, åtminstone vad själva fångan- det "beträffar. Få torde ha haft det så besvärligt som den kvinna vil- ken klagade över sina, förlovnin- gar, som alltid slutade" innan det hunnit bli något bröllop av: ”Han är den sjunde som överger mig, ve "den som äntligen får mig?” "> . Hädanefter blir det emellertid besvärligare att få männen på kro- ken, sedan Brittiska läkarsällska- pet publicerat varningar mot vissa typer av kvinnor som spekulerar på äkfenskapsmarknaden, Det är en "internationell läkargrupp som står. bakom; och: särskilt > skarpt varnas mot äktenskap med vackra kvinnor och kvinnor som är myc- ket'sexuellt'åttråktivå, ”Ett sött el- ler: vackert ansikte kan dölja ett mycket" undermåligt inre och gör det: också? ofta”, säger experterna tand annat, ”medan ett vardagligt eller rent av: vid "första ” ögonkas-' tet fult ansikte däremot ofta är en fasad, båkom: vilken män-finner en enorm själsstyrka och en' karaktä- rens skönhet-utan-'vänk och brist”. Nåja, det där har man 'ju hört för- ut, men ' det. är”bäst' att-inte gene- pektive ful;: Enligt otaliga historier lär det för övrigt: inte heller -alltid Vara så roligt att vara gift med en kvinna med en enorm själsstyr- ka, i synnerhet om denna är för- enad 'med én enorm -kroppsstyrka plus t'ex' en. brödkavel, ; Vad åter beträffar det'"där med. de. mycket gexiga ' kvinnorna, så hjälper. nog inga varningar. från: än aldrig så framstående experter, Metal N Det Utmärkande r alla mer' el- ler: mindre ”förljugna” kärleksbe- rättelser med ”happy. end”. -är som bekant, att denna lyckliga ända. på historien 'riästan undantagslöst. in« träffar i någorlunda god tid'innan själva äktenskapet börjar eller all-|” ra benast med själva bröllopet, Lit- terära' eler filmiska kärlekshisto-' fier, vars handling. infaller 'sénare' N oa mesta vara mycket tragiska, åtmins- tone för den äkta mannens del, Man ! får därför vara tacksam för att de! brittiska specialisterna även talar om hur man skall bära sig åt vid äktenskapliga motgångar, t ex cm det kommit en s k fnurra på trå- den. Så här skriver en av dejn: ”De mest förtvivlade svårigheter kan Bli rena struntsakerna om n krafnar om varandra hårt. Kyss varandra tills ni tappar andan. Känr att ni hör ihop och säg båda två: ”Nu är det bättre?” E amerikansk" expert komplette- rar med att mannen helst bör vara litet döv och hustrun litet blind, men antingen det nu beror sk Ingenting kan hindra de e; i tiden av STODKHOLM (Press) Det konjurkturklimat, som den , västra världen för nörvarande upp- ;lever, lämnar en del övrigt att 4 "önska. I land efter land har man . fått känning av Ssysselsättning:pro-. t blem. Amerika tycks ha det något » besvärligt. Och detta gör natur- jligtvis att man blir betärksam — « särskilt som Amerika är konjunk- furimpulsgivare antingen det rör sig mot en förstärkning eller för- svagning av konjunkturerna. Detta konstaterande gör verks.ä lande direktören i Ätvidabergskon- cernen, Gannar Ericsson, i å a på att de amerikanska männen in- «te är tillräckligt döva och de ame- rikanska kvinnorna inte tillräck. ligt blinda, eller på att de inte kra- mar om våarandra tillräckligt" hårt, ses Keith May från Broadstairs, deras marsch mot vetenskapsstaden Aldermaston i Berkshire. Hör Vv Kent, som drar på sig sockorna efter ett uppehåll på den mödosamma färden. Han har fått sina fotskador omsedda av sjukvårdare som medföljer demonstrations- ” an on or tåget. H anterna på |bergsföretagens Personaltidning Ci- ceronen. Han fortsätter: : ' I Sverige har regeringens mål- sättning uttryckts i ”den fulla sys- selsättningens politik”. Enligt v-d jag kan förstå har det "varit myc- IDefaitism sämsta attityden lågkonjunktur målsättningen kan utsättas för på- frestningar har gjort att minga människor synes tappa både huvud och humör, Min har hängivit sig åt et defaitistiskt tärkarde, och detta tror jag är både onödigt och farligt. Visst är kanjurkturbilden svagare än tidigare, men lika sä- kert är att kunan en dag vänder uppåt igen. Visst ökar avsättnings. svårigheterna, men a't bara accep- tera detta som et ofrånkomligt faktum — det är mycket farligt. Det finns så mycket vi kan gära inom företaget för att behålla och förstärka vår sy: sättning, I syn- nerhet med tanke på vår stora export, Vi kan med obruten vilja På alla poster i företaget slå vakt -. — "Elektriska hjulet” fin teknisk nyhet i STOCKHOLM (Press) : Det ”elektriska hjulet”, en amen rikansk uppfinning av den fram. stående maskinkonstruktören Le Tourneau skall snart introduceras gängliga områden, berättar tidskrif. ten Routes et corculation, hjul” kan ta sig fram vare sig det linns väg eller ej och mö samfärdsel genom de besvärligaste trakter. snofält, sumpmarker och dånar. En australiensisk grupp al. firsmän har bildat ett bolag som skall driva ett sådant fordonsiåg på 8 vagnar med inalles 185 tons last« förmåra för boskapstransporter från Östra Qucensland till betesmarkere na I statens sydöstra del, Från Vic= toria Downs och Barkly Tablelanda är det 1.300 km till betesområdena, dit hormalt 25.300 djur fores varje i Australien till nytta för svårtilla Transportvagnar med ”elektrbka . så är det i alla ' fall ett sorgligt | faktum att” skilsmässornas antal ökat katastrofalt . äröver, 'Och mr Kinsey ' har ' konstaterat "att ” var fjärde amerikansk fru någon :gång bedragit sjneman, Nu ska, man inte Jin gen motsvarighe förhållanden; men att sådant: tom! för mycket längesedan kunde: föl .rekomma även i- def hederliga gam | la: Sverige framgår, av den uråtd- | Sj ville" skiljas på grund av! sin mans var-alldeles säker på' att haj otrogen, blev svaret: " "Ja då. Så "mycket är j. alla fall låmesan kommer ' någonsin a! säkert, att inte är han far Hi å sista barnP' 5 ov 'Nu får vi i alla' fall hoppas att det tar ett snabbt slut med alla: så- dana här tråkighéter, skapen -skyndat till hjälp: experter. Och så har vi ju sexu. undervisningen "i ';.skolorn; även den: har, förstås sina. er. Jag har med, egna: öron" hört. en medelålders "lärarinna, som ;under- visäde i”sexualkuriskap'i skola klaga' oth säga: ”Det är inte alls roligt att un- [jämföra : amerikanska 'och tar sedan. generationer kta New-York-gator i ap- .til, köldgrader under” flera dagar vid 'slutet av mars, snöstormar un- I riga strixhistorien om gurran. som ler våren och inte bara under få ralisera, Och så beror det ju på: ör i : : J timmår: aller en. eller annan .un- ”våd man menar med vacker, res- z I otrohet. På domarens fråga om hon |dertig dag utan flera dagar i rad, varit ja, under veckor; detta var våren i New : York. Ingen nu' levande t glömma den, Inte ens de äldsta medborgarna i New York minns sig ha upplevt något liknande, Vintern 1957—58 kommer i sin helhet och för hela 'USA att ingå i den ame- rikanska historion som. busvädret 'inummer 1, I korta slagord var det följande som hände: 1) I New Or- leans låg -under 39 dygn snö på gatorna. 2) Från Texas till Florida "varade vintern i 115 dagar.- Det fanns snöstormar, regn, hagel och . IXalla vindar med temperaturer på 5—12 grader under noll; i, detta Vintern i USA har trakter där köldgrader uppmätes en gång. vart 10 år. 3) Melhersta -I västern, där den första snön i nor- t mala fall kommer vid jultiden eller senare, var marken under hela november månad 1957 täckt av väl diga snömassor. På s n där un- der 109 år inzet snött BÅ mer än 5—8 centimeters djup förekom, låg snön från och med körjan av november och ända in i februari, till och med i mars 35 centimeter djupt. 4) Florida upplevde sin historias första vi raktiga frostda- gar under december. En hel vecka steg temperaturen inte över noll- strecket, i Den kalla vintern förstörde frukt- odlingarna på många håll. De pre- liminära — skaderapporterna om -ett skördeuifall på 50 miljoner dollar. Förstörelserna på betesmar- ker uppskattas till 50 miljoner dol- lar, Tvångsslaktningar på grund tt dervisa i ett ämne, nästan alla eleverna vet mera ,än..en- själv!” än, denna tidpunkt; brukar för det. "Den "lärarinnan-vår "dock gi skap, men i alla fall, [ ” a | as N . ännu bara i sitt' allra första äkten- — Camillo ' fartyg, fasta anläggningar och bo- städer och hus ti miljard dollar, Snötäcket i Penn- sylvania var I meter djupt. talar av brist på betesmarker förekom till ett värde av.150 miljoner .doltar, Stormarna i staterna Tilinois, Mis- souri, Indiana och Arkansas föror- sakade skador på 200 milj dollar på fast egendom, skogar och krea- tur. Stormarna längs kusierna tog tt värde av 1 ket lätt att hålla en sådan linje under den oavbrutna högkoniunk- tur som rått under hela efterkrigs- tiden. Ja, det har till och med varit så lätt att man nog i viss mån bortsett från hur väsentligt näringslivet genom sin egen kraft har bidragit till höjd levnadsstan- dard och full sysselsättning. Man har betrak'at de vinstgivande fö- retagen som den outsinliga mjölk- kon som kan både slaktas och mjölkas precis hur länge som helst. H - För de flesta tänkande männi- skor måste det väl därför vara ett obehagligt uppvaknande när man nu upptäcker att vi i den fulla sysselsättningens samhälle har så- väl öppna som smygande syssel- sättningssvårigheter att brottas med — och att vi här i Sverige kanske berett oss illa för detta läge genom att” omge företagen med ett nä- ringslivsklimat "som snarare mins- kar än ökar företagens motstånds- kraft mot påfrestningar, ' ' ma Nu är det som det är, och jag är säker på att mån efter dessa upp- täckter bereder-sig på att ompröva åsikter och ställningstaganden gent- emot näringslivet, =. ri Det ' faktum att man förlitat sig på att någonting annat än full sys- selsättning aldrig kan uppstå och att .man plötsligen upptäcker att Inom trygghet, om kvaliteten på våra produkier, vi kan målmedvetet var och en gå in för sparsamhet. Vi måste var och en överge tesen alt rationlise- ringen är Isättnirgens fiende och i stället göra klart för oss att målmedveten rationa sering, antin- gen den sker i stort eller smått, är en förutsättning för vår ställ- ning på marknaden, Därmed ökar vi efterfrågan på våra produkter, vilket på långt sikt ger ökade Sys- selsättningsmöjligheter och där ige- år. Tusentals av dem når inte fram förrän efter on Vandring på nåra ett år! De nya transportvagnarna kan ta 600 djur i taget för en färd till betena på två till fyra dagar, Resan kan underlättas om en traktor med schaktblud röjer ett primitivt spår, tillräckligt för det stora fordonstågets bredd vå 365 metvr, Kostnaden för fordonståget upps går till cirka 4.13 milj kr, inbogris pet utrustning och reservdelar, Pris [set ligger långt under anläggnings= kostnaden för en järnväg på den aktuella distansen; den kostnaden” skulle röra sig om ungelär 62 milj kronor! . Det ledande fordonet i tåget är försett med motordrivna generato= rer, som levereror elström till samtliga vagnar, Det har plats för 7 personer och över 15.000 lit mo= torbränsle," Alla vagnarna hur en liten motor inut! varje hjul som dri= ver och styr hjulet Individuellt. Den elektriska dviften medverkar till mycket lång livslängd för fors donen, berättas det vidare om den= na intressanta tekniska nyhet, Hju [len har slanglösu gummidäck med 1,8—3 m diameter och 0.9—12 m tvärmåit. ' Man räknar med att framdeies med dylika vagnar ock= så kunna genomkorsa sådana öken= Huruvida vi kan få möjligheter att hålla vårt folk med arbete är för dagen svårt att säga — I många fall lever vi ju vad orderstockarna beträffar ”ur hand i mun”, Jag tänker därvid främst på . sådana varor som har en låg exportkvot. Men en sak är klar: sedan en lång tid tillbaka har vi förberett åtgär- der, som kommer att vidtas efter hand som vi enser att konjunktur- bilden så kräver. Antingen dessa åtgärder sätts in 'på fältsidan eller på produktions- och konstrukcions- sidan är det min övertygelse att de kområer” att” bidra” till minskade sysselsättningsproblem för 058 Dags alltså att överge den defai- tistiska inställningen och låta den ersitias av viljan att göra det bäs- ta av situationen, Det receptet tror jag är' bättre än att bara hoppas ]|områden dit ännu Infe något hjul= på staten. H - fordon lyckats ta sly in, : längden ge slaget förlorat. Hans fall var på sätt och vis inte unikt, = det visste han. 2 = Den store österrikiske pianisten Paul Wittgenstein förlorade sin högra arm under första wärldskri. get men fortsatte ändå sin kon. sertverksamhet. Han grep sig an den rätt omfattande repertoaren för vänster hand som faktiskt re: lidiserade pianister: (Ravels väns. terhandskonsert. som skrevs för | dan fanns, skriven just för inva- vit ett standardverk som gärna och ofta framförs av ':"vanliga” kon. sertpianister.) . Däremot fanns det egendomligt nog ingen pianolitteratur för en högerhandspianist. = ” a Cyril Smith beslöt att skapa en sådan. ' . | - ” Han började på nytt, studera den repertoar för två flyglar som han och hans maka brukat spela under sina turnéer tillsammans. Kunde man inte arrangera dessa ie - andra, för tre händer; för hust. Arthur Bliss och andra' tonsättare runs två och hans egen högra tillägnade honom färska opus. hand? . Cyril Smith 'satt plötsligt mitt Jo, det visade sig gå alldeles! "PP I ett väldigt arbetsmaterial, utmärkt. ! Tan" började öva in den nya re pertoaren med makan, , . NEC hörde av eig och för när varande förbereder de sin come back på konsertestraden med pia» nomusik för tre händer, i Cyril Smith. är tillbaka I sitt rätta element. : : Och inte nog med det. De en gelska tonsättarna lämnade inte sin berömde landsman och uttol. kare av deras verk'i sticket. . "Arrangemang och nyskrivna verk för tre och även för enbart en hand fann vägen i mängder till Y- 3 - Wittgenstein, har till och. med bli. | fina verk av Mazart, Schubert och | Richmond Hill. - Brian Éasdale, T.N. Yr PICAC0020000 00020 400000 004444 Pr040300026603 Å 9909 POCOIPSHISLGONEFO$0$000300 +67 . . - N tävlingen, och inom hela bygden . - - " I hälsade man detta tillfälle, att i - g skingra den vardagliga tråkighe a ÅR ten, med glädje. De tävlande fick ' j ot ora |ertågga tio sovereigns I startsums ee rn. ae Alde "meddelande , uppklistrat på, "2 Hä satte a till 80 sover: VÄRDSHUSVÄRD? VILLE SÄTTA [st öedidande onwitrat på ög apati jäm 20 sore .- o : .e SS Pp ooh: . Lynn bade cäknat med att täve SPRÅTT PÅ AFFÄRERNA, STAR-| vepod: - [lingen skulle dre folk till hans "eo mA Dnt ”William Lynn, ägare av W8 | hotell och han hade räknat allde» TÅ DE VÄRLDENS ST OÖRSTA terlao botell vid Aintree, låter här |Jes rätt. Det strömmade in pengar ” " sl - :> | med meddela att en spännande |; kassan och Lynn beslö. att göra k HASTSPORTEVENEMANG hinderritt kommer att äga rum på loppet till ett årligt återkomman» ” RE ljungheden utanför hotellet. den de-evenemang. : | ne : - . ol . amen 21 mars 1836. Gentlemen och ryt- Året "därpå annonserade han s illiam Lynn'såg dystert ut till den öppna spisen i gästrum- tare. som önskar tävla vid detta tävlingen sum Grand National och - genom de regnstrimmiga "GC mom fönstret å Mr Lyon ur | tillfälle ombedes sätta sig i före! under det namnet har Aintree-Jop» Ed Ae sn ne MO] över" en dimmig unghed, där | bindelse med Mr Lynn på hotel pet blivit en ärlig institution med tell vid Aintree, nära Liverpool några trumpna kossor bildade en- Waterloo”. no - världsrykte. Dess 16 häckar är Mr Lyon hade bekymmer. Det da blickfånget i den blöta ödslig- 1 . Det hela var föga mer än ett svårare än på någon annan sleep- kom allt färre resande förbi Wa- | heten — och plötsligt fick värds-| desperat experiment från Lynna lechase "bana och otaliga är de 100 Hotell och på sistone hade) husvärden en idé. 23 sida, men det slog faktiskt ut väl | hästar och jockejer som bringats ha knappt haft äd att köpa ved - Ett par dagar senare satt följan=| En mängd ryttare anmälde sig till på fall under hektiska tävlingar. n . Den engelske pianisten Cyril Smith övar in en helt ny repertoar med sin maka, Phyllis Sellick, ä- s : ven hon berömd pianist. Smith fick vänster arm totalt förlamad men tillsammans med makan ämnar : . han nu lansera en ny pianomusik, skriven eller ärrangerad för tre händer. | - .- v « £ Lag i - ia : - . : ” V Sp : tt mista bruket av ena ar men är en tragedi, vem det än drabbar, men kanske allra 7 a grymmast för en musiker. la me mA oo När en av Englands fritmsta pi » Cyril Smith, fick vänstra armen totalförlamad 4 os trodde han först att han var definitivt lut som k . Fe go LZ . Nu, ett år senare, har han gett upphov till en ny art av pianomusi . | oh i N sie fö | k ” välk 4 läppt, men vänster arm :var Cyril Smith befann sig för ett] ned på marken med välkomst ,ten släppt, men år sedan på konsertturné i Sovjet ; blommorna i handen Han vakna: I och förblev fivlös, stum... : tillsammans med”sin hustru, Phyl. | de till sans på lasarettet i Khar |. För en lång tid framåt rörde lis Sellick, även hon framstående | kov, tutalt förlamad i vänstra de- | Cyril Smith inte flygeln hemma i ” ” pianist. : len av kroppen, En blodpropp ha Richmond Hill. Han ansåg sig fär 2 Det blev en enda triun.ffärd för | de trängt upp i hjärnan. - dig som pianist Hela den gängse GA a ; | de charmanta dubbelpianisterna Cyril Smith svävade en tid met pianorepertoaren som han ägnat å BA . Susddör a . och St äterstad, Dära ext par darjten liv och död, men så NN Ne a om Su ans lg Grand National bjuder le tävlande på världens svåraste hinder och sådana här Tassjen är inger a del tom alltid än ryurpet : ”. ån ns inträ . örbättring och t kunde å: | plötsligt utom rtäckh d ed . vid - ästarna klarar så galt som alltid SPARE hade Jaa oda I tm ända till England. Förlamnin. p Aen Cyril Smith hade för myc- djurvännerna. Det är inte så lerig iom det sor ut, svarar hästsportens vanner; Heennhen VR no + vär Cyril Smith segnade ! gen i kroppen hade till största de- ket seg engelsk tåga i gig för : ÅA N , M | a M - + . - ” ” None 2 - : - < VR 3 ge nee då
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.