. Skogs-Hallanc | god för det, även öm dess verk- ” Den areal som gjorts sk + Ieum har redaktör Eric Hägge ' "Fredagen den 18 april 1958 i, . da året bildade A Artalen 1878 och 1933 har utomordenligt stor be a a LAHOLMS TIDNING ”; " "+ Sällskap; Initiativtagare var godsägaren och k och soni"nämmet på den nya länets första skorsägarefö föreningen antyder, var dess v odlingskåraktär. Det gällde nämligen vare sig mer eller m - vandla ljunghedarnas Hallsnid till skogarnas Halland, -' . ; > Är 1933 fanns Skogs-Halland och en starkt bidragande orsak till denna omvandling . i var. just st Ä eb av det halländska Jandsl ett årtal under de svåra trett allting och inte minst skogsägarna. fick känna på krisens.wvar : duktérta inte fann någon salumarknad. Det å ans tiativet till bildande av Hallands s reförening ONA tytt oerhört mycket då det gällt at lvis västg itska och, småländska ” möte i Falkenberg den 13 maj 19 delvis i Halmstad. Lu.) nanp oa v ft Iiför” detta 'skogsägarejubi- £ Halmstad ”tecknst bilden av de halländska skogsägarpas or- -gani erade samverkan ' håde- i : gången och modern ' tid i en mycket läsvärd: jubileumsskritt'” ur vilken stoff till denna ar- tikel hämtats, — use. osa oo Hallands .. — skogsodlingssällskap konstituerades i Halmstad i janua- Ti 1878. Föreningen hade överklass- karaktär, ty bland medlemmarna återfanns » länets ' stora jordägare med föreningen var”inte mindre samhet hade ringa 'chanser att nå ut till de” talrika småbrukarna. Skogssällskapets första mer kon- kreta åtgärd synes ha -varit att in- köpa 42.000 furuplantor, vilka plan- terades ut på ett mindre antal en- heter.. Sällskapet drev även egna plantskolor på de större gårdarna, vilket givetvis bidrog till plantför. sörjningen. :' s - Det skulle föra alltför långt att Hlingssällskapet. iotalskrisernas period. Det.var; — till acceptabla salupriser. här försöka "skildra skogssällska- som ersä för den ute pets verk |; mer ingående. K' herren Th Gyllensköld på importen av kol och koks. Men Framhållas bör dock, att Hallands Wallen var initiativtagare till hal- när kriget var slut och gränserna skogsodlingssällskaps verksamhet länningarnas första pd ådet. - på åter ö : för handel var ävend. samordnades med -Hallands hus- . et skogliga området. vedepoken i Hallands skogsägare- hållningssällskaps = skogsodlingsar- r : - förenings historia slut. Då hade r Esodlinesar Den moderna skogsägare- : bete år 1881" Samtidigt anställdes en jägmästare. Denna samordna- de verksamhet fortsatte fram till 1888, då = skogsodlingssällskapets verksamhet upphörde. Då hade 5.7 miljoner tall- och granplantor ut- delats, 16 ton tall- och furufrö samt inte mindre 19 ton björkfrö. | CSES DET OSSa5a skapa d sämver tydelse är Skods Halland” Det fört : förening..— Hallands skogsodlings-' ' ammarherren.:Th kogsägareförening, som. under; de senaste 25 åken be- t finna avsättning för halländska skogsprodukter — och 33 och jubileumsstämman hålls på dagen 25 år därefter skogsägare till ett möte i Falke; berg, . Därvid ' bildades Hallands |: : son, Getinge, v ordf, länsjägmästare ” utbrottet blev skogsägareförenin- des rr h «Gyllensköld på: Wallen,' väsentliga uppgifter av skogs- dre än medverka till att för-' '. Men 1933 är mest känt som erproduktion -:på snart sagt- ningar genom att skogspro-. . Jänsförbund av RLF tog ini- . Föreningen bildades vid ett Bold kb Kit Vv 3 ov n- 5.7 förening u pa, som blev dess första namn. > I den första styrelsen valdes fri- herre: :C. M 'Hermelin, Stjernarp, ordf, trävaruhandlare Hilmer Sven- försäl Gustaf Pfeiff, Halmstad samt lant= brukarna Johan Andersson, Ylax- ered, Torup,' Eugen: 'Andersson, Ramnared, Hjalmar Svensson, Hjär- tared, August Svensson, Stegared, Oskar Carlsson, Tågarp, Skällinge, Ivar Antonsson, Himle, och Hjal-: mar Larsson, Hällevik, Förlanda. Föreningens första uppgift blev att försöka finna avsättning för ve- den. Otaliga aktioner med växlan- de framgång gjordes för att kon- kurrera. med importerat kol och koks vid statliga institutioner . och landstingets inrättningar. Vid krigs- gen den ”räddande ängeln” när det gällde att organisera bränsle- marknaden. och skaffa fram ved föreningen växer fram Det är nog gott och väl att kun- na producera skog på rot. Men för att den skall ge klingande va- luta både för ägaren och alla and- ra som är beroende av skogsbru- de i” skogsodlingssallskape till 3.860 land, var- förl ket, fordras även en salumarknad n- | för sk dukterna.. Den saken ts regi lstod klar för framsynta halländs- till kommer 2.000 tunnland via hus- hållningssällskapets odlingsarbete. Ser man på utvecklingen i stort kan sägas, att för 100 år-sedan ut- gjordes ungefär tre fjärdedelar av den produktiva skogsmarken i Hal- land av ljunghedar. I dag har des- sa inproduktiva hedar reducerats till cirka en tj del av skogs- ka na under den svåra krisen i början av trettiotalet. Och vem skulle ta hand om detta pro- blem om inte den då unga hal- ländska RLF-rörelsen. ' : Vid RELF-stämman i april 1933 förelåg en motion från Södra Hal- lands ortsförbunds skogssektion om tillsättande av en länsomfattande marken. Den utvecklingen säger åtskilligt om den väldiga omvand- ling av det halländska landskapet som skett genom att skogen eröv- rat den 'starka position den har i itté, vars uppgift skulle bli att utreda och, framlägga för- slag om hur avsättningen för skogs- produkterna skulle ordnas och sa- neras. Motionen bifölls givetvis och redan lördagen den 13 maj samla- Halland i våra dagar. des på RLF:s initiativ ett 30-tal Tr 4 "Hallands ' skogsägareförening har under verksamhetsåret 1957 . ökat medlemsantalet från 3.372 till 3.562 samtidigt som skogs- arealen ökat från 134.878 har till 139.685 har. De flesta av des- sa medlemmar brukär en skogs- .. areal under 50 har. Det finns nämligen 337 medlemmar som har högst 10 har, 1.231 mellan 10—25 har och 1.356 mellan 25 .=-50 har skogsmark, Endast två - medlemmar ligger över 2.000- harstrecket, Detta och åtskilligt annat kan nan utläsa av styrelsens verksam- hetsberättelse för -1957. Försälj- ningsomsättningen utgjorde 17.1 milj kr under året. Året innan var den 185 milj, men denna nedgång 4 omsättningen beror på lägre pri-- ser på massaved, props och slipers bl a. Den totala omsättningsvoly= - men på trävaror är däremot un- gefär denzamma under de två se- naste åren. s : Exporten av sågade varor, props och massaved uppgår till ett sam- manlagt värde av cirka nio milj kr. Föreningens 10 sågverk har för- ädlat 1.216.000 kbf rundtUmmer, Driften vid såväl sbuverken som ' den mekaniska avdelningen 1 Lid- Fult har fortgått utan. avbrott un- der året. : Ralansrökningen slutar på kronor TAN och skovekyoret” lagens av; kupilal Ulgur 2Zi0vvs kl. Diet T jugofemårsjubilaren ökar medlemsantal o skogsarecal Iståtst till tjänst med anvisningar emellertid föreningen redan etab- lerat sig på det industriella områ- det. Sågverken och andra föräd- lingsindustrier växte upp i skogs- ägareföreningens regi för att kun- na ta hand om skogsägarnas pro- duktion. Om denna epok handlar reportaget här bredvid, : Ragnar Optimisminför oviss framtid Disponent Torsten S' skulle vara id samt rik! Utvecklingen från uppsägning idet H imponerande fö En av orsakerna till att Hallän ds . Skogsägareförening bildades för tjugofem år sedan var för att kunna ordna utbuden på ved "eftersom för närvarande en förvirring utan like råder både ifrå- ga om pris och mått m m”, Normalbestämmelser över hur, veden .: kr, allt vid bilväg. Sju år nytta dessa or isati denna borde prima lövved kosta 7 kr per kbm och pannved 3.50 senare skulle det 'visa sig till. vilken des. och -' enligt TN inte bara för vedprod utan för brä emellan blev, 'många års rutin inom sin verk la landet: Krigets åskor mullrade runtomkring oss, Det var gott . att ha tillgång till inhemskt bränsle — och ännu bättre att di- sirihutionen kunde ske på ett vettigt sätt. Och det var just vad som skedde, mycket tack vare att skogsägateorganisationen hade örjningen i he- åren 1940—1948 bland verkningsåläggande med till Å När myndigh under kilda «lh i länet utfärdade av- 2.624.407 kubik ved Visst är det sant att kristidens vedavverkningar och de möjlighe- ter, som gavs för skogsägarna att vinna avsättning för brännveden inte bara blåste liv i skogsägare- föreningen utan även satte ytterli- gare vind i segeln för fortsatt seg- lats. Men de olyckskorpar, som kraxade om att så fort kristidens vedhuggande var över, så var det också slut med skogsägareförenin- gen, har väl mer än en gång blivit varse, att man inte skall sia över resultatet av halvgjort arbete. Ty i stadgarna stod också en annan viktig paragraf ”att främja. med- lemmarnas ekonomiska intressen genom att för deras gemensamma intressen idka handelsrörelse med och verksamhet för förädling av skogsprodukter”. "Och skogen av- kastade ju även annat än ved, så det fanns många andra vägar att slå in på. Sålunda dröjde det inte många år förrän man i styrelsebe- rättelserna kunde läsa om försålda . [skogsprodukter av olika slag så- som massaved, props, telegrafpålar, slipers, sparrar och andra sågade varor. Åtmi de" sistnämnd blev resultatet att 2.914.036 kubikmeter avverkades! av sågen haft ansvaret för densara- ma, tala om, sn Det fanns alltså all anledning att på ahdra lämpliga platser inom förs kcamt åde i rikta sig' på sågverksanläggningar. Redan året därpå planerades nya anläggningar i Halmstad och Fa- gered. Att. sistnämnda socken an- så konstigt: Det är den skogrikas=” "te socknen i Halland.' Redan vid övergången mellan. 1700- "och 1800- talet då övriga delar av landska- pet genom ”baggböleri” var på vip- pen att bli helt skoglösa fick man efter högtidlig framställning hos ”Högwälborne H:r Landshöfdingen Samt Ridare af Kongl Majt:s nor- stierne ordern”, tillstånd att hug- ga någon ”topfallen bokeskant /'til att värma sig med, att hämtas i Fa-. gereds - socken.” Det fanns alltså skogstillgångar redan när seklet var ungt, eller med andra ord: bäddat för träförädlingsindustri. . Starten var blygsam. En' klinga, som under de närmaste sortimenten är förädlade skogspro- dukter och när nu bränsleförsörj- ningen på ett effektivt sätt genom samarbete + skogsbönder emellan Hösten 1956 kännetecknades av svaga priser och minskad efterfrågan för rotstående skog. Ett år senare var tendensen den rakt motsatta, nämligen en avsevärd prisökning och stark : efterfrågan, säger disponent Torsten Svenäng med anled- ning av den verksamhetsberät- telse, som föreligger inför ju-: bileumsstämman den 13 maj I Ialmstad. Leveranserna = av' rundvirke har i stort selt va- rit av samma slorlek som fö- "regående år. Svårigheter att placera utbuden på björk- och - . boktimmer föreligger dock allt- jämt, - : Beträffande priset på massave- den sjönk detta med fyra kr för sulfit= = och 2:50 för sulfatveden på kbm, Produktionen visar även Agronom Kjell Back kogsför- eningens nuvarande ordförande, : N har under 1957 kronor. , I on Den mekaniska avdelningen, vars huvudsakliga saluprodukt är stap- lingstruckar, har haft full gsyssel- sättning och tillverkade truckar har funnit god avsättning. . | Beträffande ., den relativt nya skogsvårdande avdelningen har den= na rönt ökat intresse från medlem marnas sida” och : personalen har ökat med 260.000 någon kning under 1957. Upp-' görelsen för 1958 innebär. ytterli- gare en sänkning med fyra kr för sulfitved, men oförändrat för sul- fatved. Furuveden, som tidigare va- rit svår att placera, kan nu tagas emot 1 obegränsad omfattning tack vare Skogsägarnas Cellulosa.AB i .ved, som hittills inte funnit avsätt- ning, räknar skogsägoreföreningen med bättre möjligheter i framtiden. På tal om props framhåller hr Svenäng, alt den exporterade kvan- titeten mer än fördubblals' under året och att marknaden för plank, och råd I skogsvårdsfrågor, upprät= tat dspl ingar med mesar Er L , skaovsvär bräder och sparrar även varlt god. Mönsterås, ' Även för björkmassa-, kunde g föras, så 'varför inte även förädling av virke. Ja, så resonerade man här och var i bygderna och år 1943 påbör- jades byggandet av en såg i Ram- nared I Drängsered. Sågen drives fortfarande i föreningens regi och det är åtskilliga hundratusentals kubikfot, som försågats under årens lopp, det kan skogsinspekior Axel Ramnegren, som ända från starten re än-tidigare och lagerhållningen mindre. Pra oe SA — Men hur ser: då en framtids- prognos ut? oli: ot Smk i— Det är givetvis svårt att spå om utvecklingen, säger hr Sven- äng, som dock tror 'att produktio- nen av trähus kommer att sjunka på grund av den stegrade konkur- resen med annat byggnadsmate- rjal.. Konsumtionen 1, övrigt, bör dock "bli så stor att den 'ungefär svarar mot produktionen; et Sverige är så lyckligt lottat gent emot andra. länder som till exem pel Ryssland och Kanada då det gäller : transporterna, att.disponent Svenling' tror att: vårt. land. skall hävda sig bra'1 konkurrensen. Vi har tätt med "goda hamnar från Luleå i norr runt hela rikets kus= ter till; Strömstad i. väster, säger han..De konkurrentländer jag här nämnt har glest 'med hamnar och väldiga. avstånd från inlandet till dessa, ' påpekar . hr' Svenäng, som utan tvekan är.'optimist. inför en De exporierade kvantiterna är stör= oviss framtid, ou industri i förentrinens regi häruppe. oc > Ragnar / upp i en så om 60.000 kubikfot. rundtimmer. Men den som likt sign nu gör ett besök vid för- eningens fageredsanläggning kän- ner inte igen mycket av 1945 års sågverk. Det' har skett en "oerhörd utveckling i olika ' etapper, vilket gör att man nu känner sig förflyt- tad -till ett norrlandssågverk, Nu spelar två st klingor i en pampig byggnad, dubbelt kantverk, Aria- klyv och sorteringsverk. alaa - Chef för anläggningen är skogs- inspektor G Havner, som 'inte' utan berättigad 'stolthet kan se tillbaka på den storslagna utvecklingen. Bla får vi reda på att under säsongen timmer försågades på de båda klin- görna. Att det inte blir mindre -jn- nevarande säsong, pekar den dag- liga -produktionen "om ett par'tu- sen kubikfot på, och som under t ex mars månad uppgick till 38.000 kubikfotl.. oo. gg ses Om det finns avsättning för allt träet? Ja, hittills .har man "inte haft så stora bekymmer för den saken. Så länge 80 proc.av förädlade vir- keskvantiteten funnit: marknad på export, går det ju' an, Ställes man inför .situationen” att: hela kvanti- teten skall säljas på 'hemmamark- naden så... = sti OB SARS 's En industr! av.detta slag mitt i skogsbygden har'ju'stor betydelse för. befolkningen. "Det är, ju inte bara: skogsägarna, som sfirmer avs» skttning för sina produkter, det ges dessutom arbete åt många; vilket blir en liten spärr. för flykten från landsbygden! Just nu 'sysselsättes 16 man vid: sågverksanläggningen. Och det finns ju'också en annan krfabriken, Det är den enda i lan= nya sågverket i Fa . liga staplar, + Försöket i Ramnared slog väl ut. i sågs lämplig för träindustri är inte åren kom |' 1957—58 ca 180.000 kubikfot rund-|. RAR se å det och den kör f n på olika tider under året. En titt i styrelseberä telsen 'av år 1951 visar; att fö ningeri: av åror det året. uppgick till 43.772 kr. Fageredsborna är. be- låtna med: dessa föreningsanlägg- ningar. Och det bör också folk+i Mjöl) -- Holsjunga, Gunnarsjö, Källsjö, ' Öxnevalla och Kungsäter varå, åtminstone de som har skog, ty ' huvudkvantiteten -av. råvaran kommer från'dessa socknar. | i Även Ätransågen av | imponerande stor!ek IN Ett annat sågverk av imponeran- de storlek är skogsägareföreningens såg i Ätran, Den inköptes 1946 och har. ett utmärkt läge invid Ätran, där man åtminstone tills för något år sedan hade god nytta av den flottning, som' kunde ske. -Och'så denna tillgång på vatten i anslut- ning till sågverket. Genom att blöt- lägga timret, lämnades. garanti mot insektsskador och blånad. En/'åt- gärd som särskilt under , säsonger med riklig timmerfångst' och: då uppsågningen' försenas en stor fördel lo t H i "+ Det finns-en liten historia om' : . denwa . hallandsflottning: "En > amatörfilmare hade framställt 'en filmberitte!se från mellers= ta Sverige:i vilken timmerflott=" > "ning 'intog 'slort utrymmet: Det=' : "ta senaste 'åvsnitt råkade "bli förstört och amatörfilmaren var : en olycklig man. Tills han kom till Ätran och blev varse hur” " stockarna flöt i älven. Det blev . nya : filmremsor,' som” skarvä> ' "des-in i de” förstördas ställe? + " Hallendsflottniogen 'vhade : fått " en: förnämlig plats "och Ätran I blev en Dalälven i miniatyr. : ”Sortimentlistan av, förädlade pro dukter vid Ätransågen- har under årens' löpp varit "omfattande. Vissa år har slipers' varit dominerande. Socknarna ” kring Ätrandalen” Har vidsträckta: furuskogsarealer och haltandsfuran. är” nu: en" gång" så- dan att den passar bäst till slipers, kortväxt, . kvistig. och frodvuxen. Det är främst Statens; Järnvägar, som varit mottagare men åtskilli- ga kvantiteter har: också funnit väg nd; -HoNand. och England + övdel med låvet av den= vög. Det En anna na såg är, nbrhetev av | har” inte - varit »så många km” att frakta virket från sågplats till järn= vägsvagn. F-ö 'är det stora kvanti- ter” plänk, - bräder, : sparrar - m m som via sågklingorna bringats i så dant'skick att de funnit köpare så- väl på. hemmamarknaden som, på export, is Ce frå Ploakale eld 2 Dessa . båda "här redovisade såg- | verk är endast axplock bland skogs-'" ns ägaveföreningens industrier av like." naånde slag. I dag sjunger sågklin= gor vid nio föreningsägda sågverk. ett stort antal.legosågar från Fjärås 'i norra Halland till. i södra, Lägges härtill ramsågen , i Lidhult, som är föreningens dotter= > företag, blir. bilden mera fullstön- dig. Bläddrar man i årsredovisnin= gen för år 1956 framgår bl a att. den. förädlade kvantiteten"- sågat . rundtimmer uppgick till: 1.257.000 kbf. Och att exporten samma är av sparrar, plank, bräder, slipers, props > och 'massaved uppgick. till ett vär="" de av 8 millioner kronor! Utan 2 ropa -”hurra vad vi är. bra”, finns . all anledning att så här 25 år efö ter föreningsbildandet göra reflex- ionen hur siffrorna. skulle, sett; ut: om varje enskild skogsägare själv skulle skött om sina skogsattärer. "iös Virkesvård nytt problem a +1 och med att utvecklingen 'skre: mot: avsättning i-ökad omfattning .. av andra produkter än ved och för- " ädlingsverksamheten intensifierades uppstod" , också andra problem: vården av virket. Ty, en vara, som skall finna köpare såväl. på hemma: markhaden som: export "måste va= ra i sådant skick att den fyller de ' högsta anspråk på god kvalitet. Och . skulle föreningen handla enl par - .|2 i stadgarna "att verka för förbätt "=>. rade ' avsättningsmöjligheter' . skogsprodukter” så måste : någon= ting göras; Telegrafpålar, industri=. slipers, bjälkar bl a tillhörde för. några år sedan dominerande varu= ". slag i marknaden men var samti- digt 'sådana sortiment, som seder-. mera skulle utsättas för stora på-= frestningar när det gällde de fuk- tiga västkustvindarna. Vi skall kom= " ma ihåg att Hålland med sitt före +. >. hållandevis varma men fuktiga kli-= mat utgör den del av-Sverige jäm te änsande delar av 1 och ,Västersötland, där risken för . rötskada i gal virke är sSwesla, x I — nn [Cue f soner | a | RR | SR | 1 I VER VU
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.