VILL NI "> veta vad som händer i södra ” : Prenumerera då på értsorganet : LAHOLMS TIDNING : J Pra ARa sider kom det g ätt Hallands Skogs- ägareförgning ? år > byggandet” av, 'ett imp! gnerings-] : » verk i "Halmstad ”Detta', blev:t fär- SA digt året därpå” och kompletterade med tork! och "hyvel jämte lager-' . hus. Och naturligtvis. enligt tryck= |” impregnéringsme oden. med ” Bolis densalt. häpregneringslösningen under kraftigt övertyck genom he- la splintveden.. Stolpar ; t.ex ma- skinbarkas ' och ' förs' på "rullande |; transportkärror in isen hermetiskt tillsluten tank och torkas under viss tid,. "varpå :saltlösningen / släpps. på från? stora behållaren — en' under- disk tänk med” hela 80. 000: eliter fa fi digblandad vi vätska: enom tillkomsten "av alltflera ,5 erk. i föreningsregi och en ökad ' förädlingskapacitet blev"också 'kund- " kretsen-större och: av olika" "kate- görier Byggmästare”. försåg sig med byggnadsvirke såsom sparrar, kläd- selbräder" « och '. trädgårdsmästare önskade. material. till" : växthus och Tid. att :ordh Under” deh gångna” s song äpplen” "kunnat ' geomiö | manlagt har cirka 13 Hen" expotterats, - varav. dre del haft holländska" köpare, Ex kvänititeler. äp holländska 7: imp årivb 4 Vägför 4 stor” könd av brovirke, snöskydd och ' vägrö ckeh. Alla krävde de'ma- - terial som var härdigt och som in- te hj stå: inkörsportar : för: svamp och röta; Med andra ord: Boliden- impregnerat virke; TT s ” Snabbt spred sig ryktena om för- träffligheten" hos detta grönfärga- de. virke av olika slag. Jordbru- " karna c började använda . boliden- virke till silos, inredningär i stallar, -. Jöft och trummor av olika slag. Nu- mera räknas också ett stort antal villaägare till kundkretsen: Det är ju inte: bara detta att virket i det hör fallet är garderat mot rötska- ” dot och svampbildning för läng tid framåt '=— man sparar också i vissa fall in målning av dylikt virke, då dét. genom impregneringen får en grönal od färgton. I a N 3 —redskaps- d Skogsärbete” av: vad slag det” vär. - må, måste -bedrivas med Vicke ål kall bli säljbart "men också ett led- i strävan "efter ett ekono- vÖj - visade: det sig att Kär vär ett ar- betsoniråde, som. snabbt skulle ut- vecklas. >". . I Halmstad byggdes" så: småning- om en redskapshall där man för allt i Tedskapsväg, inom skogsbruket, Det är olika slag” av motorsågar, handredskap 'såsom yxor, barkspa- "dar, vändhakar ”m m. Men också :ändarnålsenliga körredskap' uppta- ger utrymmet i hallen. Här får den besökande information om de oli- " ka-redskapens egenskaper. Och ute på 'skogsdagar, arrangerade av för-]' eningen, gives tillfälle för intres- serade :att själva prova, vad som finnsi 1 marknaden. ” Frukterna av denna spridning a av N moderna redskap visar sig mer och mer. De höga stubbarna, som sär- skilt'under kristiden lämnades kvar ' som morniument av ovana huggare . med ofilade sågar och fem-kg-yxor har under de senaste åren inte ökat i omfattning, Och samtidigt som bättre redskap kommit i händer- na på skogsägare och skogsarbeta- re har; ”arbetet blivit lättare och e. Och sk mir öckså "tillvaratagen på ett an- nat sätt. Ty att nu lämna höga stub- bar "efter: sig är inte försvarligt på > ltni -blev|t inte: självförsörjaride ifråga om äpp- förhållandevis - stort .: importbehov ett naturligt avsättningsområd den svenska fruktodlingen.' Ty' nen som regel omöjliggjort någon betydande fruktimport. :3. Med hänsyn till den. be tydande äppleproduktion i föllmössig skala föreligger årligen behov av att kun- titeter. svensk frukt. 'Till följd av. den omfattande utvidgning av frukt-' odlingen, som ägt rum'i Syd-' och Mellaneuropa under: senare. deécen- nier, är dock exportmöj igheterna synnerligen 'begränsade," För. Sve : Iriges vidkommande utgör den fins- Ika '— liksom" för övrigt den nors- ” Ika — marknaden'de närmast tänk- bara "ock" mest näturliga Exportom- rådena, där svensk fruktodling sy- nes: ha" största möjligheterna; att konkurrera” "med övriga fruktexpor- gen . angeläget att handelspolitiska betingelser , skapas fören årlig ex port, av' visså kvantiteter svenska |äpplen” till dessa länder; Dem”; gäng- na .säsongens: svenska" fruktexport skulle härigenom -inte' "behöva a bli bara .en-'episod. Möjligheter för. sv fruktodling att i konkurrens. med andra länder. exportera äpplen för någon eller några miljoner kronor måste betraktas som ett. mycket rimligt krav då vårt. Jand. i jämfö- relseé .med andra länder tillämpar en” synnerligen; liberal : importpoli- tik för frukt: och årligen importe- rar frukt för: över 200 milj” kronor. samma sätt som kristidens ” kogs- arbetare”. AR ” Det skulle kinna skrivas om . flera industrier inom skogsäga- "i reföreningen: Snickerifabriken en. 'gariskå "stor export" av venska;” ten gått till Finland medan « en min=' . ändarna om "bekant har | en. mycket - omfattande fruktodling in och själva exportérar mycket” stora . övrigt” på den Europeiska kon”! ten:. övel d "skriver ' RLF-tidningén., Finland däremot är len och har därför regelmässigt ett... härav. "Finland borde, därför 'vara , r. har dock den' finska valutasituatio=.' som numera: bedrivs. i vårt land na exportera vissa marginalkvan-. Ett”och anat. . | Aldrig för varmt klädd - En "amerikansk ingenjör har upp-= funnit en” jacka: och en hatt, som "hår den trivsammä "egenheten ' ätt frian åldr'g kan" bli' för varm om man är: klädd' i 'desså persedlar. Både” jackan" och "hatten". har" näm>- ligen : i: jackan sitter; den avkylande snön I ett slags aluminium- -epåletter, Och i den ”förklä naden” 'kan' man all- | tic: vara några ” "grader svalare än omgivningen» Perfekt är dock: inte ulru tningen, den” väger: nämligen för, mycket; Kostar för mycket och ä" dessutom inte vidare vacker, Och för "våra breddgrader. är : den" väl inte sheller att tänka på —' en er- da. sommardag tår; vi nog ut. med litet värme: k iaar hushållni gjort "husmödrarnå uppmärksamma med salt eller socker när man ba- kar. Då dödas nämligen en del av jästeellerna och man har. ingen nyt- ta av. dem i. degen. I stället skall mian röra ut jästen i ljummen mjölk och: då "kommer: också . jäsningen att gå snabbare.' Men -mjölken får inte vara för het, den skall vara ljum,” varnar hushållningsrådet, I het "mjölk dör. jästeellerna genast och degen stiger inte alls. På kallt och” torrt ställe skall man. förvara '-Känn dig själv... | Midvetandet 'om kroppen har i rent praktiskt arbete visat sig ha inte bara &n' sjukdomsförebyggan- dé verkån utan också ' verkat till- . frisknande 'på heuroser och kronis- ka sjukdomar, anser .dr,E Wilms från: Zäörich: Dr” Wilms : har; under de..senaste” åren " uteålutande :arbe- tar. "ned undersökningar; som går ut på att: påvisa. kroppsmedvetan- dets centrala betydelse” för: män. niskäns hälsa. Den teori' dr” Wilms utarbetat om" människans uppfatt- ning ' om”>sin egen kropp kommer att ha 'stor "betydelse för både pe- dagoger och terapeuter, anser han. ”Raketrött” strump färg ” Arderikaris .nylonstr kanter här' inlett: vårsäsongen. med fabri olika. färger på marknaden. 'Natur- ligtvis — det är. de korta” kjolarna" som orsakat det nya strumpmodött I den skära färggruppen finhs det inte" mindre än 70 olik; så det är bara att välja... gerna | har döpts: till: ”raketrött” "| Här. hemma skyltar. ju "affärerna" glatt med syrenfärgade nylonstrumi- por bl a — men frågan är' väl om de FER kommer att så ij nom n hos v83.. . För Clara. : "byggts in” med kolsyresnö, | på att man inte-skall. röra ut- jästen |- att skicka ut nylonstrumpor i :450 |" fördubblad: sen, Kina och de ö SÖK ERN! Y kontakt med befolkningen 1' södra CN LAHOLM Halland? en - Annonsera då i ortsorganet S TIDNING I Världsproduktionen i mer än” |Spabbertiexpert sen före kriget. : 1956 producerade fabriker och gruvor i världen (Sovjetunio:, människor än 1940.. ' Ovanstående” siffror. är hi atade ur! den nyutkomna: ”United Na- tiohs Statistical Yearbook”. Det är bokens” nionde ' upplaga och. den är, liksom de tidigare, utarbetad av Förenta nationernas” statistiska institutioner i drygt ;150 länder och områden samt med bistånd av FN:s fackorgan,'o och andra internationel- k är "tvåspråkig, en- gelsk-fransk, och omfattar 674 si- dor! Den 'innehåller 191: tabeller och' berör” demokrafiska, ekono- miska. "sociala , och + kulturella äm- och : berör '. demografiska, : ekono- slutande med årsskiftet —1956—57 eller sommaren 19517... 73 | miljarder människor SS Invånarantalet I i hela världen an- slogs i mitten av 1956 till omkring 2,7" miljarder. ' 1950 var - siffran 2.495.0001000,. 1940 2.246.000.000 och 1920 1.810.000.000. Asien (Sovjet in te medräknat) är den världsdel som har största invånarantalet: 1.514.00 år: 1956, d v s över hälften åv' alla människor på jorden, Furopa (Sov- jetunionen inte medräknat): är med sina 412 miljoner den tätast befol- kade ,-världsdelen,', genomsnittligen 84. personer per. kvadratkilometer. Genomsnittet. J Asien är 56. Under Perioden från” 1950 till-1956.-har jor- dens befolkning stigit. med. 1.6 proc : Snabbast | har ökningen tillahavsområdet (2.3 proc och Jåhgsammast i Euro- pa (0.8). ;Ehdast' i ytterligt få om- teras” sjunkande ' folksiff- on — hit hör först ochh främst dat” "För hela ' världen (Sovjet, Kina och de europeiska öststaterna inte medräknade) var industriproduk- tionen' 1956 4,5 pröe högre än året förut, 40 proc högre än, 1950 och inte mindré än 227 proc högre än 1938, Cr De två ledande industriländerna, USA ' och Sovjet, svarade 1956 för följande procent av världsproduk- tionen inom en rad viktiga områ- den: kol: USA 30 proc och Sovjet 19, olja: . USA, 42 och Sovjet. 10, -å Lidhult t ex. Den mek j : ka verkstaden i-samma. ort. Den välkända trycktillverknin-. > gen inte att förglömma.” Och en beskrivning över skogsäga- . reföreningens ”nya giv”: skogs- ; vården och därmed :samman- - hängande spörsmål. Men wi sät- ter punkt här. Det är: ialla fall bara' ett kapitel,' ett lös- ryckt blad ur en förenings his- toria, sådan den utvecklats un- der de tjugofem åren, sådan den ter sig i dag. Utvecklingen fortsätter på flera områden. ' Till ' flyttas Den” världsutställning som kung Baudouin kommer ' att öppna i Bryssel den 17 april blir den störs- ta vår generation upplevat, berät- tar den belgiske turistchefen Ar- thur Haulot, som nu är ute på en pr d. Den - blir: ännu som vi hoppas fi - de och nytta för såväl produ- center som konsumenter. Ty. skogen är en av våra förnäms- ta inkomstkällor, ” ite, industrier 4 Atradulen lasta Cf Rulfenberga Au eos ch red större än världsutställningen i New York 1939, förklarar han, ' "— Belgien har investerat mer än 1,5 ' miljarder kronor i anläggnin- garna, fortsätter M Haulot, Men så väntar ”, man 'öckså 35 . miljoner gäster. under "de sex månader ut- ställningen hålles öppen, Omkring 6,000 personer kommer dagligen att TV, festtåg genom utställningssta- byrå i samarbete. med statistiska): den' och mycket annat, Till de oli-4 inte: de) 'om- .: kring 2,5 gånger så mycket som under: det. sista förkrigsåret, 1938, 7 ” Järnvägarna transporterade nästan. 2,5 gånger så . mycket och : fartygen nästan dubbelt så- mycket varor som 1938, på de inter- ' nationella " Iufttrafiklinjerna ' tillryggalades? över "åtta ' gånger så | "många kilometer (i denna' siffra i ingår linjerna till och från öst- ; staterna). På landsvägarna och i städerna körde nästan 2,5 gå Ber så många motorfordon. och världsexporten var till sitt om-; . fång 80 proc större, Sommaren” 1956 hade "världen 20 proc. flera : elektric t: USA 41 och Sovjet: 1, cement: USA 25 och Sovjet 11, stål: USA 375 och Sovjet 17.5, motor- fordon: USA 60 öch Sovjet 4. kö proe av valla bilar & är registrerade Av årsbokens' avsnitt om” trans- port "framgår. det att det 1956 i he- la världen (Sovjet, Kina, Nordko- rea och de europeiska öststaterna inte medräknade) fanns -77.750.000 personbilar, vilket är 6,5 proc! me- ra än året förut, 84 proc mera än 1948 och mera än dubbelt så mån- ga som" 1938. - Motsvarande - siffra för last- och varubilar var 21.250.000, d v.s 5 pröc mera än 1953, 63 proc mera än 1948 och två och en halv gånger mera än före kriget. när Inte mindre än 75 proc av alla”. personbilar. och . 58 "proc /av ”last- de i Nordamerika" (respektive 70 och 51 proc enbart i USA): I Eu- ropa (Sovjet och öststaterna fort- farande "inte 'medräknade) "fanns 18 proc av personbilarna "och" 26 procent av Jast= och slog, alla: rekord: 1956. »Totalmäng- den';transporterade” varor var; me- ra än-dubbelt så stor. som före kri- get. 1956. föll, 80- proc. av. godstrans- pörten per järnväg på Amerika och Sovjet. jämte" europeiska ” ”satellit- stater — bägge områdena hade”un- gefär lika stor, andel av de 90. Från 1947 "till. 1956 i. det närmaste tre- dubblades godstransporten per järn- väg i Sovjet, jämte europeiska öst- stater samt I Asien, vilket betyder att. Asien. för första gången kori- mit” före "Västeuropa, där 7 trans- porten under” samma "period blev fördubblad. I UsA steg den under motsvarande år endast med” 2 proc. ' Händelsflottan ' i världen förfo- gade 1956 över :5-proc.-mera: ton- nage än året förut och nästan. 60 proc "mera än under åren före 'kri-. get. USA hade' fortfarande värl- dens största handelsflotta « detta trots en: tonnageminskning på nästan 20 proc: sedan: 1947. 1956 var den me- rikanska handelsflottan en”tredje- del större" än Stoörbritanniens' me- dan Norge kom. in som tredje land, följt av Liberia, Italien, Japan och .: | Holland. Storbritannien hade 1956 Helt afrikanskt. landskap: | till. 'Bryssel- -expon. världens - största” :tankfartygsflotta, | = nummer två blev Norge samt där- efter USA, Libdria och ' Panama, Tanktonnaget utgjorde 1956 57 proc » | beria, 53 proc i Panama, 27' proc i Storbritannien och 16 pr tälld. ka staternas utställningar k åtta: . specialutställningar, arrange« rade av lika många 'världsorgani- sationer, nämligen FN, europeiska kol- och stålunionen, OEEC, Eu- roparådet, Benelux, Internationella handelskammaren, ' Röda : Korset och ”The Sovereign Order of Mal- tan — Den utställning som ordnas av Belgiska "Kongo och 'Ruanda-Ur- undistriktet. väntas bli särskilt attraktiv, Där kommer de besökan= de att möta ett stort och genuint vara i v het inom inhä den och hund ls. belgier afrikanskt landskap. De åtta inter- ionella paviljongerna bildar till- utanför kommer att stå till-de be- sökandes disposition, ot - Förberedelserna » Igångsattes redan för åtta år sedan. Sedan dess har "tusentals belgier lärt sig en- , gelska på av staten anordnade kur- ger: Det officiella språket blir näm- ligen engelska. Specialkurser' har anordnats även i andra språk, Fler- talet belgier talar för övrigt redan nu både franska och flamländska. - Att skaffa nattlogi ät alla be- kande är givetvis ett stort pro- blem; Men utställningen - -har ord- nat mer än 62.000 sängar per "natt, På hotellen. finns 12.000 sängar och 10.000 har anskaffats hos privatper- soner. På sex 'stora, nyuppförda motell finns: plats ' för ytterligare 10.000. I skolor och kaserner m fl låtes -närg 9.000 sängpl och slutligen har msn ordnat camping- , platser för: 22.000: personer, . För "Yördelningen av alla dessa logimöj- | ligheter har man konstruerat en särskild automat, som "på en halv minut ger: upplysning om var det finns lediga sängplatser, För övrigt kommer 10.proc av hotellrummen i Bryssel att hållas I reserv för nde. som kommer utan att ha beställt rum I törviäg. fo Into mindre in 47 nder "Kom: mer' att delta I världsutställningen. sammans, "Det internationella sam- arbetets stad” och där kommer in= te minst att visas de senaste upp- finningarna och upptäckterna på ' Sovjetuniö "under årets första kvartal 128.000 bilar el- ler fem procent fler än under mot- svarande tid i fjol. Andra. produk- tionssiffror . är .+ radioapparater 1.000.000 (-+13 procent), 'TV-appä-|> rater 219.000 (-+38), kylskåp 88.000 (+29), Produktionen av, 317 mil- ton socker innebär nästan en för- dubbling av Holärssitfrornas. (ET Reuter). ' o' d. Samtliga . belgiska "teatrar och biografer kommer att kopplas in på dessa program. Man. väntar besök av Moskvabaletten och sym- foniorkestrar från' alla världsdelar. I samband med världsutställningen kommer också Bryssels museer att anordna ialutställningar, , . + atomområdet, Hur de lla utställningarna kommer att, se. ut vet man ännu inte i detalj men man väntar bl a en viss konkurrens mellan USA och Sovjet, vars: pa= viljonger ligger intill varandra. Det förljudes att ryssarna kommer att ställa ut sina Sputnikar och visa atomanläggningar, och att. ameri- kanerna redan hunnit, långt med anordningar i samma riktning. Denna del. av utställningsstaden får hamnet ”Atomlum City”. 4 .I trädgårdsstaden får man göra bekantskap. inte endast med. af- rikanska "växter utan” också 'med holländsk lökodling " "och & belgisk ;,— Även på matfrågan har man tänkt, Alla kan inte väntas nöja sig med belgisk kost och man har där- för införskrivit matspecialister från olika länder, De flesta skall därför på ett eller annat håll kunna" få äta sitt hemlands mat. .M Haulot har giort' en fö chef ganska ' ovanlig karriär. Han började som journalist fortsatte som radioreporter och blev senare kar eterare i trafik och' varubilarna var inregistrera- av, handelstornagef i Norge och Li-!; i USA|h joner: ton - smör och, 1,2 miljoner], : Att äta spaghetti är en ganska svår konst. Den här unga - franska daå- 1 I grovt ölovligt förfogande och ett par | Lurade till:sig 30.000 kronor. | "KARLSTAD (TT) En örebroare, tidigare bdsatt i Hammarö utanför Karlstad åtalades på. onsdagen av stadsfiskal Bengt Öhman för omfattande och inveck- > lade bedrägerier. Atalspunkterna gäller grovt bedrägeri, grov för= skingring, grovt oredligt förfarande, mindre brott. Den mest 'tilltass- lade bedrägerihärvan gäller köp och | försäljning av grävmaskiner, Man- ” nen har endast erkänt två s av brot=, ten. N -- Vid ett tillfalle hade den åtalade” | för att skaffa säljbar valuta under, falsk uppgift att han ägde en i Gör, ”- teborg uppställd grävmaskin lurat en Uddevallabo att underteckna ett . köpeavtal på 40.000 kr, varvid han 7: fick en växel av Uddevallabon på . 30. 000 kr. Denna växel samt avbe-. nen kan: dock k att sät- ta i sig 200 gram av den besvärliga rätten på 29 sekunder och det utan att använda sig av händerna. Det utförde hon vid en tävling i spa- gettiätning i Paris och det är inte många, italienare ens som gör hen- iktet på sålde sedan Örebroaren till försäljare i Stockholm, . än var. : Den åtalade dömdes för. några år sedan till ett. år och åtta må” naders straffarbete för liknande ne efter. brott, SR AN Et litterärt fölsarium av "ödesdi ger art har nyligen avslöjats i Tyskland och väckt stor uppmärk- samhet. Det har nämligen. klart framkommit, att nazisternas ”and- liga profet”, Friedrich Nietzsche fått sina tankar avsevärt reviderade av sin ,, fanatiskt antisemitiska syster, Elisabeth Förster—Nietzsche. ' » Exiligt ' nutida: språkbruk. torde Nietzsche - gott. kunna' betecknas som. nevrotiker. I mångt och myc- ket befann han sig under hela sin levnad i :trotsåldern!” Han' vär sin tids. —' den: triumferande " purita- nismeris: och” "begynnande -liberalis- mens . — intellektuella, enfant' ter- rible; "Hans övermänniskolära pre- dikades”; dock ; ; med' ett . stilistiskt mästerskap" i klåss med "de gamla bibliska ' p feternas, . Därtill kom ntellekt, hans furiösa le av sina m allt framfört med svidande ironi i ner. De koloniala planerna sprack ömkligen, . Förster . . själv” begick självmord, och Elisabeth begav sig - skyndsamt hem' till. Tyskland för att: .vårda' sin” store. broder, som Y plötsligt år 1839 blivit sinnessj : Syster förfalskade si sin store +v' broders manus. NS Elisabeth, som”. nu : kallade ” sig. Förster-Nietsche; . a hade ” emellertid -; inte ; övergivit sina storgermanska ;; | idéer ; utan snokade reda, på :alla broderns. mänuskript., Dessa ändra-. de hon, så att de i görligaste mån kom : att överensstämma. med hen- nes, egna idéer. Hennes, ambitioner var i väldiga; :Hon-, grundade: ett' Nietzsche-arkiv men tillät, ingen få inblick i originalmanuskripten, Det : var Elizabeth som utgav den kanske” mest omdébatterade av: Nietzächesi' böcker, :”Die - Wille - zur '- Macht”; där .klart antisemitiska och: ”stor«, en! oupphörligt” f de 'käskad av gnistrande hugskott. Lika för- tretliga som hans åsikter var,” "lika mördande var hans vapen. ' Få diktare: eller filosofer torde” ha gjort: sina läsare så 'omtumlade som he,, denne 'kvinnohz oci krigets . apologet, "denne omvärdé- rare av alla värden, I historiskt nykter ; belysning framstår , naturligtvis denne. enstö- ring,. som bespottade , Kristus! och Buddha . men. hyllade Tenässansens blodbesudlade påvar och Napole- on; i. en närmast löjlig dager; vil- te sätt hindrat att en vid: person och idéer, At ”övermänniska” blev mycket snart en'. modeföreteelse . bland diktare och vänligt folk också. Någon so: cial eller politisk faktor "blev inte nigtzschismens förrän en viss Adolf Hitler i ett av sina oförlikneliga tal utropade den tyske filosofen; till ”nationalsocialismens "store pion= jär”. vn var ingen ) Enligt professorn i Iitferaturhis- toria ' vid Darmstadis universitet, Karl Schlechta, som nyligen utgi- vit Nietzsches samlade verk, skulle filosofen alls inte hå känt sig hedrad över Hitlers lovprisande, Nietzsche var nämligen ingen ju- dehatare; över huvud taget var hans faibless för tyskarna inte anmärk- ningsvärd; var det något folk han skänkte sin. aktining, så var det fransmännen i modern tid och fram- för allt grekerna under antiken. Detta kunde emellertid ' hans sys- ter Elisabeth "inte tåla, Hon var fanatiskt patriotisk och gifte sig med en. av Wagners beundrare, Bernhard Förster, som satte igång Tysklands — första "= antisemitiska massmöten och lyckades värva 'in= te mindre än 267.000 personer att underteckna ” en vädjan till: Bis- ter i landet; et, 'Ar. 1940 var han ledare för en motståndsgrupp men Året därpå togs han till fånga av Gestapo och fick tillbringa hära fyra år i tyska trädgårda=', och konst. Till ae ringens avdelning för konst har man samlat konst- verk från hela världen, både Ir mö- derna och klassiska, Ho : Arkitekturen blir ett stort kepl- tel för sig. Samtliga byggnader på utställningsområdet” / representerar det allra nyaste, Inom byggnäds- konsten: Och det jättestori: nöjes- föltet slutligen skall bli något all- deles extra i sitt slag. I samband med utställningen Varje land får. sin ”nationaldag” md speviollt program I sadla och. veka kommer "det | att Modell en Jång rad ed , : i bl a i Maut- hausen och Duckal Här skrev han en , samling , dikter, som han gav ut efter hemkomsten." Efter krigs- slutet blev han försl sekreterare åt trafikministern och fick sedan led- ningen av arbetet i ålerupphygg- isteriot för att så små om övergå. till sin nuvarande be- faltniåg som statlig turistehef, Han har givit ut ett flertal böcker bla en mycket populär barnbolc "Roux sur la Lune", som kommit ut i ett flertal länder! När Nietzsche. hlev- underrättad om att Förster utnyttjat honom i sina antisemitiska planer'biev han ursinnig och skrev till en, vän: ”Dessa' gemena antisemiter! Deras falska 'och bedrägliga - förfaranden är. nog för alt jug nu definitivt bryr ter. alla: band . med min syster.” Till .en annan! "person skrev han: ”Jag vill sannerligen inte ha något att göra med, dessa rässvindlare, dessa , tarvliga "lögnare, dossa an- 'dens'kaoddur” Elisabeth lät sig "inte bekomma av broderns vredesutbrott utan for med sin Bernhard till Paraguay för ali där grundlägga ett ”Nytt Tysk- i vacker : marel att utestänga alla judar från Ni kel så ska” tankar gör” sig g de. va esk i När orofossor "Schlechta år 1935 > fick tillgång till Nietzsches originali = : manus efter systerns död uppe, ) | täckte han :att allt inte stod rätt! > till Genom ett ihärdigt detekti arbete "lyckades han få: belägg f att. Elizabeth ' gjort -en mängd: ut slutningar och tillägg. , "Vidare har det 'framgått att sys- ' N tern undanhållit" flera brev från Nietzsche," där denna uttryckt "sig förklenande" om" systern. Hon har även företagit uppenbara” f falsk- t dager .. d den påföljd att” världen länge "in? ' billat sig att även om Nietzsche ' hatade - kvinnokönet, 'så- var. han ”/ ändå djupt fästad vid Elisabeth och att ”denna redbara kvinna” i alla avseenden var. värdig att ta hand om hans . skrifter. : Förfalskningar- na har iate'varit så svåra att' göra; i de många kärleksfulla brev Nietz- sche skrév till sin moder; har: sys- tern strukit ”moder” och" hplitat dig sitt eget namn i stället. , En ny gestalt stiger fram. Sa I hela Västtyskland har detta fal- sarium väckt eriormt intresse, Den ' oberoende Hamburgtidningen, Die Welt skrev: ”En helt ny Nietzsche stiger nu fram i de nyligen utgiv-' na samlade verken tack vare pro- fessor Schlechtes. energiska 'forsk- ningar”, Det framstår nu klart, att Nietzsches bok, ”Vilja till: makt” är en ”starkt moralisk bok i stället för en ' hysterikers människofientliga alster. För Nietzsche gällde det att. varje människa genom att odla sina själsliga dygder skulle nå överläg- senhet, höja sig utöver djurets be- gränsade. horisont. ' Nietzsche var. antimaterialist, inte anlihimanist; skriver Di Welt; .c : ' EnEet profes r Schlechta "var: be visserligen i många av- + en överspänd 'nalur,-men . hans Idéer var burna av en Katy . suiull länglan efter att vinns he sö sa. Haa var klart medveten an moderna människan Olicerat sam- tion i ett alltmer a ineri ch framstår I mångt hällsmaskineri oc förelöpare och mycket som en outstentiallsmen sådan denna ut- formats av tysken Karl Jaspers och fransmannen Jean-Paul Sartre, Med sin mörka människosyn, där varje tillstymmelse till sentimen- t är borta, har även Nietzsche . : med « Freuds talite beröringspunkter psykoanalys. Uppenbarligen är det tid för « en lin", bestående av 100-procenti- Ka hiädeda och vödsköggiga teuto- at Ava NER omvärdering av den märklige Friedrich Nietzsche. Cbristopher Folia "oe S ANS äng Ya” a > 4 i SS S G sor t I sd i H | Virke från skogsägare ennen 1, säpart , | = , | Vd I er
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.