Må "= LAHOLMS TIDNING Lördagen den 19 april 158 " ut till Eritrea, och de +; Då: Laholms Tidnings medar- tare på torsdagseftermiddagen esökte missionärsparet så' höll frå ”Nilsson "på med att hjälpa äldste. sonen Per med att taga på: , ett par yllevantar.> Barnen har :aldrig tidigare. stiftat be- kantskap - med detta. klädes- plagg, och den yngste sonen ha- de" yllevantarna på sig även ine ömhus. Ännu fanns' det lite snö kvar på sina platser. och"barnen fick "därför "möjlighet att. redan första "dagen ' stifta bekantskap med '"snöbollar - och även' detta var en upplevelse för de små. Nr ;;Det var på hösten 1952 de Bå- da:; unga. missionärerna reste från Sverige till "Afrika. Efter-4 mån. i "Addis Abeba kom de till ” Bibeltrögna' : Vänners :' missions- fält i Eritrea med placering i E- tjtreas' huvudstad," Asmara;" På rit "några ' svenska missionärer sedan';1933;'och 'missionärspårét | ilason; fick" en, stor” uppgift att örganiséra upp arbetet och un- dervisningen; Nu efter över fem års arbete blir det 1 års vila och avlösarna' i Asmara har ett visst Intresse för tidningens läsekrets, det . nya: missionärsparet där Asmara har :sont'.de : flesta ”af- fikanska': städer, ”euoropeisk bladsdel 'öch! en stadsdel för" öv- il” befolkning. Det :är: ilalienar- xlg befolknin, Där; finns rikligt med bilar och "dessutom bussar i, linjeträfik,. Många. italienare 'bor i Eritrea och 'det' råder"ett gott förhållan- de i.mellan dessa .och övrig be- felkring:Italienarna får emeller- id; finne sig i att få betalt för sitt arbete: enligt samma princi Ppr.: som. övriga, och därför är emigrationen "från "Eritrea till öden det . Italien "mycket stor. Man beräknar att bara för elt. par: år sedan så fanns det 100,000:4 ; 1? MISSIONÄRSPARET-” NILS: SON har” ansvaret för skolverk- och b . 5 inom 's 'områd och missionär Nilsson: omtalar "att. i. Asmara finns, 12-15" skolor. och omkring 6.000 barn, I den: skola som un: re | deltemperaturen . hälle; således födda i Afri-. derhålles av Bibeltrogna Vänner om -omfattar ' verksamhetsområ- det ett. 20-tal. byar med samman- barn; de första fyra åren undervisar män i ett av Eritreas 14 språk nämligen tigrinja. Fr. o. m. fem. Förutom tjänstgör 10 infödda lärare isko- Jan. stort sett som i Sverige. ;” Kristendomsundervisningen om fattar 5 lektioner i veckan. mot 2 i Sverige. En stor skillnad är eleverna. Medan barnen 'i Sveri- ge hälsar. en lovdag eller en fri- timme med stor glädje är det raka motsatsen blånd de svarta. :| Missionär Nilsson och hans ' ma” ka ger inbyggarna i Eritrea det bästa betyg dekan ge. Folket är väldigt begävade, och de lär sig mycket snart t.;ex. ett ,nytt språk.” De ' är : dessutom” väldigt gästfria öoh alltid skall det bju- das på något. Ett bröllop t. ex. har ofta. 1000-—2000 gäster: Ala tiggäre samlas utanför bröllops- gården för de vet att de blir ini bjudna och får ett mål mat; "UTE PA LANDSBYGDEN 'är bostäderna betydligt :sämre än.i | Asmara. Man bor i hus, där. ena |. väggen -btgöres av en. bergvägg och golvet består av väl tilltram-. Padjora." Under 'den' kalla tiden på” året har, man boskapen. inne i boningshuset: och då' blir” djuren infödingarnas "värmecentra kring" 25 grader, men vid jultiden kan' det "hända "att. det blir rim- frost på marken. I slutet :av juni eller början på juli månad kom- mer . regnperioden, - och Som det skall bli ett gott år bör neder- börden då vara omkring 500 m.m, Klimatet är det inte. något' fel på, men vad :som tröttar är den tunna... luften, ”Asmara ligger 2400. .meter över havet, men ba-' , va: 2-3 mil därifrån ligger låg- -landet . och ytterligare--3 mi längre bort finns havet. 'En stig- ning av 2.400 meter på en längd av 6 mil gör att vägen "slingrar sig uppför berget i"riktiga ser- pentinkurvor.- SN Slet "DET FINNS 14 OLIKA.SPRAÅK 1; ERITREA och dessa är så skilda; att den som kan det ena språket och inte det andra ej kan Språk är tigrinjan och arabiskan. 50 procent är .muhammedarier, och man räknar med att för var- je ny kristen i Afrika blir det 50 muhammedaner, SS : + I samband med skolarbetet ar- betar missionärsparet Nilsson med: -bokspridning: och missionär Nilsson. kunde "konstatera att läshungern” är enorm. För. två år'sedan fick man-ut 'den första boken på tigrinja och "nu finna rett 40-tal böcker på detta Språk, " ; Missionärsparet Nilsson framför en tavla u a Mo från våra dagars Eritrea, finns f, n. 320 barn, och dessut- ' Man går i skolan i 7 år. Under ' te klassen undervisas i engelska." makarna. , Nilsson" É Undervisningen bedrives i | [ [ | I | i É ilred förvåna SA SR ud kom i ond isslonärsparet es - Till Sverige och Markaryd kom i onsdags missi . "Ulla och: Sven-Ingvar Nilsson samt deras båda barn 4 V2.åri.. + ga Per och den något år yngre Jarl, Missionär Sven-Ingvar -Nilsson har sina rötter i Örkelljunga och hans, maka Ulla ör dotter till delägaren i f:a Eltjänst, Markaryd, ingenjör Erik " Svensson och hans maka. Det är 5 V2 år sedan paret reste båda barnen, är lagt 15 st. skolstationer och 1600 RR förstå vad som sägs. Erkända |-. [9 i so . + Mamma Ulla hjäl per 4-årige Per på med. vantar för första gången ” - i sitt liv... > : Sedan finns det givetvis en hel del litteratur på engelska. sprä- ket.' Vidare "har .man en egen däglig tidning i Asmara och den är "tvåskriftig. Folket lever av boskapsskötsel ; och .en vanlig bönde -Har' omkring 20 djur. Se- dan"finns de" som har 200 djur och ännu fler Det finns en:het del, kor, men de lämnar ingen el- ler "helt "obetydligt mea . mjölk. På 20.kor. kän. man såldes" inte få ihop med än '1 liter. mjölk,” PÅSKEN) ÄR -DEN ; STORA HELGEN och den firas som 'be- skrives ”i'.:gamla ” testamentet. Älla slaktar sitt lamm, och det- ta sker på' natten strax efter kl, 12. Enligt de gamla gederna skal dä strax intill-bo" endast. bland "de kristna.' Vid jul tiden är det som kallast, Dagen är :annars /pråktiskt taget lika läng året” om: Solen gär upp mellan kl. 6—7 och går ner kl. 18—419. 15 min. .efter- solens nt2- gång är det: alldeles" mörkt och någon skymningsstun inte frågan. om, Hemresan från" Asmara: står- tades den 31 mars med flyg till Kairo, Efter en veckas uppehöll i Egypten. fortsatte herrskapet Nilsson hemfärden med flyg till Aten och därifrån med täg ge- nom Euröpa. Nu väntar en här- lig semester. efter 5 årg arbete, och" sedan? '.. "ja" ännu vet vi ingenting säger de båda makar- na, men de förklarar enstämmigt att de vill ut till Eritea igen. et > Essjt, - Hinneryds. kyrkobrödrakår höll i-onsdags sitt sista samman- träde för terminen. Samlingen hölls hos ordföranden, hemmansägaren Gustav " Pettersson; Skararp. Da- merna var inviterade till samman- trädet. et Sedan dagens värd hälsat ' väl- kommen, sjöngs : en psalm : samt hölls bön. Under ledning av kyr- koherde Bengt Andersson hölls så Över detta utspann sig ett livligt samtal, Det rörde sig närmast om väckelsepredikan, dopet, frestelser- na och -lärjungaskapet. Under led- ning av ordföranden vidtog så för- handlingar, ären beslöt kollektiv d "egentligen blir” det hå ett bibelstudium över Matt. 3.1. ALGOTS. =» barnkläder ee i.stor sortering PAULSSONS BARNGARDERORB |; Tel, 10877 Markaryd, |: J Algots kläder CARL LARSSONS EFTR. Tel, 10026 Markaryd, NN | Algots. o.: Melka | > kläder för hela familjen. "YNGVE OLSON "Markaryd. Tel. 10068, ( oh s J BARNVAGNAR och 'KÄRROR nya och begagnade. + Barn- sängar, . madrasser," . täcken, filtar och kuddar hos .CEGE-Möbler Tel, 10965 Markaryd. >. V Nu : Markaryds Bio :- «ec ” Söndag kl. 5 em, ' ' KVARTERETS OLYCKSFAGEL med Stickan Palm och Lasse oe '» Barntillåten. Tredje kvinnan blev välkomnad bland: tyranner » När "kommunalullmäktige i Markaryds : köping i. går sammanträdde ' kunde '- full- mäktiges ordförande folkskol- lärare Assar Frick hälsa:för- samlingens tredje kvinna ;väl- kommen. Det. var fru Barbro Wiesel, . som,..d,. fullmäktige efterträder , förste, kansliskri- vare Sture Rosén. Fru Wiesel representerar folkpatiet. (CT ; N Gåva till Hinneryds kyrka: Av. f., kyrkovärden August Jo- anssons, ”Hinneryd sterbhus har till Hinneryds - kyrka överlämnats 500 kronor att läggas till kyrkans fond för ett blivande bårhus å kyr- kogården, I 7. :a : UTE om Pedutlsgg : Laholms Scoutkår. | Vargungar och scouter samlas i stugan i dag.kl-13.30. Kom mangrant. Viktigt. Kre. Att bilda en så utpräglat mi- litär sammanslutning på frivil- -|lighetens väg var inte lätt i bör- jan på 1930-talet. Men intiativ- tagaren major. Nordahl gav 'sig inte, och hans arbete kröntes till slut. med framgång, Major Nordahl blev ordförande i den nya sammanslutningen och i styrelsen invaldes byggmästare O. Lorentz som v.' ordf., tand- läkare "A.- Jansson, sekr, bank- kamrer Josef Alfredsson, kaässa- förvaltare och , :kontorschef- I. Hultkrantz. Samtliga vär hem- mahörande i Markaryd och av dessa : styrelseledamöter. finns numera. endast ..hr : Alfredsson kvar som. medlem i föreningen. "Major -Noidahl "innehade: ord- förandeposten till :1940, varefter han, efterträddes" av exekutions- biträdet i Birger "/Ewerfält' 'som sedan verkade fram till krigs- slutet; Red. Sven B. Jönsson”var därefter "ordf; sju år och efter- träddes' av nuvarande ordf. löjt- nant Balduin Hansen. ' Bläddrar man i föreningens "| gamla protokoll finner man gan- ska snart att föreningen redan från. början hade stora svårig- heter, men man kan också kon- statera att svårigheterna över- vanns och goda utbildningsresul- tat uppnåddes. " Föreningens verksamhetsfält var praktiskt taget hela Sunner- - |bo söder om Ljungby stad. Detta gjorde att föreningsmedlemmar- na fick lägga ner stora kostnader på resor m, m, För att medlem- marna inte skulle tröttna förla- des övningarna till olika platser inom föreningens verksamhets- område och en frivillig bilpluton MARKARYDS KOMMUNALFULLMÄKTIGE: » "På Andsjöholm och sig på 746.379 kr, g til , av .|Lekmannaskolans vänner. Ett antal |" broschyrer med upplysning om vad kyrkobrödrarörelsen är och vill be- slöts att inköpa och utdela. Efter ett kaffi kväm avslutni; lad ordföranden och medverkat vid tackade dem, som ver 64 sökande till Markaryds - samreal Kommunalfullmäktige beslutade anslag på 161.107 kr, för vattentäkt på köpingens västra det samt dl För ändamålet har fullmäktige anvisat 400.000 kr av lånem edel, vesteringsfonden, 30.000 kr ur kr att uttaxeras med 37.250 kr. under 1957 och 37.250 kr att s uttaxeras under 1958 eller tillsammans 584.500 kr. Ur vatten- har anmälts att anvisa ett tilläggs- i Hylte och för rörnät Sammanbindninger av rörniiten Kostnaderna härför 80.000 kr ur allmänna in- vattenverksfonden och 74.500 32.200 kr under var av åren realskolan i Markaryd gav full- mäktige styrelsen i uppdrag att Som. minnesord . lämnade" han till brödernas begrundan orden i He- sekiel 33: 8-9 samt höll bön. Där- efter sjöngs psalm och till sist bil- dades bönekedja och alla läste högt Herrens bön och Herren välsing- nelse, ' Mies Markaryds bio = res - spelar på lördag och söndag den engelska ” kvalitetsfilmen Han gav sig aldrig med Kenneth Mo- re i huvudrollen. Filmen är "helt enkelt glänsande, intensiv - och spännande med både humor "och gott humör. Se annons i dagens tidning. .— - - Narkaryds Bio te spelar i morgon söndag ett barnprogram kl, 5 em, Filmen he- ter Kvartereta olycksfågel och i huvudrollerna medverkar Stickan Pa'm och Lasse Sarry. Se annons a -]i dagens tidning. — . Även små doser tgörande modern konst alkohol förminskar körförmågan, ge med ”skolrådet före. taga lokalbehovsprövning för reflskolorna i Marka. folks: och ryd: on = Inbyggarna "på Intäppan; hade gjort.en ”frarnställning om" kom- munalnämndeng medverkan — til att få en"télefonklosk på Intäp- pan.:: Kommunalnämnden - hade beslutat 'att göra. en. framställ- ning till "telekommissarien . om telekiosken och. föreslog därför fullmäktige att köpingen ' skulle bekosta belysning i kiosken ge- nom anslutning .. till: gatubelys- ningsnätet samt upplåta ' fri mark. -.Fullmäktige beslutade helt enligt kommunalnämnden. ' Montör. Ake Johansson hade med hänvisning till att hans ar. betsuppgifter, ökats genom. till- Synen: av. vattenverket ti. Hylte, begärt lönereglering,. Lönenämn- den, som inte velat ingå på för- handlingar angående reglering av lönen för innevarande är Na- de föreslagit att montör : Johans- son skulle erhålla en engångser- sättning på 400 kr till årets slut, Fullmäktige beslutade 1 enlighet med lönenämndensa förslag "och anvisade beloppet Ur anslaget till Er. skall uttaxeras med 82.307 kr under åren k rv 1960—1963, På hemställan av styrelsen för . 771 kr, Beloppet 161.107 1959 och med : i underhåll 'm, m. i vattenverkets stat för innevarande Ar. På kommunalnämndens förslag beslutade fullmäktige att inte skicka" något ombud . till Sveri- ges Kommunalekonomiska före- "| Nings årsmöte. En kurs i, kommunernas. för- vältning vid beredskap' och krig kommer att ' hållas. 1 Strömsnäs- bruk "och itill deltagare i kursen valde fullmäktige fabrikör Hen- ry Persson, '. kommunalkamrer Gunnar Andersson, hand), Magnus Svensson, . verkmästare Louis Carlson, konditoriägare.. - Sven Olsson,. verkmästare Hilding Me- lin och fullmäktiges ordf, folk. skollärare Assar Frick, . Bankkamrer Josef Alfredsson framställde en enkel fråga huru- ga elever från vilk Som helst. Hr en "kommun va it antalet inträdessökande Hr Georg Horne «efterlyst varför inte arbetet med bekväm. lighetsinrättningen kommit Igång En 'aprildag 1933 samlade framlidne majoren Edvard Nordahl, Markaryd några "för- , svarsintresserade Personer omkring sig och bildade därvid Markaryds Landstormsförening. Föreningen, som nu heter Markaryds Befälsutbildningsförening kan kåledes i dagarna fira sin 25-åriga tillvaro, Man kan göra detta under de bästa förutsättningar, S har ökat och föreningen är i den lyckliga belägenheten att man äger en utomordentlig trev- lig stuga, där, man kan samlas till övningar och samkväm året om. Z 2 FBU-gården i Markaryd, vackert belägen och väl inredd, var en gång militärbarack Framgångsrik under 4 namn och 25 år ” os FBU-föreningen i Markaryd jubilerar” i Knäred. medlemsstocken bildades för att ombesörja trans- dess har föreningen kunnat in- porterna. På grund av det stora lregistrera många framgångar. område föreningen omfattade |Verksamhetsområdet delades och döpte man” om föreningen till föreningen > ändrade för fjärde Södra Sunnerbo Landstormsföre- | gången namn och heter nu Mar- ning. Trots att styrelsen gjorde |karyds Befälsutbildningsförening ' allt för att övningarna och sam- Samtidigt bildades en ry före- - varon skulle vara så trevlig som ning i Strömsnäsbruk. =. - möjligt minskades medlemsanta- let, och föreningen låg helt nere rande blev ett antal förläggnings- under något år. - est baracker lediga, och Markaryds - Så ' kom ' krigsutbrottet och blåste nytt liv i den frivilliga befälsutbildningen .och till Mar- karydsföreningen kom stora ska- ror av gamla och unga, och alla ville 'uppliva sina kunskaper i vapnens ' hanterande. Men nu rådde: det. brist: på skiciliga in- struktörer. " Praktiskt taget alla officerare.och underofficerare på stat låg i fält, men instruktörer- na. hade inte glömt sina -gamla föreningar utan så snart tillfälle därtill" gåvs "kom dessa och de- lade .med sig av sitt kunnande, .. Vid. denna -tidpunkt började även hemvärn att sättas upp och många omväxlande övningar och tävlingar anordnades under dessa år mellan hemvärnare och land- stormare. Bl: a. hade man en stor övning i Hylte, och där del- tog för första gången Markaryds Lottakår, som vid den tiden var nybildad och: som sörjde för "”krigarnas” lekamliga spis. Så kom en dag ordern om att landstormen skulle upplösas. Det väl framme och fick sig tilldelad en : barack som fanns uppställd i Knäred, Detta var 1950 på hösten, 'och "nu började "ett in- tensivt arbete för - föreningens . morgnarna ställdes färden till Knäred, där man började mon- året" efter hade man hunnit så långt :att det. var. klart för hem< transport. | er -område utmed Lokasjön och här började man att montera upp hövding Thorwald Bergquist. Baracken, som fått en smakfull såväl exteriör som interiör är nu samlingsplatsen för befälsutbil- darna och dessutom uthyres stu- gan till olika idella föreningar och sammanslutningar i orten: > . Under årens lopp har många föreningsmedlemmar avancerat -. från menig till befäl, underbefäl - till underofficer o. s. v, De som" innehaft officersgrader' har vid- ' makthållit dessa och i flera fall stigit i graderna. Instruktörerna . har kommit från I 11 i Växjö - och föreningens uppgift " att - var den nya- tiden krav, och många av föreningens äldre med- lemmar drog sig tillbaka från den aktiva tjänsten... De kunde göra detta i:känslan av att de gjort ett gott arbete. Södra Sun- nerbo Befälsutbildningsförening | vara - den förmedlande länken efterträdde landstormsföreningen | mellan civilt och militärt har väl ” och det värnpliktiga befälet slöt kunnat lösäs: Nn NA upp kring den ”nya” föreningen. | Nu då Markaryds Befälsutbild- De nya moderna vapnen loc- ningsförening . går. att, fira sin kade till' kurser av skilda slag |25-åriga tillvaro, gör man detta och det. är åtskilliga av före-li den förvissningen att föreningen ningens medlemmar, som offrat | väl fyllt sitt" värv, Föreningens hela 'eller delar av sin semester | många tävlingsintreserade. med- för att deltaga i sådana utbild- lemmar har med all rätt blivit ningskurser, 1948 var ett krisår fruktade på tävlingsbanan.' En för. föreningen. Den 'allmänna|stor och gedigen prissamling i krigströttheten hade utbrett sig FBU-gården bär vittne om stora och det var svårt att vidmakt- framgångar såväl i förbunds- . hålla intresset. Några energiska mästerskapen som i ännu stö medlemmar. lyckades dock föra sammanhang, vv öc större föreningen, vidare, och sedan Frick upplyste dess |. Framför den öppna spisen i FBU-gården studerar löjtnant Baldvin Hansen till is med sck Torsten Svensson ett av de många stiliga vandringspris. föreningen - K : : erö vrat. Aes Mora mA EL. Genom beredskapens upphö- - Befälsutbildningsförening höll sig . tera' ner baracken och på hösten Köpingen upplät ett vackert '. baracken igen. 1953 stod stugan ' klar och invigdes då av lands- . medlemmar. Tidigt på söndags- -.'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.