-VILL veta "vad. som händer” i öden «Halland Prenumerera då på ortsorganet - rv LAHOLMS TIDNING J: SURA ee Annonsera då i SÖKER NI ”kontekt med befolkningen or "1 södra Halland? ” Mört SN LAHOLMS. TIDNING ”. NY ortsorganet ös N " Svenska” turister i Paris.s som . tar tunnelbanan: undgår aldrig .; att förbryllas av de många af. + fischer som lyser upp de gam. od Ia metrovagnarna och, som vara. liter vin om dagen?” I: Hur besynnerligt det än "må ; SyDas -Någon som I. många' år ed levat "under .Brattsystemet, ut-. ', + gör dessa :affischer' en länk i den v nykterhetskampanj » som + franska regeringeri under Pier-"' : Fe: ”Mendes-France började för' ett. par år sedan. Kampanjen ' fortsätter fastän konseljpresi- "Själva" texten på: affischerna + är > tillräcklig < för "att -. åskådliggöra Frankrikes dilemma inför. alkohol= problemet: dels är vinodling en av » landets största industrier (och där- , för kan en'liter om dagen tolere- Y fas) > — dels dör åtminstone 16.000 fransmän" årligen" som : alkoholister. Det beräknas ' att» 15 -proc- av: den + vuxna fränska' befolkningen på ett . eller annat. sätt. är skadade av al- :kohol: och staten . betalar omkring "213 miljarder franc varje år för. att "säkra deras vård på sjukhus, psy- kiatriska kliniker och andra insti- : tutioner.: En. fransman på tre an- " säs sätta sitt liv i fara genom omått- Ng: alkoholförtäring, Enligt. en. in- ionell tabell över - könsumeringen' av ren sprit. i värl- den kommer Frankrike i täten med te” mindre än. 30. liter som en a i vuxen persons årsranson. Den: mot- i siarande siffran" för Sverige är o! kring femö Fransmannen förtär sina 30'års- "liter inte i form av starkvara' utan sbm”vi "Ländet” ”producérar varje är mkring. 60 miljoner 'hektoliter ” vin, innehållande « mellan : nio " och I: 10. -Procent alköhol Av det mycket farliga äppelvinet; cidern; som i hög Brad” fördärvar-hälsan i Normandie och. Bretagne;' tillverkas 'mellan. 20 och ; 25: milj.a hektoliter. 'Cidern, som vissa fransmän dricker: i stäl- nar: "Drick 'äldrig mer än en. nd ter sprit pr år och var sjunde är . elkoholskadad. Staten. är i svår dilemma. förlorar både. på' od=. lingen och vanedrickandet. Kam» 'panjen för måttlighet börjar visa resultat. Strängare straff för ratt- i. jämte = publicering " ave I mål "om dägen, dricker de" natur- ligtvis också flera glas vin två gån- ger om; dagen. "Det Har skrivits mycket: mot "de. långa lunchpauser som” oftast resullerar: i nedsatt ar- under jefi idd första... timmar, men-, fransmännen tycks; inte: Nara; särskilt angelägna ätt. ändra -sina måltidsvanor..' Det är också .mycket vanligt att arbeta- re. har. en . flaska -rödvin. bredvid [sig på sina ;arbetsplatser i fabriker eller byggen eller att de. avbryter att ta. sig ”un petit verre” vid när- maste /bistros bardisk. Många bör- frankrike - anses : det, helt naturligt att tre- eller fyraåringar, klunkar i sig vin i stället för. vatten eller: en läskedryck. I skolorna får de äldre barnen. fortfarande: vin; till- målti- derna: — visserligen starkt vatten- blandat. Det är dock ; mycket ..säll- synt . att man: ser: berusade -män- niskor på gatorna eller irestauran- fransmännen ,dricker ,en- dast sällan starksprit, 'men sitt. vin stadigt: hela dage; nligt. en djupt rotad folktro:är vin:stärkande och hälsosamt, - även om det. förtärs i | stora mängder. : FIRE SEE "Det, är mot. denna. folktro Joch mot en' mer: eller, mindre: ständig, om -också:" lätt +berusnin; mycket : energisk. kampanj. igång- satts. Denna kamp för måttliga dryc- kesvanor förs'av främst två insti- |tutioner. Redan: 1954 "tillsatte. Te= + för Tatt let; för, vatten” och ger. i' ot sade mängder till :och med:åt små- barn, . innehåller: tre . till" fem. proc alkohol.” Franska. ölet, lika. starkt ge som äppelvinet; uppnår. en årsprö- duktion "av: mellan: fem: och åtta miljoner hektoliter .medan- 1.180.000 hektoliter av ,100 -procentig essens för :konjak, lik ren, apgrj tifer, etc tillverkas. Frankrike måste Importera viner” En stor.del av denna. imponeran= ” studera - och Sprida: kännedom, om alkoholens: inverkan och stöder den årsbud= Lag mot rattfylleri å år 1956. issionens; och .k : hittills kanske största bragd ä är den åtstramiade ' lagen .mot rattfylleri, Den trädde i kraft den 1 januari ittåns arbetet flera gånger. om (dagen. förl. jar dagen med en 'åperitif och hål-|-': Jer .sedan den lätta yrseln vid:liv |” med flera glas, Dryckesvanorna bör- |: jar, vid en tidig ålder och i. Syd-|. or TA i Från en balkong på insidan av Palatset nterar: fursteparet sin son prins' Albert ; Caroline, för det monegaskiska folket. Grimaldi i Monaco. pre- : och dottern, Sätt nu igång med stöpa om, hela SJ. | olika ”rörelsegrenar är nödvändig] - för bedömande av järnvägarnas 'di- lemma, framhåller förre byråche- fen i järnvägsstyrelsen, Tage Ber- ger i ett uttalande för tidskriften Affärsekonomi, En sådan analys” vi- sar att ”personalkostnaderna är det dominerande riskmomentet för j; järn- vägarnas framtid, och ett verkligt dilemma i nuvarande situation är att å ena sidan dessa oerhört steg- rade kostnader framtvingar en. ra- att": genom gripandel", STOCKHOLM (Press) Eno ekonomisk analys, inriktad på För jämnt femtio år sedan i maj mer en byst av Otto Jonas Lindblad i' Lund, Beslutet om att resa denna minnesstod fattades redan tjuguåtta år tidigare. Vad som så länge för- fajide den postuma hyllningen sv 'veriges märkligaste kl: ” ä inte hn ockare” är Redan åtskilliga år tidigare höj des röster, som' krävde”att man ”änt- ligen skulle i någon mån gottgöra försummelsen att under hans livstid ära: en. store -saktmodige man, som skänkt svenskarna en sådan - Hg musikskatt, pvärder : Oo. J Lindblad - Svetigés märkligaste" klockare. 1908, avtäcktes under högtidliga for- -& prinsessan. .. dikalt personalbesparande rationa- lisering medan å andra" sidan kon- kurrensen från andra tränsportme- del kräver ständigt förbättrad ser- vice .— med ökade personalkostna- der som. följd... Målmedveten i inr ta” möjliga personalinsatser,: fra. står då som. en. utväg: ut:ur lemmat,. varvid -kravet på :service- krävande specialtjänster kan tillgo- > STOCKHOLM (Press) | - Har teknikens. fantastiska och med varje: år "accelerade "utveckling för- sämrat "etter förbättrat människans villkor? Sväret, kän inte ges i ett enkelt ja eller. "nej, En sak ä är i alla händelser, säl er. ra tekniken med alla? de örändrin gar den” med rt pande: att alla h ndelser, som bru” | ioner, å jämför xelse d rmed ter' sig, som, bagatel-|" ler? vi måste. acceptera den” och, an- passa” oss "efter: de nya" förhålla dena. vid "risk: att ”efjest gå” under. Det” vore: en: oförlåtlig naivitet att tro”att 'vi "kunde: hejda denna ut- veckling även om vi aldrig så 'mye- ket: önskade "det. Men enligt -min mening finns det heller ' ingen an- ledning till en sådan önskan, AN tidskriften "Stadsbyggnad, som ”ut- ges av Svenska ' kommunalteknis- bla: : Tekniken” ger, OSS . dagligen ny 1956 och tolererar ett - av ett gram alkohol per blodliter. Berusade som vållar olyckor riske- os de produktion konsumeras på hem- | rar fängelsestraff, indragna körkort amarknaden eller exporteras, men på andra sidan måste Frankrike enligt handelsavtal med vinodlan- de ländår, som' t ex Spanien, Ita- -lien' och Jugoslavien, också Impor- tera "viner. Vidare är många av "de franska - vinerna onjutbara' och kan endast' brukas: till industriella ändamål. De uppköps varje är för -flera miljarder franc av staten som understöder: - vinodlingen för att hålla” priserna på "arbetarnas ”vin Sordinaire” på lägsta ' möjliga nivå. "Arets' mycket omdiskuterade pris- 'stegringar 'av: dessa: enkla ,vinsor- >4er har ingenting att göra med nyk- + terhetskampanjen ' utan är 'ett re- : ,'sultat av den rekorddåliga skörden. + Det har visaf sig att vanedrickare : köper: lika mycket vin som förut 7 men spar” in: "pengarna på andra håll; «' Franska staten” förlorar alltså bå- |'4 > de på : vinodlingen' och de alltför > äviiga - -konsumenterna. Inför 'den- " F na? paradox ' söker regeringen nu , > övertyga ägarna av små och min- '- desvärdiga vinberg att börja odla någonting annat. Emellertid ve' al- + Ja att en hektar vinfält är värt två hektar vetefält och detta oberoen= .-de om,vinet är surt. Men regerin- " gen 'pekar på Schweiz, där. icke räntabla vinberg inom loppet. av mindre än 20 år kunnat förvand- . Jas till högst räntabla fruktträd- gårdar och hoppas att franska vin- bönder, låter gig lockas av grann= exemplet! Dessutom” uppmuntras ” "odlarna av de s k små vinerna på alla möj- liga sätt. Överallt 1 mellersta och södra Frankrike växer, vinrankor- nå och de ger ofta ett mycket friskt och välsmakande vin - vilket dock inte kan konkurrera med de stora märkena, Meningen är nu att upp= a.beta både den inhemska och ut- ländska marknaden /'för att place- Ta dessa ”petits vins”. : På så sätt vill franska staten allt- gå bli av med de dåliga överskotts- vinerna, samtidigt. som vinexpor- sten skall ökas. . > Vin till varje måltid u Fransmännen dricket vin som svenskarna dricker mjölk. Restau- fangpersonalen frågar inte ”Vad daskar att dricka?” men ”behagas det rött eller vitt vin?” och vinet är sinberäknat I märga "standard- och anmälan till försäkringsbola- gen. :I' lättare fall "och" då ingen olycka, inträffat, nöjer sig, polisen med att inskriva fylleristens namn i sina register så "att eventuella återfall kan bedömas ' strängare. Varje misstänkt rattfyllerist har rätt till två blodprov; ett 'verkställt för polisens räkning och ett som kan, om han så önskar, kan låta kontrollanalysera av sin egen löka- re, Endast bilföraren men inte hans passagerare ställes till ansvar. Som synes. är den franska lagstiftnin- geh på "detta omfåde ännu .be- tydligt mildare än den , men makt, nya T . Men om de blir på gott eller ont beror helt och h let på det bruk. vi gör av. dem. Däri ligger den moderna ' människans stora ödesfråga." lr Arbetare! "blir övervakare” "Man kunde i dre tider' dra en tämligen skarp . gräns . mellan ”kroppsarbete” : . och ”själsarbete”, mellan handens "och hjärnans arbe- tare, Jag kan inte se annat än att denna gräns håller. på att försvin- na och med fortskridande automa-- tisering och mekanisering kommer att alltmera göra det. ”Arbetaren” i ordets gamla betydelse håller på att försvinna och efterträdas av den högt kvalificerade, » yrkesut- den anses vara ett stort steg i rätt riktning. Sålunda var blodprov in- te obligatoriska före dess" ikraft- trädande, +-' os : .Begeringskommissionen - ansvarar öl den hela” landet omfattande ar å som ch en att läkarna fastotällt ett en "en liten dos av alkohol är” skadlig för - minderåriga”, att ”onykterhet är ovärdigt”, ”nykter- het är säkerhet”, ”där spriteri styr vettet flyr”, o 8 v. Jättestora pan- nåer med dessa slagord kantar nur mera också samt''ga franska lands= vägar. . Kommissionen har vidare inspelat ett stort antal kortfilmer, vilka visas under nästan varje piör grafföreställning, om > olycksfall : arbetet :som vållats: av” bristande nykterhet, Många franska idrotts-' äss uppträder som goda, lå dessa reklamfilmer. Kommissio- nens journalistmedlemmar | har ock: så i hög: grad lyckats öppna tid- ningarnas spalter för, nykterhets- propagandan. Alla franska tidnin- gar publicerar . numera namnen på r N och und yker al- koholens roll vid brott och vålds- dåd. Desstitom skrivs det långa artiklar om de miljarder alkoho- lismen kostar: årligen "och om de 16.000 offer den kräver. Inom pa- rentes sagt anses denna siffra vara tilltagen i' underkant, Experterna tror att många skamsna släktingar. lyckas förvandla en levercirroa'el- ler ett fall av delirlum'tremens till något 'mera respektabelt 'på -döds- attesterna - vilka tjänat som den nämnda statistikens underlag. Dess: utom måste alkoholen också betrak+ tas som en starkt bidragande faktor vid många . sandra Nvshotende, sjuk domare so actev or Nr, Reseringsk i var menyers pris Ef vom fransmän [NE allmänhet äter .två stadiga slutligen, dokak a över. on änn skilda vård" franska staten ”erbju- der; de -alkoholsjuka når vår och en genom specialutbildat sjukper- sonal, elbas va : Kampanjer för mjölk och läsk" Den privata" kommittén för alko- holismens bekämpande ' arbetar främst genom: direkta mänskliga kontakter, Den 'har bildat ett myc- ket stort antal lokalavdelningar i hela Frankrike och mobiliserat lä- kare, lärare och präster att mer eller . mindre regelbundet - föreläsa om alkoholens härjningar och sö- ka minska förtäringen, Kommittén har dessutom lyckats invadera ar- J| na : och drivit vatt läskedrycker” och" mjölk säljs för reducerade ' priser I” många verk- städer, Därvid har den fått hjälp av såväl direktörer som arbelsle- dare; 'och läskedrycksbarerna, som ambulerar varje timme genom ar- betssalarna, håller på, att bli myce- ket populär Än så länge ä det omöjligt att få' fram några exakta siffror som kan belysa resultatet åv dessa an- ti-alkoholkampanjer. Enligt gans- ka vaga beräkningar lär den frans- ka' konsumtionen ha sjunkit, med omkring 25 proc sedan 1956. Nyk- terhetsfolket anser betecknande att aperitif-producenter" som Dubon=- net, 'St Raphael och andra börjat tillverka också läskedrycker och pekar 'på att en dylik,, säkerligen mycket dyr' driftomläggning, kan endast bottna i en minskad försälj- ning av alkoholhaltiga varfor. Frank- rike är säkerligen numera ett av Europas rikaste länder ,vad olika saftsorler och sodavatten anbelan- gar och kan tillfredsställa de mest excentriska smakriktningarna. ""& Susanne Ovadia-Bene måste" accépte- RH så Igenomgriz | [bildade övervakären och sk taren doses genom. från järnvägsförvalt- ningen fristående dotterföretag in= om olika verksamhetsområden. Ge- nom dylika företag kan järnvägen bidriva en långt effektivare :kund- nistern C I : Otto Lindblag föddes den 3 ma 1809 il Karlstorps socken i Jönkö Pings län, Föräldrarna var kommi- Lindblad och h ki -- Helena Chrysander, -- SR ng mot ra 1 sportprestationer, som kräver lägs- <Föräldtahermrmet, ' säger han” i si na” memoarer var så torftigt, att fa- dern mer än en gång måste invag- ga sina barn i sömn med sin violin, då den karga kvällsvarden inte räck- te' till att mätta alla små, Utan : Otto Jonas Lindblad, au h Obemärkt geni "Att vandra obemärkt. genom tillvaron, fattig och ' med stora . "bekymmer tycks vara många sto- ra konstandars lott. Först efter tvivel hade Kärleki 'denna omständighet sin andel i den kärlek till musik,' som - röjdes hos alla barnen, men i syn- nerhet nådde sin utveckling. hos den äldste, Otto es Lindblad. « öv de ' sig. tidi tet hos" den' begåvade tjänst än i egen regi och kan som mera renodlat: trafikföretag' bättre utnyttja den moderna försäljnings- teknikens "möjligheter för, att. öka prästsonen: Vid fyra års ålder ”till- skapade” han, enligt kans av bro- dern, . Johan , Mikael, "upptecknade självbiografi 'med tillhjälp: av "en prästgårddräng ' ett slags. instrument av maskinen, vars. när= mar sig tekn kerns' eller; ingejörens, Bör I ex, föraren. av ett nutida ellok betraktas som. "en. ”kropps” - eller ”själsarbetare”? Han måste väl vis- serligen.- sd vissa , handgrepp; ateljé bekväma sig |; sentliga kvalifikationer. han. måste ha är av intellektuell och "moralisk I Mycket, mycket vore naturligtvis att säga om den moderna teknikens 1 välsignelser. Hur :den' gett de flesta fnänriskor mera fritid,:hur den för- bättrat hygienen os vo Har, ket den moder värdefulla På godssidan bör expandera på bred- den, inom Persontrafiken bör. jack Vvisiti bl a genom att SJ:s ösebyråverk- samhet 'omvandlas' fill” el sin” skrivmaskins eh. konstnär i:sin |-;. invändningen väntas, att "det", blir svårt i i praktiken att genomföra det- samnia,. särskilt med hänsyn till kra- vet.på förbättrad service och kund- tjänst, . Och detta ” är också -ett "di råchefén; att: man kan komma 'ur detta” 'om ”.en "järnvägsförvaltniog, | I » SJ: S redan nu ; trafikomb av en träsko, vars strängar utgjordes av h "Med - detta egendomliga stränga- instrument: begav sig "den hurtiga Otto. på en stege upp på takåsen och surrade fram . en melodi till icke ringa. överrask ing” för- fadern. Någ- "år sedare' "förfärdigade han egen- ndigt en "guitarr — et på den te den: ovänligt instrument, Men. fick: aldrig" spela : något på; si Isträment.' ”Jag hade för. "bråttom? Av otålighet" att >snart få den hoplime made pjäsen" torr, / lade. jag: den ; i n, I var det” olyci kono< I den lemna: Men jag ti fortsätter b: " Josua” Meurling” och . också var entusias- in må 'smäda tekniken:'så:skulle" hon: helt visst inte. en:enda: dag 'av: sitt. liv kunna vara den föruta t Min. scdan detta”. sagts måste ju även medaljens från- sida beröras, Det förefaller nu en gång för' alla vara ett förhållande, 5 som vi alltför lätt glömmer, nämli- gen att. vi. aldrig tycks ha något gratis, Varje. fördel har sitt pris, och det gäller i högsta grad om de fördelar tekniken. skänkt: oss. De har. ställt nya' krav på "människan gödoser” kliehtelets behov'.-av se; vicekrävande - inom utarrendering till'privafa fö retag, Som exempel kan inom gods- trafiken: I ? : distribu jon” inom" tätorter,” "regional I. i När, maj se in kretskörning;' spedition, lagerhåll- ning etc: Inom persontrafiken har, man omnibusrörelse, resebyråverk- rörelse odyl..: den . konventionella järnvägsåriften | genomgår en omstöpning som" frin gör den från sådana, sysslor -som har slätt intet att göra "med den "spi spårt och sång. Vi sam- specialtjänster.. gi visor efter gehör, :”Du. med trängande. rop”, och andra. Men vi hade inte ins ument till ”ackompan” nas.” lastbilstrafik..för blads” memoärer: och de mi ga upp- satser som korhmit på 'pränt om-ho- nom, får man avgjort -det intrycket att - han”. ständigt > lidit” brist Gö ostamrängörelse, + hotell- på:instrument: ”Christiernin, i Meurling” och jag sjöng alltid- utan igning”, heter det sålunda, Se- a [are 1847; då han ”insåg det vansk- liga”1 sin ekonomiska ställning och rhöll klockartjänsten, som han in- hade "till sin: död, måste den in- irerade -tondiktaren, filosofie ma- rtverksam- islern, den fint bildade: humanis- samhet, ' Vad som är det' rena ti och gjort hennes mera problematisk än' någonsin. De tra-' ditionella ”beteendemönsiren”, med vilka man någorlunda kunde klara i sig i denna den bästa bland världar, i duger: inte längre, Vi' är -som ett folk, som brutit sina tält och befin- ner sig på vandringar mot det okän- da, Vi lever i ljusdunklet. mellan tvenne tider — en som -har svårt att dö och en. . som har. svårt att födas. Allt kan inträffa. ”Mänsklig- heten har för första gången i sin mångtusenåriga tillvaro” fått möj- lighet att begå ett universiellt själv- mord — de' tekniska förutsättnin- garna' härför saknas inte — men den kan också gå en bättre tillva- ro tillmötes, Vi har omsider börjat komma" i besittning av Aladdins underbara lampa, Vi kan mana fram t heten; Det är denna het som på sitt sätt utgär”ett onus” ningsorganisation inom SJ, inför man ett helt nytt element i bilden som förr, under den konventionella järn- vägsdriftens epok, vår "ett. okänt begrepp. det bör väl inte råda tvis vel om ätt detta" nya element en- dast ; kan 'ha en effekt,» nämligen att öka och säkra järnvägarnas tra< fikinkomster.. Sedan må det stå var | och 'en fritt att spekulera om gra- och den av denna effekt,' För egen del håller jag före att om man satsar djärvt på: denna organisation” får man mångfaldigt tillbaka, - den- tens li sjunga "ps utan” orgel. i: två ' fuktkalla kyrkor samt "barhuvad, i: två” kyrkor sjunga vid gravarna. . - 1838 bildade ' han — svårigheter”; Lunds: sångförening, Och hans musikaliska" geni utveck- lade sig under de följande åren. Han uppbar aldrig” något arvode. för' sin idoga verksamhet och en -begäran av studentkamraterna orm ett årligt stat- ligt understöd av 300 riksdaler avslogs av de "akademiska fäderna, änskönt spår den 'samhälleliga” tramsportbilden dag. så 5 NN Genom en brett upplagd öch sal idigt 'smidig- och "effektiv . försälj- fäsle sitt rykte som 'den förnämsta öch yppersta i Norden. Lindblad h de en gudabenådad tur att vinna — kla besåvade” ”sångarä nen” sin tids yppersta . talangscout: - han sålunda och utbildade se- dermeéra berömda tenörer som Olof Strandberg, Wolke, Munck av: Ro- andarna, men det tycks som om vi inte lärt oss behärska dem, Då kan det gå oss som trollkarlensg lärling 1 Goethes bekanta ballad: de kas- tade $ig över honom och slet ho- nom i stycken. : . vinst- och Varje tekniskt framsteg kan bli något på gott eller ont.: Tag t ex lo radion eller televisionen! Ingen be- höver, bestrida att båda varit mänsk- ligheten till mycken nytta och gläd= | di je och 'gelt oanade möjligheter att mångfaldiga. de ädlaste verk i mu-, sik, diktning, vetenskap: Men skulle man. nu efter trettio år göra en ba-. lansräkning över radions vinst- och förlustkonto förefaller der mig än- [z då rätt dubiös. Alla vet vi hur den med "fantastisk effektivitet använts till. att mörklägga," vanställa och förvränga 'verkliga sakförhållanden, | k utså hat och väcka vilda lidelser. Det är "tvivelaktigt om de' nutida li dunder, som kallas totalitära sta- ter, ens varit 'möjliga utan radion. |vi Och som .med radion förhåller det sig med varje teknisk uppfinning. In Omtumlad och yrvaken, ja, be- rusad av sin nyförvärvade makt har den modernb människan i många fall förväxlat medel och ändamål. Tekniken, som "skulle vara ett me- del i människans tjänst, har blivit iv ett självändamål. Man rides av ef- fektivitetsdjävulen, oberoende av vartill effektiviteten skall tjäna. Att färdas "100 mil i timmen är hund+ ra gånger bättre än att blott fär |d das eo 7 oheroende av'om färden h går till. helvelet. eller i i motsatt. rikt- ning. ka nyktra till och besinna oss. Om den moraliska utvecklingen i mänsk- vn ligheten inte i någon mån kan hål- "Ja jämna steg med den tekniska, ser det mörkt ut. Kravet på flera Men samtidigt måste den tekniska utbildningen förbindas med en hu- man och' moralisk fostran om, inte tekniken skall driva oss mot. av- läkaretos, som förbjuder en medi- cinare att ställa sitt vetande och |? att det gått de flesta läkare så djupt sjävklarhet. Men vi saknar ännu genjörs- eller annat sätt inplantas, i första hand den tekniska utvecklingen men se- dan även hos oss alla, Ty ingen män- niska i den moderna världen kan tror inte att vi är i behov av någ- ajälvbev höld och även många ypperliga basröster, oe Han måste, trots sina ovärderliga insatser under hela sin levnad brot- tas med ekonomiska svårigheter, men bar 'sin lott ”med' kristlig resigna- tioA' och idyllisk förnöjsamhet”. Men sedan ha nödgats tillträda sin kloc- vi måste" i "denna situation försö- sjunga utomhus” bröts hans musika- ch bättre tekniskt utbildade män- Noka. MA elongare aan oe | niskor: i ' vårt land är i och för. sig | komponerat 124 sånger utom den yp-' både begripligt och berälligat, , ipersta -— ”Ur . svenska hjärtans jet måste fyllas om vi inte ohjälp- jdjup. 7 CC: en ligt skall komma på efterkälken, | Den ffentligglordes ” för ' första gången "i. en - samling. sånger för mansröster I "Den nya Skånska Cor- respondenten” år 1834 och tillägnades prins Gustav. Den av,Lindblad bil- 4 fembel, äffade tvi gånger i i Veckan och |: icke utan - genotim honom Lunds studertkör ber |: ; — han var väl på detta. område | sin död kommer deras verk i sin rätta dagar och får deras gär. ning sin rätta bedömning... His storien är rik på sådana exem- pel och i dennna artikel berät- tar Bertil Hanzon om ännu. ett — kantorn, musikern och sång=" skaparen Otto Jonas Lindblad, | utövade han' "närmast isolerad sin trista" befattning, sjöng varje söndag i kyrkorna och vid gravarna psal- mer och förrättade andra med 'kan- torprofessionen förknippade sysslor." Någon yttre utmärkelse erhöll inte | Otto 'Linndblad under sin levnad an= nat än ledamotskap i Musikaliska akadernin (1857), Han avled den 26 januari 1864 efter en fjorton smånas / ders tåligt buren sjukdom, = . - "Musikens "genier - följde”. honom troget in till det sista” heter det i en. nekrolog författad av hans bror, Jo= Fosterlandsstiftelsens dåvarande om- bud "i Skåne. Tre dagar innan han gick; -hädan, fulländade han' sålunda sin sista | komposition: . Minnets: som: av flera” initierade . bedöråts som hans vackraste tonska= . > Bertil Hanzon” H karbefattning ' ”och i. ur: och skur i... dade ”Lundakvartetten” upptog sån- runden; Sedan längo finns det ett slog vid" körens turnéer vid .dess fram- trädande på alla större. orter. Ett årtionde senare ; utträngde denna ”tillfällighetssång”' den från engelsk: översatta. ”Bevare' Gud vår kung” (God save the king) "och erkänder som svensk - nationalbynta.. Först & e "medelåldern, — bn var: är - "kom Otto Lindblrd a knikeretos av lik- de av ett husligt lv” + Han t h då 120 RT sätt inplantasr I första hard hela livet till sitt + tjäll en av maden Lunds unga tärnor. Mena snart möt- te honom nya prövningar — faders- glädjen blev , honom beskärd, mer: hans enda barn, en dotter skördade” av dödén vid ett års ålder.” "Det är rörarde att höra beskriva an .unnande 'i dödens tjänst. Jag tror blodet 'ätt det nästan blivit en ad man skulle kunna kalla ett in- förd os dem som bär huvudansvaret för ara obercende av. tekniken.. Jag |' t den. sörjande fadern, hur hans hån! Sedan — under ära vvrs år kelsens inlresse, - .. -—T gen på sin repertoar och sjöng den ' i» Nio av dessa förlust drabbade: ieparlton. hur' djupt denna Ispetföcbud d den 2 maj. Dagen därpå Engelsk WW: elva har nominerats -. "LONDON (TT-AFP). Englands ”VM-lag I delvis form den 2 maj torsdagen -Uttagen specialelva lar en träningenettt tion elset Elan Paco följande utssönde: McDonald :— Howe, Land Vaa Clayton, Wright, Slater — Douglas, - es, Finney. 4. Robson, Kevar a 1 det landslåg ” 4 maj möter Portugal på . Då utgår målvakten Mel Dold och högerinner Robson, vil- ka ersätts: med Hopkioson: resp 3 Dessa båda senare har böna ro 'då en På ' spe- plan É London, som den ra nya moraliska normer, men där» blev ..vitt under tre vaknätter oc avgörs nämligen cupfinalen, i vil- emot måste vi nu om någonsin Zö- |hur han dagligen så länge ban fn ken Hopkinson medverkar för Bol- ra allvar av de gamla, Vi måste [qe gick till den lillas grav och föll iton ochi Charlton + för Manchester. let, om inte annat så i den rena pie hitra tårar. United. > han' Mikael. Lindblad, - Evangeliska "+ tch mot en kom=. 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.