. HIE prop . des relationer med Tunisles.: "Gemensamt för båda grupperna var -.si Lördagen den 28 april" 2: DET GICK SOM DE FLES- i TA. VÄNTAT, Regeringens ”pensionsproposition fälldes i ” randra kammaren efter att' ha "gått igenom i första. Det. gick » till: och med något lättare än "" väntat, . Tidningarnas och all- Y mänhetens spekulationer före gällde i. allmänhet > ön +1 DEN -26 APRIL 1958 " Klart ' för- pensionsval : - i ” folkpartiet att slå hårt på, att folkpartiet stödde höger- och .centerpartiförslagen, som : båda är helt negativa till statens in- blandning i frågan om tilläggs- "pension. Ostridigt är ju också, att folkpartiet om pensionsfrå- ".gan sés isolerad haft större an- "ledning 'att: stödja: regeringsför- . "de. borgerliga alternativen so- «, claldemokraterna skulle hjälpa -Aram- till FP tan räknade med, att folk- j partiförslaget, .som låg när. 1 mast regeringens, skulle stjäl- Das I de förberedande omröst- - ningarna. Detta för att'elimi- nera risken för eventuella so. I ealdeniokratiska avhopp i si- sta ” stund, och för att ett till- ” träckligt antal av” folkpartiets ' arbetareliberaler skulle ta re- "+ geringsalternativet hellre" än . Snågot av de 2 andra förslagen, "NU VISADE. DET SIG att soclaldemokraterna inte ' be- . hövde ingripa i de förberedan- ' de voteringarna varken i för- : sla ', eller . andra ” kamrnaren, '; Centerpartiet. och högern gick- + tillsam I första hk I ren hjälpte "högern: cp-försla- (get fram till slutomröstningen : El torsdags' och I andra kamma. iren. återgäldade genterpartiet 4 vänligheten ' och hjälpte” fram pblir säkert inte” dessa”förbete- '; dande 'ypteringar. Och det pär: AU som propagatidamässigt :fö ”"Jorar. på utgången är folkpar "tet." Socialdemokraterria' köm.”. Ti "mer säkert "I'vagitattonen mot "inte: utgången," utan : vilket av . -rang av ' motförslag" 2 Isak LÅ "folkpartiets linje, utan linje: 2, ..€tt år sedan stämplades, 'som . .$för-den kommande valrörelsen slaget, som ju företer "mycket ” större likheter med folkpar- - tiets eget förslag än ceriter- o högerförslagen gör. Kd "ATT". CENTERPARTIET : i "slutomröstningen ” slapp ". rösta ” på ett för dem så 'motbjudande förslag som folkpartiets kändes givetvis skönt, även om ingen skulle tvekat att göra det, om det blivit nödvändigt för. att + fälla regeringsalternativet.. ".. Det . var givetvis. betydligt trevligare att i första. .kamma- .ren rösta på sitt eget förslag . och i andra 'på högerförslaget, : som ju: är ett plagiat av cp förslaget. "kat oc a oe "> DET MÄRKLIGA SÅ- . LEDES INTRÄFFAT, att linje "ett, socialdemokraternas hårt drivna '. pensionsgiv - fällts” av |. . Sveriges riksdag, och som seg- t + rare 'står, inte linje 3, arbets. "givareföreningens,' högerns och "den "linje, som för mindre än en : borgerlig ' splittringslinje, "som ett försök från herr, Hed- "lunds. sida att -hjälpa "socialde; mgkraternas linje 1 till seger i ' möjligas konst, även -.om det "möjliga -F' bland ara fullkomligt: omöj- 4 I "utvecklingen" rankrike" Inger bekymmer! La -18Ét/är sedan. flér år tillbaka indra get 1 det'olycksaliga get I Alge- rlat ch genoni en anmärkni rå 7 oskleklighet” från . Frankrikes "sida ” ris I Fö- irenta ”Sfatérna ” och England har i8lort " synherligen allvarliga a strängningar ' att "medla" mel Frankrike ;öch .Tunisten och efter ' en' hård "debatt inom den regeringen lyckades konseljpresi. Ident Gafllard "övertyga sina kol-' -Ieger om 'att de engelsk-amerikans=" ika medlingsförslagen borde ; 'ac= :: jeoplaras, Men när frågan kom. till . 'nationalförsamlingen fälldes . rege- I " "ringeh genom en ohelig allians mel=" Jan de extrema högerelementen och ' - . korhmunisterna.'... " Högergrupperna ..- »$nklusive. gaullisterna och pouja- Histerna ansåg, att Frankrike gjort förstora eftergifter åt Tunisien” och .kommunisterna menade tvärt-' om, :att man skulle ha intagit en' Ännu mera tunisiskvänlig hållning. ” -depan "missnöje över att Förenta Staterna, och England utsatt Frank= rike: för "vissa påtryckningar ge- non medlingsaktionen. — + Nu 'är Frankrike åter utan re- : gering: och denna gång blir det .' aäkert inte lätt att få Ny. Omröst- , ningen i nationalförsamlingen pe«. kar närmast På, att högern skall bilda den nya regeringen, men ' kommer €n högerregering till stånd . kan man befara inte endast en skräpning” av relationen till Tu- nallen utan 'också en intensifierad militär. aktion mot väl "ätt fransmännen inte kah hålla kvar franska "+ nås” president Bourgiba; inneha sen » - Är stått. klart, Algerlet på ånnat' sätt än genom att ständigt hålla en 'styrkå :på flera hundra tusen' man, under "vapen, Ä landet, En. fullständig »m tär. se-, ger” över. upprorsrörelsens vgueril: lastyrkor och 'en' med våld genorri- örd.s,k” pacivlcering' av Algeriet 5 omöjlig.: Konflikten där kan en-' dast lösas genom förhandlingar, och vid sådana förhandlingar skulle Tu" ' nyckelställning, "Men ” genom 7 sin khalsstarriga politik ” förstör ' den franska högarn chanserna till en fredlig avveckling av Algerletkriseh på för Frankrike någ nda gynn= samma villkor, > 7 => moa Tidigare "har, inte "bara högern utan : även såväl” centergrupperna som socialdemokraterna hävdat, att upprorsrörelsen i' Algeriet bordé slås ned med vapenmakt, Inom des- sa senäre. partier börjar man nu förstå, att denna politik är orealis- tisk, Opinionen börjar så sakta svän= ga om i riktning mot en fredlig' lösning. ' Det är denna" utveckling högergrupperna nu med all: makt vill hejda. Deras extrema natio- nalism, som börjar uppvisa vissa fascistiska drag, förvärrar ytterliz gare den politiska splittringen in< om "landet, motverkar en :förnuf- tig lösning av den algeriska frågan och ställer dessutom Frankrike i motsatsförhållande till sina alliera- de Förenta Staterna och England, Dessa kan inte längre ge något som helst stöd åt Frankrike i dess Als gerjetpolitik. . Frankrike « förlorar också för varje dag som går sym- + > särskilt lockande." JORDFÖRVÄRVSLAGEN — skall & . "fas menar högern och: folk- pa”: "Detta hävdade de med för- vånara, -” 'trighet i riksdagen här- om day 7 "ekar Skånska 'Dag- bladet (c, oo fore - "Alla folkpartister var inte kered deklarerade att lagen be- hövs. Och det gör den om vi vill behålla en fri bondeklass här;i "landet. Argumenteringen var. av gammal standardmodell. Det vär '' beklämmande att höra hr Johans- son i Kastanjegården (fp) fö ” klara att jordbrukarna inte sj åkrarna.: Därför måste stadsbor. - släppas in, Detta' är den verk= liga bankruttförklaringen å jord=- brukets vägnar. Till sist kröp det fram från Kastanjegården"ått . icke-jordbrukare kunde bjuda > högre priser än de unga jordbru= » karna. Det är på detta sätt hös : en levande landsbygd, "+. >a3 Det kan tydligen inte påpekas tills räckligt ofta att vem som helst får på den för att leva” av jordbruk, Sn bart "smör, framKåller Jordbrukar nas Föreningsblad:i --- ;.> Att gästerna gärna trots + vad som ibland påstås om 'mot- > satsen — betalat något öre mer a för att- få riktigt smör" visas :av ' "» ett- intressant centralen > i” Stockholm” ut På en"folkrestaurang med sj lvservering har mani låtit sätta fram: både ' a rsta' veckan ' valde” 70. :prodént av gästerna ' smöret: trots att: det. kostade 5 öre "met pr "Portion, Att: .vi: har. réstaurängblandnin= - gen':kvar beror alltså inte på gäå- | / terna, "De tycker nog' inte heller vatt” ”margarin, 'ost ; Om. restaurangerna : med. exempelvis fe; re. pr. gäst och "samlidigt'serverade”rent smör, . skulle "säkert ingen protestera, För= | slagsvis kunde ju. var tjugofemte . snaps, eller 'så ,där sparaå in för aft kompensera -vad smöret kostar.” I FRÅN.” SMÅINDUSTRIENS EGEN SIDA fordras helt enkelt en sinnesändring och ,en. mera realis- tisk." syn" på betydelsen "av ” att | snabbt "tillgodogöra sig: den teknis." ka: forskningens 'framsteg och att skaffa sig förmåga att omsätta dessa ; $ tillverkningar, De'svenska' smås industriidkarna ”tycks''ännu ' ick fått fullt klart för.sig .”vad det är.. som sker i det: som synes.ske”, oca att deras eget väl och ve i en snar framtid kommer att hänga på deras" förmåga "ätt utnyttja : de" enornia tekniska '” fraröstegen; t” skriver Svensk ” Industriförenings' organ Svensk Industritidning och fort :x Det är: uppenbart, att finansi rings-; personal". och försälj- : ningsfrågorna är av:största be. . tydelse: för småföretagaren, men | e beh hän. så | "> förnuftiga. Hr Johansson i Krå- va har råd att plantera skog på | gern och folkpartiet vill skapa d köpa'en gård om han bosätter sig ' rangblandningen ersattés' med en= ] : experiment, : som; fi ästan på: dagen' för :100 är. se- Y':diktade- Johan Ludvig” Rune- en 'sång,' som'— även. om :den tillhör hans kanske mest' lästa eråde i: ringen av Hans odöd- när: yr finska skriget; 1808— 1809: —. dock Jever: och iskall leva Har ock krigare, dock "visade prov 'på:det. och" självuppdffrände,, sinn fpsterlandets ” Ar: hunnit förflyta. efter Revolaks' den' 27. april, 3 " k Afomdrivna' fiskebåfar nom en snar framfid'? "Den svenske fartygsbyggnadsex- perten "Jan-Olof Traung, "som för närvarande tj instgör hos FN:s lives ; medels= 'och jordbruksorganisation, | FAO spår att atomdrivna fiskebåtar | kommer alt vara bruk redan ”in- om en änte avlägsen framtid”. H 17, Civilingenjör Traung 'är sekrete- rare för. den andra internationella | fiskefartygskongressen, som - skall hållas 'i: Rom i april nästa år, och för närvarande arbetar han med till- > som ger ' härmed : är . ständigt akuia. och sålunda mer. eller mi kortsiktiga problem:-De lång; tiga problemen, till vilka 'hi > forskning och” utveckli; beige » kan vara och är ofta av ändå mer » avgörande betydelse för: företi- " gets framtid. I USA har myn- » digheterna i praktisk handling visat sig förstå småföretagarnås betydelse och behov av hjälp. "till självhjälp. De federala myn- > digheterna har inrättat ett organ > Small + Business. Administration, ' . som under den senaste fyraårs- Perioden bl a tillhandahållit 350 > milj dollar i lån och krediter ' till " småindustrien samt förmedlat « . statliga leveranser och underle- ” veranser till denna industrigrupp ” till ett: värde av 744 milj dollar. Dessutom har lämnats råd i eko= | patier utomlands” på grund av ain-] nomiska : och "tekniska - frågör ÅA Algerlet. Bådodera sakerna kan oförnuftiga - hållning till de nord- | :' framför allt i syfte att ge små- endast förvärra Frankrikes eget läs = afrikanska probl "ov. cc | industrien möjligheter att ut- ” ” N . nyttja forsk av olika lag. - ee Den dag, då samma positiva syn På grundläggande förutsättninga rättalä, r av det rial som skall föreläggas på kongressen, Den- na väntas samla båtbyggnadsfolk, ingenjörer. och fiskare från ' hela världen samt företrädare. för re- geringarna i alla länder, som i stör- Te. utsträckning såsslar med "fiske, . +" Utvecklingen på detta område hår gått snabbt de senaste” åren, utta- Jar civilingenjör Traung. Vid den första internationella fiskefartygs- kongressen 1953 framlades material ; om". införande av: turbinmotorer i fiskebåtar "samt teckningar avs k fabriksfartyg, som bearbetar fångs- : tensute på havet. Många av kon- gressdeltagarna den gången ansåg ätt åtskilligt av detta material var förslag som låg långt utanför de Praktiska möjligheternas gränser. I dag existerar både de turbindrivna fartygen och stora flytande fabriker arbetar ute på haven. Nästa steg blir att man sänder stora fabriks- ' fartyg till sjöss med stambesättning ”och att man per flyg skickar ut me- - - för småindustriens arbete och ut- H landet hos såväl de styrande som FÖDELSEDAGAR 0 år. » fyller + morgon hemmansäga- re ” Axe) Ilalmar ; Svensson, Björkhulg Knjred. Han är född På den gård, som han 1917 över. god kultur, anlagt betesvallar och varit en duktig och fram synt jordbrukare, Några allmän. na uppdrag har S, aldrig intres. &erat sig för, han har helt och hållet gått upp i arbetet med jorden, 'som varit hans stora in: tresse Svensson hjälper fortfa- rande till på gården i stor om- fattning, Är rask qch rörlig samt i övrigt en gemytlig och sympa- tog efter föräldrarna och som |tisk man. Den unga kvinnliga bilist han för ett år sedan överlät till] ' SanniPP På huvudvägen utan en son a t > | att stanna vid stoppskylten. Hon . ÄT N N 45 år . . " | stannades genast av en polish - Under de fyrtio år Svensson fyller i morgon fru Magda |stapel: H : innehade "lantbruket utförde han | Persson, -": > - till chaufför betyd Sini vad den där skylten en. arsrömvärd. odlargärning. Gunnar Persson; Tjärby, Gene] = Nej. sade flickan och log Samtliga u usbyggnader - harlvad, — --- se sa beklagande, men fråga i kiosken kan byggt nya och de övriga har : es ". [där borta. . os taoderniserats i stod — utsträck. | DÖDSFALL | + Ur én bröllonsnotia... ned > nog. Ge ing och sten. s . så -Uren lottis... med det- - mr ning Satt jorden I Selma Svensson. I sitt hem ilta bröllop slutade en vänskap, Knäred har fru Selma Svensson maka till f. lantbrukaren Adolf Svensson avlidit I en ålder av 17 år. Hon 'var född i Knäred, OS utövare själva, "då gryr en ny vår för vår småin- Qdustri och läggs en stabil grund för vårt näringslivs sunda framåt- skridande, slutar tidningens kom= sr + en . ” HÄNVISNING, > 5 vecklingsbetingelser framträder här | ra ip och förnödenk allt- efter behov. oo Ska det verkligen +: + > behövas? .; Sedan några veckor tillbaka äger samtliga 'skolor i New York var sitt eget larmsystem som förbinder skolorna direkt. med den närmaste Polisstationen Installeringen ' var nödvändig för att lärarna omedel- bart och utan att väcka uppseende kan alarmera : polisen i fall bråk, d i -och organi: Som inletts redan i skolåren... tade makarna tillbaka ull Knä. red. Närmast sörjande är maken men flyttade vid giftermålet till Körsveka. Som penslonärer flyt- barn. AN» motstånd förekommer bland ele- verna. Under de två senaste åren har eleverna i många skolor över- fallit lärarna och hindrat dem att tillkalla polisy = 0 --l- >.» Prenumerera 1808, då den unge: fänriken så när hade fått stryka med. Den 18 april, Silkajokis dag, hade gjort ett slut på marschéh. nörrut undan de. rys- ka härskatörna, Finska hären hade fått. visa att den. kunde segra, om den. blott fick kämpa: > KE Nn "Segern vid 'Siikajoki' skulle snårt få'en ”tvillingbroder, lika' skön be- D funnen” 221: re, ju hö re solen "stod Sken denna morgonrodnan — den ; Dagens" seger :var likväl dyrköpt. Där + låg :Aflecht - dödsskjute id störmningen:: av” prästgården, "som rycktes ur fiendens händer, där den endast tjuguettårige Erik Alexander ' | Tigerstedt; "och här den tre år äld- re brodern; fähriken vid Savolaks tegemente Gregori Fredrik -'Tiger- stedt, = Ges oa fors dia Sårad av tvenne bajonettstyng, i bröstet, då "han vid stormninger av prästgården - räddade" en "av: sinä soldäter,' fick "han" Även med” sitt blod skatta till dagens seger... - 4 7 dje ”I segerns stund av stridens' glä Han somnat här med g "Vv barm”; enomstungen : Men" Gregori - Tigerstedts timme var sej ”änau slagen och det var till honom själv, ej till hans min- ne, som skalden på femtionde års- dägen "kunde sända en hälsmng. Son till överstelöjtnanten Georg Freu:ik Tigerstedt och Brigitta So- fia, f "Aminoff, föddes Gregori den 10 febr-1784. Vid 16 års ålder blev » urkunder . berättas om > Atlantis med”, en. global översvämning. Är ler är det tänkbart att de här nås- håller sig helt enkelt så, påstår den "| Tid- efter: annan blir. istäcket över : | någon. av "polerna så tungt. att det . |.område 'stort som nordam Tand, | kontinenter. | man påträffat 'm :lursprung) i magen, ja”t o m otug- : sr , : xX solar Det är inte bara kristendomen som "tror. på syndafloden. Nästan alla religioner har rymt och rym- mer ännu legender om katastrofala översvämningar. I. den grekiska mytologien låter Zeus en flodvåg skölja över klotet, I Kinas religions- syndaflod: förestår. =" när sjordklotet välter”? : sirik a ikanare lans >: Fantasirik amerii la rar teori om syndaflodslegender- i . na och förklarar varför man fin- I ner noshörningar (Come NR IF översvämningar. Platon skriver om undergång i: samband allt detta säregna tillfälligheter? EI- tan identiska” legenderna kan ha något verklighetsunderlag? . Det är inte bara troligt, det för- amerik a Hugh Auchinloss Brown i en inter- vju. Brown säger sig ingående ha studerat jordklotets beteende, främst då dess rotation och avvikelserna i den; På basis av dessa mångåriga undersökningar "anser han sig ha bevis för att legenderna helt enkelt återger faktiska" händelser! De är inte sagor, utan reportage, hävdar han" utan att: blinka. ' Gigantiska ”syndafloder” har verkligen uppre- pade gånger sköljt över vår arma jord. Och 'vad mer: ' de komer att göra så igen: När som helst..., " Nej — det rör sig inte om något fantastiskt - skämt, - Inte . heller . om en misslyckad spekulation i science fiction. Brown är blodigt allvarlig. Och så . förklarar han, för vilken gång i ordningen vet han inte själv (ty. han har alls intet emot att hans teorier: publiceras), hur -det går till, '- Tänk er jorden som en pingpong- boll som roterar i fullständig jäm- vikt, ber. han. Häll så en: droppe smält bly. på denna boll, strax vid sidan av mittpunkten, Bollen ving- lar plötsligt, tappar liksom balansen, vill. söka" sig en. ny :kurs.' Precis på det sättet är det 'med' jorden. kränger över jorden på sidan. Klo- tet ”välter”. -: . Sydpolens tyngt har riu nått. den kritiska punkten, påstår Brown. Is- manteln är: på håll tre kilo meter” tjock' här” och: täcker” ett nska . På 'grund; av: viss ojämnheter i jordens 'rotation förskjuts. isman- telns enorma tyngd bort från cent- rum; När, den "kommit tillräckligt långt från mitipunkten kastar den i överensstämmelse. med" centrifu- galkraften tyngden” utåt, mot det -område, som, ekvatorn .nu'skär. Till sist” måste jorden. komma ur balans —' och ”kölhalas”.; Sedan fortsätter den 'att rotera” kring en" ny axel, och nya. ispoler bildas "madan de gamla smälter under värmen. ” ;' Enligt Brown är sådana här ka- fästrofer. vårdagsmat, i jordklotets historia. Genom omfattande under- sökningar och analyser säger han sig ha kunnat fastställa tidpunkten för flerä sådana ”syridafloder”, lik- son idigare polernas lägen. -;: ”Infrusna i Sibiriens'tundror har ; | Grönland" undkommer: rade ett. Band runt sin jordglob och lät det löp Klippiga bergens om nu underfund med 3 Ne han virade ytterligare”tv! MM runt jordgloben i räta vinklar - andra skulle han finna platsen för sa två band korsade varandra. På eha sidan av globen korsades ban= sade de varandra över Tsjadsjön i Centralafrika. NN en , ; Landet kring denna sjö är än i dag uppfyllt av oräkneliga vatten- drag som inte har; någon uppenbar förbindelse "med varan/ra och där - för, enligt Brown,.”måste” ha: bil-' dats genom avrinningen ' från en ismantel som "smält för mycket länge sedan under ekvatorns- sol, till havet '— 'något' som ytterligare" bekräftar hans teori, anser Brown. Enlig: samma metod letade Brown sedan reda på polarmanteln för två epoker 'sedan. Den fanns i områ- det kring : Hudson Bay, där den Laurentska skölden i Karada lik- som formar kantérna av en mäk- tig skål set SA : Men hur. ofta, har: jorden "vält? Vart sextusende år ungefär, svarar .. Brown ' tvärsäkert. . Sist- välte , den ” för närä 8.000 år sedan; Fi e't väldigt mulle ögonblick - rasär' ra; samman, för att kort efteråt; dränkas av”is> 'kalla -”vattenmassor, .'Snart ligger Stockholm;'. Göteborg .'och - Malmö en. mil under en Brusandé' välten- ” r i fjärran, öde till mötes. : På "några minuter är. "civilisationen" föri Isen "ersätts" av tropiska”, djunglar med :exotiskt. djurliv, Överlevande under. den'. bri d 1058. a över Andernas och / bergskedjor. Han ; den över vatten. På den andra kor”. ; människor ;' grundar; hya' kulturer / Vidare »har : 'Tsadsjön till skillnad S - från alla andra sjöar;inget utlopp ”- yta.; Andra 'världsstäder går sanima - det första bandet och även till'var= .: | jer. den föregående polen 'just där des= "+. + solen > ach Katastrofen” blir "snart ”en "legend som ingen tar riktigt på allvar: Un: der: tiden växer ångsamt': en ny pol någonstans .' a, Atombomi ja polen! förhindra deuna av Brown -förut- spådda katastrof?" Jodå, "säger: den ' amerikanske '. 'vetenskapsmåririen med ” hurtfrisk optimis, ”atombom'-- ba polen! Det är.”bara” att genom: observationer på Platsen räkna ut hur mycket man årligen -måste för- störa av Antarktis” kustis för att noshör-" ningar, hästar, oxar, bison, får, hjor- tar. och många andra" gräsätande och delvis tropiska djur; åtskilliga Med osmält föda (av icke-arkitskt gad mat i munnen, Många av:dem har varit sönderbrutnä och defor- merade som om de drabbats av 'er blixtsnabb katastrof. Det är också just vaa som -hänt dem, försäkrar Brown. Sibiriea var.en gång et blomstrande tropiskt område. Långt ifrån” detta växte en polarismantel långsamt till dess tyng ”Stsligt fick jorden att kantra. På några korta ögonblick kastades dessa bör- liga områden in i en”störtflod av 13' och ”diupfrystes”, något som &onserverade de omkomna djuren d Rd han fänrik vid Savolaks r och deltog i-dess strider ända till ovannämnda dag, den 27 april 1808 Han fick 'senare för sin vid Revolaks ådagalagda tapperhet guldmedaljen och föjtnantsfullmakt. - .. -.. Etter krigets slut erhöll Tiger- stedt på begäran avsked från den svenska krigsmakten med kaptens namn, heder och värdighet. d genom årt os | Tidigare katastrofer I ' Brown har uppfunnit en i hans egna ögon mycket knepig, metod at. räkna ut var tidigare roler le- gat. Först fastslog han alt. Nord- 0.' Sydamerika utgjort ekvatorbäl- tet under den sista epoken. Han vi- Tigerstedt kvarstod dock. ' finsk : I krigstjänst och förordades 1812 till il sekundkapten vidfndra finska jä- garregementet, blev 1823 major och tJutnämndes 1828 till bataljonschef vid femte finska -karpskyttbataljo- nen. Först fem år senare Segärde han avsked ur krigstiänsten, vilket beviljades- honom" med överstelöjt- nantstitel på köpet, Först 1863 gick 1en grånade krigaren ur tiden. > ' ; Det är inte meningen att lämna någon fullödigare bild av Gregori Tigerstedts verksamhet och föreha- vanden under hans'långa livstid. Därom ger en av hans släktingar, E S Tigerstedt i sina 1891 utgivna ”Arteckningar orn. adeliga "släkten Tigerstedt” en fullständig "ild, För 2s5 har Tigerstedt sin främstå be. tydelse såsom typ för. den buttra, men dock så hjärlevarma krigar- och systern Klara samt syskon- ä :? : -"stam, som för sitt. fosterland hellre oftrade blod än ord, som inom ett vresigt yttre, under sorger för lan- dets öden, under harmen över det sätt, varpå dess. försvar och , dess ämpar sköttes från den : svenska ledningens sida bar det envist ljusa "oppet; ”än kommer dag, än är ej allt förbi”, . dét genomgår 1 ” och smått klassiskt vordna tunebergska temat i ”Fänrikens hälsning”, Eller för att låt skalde;j ä : ör att . ns ord äl : gäng citeras: PRE en Det tackar dem för detta tappra se mod Som än via Polens is ej slöt att Du brinna ot et tackar dem för allt det äd a blod : dk Att "genom dem dess ”löse k förbli: OSS an id k hålla jordens jämvikt, Se- dan släpper man ett lämpligt antal atombomber över de dammliki:an= ra massor äv is att komma ut och: tillfogar Brown, övertygad "om atl'jorden just nu befinner sig bara millimetrarna från en syndaflod av det mest fruktans-: värda slag.” : ' Björn Nihlén Hiller på värdigheten. Den engel. ”, ska filmens ”blonda bombnedslag”. Diana Dors har aldrig påstått och kommer heller aldrig att påstå att hon härstammar” från" aristokratin, men hon -har skaffat sig en betjänt, en äldre herre som 'ser ut att ha kommit dirékt från ett hertigslott. När en pressfotograf häroni dagen : stötte samman. med honom utanför miss Dors' bostad, föreslog han att han skulle få ta en bild av betjän- ten tillsammans med stjärnan. Var- vid den gamle herrn med båda händerna, . —-.Otänkbart! flämtade han. Det 'kan aldrig gå an! Her ladyship mås- te ju hålla På sin värdighet. bed NE z : . aa direktör A härom” = — . > — Har ni hört att det var mycket sent : när han klev" sedan spankulerade han av och ån både länge och väl så att en patrul= - Sevis. "hade sina vägar åt det här hållet, till slut blev mistänksam, - +, — Varför strövar ni omkring här , Mitt i natten? frågade han strängt, Fo Jo, snälla 'konstapeln, jag har glömt portnyckeln, men jag. vill inte 2 gärna väcka upp min fru utan gär nu och väntar på att min son eller än är ej allt förbi Per Arne Säwén. 4 lotter kommer hem och släpper in vett. Finns det då ingen möjlighet att - "Ty själv är han som sagt dödligt: i lerande Poliskonstapel, som händel- > de kästbergen, som nu hindrar.stos smälta i havet, Men det är bråttom, -. : slog ifrån sig - vällen kom ganska sent hem? Jar ur en taxi på den gata Å förstaden," ' där han har sin ägandes villa. Men -' '- snart går livet sin gilla gång "igen: Dee ; :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.