é | : DN SÖKER NI . : 2 : kontakt med befolkningen i ING or VS - Annonsera då i ortsorganet : . tt LAHOLMS TIDNING J Mö .: PARISISK : AFTON : material, "Klan ngar i "våningar -|eller.” "volanger. ; Än så (OO Vlsommarsti- gan ett kärt utfly ktsmål för famil- jen, men så shart LAX Yr” 2 sätter, in på allvar blir besöken allt sällsyntare för att kanske un- der "ita alldeles upphöra. In- nan man stänger stugan på allvar Fär det':dock en:hel del-man bör tänka på om man inte vill ha obe- hägliga” överraskningar, . frampå vårkanten,' I senaste numret av Vattenlednängen är viktigast att tänka på ur frostsky ddssynpunkt. Hydrofon - och: 'valtentank. måste tömmas och .inömhus: placerade handpumpa + St saft. och gelé tål några 'gra 'ders kyla. Om man dessutom li. dar "in. flaskorna i' tidningspap: per och ställer dem på husets va maste plats kanske de kan: klara I sig någrå' månader; 3: z "Vattenfunnor” utomhus bör töm- | bör man 3e: till att man "inte läm: blomvaser ' ete. ”. NN - 3) Har ni målat i sommar så tänk på att-alla- färger. som är emul- sioner-i vatten förstörs vid frys: ning. :Olje-: och lackfärger klarar ekömmer. ofta biskusröd: brokad:' Kjol aftonbruk' så” Päycke ka och feminin fest: di löst”me kert dekolleta ge. |. mot. inbrott: genom att-sätta för .| mas och vändas: och naturligtvis ve nar 'vattenskvättar kvar i i i binkar, : t$099 $I006S40000000000 18 TOM SOMMARSTUGA ocCHAR MÅNGA FIENDER sig: däremot. Varnolen, rödsprit och liknande fryser heller inte, : Fukt och rost är två stora ska- degörare . i ett tomt-hus. Olja gångjärn och lås och smeta konsi- tensfett på beslag. Alla verktyg | « bör likaledes fettas in. Tänk ock- så på spise trykj ärn och stek: pannor... » Stoppa in ljusstumpar; tvål och liknande, i. plåtburkar med lock. Sådana saker lockar bara in råt- tor, Ev, råtthå bör naturligtvis tätas. : Jen > Lägg sängkläder, filar, ma- am etc. löst packat i en kista "Skydda fruktträden mot harar genom nätskydd; Skydda er också ordentliga "fönsterluckof.: utsträckning > blivit” ” liktydigt > med hemmakväll i i de flesta fa- 'miljer,. Då .samlas man kring > TV-”och: radioapparatén, kopplar.” man 'av efter | en. str . sam arbetsvecka och njuter” av varandras OR natur "eller. eti par: hékto eller elt paket djupfrysta .räkor, ex-grön- eller gul paprika, 1 endiver vitt: form- r' samlad 'bak; Livet är” ed "skivorna "7. värme och "grädda dem tills brö- former, Sätt . vis bör man ta bort dyrbarare sa- ker som kikare, radio etc, Lås hel. ler inga skåp. Blir det inbrott är det ju onödigt att få skåpen” sön- derbrutna. Se också till" att det finns torr ved och annat bränslé i stugan. Kommer" man dit under vintern är det skönt att kunna elda varmt. Se också till att-det finns andra saker som behövs vid ett tillfälligt besök: " rengöringsmedel, några konserver etc. Lägg: salt, socker och andra matvaror som ska för- varas i stugan i burkar med tätt- slutna Iock. v "Har ni elektriskt bör naturligt- vis den elektriska huvudströmbry- tareén stängas av, Likaså bör man ömma: avträdet och brä na” och in, formarna i i föycket god u ugns- det fått vacker färg. > "> Skär skaldjuren i, fina bitar, 1 tag undan de vackraste till garnering, Blanda resten red finskuren en- "dive, gröna druvor”och rfinstrim- 'Tad Paprika; Se noga till' att in- genting av. kärnorna aller de bes- ka' « skiljeväggarna”.” paprikan :| kommer med i salladen. Blanda |” ut majonnäs med vispad grädde och smaksätt med senap eller cit- |" ronsaft.: Kyl salladen och lägg upp den i sista minuten i de ny-|" rostade -: brödskålarna. "Garnera "med skaldjurbitar och ' dill och Servera omedelbar! I |Musselsnäcka med vitlöl:s- tousch ; 71 burk musslor i i vatten, I kopp rivet, färskt "vilt: bröd, krossad vitlök; riven ost, smör. : Låt musslorna” "rinna av: och [s lägg” dem i botten på de 'smordå snäckorna' eller: portionsformat- Da Rör ihop I brödet med en kros: kt. med kortz ledig' jacka och kjol med lösa veck från mid- jelinjen- fram, 'avsinalnande” åt. Materialet ' är +tuppfjätsmönst- |" I s zZ [930000$0000000006000820500000 200080020500043 v skedar 'smör' ock sila över brödet. | "Strö över riven ost och | gratine-! at, även tyeed” i begie ' och ' vart. Till dräkten hör en liten.” - » [lös 4 cape I fodrad med svart" tält.” « Tornvalls. ' AK kristendom, ” kulturradi något annat; folk som. fa” på: syckolieniliat I håll. Och tycker” man sig ha kommit medvetet. okristna torde :dockf ex betydligt mindre minoritet. -:Vad> dessa "människor t|hycklare sär. de ju inte; -Ty att i | hyckla är att utge sig för något man inte är; Det gör ju inte dessa”mä niskor. Tvärtom” är .-det ; väl: ett slags" ärlighetskrav,: som'& gränser, och dessa förening lilla "tro? som dora tinte netst- har, Att skära” hela denna ka- tegori människor över en'k: ge. dem samma benä så missvisande, Det anserad skara,” Blan förvisso många ”total ointresseras de, sådana 'som kan sägas vara re- ligiöst sovande, Men där finns” ock- rikyrklig kyrkouppfatt- ölkkyrkans egen kyrko- ång en annan,” och debatten, om "man, att det är på kandé. De torde just. nu” inte vara få. Och för de. ovissa «och gzökande är det väl avgjort hederligare att dstå kvar i "kyrkan? än att prestera >” [någon sorts: avståndstagande; som > lman inte har verkliga skäl för. Den kulturradikala kritiken ; utgår” från! en verklighetsfrämmande > förut; :|sättning, då den tycks: förutsätta att. alla människor har, en” fullt klar” och änkt livsåskådni 05 heller) . utesluta dem "är "sin ge- "Irevolterar mot den: Hon måste föl- .len-rykande- veke skall han icke ut- tron att. Kristi kyrka måste 'byg- ; | tande" om vår. oförmåga . att utföra De" | Naturligty s'kan kyrkan inte ut- ellöva "någon 7 salighet .; åt” alla de ”namnkristna”; Men hon anser: sig vJinte heller kunna /”(och vill inte menskap 'så' länge de rvinte' själva "ordet: om” ' Kristust: "Ett brutet ör skall han! icke sönderkrosza, och släcka”, Men "samtidigt måste. hon oavlåtligen 'verka för att väcka al- Je til perconlig. tro 'och där vad. tron innebär. Bara Gud kan gallra Det ä är alltså inte av "opportunism eller hyckleri som kyrkan; sluter de många ovissa till sig. Det sker i den gas så stor och vid och i medve- en gallring av na, som - Statliga bokförlaget. meddélar att ett:i lustrerat. lyxband med: 18: dikter av Kinas: president Mao tse-tung har färdigställts. Upp- lagan' är "begränsad och boken kos- -I tar 100 rubel,: vilket är ett fantas- : Afrikanska siffror - Afrika & är tre gånger 'så stort som Europa och där bor 160 miljoner människor . och talas 800 språk. 15 procent, av befolkningen & är angiven som . kristna” 7 på 100 mot i In- dien 1.på 450: 0 eg sake om inte: många tvärsäkra men då- liga bekännare är en större, belast- ning. Och kyrkan släpper inte hel- ler' -bekännarna, allra :minst dem. : | Deras fostran' och dagliga förnyelse här, i iden. blir aldrig avslutade "Just genom sj va sin vidd' är folkkyrkan, en 'varning mot en av de. farligaste” synderna, fariseismen. De ' många” vacklande: må: för sin egen skull, komma fram till ett per= sonligt. "upplevande av "kyrkans e- ich först Gud själv kan göra. "Många ser just häri något av kyrkans stor- het allra-klarast, Andra-finner:-det förnedrande för kyrkan.” 1 så fall kan man fråga: om. inte kyrkans uppgift på sätt och vis är att för= nedra sig, då den därigenom kan' tjäna de många, Kristus förnedra- de sig ju själv ur många aynpunk- ter i det syftet, ; Enligt folkkyrkans egen "upplatt- ning' grundar ; sig inte. kyrkan på människors kvalitet utan på Ordet och Sah - Där dessa. rätt åa inte har. En sådan in- 2 stäl pm an; naturligtvis inget :re-; flesta har det som bekant inte: Men , de flesta ser utan tvivel: ett :värde i kristendomen och. uppfattar: kyr: kan som dess främsta förespråkaré i landet. "Ja, till"och med de helt ointresserade kan: ha: respektabla skäl att uppfatta kyrkan som ett värde — likaväl som många män» niskor betraktar vetenskap; konst och litteratur som värdefulla ting, fsmnlristna, så menar rare folk, soma inte Just got”. föl hågonting bestämt i andligt av- scende;' 8 "som "inte så klart eller" per- | "sont kö "bekänner sig till vare sig förvaltas ' uppstår ”en församling. Den blir brokig och ' sammansatt, men så långt Ordet går, går för- samlingen. De många icke bekän- nande namnkristna kan kännas som en belastning av kyrkan, och hen- nes' strävan är att vinna dem för personlig ' tro: Men, detta gör hon främst för deras egen. skull. För kyrkans .del. kan det. ifrågasättas , Ändå ser vi ofta, att des- sa stundom i praktiken kan bete sig kristnare.än de klart tréende; De moraliska egenskaperna blir of- ta mer tilltalande då de inte är så medvetna för. sina bärare. Och när det t ex gällt att tillämpa genuint kristna krav på samhällslivet har initiativen och insatserna ofta kom- mit från de '”icke' troendes”, håll. Hur är detta möjligt? Dessa män- niskor har varit eller är kristna i en 'viss mening, eftersom de; varit inlemmade 1 den. kyrkliga gemen- skapen: De 'är kristet fostrade "— mer eller mindre ,—' och, har — åtminstone i någon mån <- påver- kats' av Ordet och" Sakramenteh, De värderar I stort sett kristet. Mot fariseismen är: de' rentav :bätt- re skyddade än de medvetet troen- "de. etta är goda ting. Men kyr- kan ger ändå inte ro förrän de ock- så. funnit” det fördolda Kristus i, Gud": som bär ” Allt om Volkswagen”. |Pr porterat-: över 300.000 : bilar från Tyskland.: Därav' är faktiskt. mer än var tredje en Volkswagen. Allt som ' allt har, Sverige idag 'omk ing 120.090 7 kswagen-ägare. ; "Det ärför naturligt, stt den litteratur, som vänder sig direkt till” de motorintresserade, nu ock- Åså:tar fasta på de många Volkswa- gen-ägarna.” Av «speciellt intresse] : Sverige- har under : senare år. im- |... ic arslld ägo Skogsareslen i enskild ägo, dvs bonde= och ' godsskogar, utgör 'pre- cis hälften av landets totala skogs- Kri kos 3: bolagsskogar samt 85 Foogodse, och." -bondeskogar.. 7 Lejonparten av skögarna i iallmän ägo utgöres ' av statens skogar, vilka ”. huvudsakligen förvaltas av. domän- Utom: domänverkets skogar de sko= areal, : medan” bolagssk na och i allmän” ägo utgör. var- järdedel. "Skogsmarkens på tre ägarka- är därvid den inter lt väl- kända best-sellern ”Allt om' Volks- wagen”, På 300 väl disponerade si- dor. har här av den internationellt erkände '-' motorexperten :;' Arthur Westrup koncentrerats all den vis- dom, som erfarna Völkswagen-bi- lister : världen runt: samlat under årens lopp :vid dagligt : umgänge med den populåra tyska bilen, vil- ken nu . på: några år- tillverkats: i närmare två miljonér/ 'exemplar, Den svenska upplagan av ”ÄHlt om VW” har, redigerats "av: svenska bilex> perter under ledning av 'Erik Berg- sten, välkänd motorman från radio och TV. Den rundlöggande konstruktio- nen för Volkswagen har: som be- kant hela tiden hållits oförändrad, men under årens lopp har en hel del: förbättringar "införis, vilka ut- förligt beskrivas i ”Allt om Volks- wagen”.; Då denna bil i så många avseenden avviker från gängse ty- per, ;är . det. för. Volkswagen-äga- ren av alldeles särskilt intresse att ta del av vad erfarna experter här har att lära ut för att få största glädje och nytta av bilen. udd : Volkswagens motor, ' " chassi. och kaross behandlas ingående. Huvud-' avsnittet ägnas åt råd, hur man kör ännu. bättre, Hör | diskuteras allt av intresse — från riktig inkör- ning över : växling," körställning, kurvtagning etc till specialkörning under svårare förhållanden, i mör-; Kronobergs ker etc, I den svenska upplagan äg" | skogar, 12 96 bolagsskogar samt 78/5 ä nas speciell uppmärksamhet åt vin terkörning och andra problem ” av intresse för den nordiska vintern. justeringar, som bilägaren kan Kle- : tegorier uppvisar dock. stora olik- heter mellan de olika landsdelarna. I:övre Norrland. utgör de allmänr na "skogarna ungefär 50 & av den totala 'skogsarealen, ja, i Norrbot- tens län to m nära 60-96. Längre söderut understiger de allmänna skogarnas > andel. -av ”Bolsgsikoc] > arealen överallt 25 26. . Bolagssko-|»> garna har sin tyngdpunkt i mel- norra Svealand, där de utgör över en tredjedel av skogsbeståndet. 'T|' lersta och södra Norrland. samt. ij förval lantbruksstyrelsen- och sjöfartssty= relsen, De allmänna skogar som kommuner :sämt ”” häradsallmän- larna, kronohemman 'och kronolä- genheter som 'innehas med åborätt männa inrättningar, såsom sjukh skolor o od. Äikebisköp” Söderblom. c och > re. Allvar Gull: Gävleborgs, . Västernorrlands och)! Jämtlands län utgör de mer än: 40 2 av totala arealen. - Gods--'och bondeskogarna, som i intet län. un- derstiger 30 & av totalarealen, är helt doininerande i Götaland. och « Dessa siffror, som mneddelas i id den nu föreliggande femte årgången av sk. 'Arsbolk, ' kalenderåret, 1955, . torde icke ha undergått nämnvärda förändringar under den tid som gått sedan pri- märuppgifterna lämnades. utan får anses representativa även för ägan- | derättsförhållandena av i dag, Betr. de olika länen" innebär de att ay den totala skogsmarken i Hallands län. var 11 2 allmänna skogar, 3 4 bolagsskogar . samt 86 96. bonde-| och 'godsskogar. För Älvsborgs .län gällde, "siffrorna '10 976 allmänna skogar,” 62 bolagsskogar samt 84 Zo ' gods" och ' bondeskogar, för län '10 96 allmänna I ett utförligt avsnitt behandlas ock- | ra själv utan anlitande av verksta- I flammar snart ”mot: kvällshimlen, Detta traditionella, ”våroffer” har en allvarlig sida genom den stora " ibrandfara, som särskilt eldandet i så alla de små penninghesparande den, . valborgsmäss UPPSALA (Skog-Press) - .— Tusentals valborgsmässoeldar gräset snustorrt i markerna, men Annu är visserligen inte Bolåre- ), brandrisken finns där ändå. Val- . [borgsmässoeldandet måste. därför I, | med stor försiktighet. Brandfaran 1 "markerna börjar bli akut, säger brandchefen Folke Renström i Uppsala, som också är länsbrandsinspektör. Då börjar fjol- årsgräset att bli fnösketorrt och kan då lätt fatta eld, om någon campa= re slänger en osläckt cigarrett eller brinnande tändsticka. Brandchefen skyndar 'sig att: lägga att folk på sonare år bei ärheten av skogsområden medför. betydligt" försiktigare . med El ute i markerna. Det om propagandan börjat 4 kan. Fall av upprörande? farande, men det tagen, - mot eldfaran Renström vara av år. för skogens och är följa Uppsala, Utöm de två gästerna var. så gott som alla från högadliga fa- miljer. Det kom på 'ärkebiskopens lot. att tacka”för maten, Han bör= jade. uägefär så här: «'- H Z.— Ja, mitt herrskap med undan- tag av professor Gullstrand ock mig kan. ni. häl; gamla Strix-historient "Putäll 'på er,. grevar och baroner; « sng -Professor ” Gullstrand . skrattade inte med högadeln” Han £ 4 dare' skul'e ha "sagt ol ett sådant tacktal”. — Vad min för trädare skulle ha sagt vet jag "inte Men: vad hans förelrädaré skulle ha sagt det vet jag: har talat, ska' professor Gultötrand hålla tyst." öderbloms företrädare som Pp vår. den blide J A Ek- -ech altodonnes. företrädare 2 Anion Niklas Sundberg sort 28 sig känd för att inte skrä= vill synas”sora 'göra ver- ncha= fort= er 'visserl ans förekommi ör till. undan- "Ett viktigt skäl ul stt folk ute i" bygderna numer FR ksamena anser randchefen de goda priserna på , som varit rådande I en följd Man Aar fått, Upp ögonen "stora ekonomiska värde ktligen aktsam om den. a " + Ne gar som: förvaltas av fortifikations= : il relsen, inte'är statliga utgörs bl a av sko=— > gar tillhöriga landsting och primär=" ningsskogarna i Norrland och :Da=-. . samt > skogar tillhörande ' vissa all > | bjudna ' på fiddag på ett AM i : : varandra "med : den —' När Sveå Rikes ärkebiskop - bör erinras om"att Na- UA sng j |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.