a VO "FORDSON' CDEXTA :Stallutfodringen - före: betesgången Stallutfodringen är för nötkrea- . turens del ofta behäftad av brist på balans, De proteinrika grovfo- dermedlen börjar då ofta att tryta. Hö. och ensilage "får sålunda + ofta” en" minskad andel i utfodringen, medan halmgivorna samtidigt ökar. Under vinterns lagring här höet dessutom minskat i näringsvärde, er framförallt har dess karotininnehåll gått ned, Om tillgången" på hö eller" ensilage blir ' knapp kan djurens Karotinförsörjning "äventyras, Där- > med ' följer 'A-vitaminbrist, vilken. kan ge 'upphov till fortplantnings- ” rubbningar ” och andra störningar. . Man kan räkna med att en dags- i lgiva av :5 kg "hö, samma: mängd . vallensilage eller 10 ke. blastensi- lage a var för sig täcker en mjölkkos 4 behov av. karotin, Ungdjurens be-, : "hälften i så stort, Om fodertillgån; rna - ej:” "medger : ovan. angivna utfodring, bör dj jurens - Vv Va en A-vitaminti rsel kompletteras ger 2 af far den få dotters; Inom ” utfodring "med ' fortfria Ar l jag, svarade den" andra' stött. : vitaminpreparat it "dagligt. tillskott ,” Pe kors -va: ho här. lav. upp till 25.000 i e A- vitamin räc- och; blitt ett vackert. barn. ker: till | m ölkkorna, och ”ungdjuren Å klarar ' sig med älften, så stor: till- r | örsel De torra, pulverformiga pre- i DEN 8 MAJ 1958" 7 Intresset som | försvann. . "öch” ens ykesbrödet AR :” valarna för existensen, och än- då” lägger sin röst PÅ £ detta : parti: : SS triga Kd "och de som; till "äventyrs rök nat med att. regeringens sam. mansättning I en tid som vår JÖRDBRUKSMINISTER med' starka fackliga organisa-. NETZENS handläggning!" tioner är" betydelselös: för jord” Jenna fråga har Hela tiden v: brukets utformning : och Jört- + rit sällsynt valhänt" och utgör somhet tvingas E dag tänka om : Då debatt, har klart visat, att soci-.:.; aldemokraterna - är -. betydligt. att; socialdemokrating . intresse mera” 'rödda om sina konsu” "2 framför allt. det mindre, mentröster ' än” 'om Sveriges” jordbruket är direkt negativt. Jordbruk. Och ändå gjorde den De - många småbrukare runt j. nära nog... enhälliga' (några " om i landet, som Jagt sin röst folkpartiriksdagsmän ; lade 'ned . ” på: socialdemokratin i förlitan sina föster) borgerliga positiva på "att detta parti i enlighet " inställningen ”tlll "jordbrukets . med sitt ursprung" varit mn fördag 1 smörprisfrågan, att folkets parti har i dag an! ett goclaldemoktratiskt tillmö- ning att söka bät Se företrå tagtendo av ar säll för” dare för sina intressen. é de krav inte varlt särskilt fare vr Ava, 1 PENSIONSFRA Jigt för partiets röstfiske." AN i smöxfrågan . har U CGAN som- iu FR vid, ve! sing otialdemokratiska .bartjet I Sedan 1920-talet vet man att. - vissa fostermissbildningar or; ”sakas av dödsbringande eller ' .- ” Ietala” gener, vilka icke fram. : . träder genom någon yttre ma- nifestation, därest ett foster fått ' en sådan letal gen från en.” ' "dast-den- ena av-sina för älérar. Möls däremot' tvenne - dylika gener vid befruktningen, .. ; vilket. alltså kan inträffa "när båda . föräldradjuren ;är bärare av samma letalgen, så manifes- teras t.detta förhållande i 'ett missbildat foster (defekt) ' av - iss bestämd typ. Det kan även : hända att' det :befruktade äg- ' .: get.:omedelbart:. dör.: samt går: .. fll :spillo utan: några iakttag- ' bara, symfom eller :-att..döden . | inträder på eft senare stadium -.: av -fosterutvecklingen., I, andra fall inträffar döden kortare el ler längre tid efter fö seln, vars + vid man talar om semiletala ges" ” ner..—;En individ som 'erhållit ' én sådan Tetalgen från den ena öräldern :— i enkel Josis”: betecknas I dagligt tal som ”bä- . rare” ”(heterozygoti). . Har ' le-, talgenen. däremot erhållits från åda. föräldrarna brukar man säga att genen finns i i ”dubbel dosis (homozygoti):/ > > Flerafalet: av"de'. ruksministern eller," vilket är troligare, ett första "bevis för : Två gummor sitter i kyrkans va= ' penhus, en : söndag, före: gudst än ) "ock en” medh. ilpur : lade, med Ehumpfotsajuka "och tv dte hög grad missgynn r små- >, bönderna.” I båda fall; | har - centerpartiet haft > dire motsatt - uppfättnin; A "Någon tvekan om i vilket. parti små” Rv örhåbrukåre: aft han” no avstånd ' från . regeringens -. jordbrukspolitik. Vi. vet "Inte > jensj - Lam PS köpte härförleden” en ' rad lotter, på en. välgörenhetsbasa; | Han erövrade en av de mest efte : traktade” vinsterna — 'gratisunder= visning i rock'n roll. En annan vinst ' — gratis permanentning hos en av Berlins exklusivaste damfris — vanns av en. tre års pojke. sin tur blir" bärare av defektgenen så kan -redan neh,svid” at för ett rimligt: pris. Hän: blev” | Pa rad med två bärarsuggor vilka fram- ö grisfoster papilet,: men; nod” "förefaller -det" ' närt, om -en människa har / ger; närmas « intaget för." vatten : -Jfrån Lagan. Dessutom skall dam- mårnd "decinficeras” "och "tätas. i arysgång” med” mani- lin! "festation”' n an i enkel dosis; var- att proteintil riklig, samti ettåringar och? två-- : åringar i samt : 70,000 yngel” Det". T sistnämnda antalet är det m sta” vi någonsin haft” öch dett” sam. ppt el endsät Hos det ” ena Kör net, :Till: de ' bäst studerade:'reces- siva ”Brvsdefektörna: hos. husdjuren telsegonskopernar M Men .skulle' djur= ägarna” utvälja en. sådan ”bärargris g : tällbara ”kupbillar med” Individuell ut + lösning, vilka kunna inställas för: rad: +" avstånd : mellan - 60—80' cm,, har vingar ställbara I sidted, - vilket, Bör ; kupningen- blir utförd på ett. Oavsett omnärnnda radavstånd; injölkkornävX under”: denna rtid,-> I Fer (I N) "någonsin under ten Ej tid här : det fiskats er mycket lax i Late I : ee Hallqvist - på Wiad |. vid mitten: på 1930-talet att de sk krokstelbenta' grisarna inom: Yörk> shire-raseri (stora « vita . engelska) berodde: på" en- recessiv letaålgen” i dubbel" dosis. :För några år' sedan nana ört till" "detta . opus' fastslå 'sa i'samma. gällde sk: klump- lå : als ar inom lantraser. Man kän- ner. för övrigt en'fad av olika de- fekler, hos” svin såsom” ;blla änd- 2 (atreslaj, oli ska ityper av bråck (även s k på-jd V' sagrisar pungbråck m HN fö vilka defekter arvsgången icke ts nu är till fullo , klarlagd. 1 . Det är påtagligt att riskerna för ö spridning "av dylika skad- ttrar, vilka delvis" behövdes för ' besättningens: rekrytering: För pröv- märkta, : återfångade ; 2 l därefter: fått. fram en AE ka de 8 'gyllorna. Precis som "vän. tat lämnade 4'av. dessa” yngre sug- gor klumpfotsgrisar. och blev där- med: genast-"utslagna ur aveln, De övriga 4 lämnade icke några defék- ta: grisar och parades på nytt med samma" bärargalt. Då:det icke hel ler nu framkom några defekta gris- : foster kan :vi:med nästan "absolut - säkerhet räkna med att dessa 4 sug- , gor saknar. defektgenen;” De. kan” . sålunda” inte. föra | dett - fter 3 år är bal "Ira 0,1 och” "efter 4'år 0,02 proc, ” Meédelvikten ” ” efter ett år utgör -. " 2,3 kg; efter 2 år 5,1 kg,” refter 3 '-" år 8,2. kg och 4 år 13,3 .kg.. Des. - sa” siffror” är: beräknade efter återfångsten ' mellan. 1950 och - sanlag . väsentligt ökas ger > 1954. Men om vi ser på siffror- : inaveln om "icke avelsled- räng kontroll? bör amg vidare ehuru A na ..sedan. dess, så har det visat har ärk et | för: csvensk 'svinävel föregå "en' me-? ärarsugga.”, sig att äl i hel: , Emellertid. är det. ngte kt g att såväl i hela -landet..so. « riktad därpå. 'Om. den, artificiella ra. allmän: utbredning "av- den: artir, fullt. tillräck Pp gte sil Lagan har d Lör. : som an är ficiella svininseminaticnen. PS ullt tillräckligt att" prövningen på = Casa varit stö re beräknade, : Sålunda hade -ånta- ".'- let fångade laxar i Lagan under 1957. . beräknats ' till. 216, men > uppgick" till 297. "och "vikten på ' dessa gick upp till : jämnt 100 kg” mera .- än . vad . som beräknats, Med hänsyp . till: de allt -Större : utsläppen: av laxungar kan mån . i år förutspå en "verklig rekord. sommar för laxen, ., - ot Eftersom det varje år ökat". i fråga : :om tillgång - på. lax, så skulle”. det förvåna oss mycket - sd om; inte samma blir. förhållandet i i år, allra helst som: såväl. åter. fångst som .utslä var. : Ovanligt; rikliga?” | ev. ; Jaxungar defektgener endast avser galtar eller '- to m endast de galtar som är av- sedda att bli fäder till från avels- besättningarna, utlämnade bruksgal- ” tar. Den bär föreslagna enligt förf: mening ” nödvändiga inavelspri - ningen a dylika s K' stamgaltar med egna döttrar behöver ju. icke: : taga längre tid än c:a 4 månader och är sålunda varken så omstän- "dig eller dyrbar som ; man från uppfödarhåll vill göra gällande,” Det återstår mig att till Hallands : läns svinavelsförening såmt till den= - na anslutna enskilda' galtuppföda. re ävensom till Hallands Seminför-" :- ening framföra min personliga tack. samhet för; deras uppoffrande tresserade medverkan ' till dét lunda”! genomförda, avelsexperimen tet. Om därav å ena sidan framgår att tävlingsmeriten, hederspris mm dylikt icke är. mycket att lita på ' nta, får en stark utbredning : även inom svinaaveln kan man inte ; utesluta risken av en katastrofsi- rtuation om intet. förväg göres för! att trygga ' sig . däremot. Man behöver, bara erinra sig att. om en i” en "galtprod trbvelsbesättning är bärare. av tex ä klumpiotsgrisar så kan i värsta > fall hända att en sådan suggå med ..12--15 kullar på i medeltal 10 gri- ar, per kull ger upphov till 30—35 bärargaltar eller -halva antalet' av -" + födda galtgrisar.. Då" nu hälften av Till belysning. av denna suppfatt- ning skall följande berättas: - mars månad 1957 uidelades Svenska svin- avelsfö ser ä pris för "året" till ägaren "av galen 184 Tor av Hedenborg, Snart” där-) efter” ryktades -ätt en con till" gal- ten parad med'en helsyster skulle ha lämnat 5 klumpfot: grisar i .en kull. på saounanlagt 12 st. På"di- rekt fråga medgav såväl galtäga- ren som avelsledningen att galten Tor misstänkte: t a re. er Hallands lg ör bar TT - lila Harrie långängerbary ) FÖR TRAKTOR "MED HYDR.. TREPUNKTSLYFT Da ” ei glisfot "med -de första . ” symptomen på klumfotssjuka. ster; i. sin kull och denna sugga är med stor säkerhet fri från anlaget (sanno- likt hade' en av..de båda först, be- täckta bärafsuggorna blivit bortbytt under Wrantporten).T = Om” en "viss galt paras med” 829 egna döttrar utan: att därefter föda några defekta grisfoster:i normalt stora . kullar. kan! man -känna” sig yrket säker. på att galten' ifråga fri från defektgener av olika Vid. prövning av' misstänkt at. med. 3-4" säkra . bärarsuggor ilka tidigare lagt klumpfotsgrisar "nen som 'icke efter” en sådan par- Ang lämnar några liknande grisfos- "Pr får man. emellertid bara besked om den ev-förekomsten åv en enda 3 svinavelsförer nj "RENA: "LAGAN! -— Men skriv gä : . PöosA = bestämd letal”defektgen. Gäl-linom den praktiska aveln så ba ren, att vi har ett oerhört Sd . det så ita bör Ni skydda potatisen. Hur stor del TREDELAT RAMVERK MED STÖDHJUL-... = [lr'det. att pröva "om" en eller | andra sidan därmed också visat at : |obehag.av Lagans : Sgriärt stort i ev skörden kommer. Ni annars att kunna sälja som | i i "ra suggor är bärare av.en' viss|de halländska avelsmännen och å... | Och dessa blir värre för val äl yo I matpotatis? : Jef>ktgen t ex klumpfotsgrisar så|ra avelsorgani på alla sätt — |SOm går. "Att vi Skall tår So od . ; an man natörligtvis inte använda | strävar: efter att frambringa bästa H ar ' Bebandla' jorden med Knäppox. NI får ett gott skydd mot de gl Svenska försök visar, > omakförändringar. Kostnaden är ringa. upska larverna. att Knäppox inte medför några av moder—son-parning utan vid, måste man ha tillgång till i ker bärargalt, besläktad eller >resiäktad. Man Anser att öm en n bärargalt används till en viss i kt suggå, vilken ' därefter kvalitet på det' hälländska ayvels- materialet. Det: finns 'alltså ingen anlednirg — tvärtom! — för galt köparna att gå över ån efter vatten eller att köpa grisen (galten) i säcken! — Enligt ett hyligen erhål- Zifligt utan der Va na QI. . . . 20—25 norma!a grisar (2— let meddelande har en Tor-son' i näringsrikt fö H m I Sky dda Er potatis med : > xuliar) utan några defektsymtom I galtens hemlän vid Parning med det kommer . mad Barna; men : r sUg:a an med mycket stor san= I Tor-döttrar lagt ' "ett: helt Ja:s ”"smutsvattenalger”, NOG kallar. : het fri från den defektgen pröv- klumpfötter”, Av 16 döttrar visade la, « och det är i 4 NN Ä P FP (0) LÄNGFINGERHARVEN användes med fördel för ogräs- = p'ainscn over, er körd avelsbesätt- sig nämlisen 12 st vara bärare av De: fa som spelar Så stor roll: . arvning och luckring i växande gröda såsom säd, olje= | sing hade en äldre välmeriterad [defektgenen. ” 5 rodas | . Växter, potatis och betor. ma ARBETSORGANEN utgöres av spirallindade pinnar vilka Tillverkare: AB CASCO, Stockholm LL = ns Nn ”Värstädningen” i i gång a . tål stora påfrestningar utan sättningar. Pinnarnas kon- pet ändå en . alger växe | . | struktion är sådan, att de kan röra sig även i sidled, Forts fr. föreg sida, - — Vi tömmer nu dammarna, massa. ”S bli till en geléart; a | ; . — Finns på lager. — av märkta laxar har varit så|och under tre veckor framåt får nyttiga em. frodas : både : bv z (62) a : stor, att vi själva varit tillfreds|de laxungar, som vi inte släpperlo och skadliga 2 bakteri oc Vi demonstrera gärna hemma hos Eder, = + > — [jmed den, men nu vill fiskeristy. Jut direkt, gå i tåg. Under denna | dom... Vet inte fule | vad M N tid spolar vi i görligaste mån domar som kan ma ör sjuk. dammarna rena från alla smuts. relsen dock att vi även i år skall märka några tusen yngel, innan LANTA TANNAFÖRENING " Tel växel 200 Vallberga + Yallberga Lantmannaförening. " Tel värel 200 ma vi släpper ut dem, och så får det bli, även om a märkningen ä är dyr- MM bar.» oc avlagringar, De blir sannerligen inte så dåliga på ett år — två å tra decimeter y blir det — och - H 190 -N 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.