Zoe" — "Inom en familj: är det ju meninae / 4 i L + maste, Torsdagen- den: 8-maj 1958 LAFOLMS TIDNING =: ” Uwäg att" ökaffa sig- bil! — ATT VI ALDRIG KAN skaffa . "oss nån bil, sa fru ” derssons” har och +w och Nilssons har Rosalinde, An- Petterssons har och alla männi- är bara vi som : inte har nån. Hade man varit gin med en rikti kar]; -— Jag vet om d t, Tror du inte a Ni en bil? Det är sa Swenzon. tt jag också vill ha ara - Fe inte räckt till. Föredlée a nd SN NR Massuggestion, det. här s Det har gått folk på ner- Verna.. Bil ska man ha, sen får rd är Korv för resten. : in på att bort- . Körklara Saker och ting, sa fru Ro- ! - inde, :De har förfelat din bana. Du skulle ha varit diplomat! - Han fortsatte sin tankeverksam- et, som endast haft ett mål den Senaste tiden: Hur skulle det gå ' till' att skaffa Pengar till en bil? " Det fanns tre utvägar: spara pen- ' gar,- låna. pengar eller vinna på: » lotteri. Den. första utvägen var av- ÅA gjort, den är tråkigaste och långsam- varför han inriktad si '.de båda andra. ” Sig på. Swenzon gjorde alltså försök att åna Pengar. Det visade sig vara i I Svårare än han trott. Var och en ade ju nog med sitt, och man: . $vrädde honom från att sätta sig i skuld, Kunde man inte ha get ” skönåre' i livet än att ständigt ha amorteringar att tänka på? Efter en. tids " fåfänga försök ' ilsknade " Swenzon till och : avskrev ' alla ” läånetränsaktioner ur sitt handlings-. » schema, : "ATERSTOD ALLTSÅ ATT spela på lotteri eller också — spara pengar. Med lite tur var ju en lot- terivinst den ' genaste för allt tillgängligt kapital och sat- te sig att vänta. Nåja, för att ändå offra något åt sparsamheten satte han undan en tia i månaden, Så : hadé'-han i alla fall gjort sitt bäs- ta för att spara "också, ingen skulle kunna säga att han. inte försökt. =: Fru Rosalinde hade det tråkigt. + När vi ialla fall inte har nå- ' ”. gon bil kan 'vi. väl gå på teatern, sa hon. Så kunde vi gå på Lotus-” : blomman och få en liten supé ef-. ”teråt, ;Pet skulle "väl vara väldigt ch stålsätta oss, sa > Swenson. Vi måste gå under: jor- ' den; Det. är, ett stort nöje att för- ” "saka, när man har ett tt härligt mål 1 sikte! | " giftermål "numera gen att alla familjemedlemimarna . skall lojalt samverka för familjens bästa. Hur, mycket pengar. far i hu- set än förtjänar, har, han ingen ledning att säga ”det ä är mina pe gar” — > lika litet som en förvärvs- arbetandé hustru” kan hävda 'att NM hennes inkomst ä är Kennes egen att använda” för "personligt bruk. Täni! " ”försörjd”. genom” keå med den ömsesida försörjnings- | plikten och den rätt till lika stan- | dard för man och hustru, som ' vår familjelagstiftning innebär, att ma- karna i ett äktenskap skall vara jäm. bördiga sida-vid :sida,- sägs det i ”Familjen och ekonomin”, som För= säkringsbolagens ; .upplysningstjänst givit) ut i'samråd med landéts kvin= noorganisationer. ., ” Vem av makarna som än har ina komsjer och vem som än kan bis. dra genom "att hushålla med dem, båda skall efter sin förmåga göra sin insats för familjens: bästa. Det är förresten en problemställning som en i dagarna premiärvisad ' sv film tägit upp. Man blir inte ”för- sörjd”. genom giftermål i vår tid — båda: makarna har lika försörj- ningsplikt mot varandra och bar- - nen. Om hustrun ensam eller med hjälp sköter om hemmet räknas " hennes insats av lagen som försör- " ande, lika väl som mannens bi- drag I form av penninginkomster. Då är det ju också helt konsekvent, att, båda skall ha rätt till samma stapdard för egen personlig del. På jal om standard så är det po- pulärt att jämföra sin standard med grannens eller. goda vänners. Det - är på gott och ont. Visst kan det vara klokt att diskutera en del ut- "gifter | med mera erfarna eller eko= noiniskt begåvade vänner och där- igenom komma in på nya och, för- delaktigare vägar atf Alsa utgifs terna, Men att kosta på sig saker man egentligen inte har råd till ba« ra ”för att inte vara sämre än and= CM , lader” sällan till den glädje man tänkt! sig. ”Andras” attityd utåt kan " vara” pog 8 så imponerande — men alltför ofta ser det dystert ut bak= om, kulisserna med skulder och av- . Batalningar, som man inte 'alls skul= Ir vilja ha själv, Avundsjuka kan verkligen sabotera god och trygg es :onumi; mod att vara sig själv och vilja att reda sig med det man hur pch hålla utgifterna inom den Tar, som inkomsten" drar upp, ' utvägen, ' . Swenson köpte således fem lotter . vi få nån bil mäste vin Fru Rosalinde suckade och sjönk ; ned i en länstol med en deckare. Han hade otvivelaktigt rätt, men "åh! vad det var tråkigt att sitta - hemma. — När tror du vi fåt bilen a? 'sa hon. Sen ska här köras! 't a — Jag vet ingenting bestämt,f sa hr Swenzon, Jag har mina pla- ..ner, men säger ingenting så ' ne per. VAR FANTASTISKT 'ota-T innan d H tina kom. Visst var det vinst, men; endast tjugofem kronor. Det iöste' inga bilproblem, Nåja, man ska in- te ge sig. Hr Swenzon köpte lot- ter för huvudparten av nästa må- « nadslön också men satte dock in en ny tia på banken. Fru Rosalinda hade det tråkigt. — Vi kan väl åtminstone gå på, bio, sa hon. - ay « — Vi har väl karaktär, sa. Swen- zon. Vad nytta gör det att jag går och sparar, om du ska -yräka bort, pengarna på bio? NN Fru Rosalinde suckade, men be undrade på samma gång sin mans - starka karaktär. Han var en klip- pa i stormen, medan ' hon. fläktade kring som ett ensamt Vasstrå, : . Dragningslistorna — kom, 5 Ingen + vinst, Hr Swenzons sinne förmör- kades, men han bet samman tän- derna och köpte nya lotter och sat- te in den obligatoriska tian. Hän- delserna upprepades ett år; Under hela denna tid blev den totala vins- ten hundra kronor, ' Uträkningen ” slog alldeles slint.. Hr Swenzon pi- nades av en tanke. Om han satt in alla lottpengarna på bånk;. - Då hade han varit ett bra stycke närmare bilen nu. - SN or Han beslöt sig för att slopa ock- s så möjligheten att vinna och endast spara, Det var den enda framkom- liga utvägen, . — Rosalinde! Du går säkert "och har det tråkigt! Får jag bjuda på "teater och supé i kväll? + w - - Hon kippade efter andan, "0 ; : nb NA Ah, käraste, vad du gör mig . glad! Har du slutat att spara till "bil nu? sa hon därefter bekymrat, Får vi ingen bil? | .— Vi ska ha det trevligt” i kväll! Sen ska vi börja spara på allvar! Hr Swenzon hoppas nu att bli " bilägare nån. gång i en avlägsen framtid. Men han köper ända nås ra lotter i månaden, ” För man kan ju aldrig veta. 22-åriga "fotomodellen Wendy Pe- ters, som utsetts till Miss England sedan den tidigare valda, 16-åriga June Cooper, lämnat ifrån sig ti- teln eftersom hennes mamma tyck- te att hon var för ung för en USA- resa på egen hand. Det blev pro- tester kring valet av miss" Peters sedan det blev känt att hon bar ett ”midjebälte” dander baddräkten men ; juryn ändrade sig inte. Journalisthatare : Scen- och filmfolk borde ju vara vana vid att stå i rampljuset -— även publicitetens, Sedan en tid har ryk- ten varit I svang om en 8 k romans mellan fazzsångaren- Frank Sinatra och filmstjärnan Laureen Bacall, änka efter Humphrey Bogart. Men nyligen sade skön Laureen ilsket ifrån att hon inte ville se-sitt hem vämnt i sammanhang med ”Fran- kie” och att det inte var tal. om någon förlovning. Nu har hon för- klarat att hon Slivi! feleiterad. Hon ville bara att deras namn inte skul- le nämnas så ofta i tidningarna och tyckte f ö att hon kunde få vara i fred för journalisterna. : Nn :— Mitt privatliv angår dem inte, sade Laureen och tillade ilsket: De gör. mig rasande. Jag, hatar journa- lister. Något I samma män bar man hört förut, Av Frank Sinalra, Dö Idärpå kivssats 2 gr Qpocten tillsatta utskott inom amerikanska och canadensiska flygvepnen har. förklarat att det in- te-finns ett enda fall av UFO (Unidentified . Flying Object — oidentifierade flygande föremål), som inte kan ges en > fullt naturlig förklaring. Ysons i Hur: underligt det än” ” kan Tåta så har detta officiella uttalande in- 1e på minsta sätt kunnat dämpa de, "tefatstroendes övertygelse. sDet: finns' nämligen. alitför .många- som sett, eller trott:sig se, mystiska, fly" gande föremål och som inte har fått någon .”naturlig” förklaring på just det fenomenet,.- Dessutom .i.verkar det som om- :UFO-specialisterna privat inte är lika säkra som, de uttalar sig officiellt. oo Vidare är det Uju-inte bara ”tefat” som inrapporterats;- Den 26 oktober 1849 spottade ett flygande: föremål över Lowell i Massachus- i] setts ut en 200 kg tung .klump av ”illaluktande gelé”.:som noga in-' speklerades av ett stort antal. män-: niskor och diskuterades i :lokal- : | pressen, Liknande intermezzon har kohstaterats på ett flertal ställen under många år, senast hösten 1952 i Florida, då 'en scoutledare svim- made av den oerhörda stanken från skin släppte ut. Två andra scoutle- dare: var med, och genom deras vittnesmål blev saken omskriven i hela USA-pressen. - AE är ”den naturliga | f klarin- ” till sådana saker? —:.v: in Den store. schweiziske psykola- gen C G Jung har nyligen utgi- vit ett verk vari han söker förkla- ra. tefats-febern som ett psykolo- giskt fenomen. .. Människosläktet skulle genom krig och kärnvapen- hot ha ;bragts till förtvivlan. Till skillnad från forna tiders männi- skor är de inte tillfreds med att sö- ka frälsning hos: Gud, De, moderna människornas skeptiska sinne och praktiskt inriktåde livssyn - kräver en ”frälsning” med en eldkula som. en. mystisk 'ma- RÅR ; Har i gande tefaten” Klippstycken, som "fallit ned och; fyllt hålan”, För att klarlägga att det tidigare På vår jord existerat en teknisk ci- vilisation, långt mera avancerad än vår egen, hänvisar. örfattarna' till Cheopspyramiden, dä vissa ceotra-! la block — som” -måstecha .tagitsi från. Jångt iavlägsna iPlatserr Vär j gersända. till. 20:ton och. tteritpå sin. plats med en precision sam än Vi -dag:: vinner; f mä De landat på jorden? evancerad civilisation än vi Färsta gången venusianerna kom till” jor- den i sina sällsamma farkoster" var, Set gamla indiska skrifter, för milj . år sedan, och deras. upp- rag var då att ulofosla" "männi. || te äködiuren till tänkande varelser. Den högre civilisationen de då ska- pade” har emellertid gått under på grund av ”för mycket kunskap och För" lite: visked" Orsaken 1 MN den Det finns folk. som åtar sig förklara | hur faraonernas folk burit. sig åt för. att med primitiva -hjälpredel: åstadkomma. dessa. svårverk. Men det skulle vara mycket, svårt att: förkjära hur modern teknik skulle" kunna göra om samma sak! ; : :: Vår teknik är fortfarande” under- lägsen hävdar författaren. Det finns i vår värld krafter. som vi ännu inte, exploaterat. Ens rätt avpassad ton.: kan "isplittra . en - spegel: eller, ristallglas, Ligger det. utanför, möjligheterna . gräns - att -: denna' kraft, utforskad i sina yttersta as- pekter, skulle : kunna åstadkomma långt mera praktiskt påtagliga re- sultat? + Kanske ' sedan: rentav be- rättelsen" om trumpetstötarna som. fick Jerichos murar att falla kom- mer att framstå'i t helt” annat ljus! : na Många c outnyttjade kraftkällor, ” De är klart att det här rör sig om så ytterst subtila krafter att den praktiskt anlagde Medelsvens- son. har ytterst svårt för att ta dem på allvar.. Men .Medelsvensson Kan faktiskt fås att ändra åsikt: Om man hade sagt. till honom i detta sekels början att det fanns ett slags radiovågor som varken kunde. hö- ras eller ses; 'så hade han väl bara lett medlidsamt. sagt att. dessa . vågor inte; desto mindre kunde gå rätt genom väg- garna på hans hus, utan att på nå- got vis påverka dem, för att. sedan via.en apparat förmedla ljud ifrån andra. sidan jordklotet, ja då hade tekniska inslag, och därför”; att man lätt. inbillar sig se vad: man gärna vill se, är de många tefats- : | rapporterna fullt-förklarliga, - Med ”tefaten” skall hjälpen komma... | Det är en tolkning . söm säkert Kommer ätt intressera psykologer nog M del skrattat, : som han så gärna gör: när han möter något som' går utanför hans sfär. Men numera, när hela världen drar praktiskt nytta av de där; subtila vågorna; då säger : Medelsvensson tvärsäkert att numera är ju radio- vå » hemligheter . kända för na; men som troligen inte överty- gar skeptikerna.' Den förklarar nämligen inte: varför människorna i alla tider har sett ”tefat” och ”landra luftfarkoster som enligt be- varade "beskrivningar att. döma haft en förvillande" likhet med "de feno- men; som världspressen nu överflö- där a av. Med oregelbundna mellan- rum? ända sedan medeltiden har dyr författaren och "stridsflygaren Des- mond Leslie och "astronomen Georg. Adamski redogör bl'a för en hel rad 'av, ,. dylika. tilldragelser; under . Rasminnen i folkens myfologier?. Få örfatfarna gör bla gällande att alla” mytologier berättar om sällsam- ma” maskiner: vagnar som flyger, fruktansvärda vapen med oförklar- lig” kraft” ee," Dessa ” berättelser vara” iakttagelser av verkli- ga händelser, som under. oändliga tidsrymder "bevarats, delvis ' för- vanskats, men inte så mycket att inte den”> ursprungliga : meningen kan "skönjas. Asasagans ' berättelse om Tors hammare och vagnen som far över himmelen samt Kalevala- eposets om' kvarhen Sampo skulle t:ex kunna 'höra till 'denna kate- gori, I andra kulturkretsar finns talrika vittnesbörd om en teknik som varit ofattbar för uttolkare un- der '1800-talet, men som har en helt annan betydelse för oss som upplevt atom-eran. Detta "framgår bla av redogörel- sen för den keltiske hjälten Cu- chulain och hans förhistoriska borg Dundalk, De sammansmälta ' och förglasade stenarna i detta fäste tycks enligt förf:a' tyda på ett visst slags "vapen, som återupptäckts först i vår tid. :”Om Ni föredrar uppfattningen att det är blixten som smält samman de stenarna så gärna för mig”, säger. förf. .”Men jag har ännu aldrig sett. blixten smälta sten. Dess verkan är vanli- gen mer som ett sprängskotts”. . . Endast för några veckor sedan gick genom pressen redogörelsen för ett amerikanskt försök med atom= sprängning ti bergrum.” Resultatet blev enligt telegramrmet:'« "Under- sökningen visar "vidare; att explo- sionen åstadkommit ett' cirkelrunt rum kring explosionsplalsen.' Berg- väggen 1 detta hade förvandlats”till ett glaslikande ämne, och ögon- blicket :efter explosionen. hade det Inne I berget bildats ett slags glas- kula med en diameter :av 33 me- iter.! Den har ånrnatikt omedelbar! av nedsprängda vem som helst, Men däri har Medel-' svensson fel, ty det han känner till är lite av de där vågornas yttrin- |; ; gar. Av deras natur vet han inte ett spår, > Men det är inte Bara Medelsven- son som gärna tar stora ord i mun. När Edison först förevisade sin fo- nograf var det en' närvarande pro- fessor" som förklarade att Edison hade gömt en buktalare någonstans i rummet -— det var ju emot natur- lagarna att kunna konservera ljud i en vaxrulle! Under det bröderna Wright höll på med sina experiment hade de nöjet att från en expert få mottaga ett manuskript vari det till full - evidens bevisades :' att: dét |. vär tekniskt omöjligt att flyga en- -lligt systement tyngre än luft. Och dock har både 'grammofonen och flygplanet erövrat världen! Tefaten I kommer från Venus Med dessa återblickar vill väl författarna påpeka att det är ligt att flyga till jorden från främ- mande - planeter: även ; om vår vel. tenskap . inte kan förklara vilka krafter och vilka metoder som ut- nyttjas - därvid. :Tefaten kommer nämligen, förklaras" det, från: Ve- nus, "som har: en. betydligt mera Om man" vidare skäl b ande tet: är att vertusianerria Är oroade"över Våra atomexperiment och gör sig bered- da ått ingripa för att katastrof skall kunna undvikas, Solsystemet är ju deras hem likaväl som vårt, och det asteroidbälte som. kretsar runt "| solen kän vara ett vittnesbörd öm vad söm händer med planeter som går för långt med atomexperiment! Att det. verkligen : ligger till på det där viset anser sig Adamski ha fått. belägg för under ett samtal med '€n' venusian som landat med sitt flygplan i den kaliforniska ök- nen. Fastän inte mindre än sex per- soner gått med på att de bevittnat mötet, säger sig Adamski förstå att folk vägrar att tro på det, 3 Och "det har han: nog fog fär. Hån” kunde” hä” tillagt ”att samma tvivel kommer 7”; att ' ägnas - bokens . bilder, varav en del ganska detal- jetade, som han tagit av flygande RR Till skillnad från "gångna ti- ders människor är vi ju skeptiker, vi. . vägrar att tro på det fantastiska Hust därför att'det är fantastiskt; och av den anledningen anser vi oss ha rätt att kalla oss sökliga. Men det har' vi ju i själva - verket inte, för det är C Y Oro fr Anders 1 Bröten har plötsligt , H blivit sjuk, men som en olycka ” sällan kommer ånsam, visar det br hans "häst också blivit sj eterinär och läk - kallas samtidigt beh både kr 4 Ver recept: Mor Anna ser orolig ut och säger till slut förma- nände till veterinären: + < X< Snälla doktornskriv' nu tydligt På flaskan för vem det nn så ätt ingenting Fänder häs- - j I: spörsmål > Under denna rubrik besraras jus ridiska' frågor. 0V allmänt intresse mot en ersättning ov 2 kr 4 frimär- ken. Frågor som krävu” ett mera ingående eller enskilt svar, betingar ett något högre arvode. Alla brev adresseras till" Hallands Nyhetera sfuridiska avdelning, --Norrmalms- torg hå Stockholm," + FRÅGA: Jag har lånat a ut 800 kronor emot skuldrevers med egen- händig bevittnad namnunderskrift och med 5 procents ränta samt för- bindelse å avbetalning med tusen kronor . årligen. Nu har låntagaren ej fullgjort: sin förbindelse > enligt reversen. Kan - jag på laglig "väg återta pengarna? Bekymrad lånlämnare. +, SVAR: Ni måste först lagsöka och sedan lämna : domen till utmäts ningsmannen för verkställighet, så- vida gäldenären ej betalar frivilligt. Vi skola gärna åtaga oss att' av. kräva honom betalning." Nast , FRÅGA: Behöver inbördes tes- mellan äkta makar vara be- som hindrar att det + fantastiska är sant. ans i vi vet ju inte allt. Det kan med om människosläktet | Vittnat? " 45 år. . SVAR: I dag c om testamente stad- gas bl a ”Testamente skall upprät- tas" skriftligen" med '2 vittnen.” Är nått längre än till vetandets skal. Vår tekniska tids paradox tycks vara den att ju mera forskarna samlar på hög av fakta och åter fakta, des- to. mera blir de medvetna om' de väldiga områden av oförklarade fe- nomen som de inte ens penetrerat. En av vår tids ryktbaraste astro- id någon på grund av sjuk. |5 dom eller annat nödfall förhindrad att upprätta testamente på nyss an« givet sätt, må han förordna om sin kvarlåtenskap ' muntligen" inför två vittnen eller ock utan vittnen. gå- nom egenhändigt skriven och. un- dertecknad handling. Sådant testa- mente är dock ogillt, om. testator FOLLSUUNtTNON LAN nen mp "och vad” Lä Tordrades: Mae I CSAGT och SKRIMET Lä i :Sikyt etpr dc gensbationer, in= s nan vi.lärt ka om och böra jar tala om människofrågor inses let för om kvinnofrågor, Ty barn, åldringar, trygghet, försörjning angår männen likaväl som kvin= hörna. Käönstänkandet Er djupt rotat, Det blir" nte lätt lör mäns nickotänkandet ait bina ä sig väg, (Pia I Sv D) Målbrottsgossen undrade om man Kunde” Tivnära ig Fo:m skald för kv alis fikatlon FI Din sojk kilenste fordrin en är att inkh skriver "ihop tina förs namn till eft ord, sade mormor, Man skall hetå Ännakatrin, Sven= olle eller Götamonika, Annars kr man "inte originell. "Vid det här Jaget” har vi flera hundra Bersoa nef sc söm är originella på det säte a i (Red Top i om Låt oss - Vidare i texten och reda ut några andra begrepp: ”Entusiastisk ”hyllning” "age en främmande statschef bli 'föres mål för då han tilldrar sig sams ma nyfikenhet som 'en Srävskopa arbete, .- (Red Top 1 DN) . oa . Har Ni hört att herrsk pet X på s semes ter, också "gjorde" Hamburg ett par dagar? Reeperbahn, förstås, och håmnturen” men också Hagenbecks djurpark, där frå X stannade vid hyenerna, för hon ville prompt hös ra hur det lät när en hyena skrat«' tär. De stod där en halvtimme, men inte ' något skratt... Tre kvart:.. Nära en timme. Högst egendomligt, tyckte tru | X. Skrattar dom aldrig? -— — Visst är det egendomligt, med- gav hr 'X — i synnerhet här man tänker på att du har klätt dig 1 din nya säck- -klänning; Whisky på tuber har börjat framställas 1 Tokio, Den nomer, samnianfattar "det så: Uni- versum ' är "så oändligt : och dess väriationer : så: otroligt talrika, att det visst inte är otänkbart utt det någonstans i rymden kan finnas en plats där 'man spelar. cricket lika : Desmond Leslie och. Georg Adamskir. ”Flygande tefat har Tan- dat”. then: ns Förlag, | . I mångfaldiga, ' under :3 månader varit i tillfälle att förordna om sin kvar- låtenskap på sätt som. vitsen a mn "FRÅGA: Jag har blivit ställd + uns der övervakni tre år. Duger jag som vittne in domstol osv? Äger |" jag rätt att själv föra min talan vid ifte e på grund av dödsfall? ' «on Bekymrad. SVAR: Det av Eder angivna för- hållandet hindrar icke att Ni kan höras... Eder talan vid arvskiftet. UFRÅGA: Vad skall jag göra för SVAR: från Eder sida vidtages åtnjuter Ni författarskydd enligt. lagen den: 30 maj 1919 om rätt till litterära och musikaliska ', verk. : Detta innebär bl a, att Ni har uteslutande rätt :att offentligen föredraga och bearbeta 'Edert - verk. Någon |: särskild rättslig ARrd från: Eder |: "SVAR till sign tacksam för svar. Uppgiv namn och adress så skall svar erhållas, "SVAR "tll Tvivlande. : Uppaiv namn och adress'så skall svar er- hållas. att skydda ett manuskript, varå j jag Li " nedlagt et flerårigt arbete? ' : Utan att någon åtgärd - krämen behöver bas ra "spädas med vanligt vatten för att man skall få fram samma smak som på en 30 år gammal skotsk whisky, mäddelas det från Japan, Även ris« "vin och ö .som: - vittne och 'själv föra CM KATRIGTAS ÄLSOR & 6 DES POE GÄVSER SKA JG BEHÖV GÄLA DET FÖR 17 ML SA SÅ AN LD TOÅSKALR Li say var. JAG. I bir et, o- fel tr nisk leksak Hill en pojke. Zeno — Jag skulle ha en eller annan meka sat , 0 DE FLESTA ocH BASTA ORTS NYHETERNA FINNER NIT LANG OLM; S TIDN NG i ha ÄN soda 'skall framställas på tuly + Tr. — ELR RAA VY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.