så « Nära 80. meter " : i spjut av ' "Favär” u Hasslöv spelade -Snöstorp vann ” Hasslöv salmar. en avetutara Sjöfärten.. "måste: "Hå rädiorapporter : FT STOCKHOLM (Press) $ "Sveriges Radio har. för "avsikt att göra ven del, öndrindaara som: berör | öl els sen” som beretts | utälle säga . sin mening ; samtycker... - att, väders leksrapporten, som öl jer efter TT: nyhéterna kl 22.15, flyttas till 22.10-—- 22.15, j Derma" ändring” godtas, särskilt som den medför fördelen att ”väders ten. kommer på bestämt -" ED. (TT) "och 4 BA. från- | > Knut Fredrikssoo kastade 'he-- varo var. kedjan alldeles oförlig - klä 7028 ifriid :'hen mel. - Jan Eds. SK och Favör på an=: » nandagen. - Hans; eget svenska Tekord yi, ” der på 16.74 och sattesii sep- | tember.. 1954... Resultatet kan " dock "inte godkännas som "nytt "svenskt' rekord, ' eftersom det : nåddes - "vid ” en . klubbmatch, Evert 'Svensson i Svenska Fri- , idrottsförbundet: " upplyser ' att, I sådana här klubbmatcher inte fyller. förbundets "bestämmelser för att rekord skall. kunna god= | kännas,” »«. Vid "dagens ” tävlingar gjorde " -Favör-Fredrik bara två kast, I | det första snubblade han, men 'i .det andra stämde allt och spju- 28. d målrik match Serlematchen "på ' . Hebergs '- riva frottsplat$. blev en-målrik tillställ= ing som gästande Lidhult vann över IFK med'$—4:.Segern ken knappast betecknas som. rättvis- då. Heberg. Måde otur: med två domslut, dels - blev "ett" mål bortdömt för "offside trots.'att det. inte var det. och dels i mot Snös- | . Annars borde Hasslöv ot- for spelet. att döma vunnit en ganska”, komforabel : seger. Nu blev det nederlag "med; 0—1 ef- ter / nittio minuters nära; nog konstant. ö' vertag, mala- skaffade: sig: ' redan från, början "spelövertag -ocH ha- de haft en mängd 'ganska. klara när. Snöstorps.:vi "5 mål, som" sedan ' skulle. visa Sig räcka till" "seger, "> H Andra ”halvleke brev. den: för: boxade:; : en ' +lidhultsförsvarare bort. "bollen utan att domaren ingrep. :: . st "Heberg tog ledningen med ' 10 Te min: genom Lasse ' Johansson öch sämme man ökade 4” 17:e min till 2-0. Tre: minuter senare gjorde han fördglningen. I andra. halvlek: [Ce s > rade Lidhult i'5:e min till 2—1"ge> "nom; Viggo Karlsson? och. en mis fut 'benare "kvitterade vi Bergt Hila "Herta, som ef. Det såg "ut ätt” ; efter .21. min. Lidhult ”gav d inte” lappt utan reducerade. i 2:e"min genom ef-Lars a "och gjorde: 44.5 27:e min genom”, MM Stig ' Svensbon; ” Heberg åde nu en hård press och vid kala=- alil. framför "lidhöltsburen -boxade ana backen .: bort bollen; med” han»: Ken." Domåren såg "emellertid, dét in=. 4 och spelet fick fortsätta med Hörna, (eberg aom. enda utbytet I: 30: fade Lidhults : cf: Lars? Sj ström var: engt Kingen Låholm gädtade på söndagen; jär- fåskamraterna" och vann. Mej jefter 0-0 i halvlek. Sege; les rättvis, då gästerna nyttjade de chanser 'som bjöds, mes "dan fjäråskedjan för dagen ej var i: vanligt; glåg, .' elet fördärvades i hög grad av den starka vinden och: fsärakilt. första halvlek blev det mest”. pol - mitt på, planen och endäst. elt bar. farliga målchanser för Fjärås noterades, : EF I andra perioden blev spelet så, småningom bättre och det skapades' . - målchariser 'på ömse sidor, Hemma-. ” däget tog ledningen efter en: kvarts : fpl, då, vy Åke Johansson nätade Ipå en hörna, Några min senare kun=. tde emellertid. gästerna kvittera på jen straff för ruff; Efter en halvtim= mes spel; ökade: Laholm" till "2-1, löch strax efter hade Fjärås ett fars" ligt . skott utom stolpen, Slutresul=' lätet 3-1, . fastställdes 5 min föra full) tid: ' sta "lik; Yasslövspross men” Inga mål, "Bäst i Hasslöv "var, backpa- ret,:' medan" gästerna "kom, med en jämn. elva; där ingen egentli- gen överglänste. den andre. Ked- jespelarna hade; en ful: ovana" att attackera! "målvakten. vid-: alla Kyrklig. från Hishult Nine Hishults :- kyrkofullmäktige. - - har vid . sammanträde under. kyrkoher- de Gunnar G ordförade- Jaa skulle” innebära att inga uppgit- klockslag,t. vilket nu "inte 7 altid ' fr Ftallét, 5 AT | temperaturangivelsérna från ”deh' gena: väderleksrapporten 18. 55 kan flyttas till den som sändes också | godtas; relsen bestäm: avsnittet "Observationer" kl.19.53, "då ter om ”vindstyrkor och vindriktnins följande" dag.. Detta ' skulle bli: till" ”mén, framför allt. för kust | fn Gäller lc : General! de Gaulle" den. äestalt som nu kastar sin mäktiga skugga över” det" splittrade och :söndrade Frankrike; har i 18 år för. stora de- lar: av, det "franska. folket 'frams stått som der främsta' symbolen för landéts -livskraft, för dess' ära och dess” stormaktsställning.. Sedan' den 18 juni 1940, då:han i den brittis- ka radion: förklarade, att han icke erkände; den. franska kapitulatio- nen inför ' Hitlertyskland och 'ma-. nade: de" franska ' patrioterna - och "|frihetsvännerna . att samlas : kring " Ihonom; har han I vida kretsar hyl- lats, som "Frankrikes ' räddare och det tjugonde århundradets Jeanne ' Charles de' Gaulle föddes 1 Lille år” 1890,: graduerades” från Saint Cyr' 2911: och | inträdde" därefter t riktningsobservationerna ofta lägges till grund för påföljande dags verks samhet. j Det! mindre ' tonnaget "be. stämmer 'I' många fall sin" "avgång från : hamn. med. hänsyn till de .ob= serva: her; som erhålls via rundras dio från le meteorologiska statio- r kusten. Yrkesfisket är rst. tloth' blev sedermera : : medlem 'av ; Hans" bok "Vers Iar-] trafik," och ; 33:e som vidl, fart, Sista. :väderleksrapporten,» för |dennå' tid ades”ay Pé- dygnet är. av" speciellt :värde, enär |tain, vars favoritofficer han snabbt Taåväl de ir på följande dygn medijblev. Han sårades flera gånger un- delade" väderleksutsikterna för, sjö- |der första” världskriget innan han distrikten "som vindstyrke- och vind- 1917 /togs "tillfånga" av "tyskarna, Samma år "lyckades han. yryme ma.ur, fångenskapen. "en ”även= tyrlig rymning, som renderade ho- nom hans första dekoratlon. "på 30- talet r ti nstgjorde han som ' militärattaché .i . Polen "Då den skulle . Stop nackdel för | flera. med hänsyn til) folkförsörjningen - viktiga” yrkes- "ifrågåsatta | innebära tens frinchåll. ändringen”. alltså Pétains stab vid Meller- sta östern-armén :;' och 7 i slutligen grupber / i måste sjöfar på- fordra,” att ifrågavarande ”Observa- tioner” ”alltfort sändes i anslutning a skrifter, vari han propagerade för att Frankrike skulle. upprätta : motoriserade! pah- rt roa ten, : a den senare v fä 1-BV. yr skap beslutat" inbetala' 385 kr till Statens Pensionsänstalt för ordnän- de av en detalj, i kyrkomusikerns |" pensionsförhällanden, Till .delege: rade att deltaga i val av elektor för val: av. lekmannaombud till årets kyrkomöte "har "valts "kyrkovärdén Otto Hansson, lantbrukare"! Hilding Svensson och” löjtnant Sven Bran ting, Räkenskaperna för såväl pasto-; ratets som”? församlingens. kassor räkenskaper. Församlingens ri enskaper för” år 1957 visade er omslutning av 23.673 Kr'med en: behållning vid årets slut av 8611 kr. För pastoratets' del var . motsvarande siffror resp. 78.557 .kr|. lingens |. och: 31.108-' kr.' Till -församli allmännå investeringsfond :: hade från skilda sfonder överförts kr beslut ifråga om; träffande väg inslag "utvecklat « sina s klogömål v över väl , a VANNS ägar, som de i 8.450. Kyrkoherde Selléns fond li har ; uppgått: ' till .. 21.898;- :varav :11,163:. för män. och :10: 735, för. ;kvinnor,. För: barn har, antalet sjukdomsfall varit 62 med 1.972 I sjukdagar..”" Inkomsterna »--har uppgått. till= kr;--211.688, varav märkes ' 54.800 krid. avgifter, 17.234. ”kr i statsbidrag och 137.789 kr 1. centralkassans. an- .del, Utgifterna har -uppgått till 206.896. kr, varav. 'sjukpennings- försäkring. utgör 72.388 "kr, ino ; derskapshjälp” 18.271 kr, s vårdsfönsäkring 86.959 ; Kn 5 |: valtningskostnader . 26.630 .kr och avskrivningar 1435 Kr. Årets överskott uppgår” till 4.791. kr, Sedan årets vinst" tillförts sjuk- hjälpsfonden" kommer . denna : att uppgå" till 91.147 kr... Räntein- komsten'' för " understödsfonden har: uppgätt. till. 759 kr. och i bi- | drag :har utbetalats :283 kr. Se- dan årets vinst 476 kr. tillförts fonden "uppgår denna till 22.169 kr. ' Kassans tillgångar och skul- der”ball”på 114.897 kr. Styrelsens 1950 al vin" sförvaltningsstat; för bal på ' 28. 3.000, kr! FS A ro S: = & I TIDNINGS t TELEFONER | tion . tor Annonschef Kamrer,J. Janssons 2 199 at förbundets ” ekonomiska behållning. vid slutet fav 1957. uppgick ' till T,161,23 kr. .Behåll-. ningen den -1 januari 1957 utgjor- des'av 7,305,54" kr. Förbindsörd- förande är Ernst ri ] få en årskapacitet, av 10.000 ton mas- relser ' mellan + genomsnittslig väg" standard i andra län och i det eg- na? " omtådet;? Att: denna” "jämförelse .de förstnämnda är ett; faktum; m också varje "rösen när "måste; konstatera... Kinds; vägar har : också + äv..' denna >. anledning vid" flera tillfällen: tilldragit : sig "borgs län: Nämnden anhåller: att planen måtte .omarbetss.-på så ; dant sätt att Kind, inte "så anmärkningsv: ärt tan får. en bättre. och mera rättvis, det pv "den förbättring > utsikt” ställda anslagen dock bör medföra. "blir ..; tillbakasatt, den > framfört krav på : förbättrin-- gar. men : framställningar: Cu Därvid har" Kind vid flera tillfäl= lenifått stå tillbaka. för andra.de- lar av -län&” Vägarna: själva ”ut- gör: ett. nedslående. bevis, :hä Kinds vägnämnd lyckades inte vid Snabb utbyggnad , av: "massaindustrin: STOCKHOLM (Press) » : ;" Skogsindustrifrågan har av allt" att döma kommit in i ett rörligt skede. Nära .nog samtidigt: har ' omfattande ny=3 och ; utbyggnadsplaner : såväl å a (av i1955—59 "års: fler- årsplan vinna gehör - för sina, krav, Då inte heller 1958—-62, års: fler- årsplan .tillgodöss nimikrav, på. vägväsendet och ännu mindre utgör en rättvis” fördelning av"! tillgängliga > anslag: har väg- nämnden nödgats- gån , under i regeringens prövning, heter det i skrivelsen; - ;Vägnämnden ” hår.,. bifogat: en 'mmanställning: av hur. anslagen i länet fördelats på; grundval av fast- ställda--flerårsplaner. enligt ilken det. framgår att. Kinds komrnissionen ”.” pen mot tyskarna. Långsamt, och fram det fria Frankrike, med un? har sila a I get' Kunde försiggå 'oblodigt. Men de m Gaulle var av. naturen: konservätiv, h 7 Iigt att kompromissa. Han vägrade mée de métier" (1934) uppmärk- sammandes föga' i Frankrike, men väcte' desto :större Intresse i Tysk- land; Ännu så sent som:1 början av andra världskriget fortsatte han med sina, uppmaningar och sina fruktlösa "vädjanden, 'Frankrikes militära sammanbrot . 1940 skulle visa att han haft rätt. Vid andra världskrigets" utbrott de' han en band med k i sion, öch i Doininerande inslags'av. för "åra tiden kyligt väder med riklig ne- Ierst intill mitten av. juni kustlandet, Regnbhältet omfattar i övrigt bl a och t sporra derbörd I södra och Sve- Ei rige förutser den amerikanska' vä- derleksbyrån ' i sin långtidsprognos för tiden intill den 15 juni delar redan" nederbörden: förutses ' bli knapp inom länderna kring, öst. ra Medelhavet, nd förutses '» : Som framgår av vidstående kart- bilder väntas lågtrycksbanorna i övervägande . grad röra sig » från England över Östersjön och därvid ge upphov till riklig nederbörd i hela” södra: och mellersta Sverige under normal i hela Jandet och st skilt I 'de inre delarna av Norr= larid, Däremot väntas vädrets mak« ter medföra över normal hetta sär- ; skilt i Algeriet och Italien och i ig samt ' större delen: av lö NEDERBÖRD TILL 5 JUNI president "Reynauds på en lång” rad franska generaler med överb fälhavadren Gamelin i spet- sen i juni 1940,. utnämndes de Gaulle” till chef för. den militära | iregeringen. När den franska ' fronten definitivt bröt samman; "slog hän sig igenom' de tyska linjerna och flydde till Lon- don; varifrån han återupptog kam- med seg energi lyckades han däref- ter, till en böjjan-med stöd endast åv de "spridda franska styrkorna i , Franska: Ekvatorial-Afrika, arbetå danträngände ” av" alla'"rivaler om ledningen)” som”t 'ex general” Gi- raud, ' Efter" invasionen den 6 juni 1944 kunde han: besöka . de: be- friade orterna i-Normandie och där len visar lägtryckena ärkhing” Lånstidsr sval väderlek i hela landet samt. - . tyder 67; Fd nederbörd i södra och mellersta Sverige. Den streckade pi-, i tt förväntade huvudbana, . Om ” utsikterna på är ingen förutsägelse 1 vanlig me- tfeorologisk mening Utan en på glo- bala observationer grundad bedöm- ning av den domti de väderleks- kortare sikt kan £ n endast de dag= liga väderleksrapporterna lämna be- sked, Prognosens säkerhet är störst inom de olika temperatur= och ne= typen -under den -avsedda prog- derbörd: åd . centralt beläg- na delar. +s0. lage 10gräså i språket] ' För några år sedan reste'en svär-' jandets fiende nummer ett — Ebbe Reuterdahl —" omkring i Sveriges land : och "dundrade « från predik- och andra tal "lar mot. det flo- insätta ”sina,, > civila den sociala omv lvningen efter kri- en :i hans var och ; sAuktorilet, och han nr. samarbete "och sig' förnämt! och med högburet" hu- vud tillbaka från den ' aktiva Po- litiken;' edan - nationalförsamlingen motsatt' sig haris krav på att stats- överhuvudet”'skulle: få..en domine= rande” ställning: I den fjärde repub- likens" nyä författning; Även inom regeringen. och: på det. utrikespo- litiska planet var det honom omöj- dock” att genomföra: en statskupp, utan föredrog att. frivilligt "träda tillbaka, Han inskränkte sig då efter "till att ' i” allt - mera: sällan återkommande uttalanden "fram- hålla splitet inom. parlamentet och område får 'de minsta anslagen av tliga länets eller. en- norr;. som. I söder och sammanfattar: :- Sålunda "har Mo och Domsjö. "AB beslutat bygga ut sin inom "Anger- manland' belägna fabrik I Husum till dast 38 proc le: 117.1. milj” kr fjolårsplanerna fördelar. I detta be- lopp: ingår jämväl , anslagen "till fiksvägarna inom: länet, . och väg- är väl d 'om att en om'y > 15 000 ton sulfatmassa, |. "cv ” I allra sydligaste delarna av lan- det, närmare bestämt Blekinge, äm- nar Sydöstra Förbundet nu göra ”all- Ne av sina sex år gamla planer på pförandet ". av . en . dessa även: avser annåt ändamål än - bygdens vägbehov. : Nämnden Vill>dock "erinra om den betydelse, en "riksväg har även för. bygden. Kind saknar förmånen av att ha vilken=4+- första utbyggnaden. skulle TUngef idigt har. Hylte Bruks AB kungjort sitt beslut att verkstäl- en. sådan huvudled, vilket bör be- jaktas vid jä fö områden. - : "Även om eh. na skall, liksom Sydöstra Förbundets, byggas vid Mörrumsån i Blekinge, -' Det KF-ägda Fiskeby Fabriks AB Har också beslutat bygga en ny sul- | Staxäng, Brodalen,. och .Sekrete- | rare -kyrkoherde Sven Ljung, vi inge. . Bland. styrelsésuppleanter. na märks f. riksdagsman Verner Andersson, JOplage I Laholm. or fana fö 'r. Hans Ekelund, Uppsala, har: förordnats att Uppehålla ' slalläkartjänsten i rna strikt under I. Ströbecks semes- ter under juli. > Ysby” Yaby SLEF-avdelning om -:70.000. årston I Skär- adstillstånd har redan erhållits. "Pre nya fabriker och en Utbygg- nad är: inte lite på en :gång,. sett : mot fälkgrnnden a av ven tidigare ut- En: kapacitetsökning på mellan '250- säs till en ct länsvägarna, visar la det | des länge pl > byg i . > att Kind — gandet av en massafabrik. Även den-, trots frånvaro av . fiksväg '— är jblacka väster om Norrköping. Fvee) sämst” lottat i fanslagsavseenden. Anslagen varierar mellan lägst 89 proc för Kind och högst 21,6 proc Dal” Variationen mellan des- jä "kan. inte :bero på, befolknings- underlag, då de är 3 stort sett. jäm- bördiga.>Däremot -är vägföretagen inom :S Dal. betydligt, Hera. än i Kind: >, - Dn. merå orimligt framstår "fler- för ivitet, och förklarade; ofta oombedd,; att han för sin del'icke hade för avsikt att återvända till "det politiska "livet, så länge författningen hestod i dess nuvarande skick,” "+ +; Under denna tid ansågs han fort- farande såsom stående över de po- litiska partierna. Det parti, Frans- ka. folkets samling, som han bil- dade, 1937, var. avsett, icke som en gängse ' partisammanslutning, utan som en. sämlingsrörelse med den franska ;- nationens : enande ' som främsta programpunkt, Den hade rerande svärjandet, som borde stäv- jas, om inte vårt folk skulle förlora sitt. anseende bland kulturmänni- skorna. Förvisso var den gode Reu- terdahl ute i ett angeläget ärende. Om: sedan hans propagandaresor ledde till "åsyftat” resultat, kan 'väl ställas i fråga, "På intet sätt visar den: nya, tiden, att, denna svenska skötesynd tillhör historien. Tvärt- om får man nog vidgå, att svärjan- det fortsätter. och griper omkring si sig till allt yngre årgånger. ' Låt vara att en mä q ”Nfsanningshalten i i sina osannolika på= ländsk Det gamla or- förefalla vara en smaksak, om e "människa vill 'med mustiga eder betyga att hon vårdar sanningen, eller rätt och slätt svär : ärför att det blivit, en vana att, a. Men så enkelt är inte pro- blemet. Massor av människor kän- ner sig illa. berörda av. det högljud- da" svärjandet. på 'gator 'och torg. Det är pinsamt att' fastslå, att den.” busiga” vokabulär," som : det" yngre släktet lagt sig till med, rimmar svenskt uppfostringsväsen- kostar vårt folk, Det hjälper föga, att präs=- inte, De tillhör som regel inte hans publik. Men 'vi har” skolorna, där " de ungas sinnen danas och vi har rört - tillstånd ” "kan bruka ett : E kraftord, : men detta grova upg- rabblaride 'åv gamla uttjänfa avgu- dar och annat, som' det anses lämp- ligt att svära vid i Sverige, vackert är det dock inte, Allra' helst i bar> namun, men .det är väl så, att. som dom gamla sjunger så kvittrar dom unga, -Vi är inte ”utan skuld till denna fula . ungdomsvana. Det är ruggigt vad språket blir fattigt på något sätt, när det bländas upp med en massa eder. Man kan -få höra en klunga pojkar, där den ene svär i munnen på den andre. Nog skul- le de kunna välja -andra. ord, Skall det anses. vuxet och karlektigt att svära, eller varför svär man? Mån- gen har inte en aning om att den ”fan” "han åberopar rätt och slät er gång i tiden var en.”faun”, e skogens gudom. Ity att det lär va ra så; att när. gudar detronieras, så blir de djävlar. Men vad är då en ”djävul”, Bibeln har.i sin ordför- klaring en annån bedömning på högst. densamme, . Där ' kallas. han ”åklagaren”.' Men. hur skulle det Iåta,-' menar " den ''svärjande, om man skulle börja åberopa landsfog- dar; och .stadsfiskaler, åklagare 'av alla då slag, om man vill bedyra re, Han anser 'själv, att han är den ende .som kan ge Frankrike ”en regering som regerar”, Han vet; att han är en av de mycket få frans- män som icke dragits i in i det par- till en början stora valfi men. drabbades: så "småningom" av inre splittring och upplösningsten- denser, och 1953 tog de "Gaulle: helt avslånd från” sin- skapelse. Däref- ter slöt , han .sig under närmare fem år konsekvent i" sitt ”elfern- benstorn” och gnade ” sig åt för- fattandet äv "sina "memoarer. Man] har sagt att hån mer och mer blev till "en förnäm anakronism, eft mo-. nument över sig själ -- Charles då Gaulle står "ovanför. — ehe? utanför. — det. parlamen- tariska "systern", som han så ivrigt ” och 300.000 årston bör väl fordra oms årsplanens . fördelning, + påpekar - kring 2 milj 'kbm I er år, , om 1. "sätts i relä- vilket torde vara uppmuntrande för I tion 2 "till. . vägnät ädenas | fördö! storlek. Fördelni och ett ”nationslekonomiokt framsteg ”med tanké på den ökade export det- " tå kommer att medföra, + ..: > . På "grund av-att-inte mindre: än tre av dessa projekt avser södra Sve- : rige, torde industrifrågan dock fort- visar en "te lativ iömnbet med 04 "milj okr”per kvadratkilometer fört tem :av lär nets: vägnämndsun &den 7 ined "eh topp av 0,8 för Sädra Dal meh>ett tydligt tillbakasättande av ' Kund i ; farande. vara aktuellt: för stora delar av Norrland... H kr per "F Kvadratkilometer, > med en tilldelning? av endast 0,2 milj snarare ser eu symbel än-en leda- -.och föraktar. "Paradoxalt nog är 'det "möjligt, att" han tar makten i Frankrike under ungefär samma omständigheter som mar- skalk' Pétain' för 18 år sedan: ett krisläge -som följs av ”parlamenta- risk: Kohaps,' varvid landet vänder sig till en stark- man; i vilken den . I'muselmanska . nationalisterna och let, vilket bli- vit alltmera föraktat i landet, han vet att han är en av de få som fortfarande åtnjuter: en viss pres- tige i kolonierna och även i Nord- afrika. De allvarliga beslut, som förr eller senare måste fattas i I den algeriska frågan och som en ”van- lig” regering har så svårt att, ta itu med, skulle generalen kunha tänkas avgöra, Han är förmodli- gen den ende,' som :med någon framgång” kan förhandla med de samtidigt bevara lögnet i. Erankri- ke och bibehålla kontrollen över de franska kolonisterna i Algeriet. » Men hans krav är hårda. Han träder fram först då han anser att enda” tänkbara 'utvägen! Och det är uppenbart 'att han då krävt e carte blanche och praktiskt taget obegränsad makt, inte endast i den algeriska frågan utan över "huvud hans come back framstår" som den|- h Nog borde förä "och ' måsmän I första hand söka se” till: - att barnen från första 'stund mäåna= -- des att inte använda svärord. Ofta - låter de vuxna barnens oskick fort« sätta.. Man slår. dövörat till, Vidare. har läraren i skolan;. om han tar " ungdomarna" på rätta sättet, stora möjligheter ” att korrigera ett av bortse från det gamla påståendet, att svärjandet är syndigt, men: ett är : dock; säkert: Det är osnyggt och det är ett fattigdomsbevis i i hög grad, då 'det gäller alt finna ord'. för att på svenska ' uttrycka sin mening. Det är en fråga om .språ= kets ans, att man 'tillser åt svors domsfloran utgallras, som det ogräs den är. », . 2 Vidi > Svar till ”Linnea”,- övisl ar få TeCept på en 'sorts kak ”ringar” som bakas av gräddfil. DÅ jag tyvärr inte känner till något dy-, duktiga läsekrets, TR era ska recept av vinthana st den eller svart-vita ryska vinthundi UBorzoi”; : de likaledes” Jänghåriga +". nå samt ”; darna”. Av de korthå l åriga finns den vanliga större Va uvpemna. Ae liten smäcker typ, ippet”. , Om - ni Svenska - Kennelklubben, Iontaxtar tan, 25 i Stockholm får ni både på lämplig köpa den hund nj set. Med hjärtlig h askar s hälsning, ömt pris ”Gallie" ” taget, : : ; rör sitt. månadsmöte hos fru Lisa Tasso, annars N: om torsdag! ” SL långhäriga vita a illa emot de många miljoner som . ” det låter på något sätt mer äkta, >... ten. frång predikstolen, varnar. mot skena svärjandet. Svärjarna hör ionöm . svärjande besmittat språk, Låt oss 1; Signatären” likt, vädjar jag som vanligt till vår . . Förtroliga stunder kennel där ni fer on
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.