Sr ; finns många kusligt kunniga män- >. niskor: i detta land! Folk som vet — - allt. om 'spårvagnar, viner, visor, + ” fiskar, örlogsfartyg m m och näs- 15.8 fan allt om åtskilligt annat, t ex atomer. Med tillhjälp av, "Kvitt el- 'Ir-...dubbelt”s. — : programmen i hel akademi av. specialister, till- mer om mindre: och mindre, tills ting”. När man. hunnit så: längt, +. ' > deltar man emellertid inte längre = Yr. - vc Å frågetävlingar annat än som frå=". geledare eller rlomaré, eller kan- : ske som: ”svarande” eller ”lexi- "+ > kon” 1 ”Vet Ni vad?” i "da vise män och kvinnor. De måste H '; liga mått, vilket väl i motsats till S oh skulle innebä ">; gonting, brukar ju säga, att ”ju , att man ingenting vet”. För övrigt i I tvistas det ju om vad som menas I tion som nog de flesta hört är att + AA Vad är det då som/ finns : kvar? Gråa hår. eller möjligen en flint, "Yo eller åtminstone en "konstgjord ' | måne” på skallen, och så en'del” . + studieskulder brukar för det n.es- Neste a finnas kvar. Detta är alltså bild- , -) ning, Men skämt åsido! Det kan : 1" oo." ttockså vara”som Hjalmar Söder= + s - skriver i sin välkända” ”En .bondestudent”. :Frågesp. ort Det är" alldeles heniskt vad det'; radio kan vi väl snart få fram en :: sammans täckande de flesta kun-- skapsområden. En specialist är som , "bekant en person ”som vet mer och,; han slutligen vet allting om ingen= .. &. Intet ont sagt om dessa” sistnämn-. . besitta en allmänbildning av ovan= -: > att de vet mindre och mindre om", "mer, och mer, tills de vet ingen-', +' ting 'om allting, ' Ja, det ligger nå-” ' : gonting I det, ty de som vet. nå- : . I ' mera man vet, desto mera vet man .” med bildning, En gammal defini-': > I bildning är det som finns kvar, ' "| när man glömt vad man lärt sig”. Numera” kommer därtill hoppet att kunna vinna en större eller mindre förmögenhet i ”Kvitt eller dubbelt”, d v s om man är till- mn räckligt Specialiserad. : . Litet var börjar man nu runt om i landet att inventera sina kunskå- : per och tänka efter om det inte är något man kan "ställa upp". i. Jag har en bakant, en free lance jour- nalist : som - skriver allt möjligt i alla möjliga veckotidningar och och som kunna svara : på . "allting som börjar på A”. Han har nämli- gen i två olika ompgånger . bör- + jat abonnera på Nordisk Familje- bok, men aldrig orkat med att lösa ut mera än första delen, som -be- handlar. ord 'på A,. Den har han läst desto flitigare, och de flesta artiklarna han skrivit handlar så- lunda om t ex abborrar, anarkis- ter, - anekdoter, apelsiner 0 38 v. Jag har föreslagit honom att ”stäl- la'upp”, men han svarar att det tyvärr är så mycket nytt på A, som inte finns "i hans; upplaga, : tt ex' om Adam, som ju numera inte bara är vår stamfader, utan också en ”försvarslösning”, ”atom- vapen” och Alice Babs m m. Ja, egentligen kan han bara svara på frågor från ”A till Asunden” (Se ”, Asunden, Sjö I Västergötland.) I vilket fall som helst så skadar det inte med litet andlig sport å "sla frågetävlingar som omväxling, Det ökar ju alltid folkbildningen, och sådan kan man väl inte få för mycket av. Jo, en slags bildning har vi faktiskt för mycket av här i landet, nämligen den som" upp- kommer vid biljettluckor, på post- kontor och vid buss- och spår- vagnshållplatser, särskilt i rus- ningstid, samt - framför allt . vid Vad är nu det för '' skulle Te ej blott en dad kaka" torat — / Redan ordnat!” "pet var: regnigt. och ruggigt; a allt gick kärvt, och värnplikti. s ge 701 Andersson tappade ge- väret,” Rasande dök sergeanten på Konom: : : + Vad gör Andersson t det , elvila? 0. - : | — Jeg är på kontor, - >” ” — Jaså, och där får han vil - - || damma 'skrivborden och tömma som > fattig adjunkt £ ett klent" pas ; - slags bildning? — Ni har 30. se- > kunder på Er att tänka efter. . «:'-> Bravo, Ni klarade det! Rätta svaret är alltså köbildning, : a: > Camillo - Förtroliga stunder Papperskorgarna 'och fylla på bläckhornen — om han nu kan I”det, utan att täppa bläckflaskan. ” — Nej då, försäkrade 701 An- | 1 |. dersson lent; Det har vi en gam- | mal fergeant som gör. . ” Planmässigt f£ I den engelska staden Preston krossades en beklädnadsaffärs fön- ster här och en storlek 52," försvann. Alla andra kläder lät tjuven ligga kvar. > Affärsinnehavaren berättade det- 4 för polisen: " Kort före stängningsdags kom en kund. som provade regnrockar i storleken 52, Han valde en och bad +. Oss lägga den i fönstret så att han kunde visa den för sin hustru un- der deras: kvällspromenad. Och det gjorde vi, : Resa £ Skottland. Bakom den rutiga ridån, ofta vid sidan om turisternas alltfarvägar, " ligger" det Skottland som Eva von . Zweigbergk upplevat. Hon har rerct "över lågländernas mjukt böljande kultur, genom de vilt romantiska högländerna och till de dimsvepta . Atlantöarna. Hennes skildring har Zoo" blivit mer än en-resehandbok: en underhållande källa till kunskap för den som vill lära känna Skott- "land och dess civilisation, på en igång så främmande och så välbe- kant för oss skandinaVier. : + "Åå 1. Eva von Zweighergk: ”Upp- Svar till-”R.S.V.P.”. Om pojkvän- nen .bjöd er, en annan flicka och ännu en pojkvän och dessutom hans föräldrar var hemma, tycker "jag nog att ni skulle ha fått gå, Men frågan kan inte besvaras ge- nerellt: era föräldrar kanske hade [några godtagbara skäl: att de inte » | gillade pojken i fråga, eller att de rentav inte trodde er försäkran att pojkens föräldrar skulle vara när- varande. Kanske ni också är svag i något skolämne och de tyckte att ni behövde varje stund för att för- kovra' er "innan terminens slut? Ja, det är bara frågor — men var- för inte tala ut lugnt och sakligt rned er pappa och mamma, så får ni säkert besked. Med hjärtlig häls- ning. sa 2 | ”Gallie” "Svar till ”Medicinintresserad mamma”, Hus skulle det vara, om ni utbildar er till hemvårdarinna (h bil i Hur. statsråd skatfas- En rolig hisforiå berättar £ "överståthållare Nothin i sina memoarer på tal om tredje mi- . ”nistären Brantings tillkomst, På ett sent stadium upptäckte man att det nog behövdes opolitiska , konsulter.s ne " -Nothin åtog sig tt étfektuera ”besättningen”,-För' hénom var Karl” Levinson det lämpligasté namnet. Han ringde” till denne. och varskodde "om sin ankomst. , Levinson. såg dyster ut, gripen 'av 'önda aningar "sor." han” var. > Ja, det är hon. ' i Nothin : gick förbi Levinson och vände sig till fru + Margit Margit? " "Hon klappade förtjust 1 i hän: derna, Karl Levinson var för- lorad. H ia se pe ev 7. Litterär förebild : ”Det är vackrast när det lyser,” "All den kärlek jorden hyser”, ligger samlad I förväntans stund : över härden, I över hemmets grund” LT. Man hajar först till och tyc- ker. man har. sett det där förut. Inte riktigt, men bra nära. En an- så här: : . "Det är "vackrast när det "skymmer, 4 All den kärlek himlen rymmer "ligger samlad i ett dunkelt ljus över jorden or "över markens hus” - Temat och maneret sammanfaller nog alltför. likartade för det skall kunna vara en ren händelse. I and- på detta sätt; . 2» "Allt är ömhet, allt vi hoppats. händer. I Lyckans "dagar randas, en. v ." sänder. Allt är nära, allt är just inpå. Allt vi drömt om skall vi snart förstå” + Den versen visar ja tydliga spår av. lejonklon, men man' får nog sel et : I medge att Pär Lagerkvist har gjort det lite bättre, i alla fall. Så här skrev han. ' ”Allt är ömhet, allt är smekt ' av händer. ' Herren själv utplånar fjärran . "stränder! =: Allt är nära, allt är långt Ute.” Allt är givet människan gom lån” När man kommit så långt kan det inte hjälpas att man tittar på omslaget «för att kontrollera om man fattat samlingens titel rätt — det var väl inte ”Ordstölder?” Nej, men' bra nära. Men varför inte låta herrarna gå sista ronden och se hur de klarar sig? Så här skriver hr Theander, "Allt är du, men allt skall tas ifrån mig. Genom dig skall allting tas : : . ifrån mig. a glädjen, styrkan, verket ' jag” Ka ,begynt. tt Jag skall vandra — . + ensam," utan mynt.” )? För denna som varar 15—16 månader fordras: lägst 19 år högst 30 (dispens brukar beviljas — och naturligtvis sär- skilt om man redan är sjukvårds- utbildad).' Det finns h Slutri; är faktiskt en peko- ralistisk finess av ganska enaståen- de slag, vad man än kan säga om verket i övrigt. Pär Lagerkvist är inte fullt så h istisk, men han lor litet varstans i landet — fråga på arbetsförmedlingen, var närmas- te utbildningsanstalt - är belägen; brukar ha kurser för hemsamari- ter. Säkert kan ni finna . någon lämplig uppgift. Lycka . till och hjärtlig hälsning. M . , ”Gallie” Snälla ' direktörskan! Skänk en slant till en fattig, som nyes kom- mit från sjukhuset. = Stackars man! Hur Jänge har ni legat där? ' "I tre veckor! De va fel på de FL, täcktsfärd i Skottland”, . Bon- -F'onlers, ” elektriska uren, för ja är urmaka- Eller vänd er till Röda Korset som | - mage, Hade expediten . «« har onekligen andra kvali : Så skriver poeten Georg Thean- der i sin diktsamling ”Ordföljder”, |: nan svensk diktare skrev nämligen ra versen fortsätter hr Theander : 2 OBEATÉLES I HAMN är gigantisk «del av Ettiot Bay; på fyoforot set förbindes med, hamnen, Det 0 Pacific » > Washingti "ter höga och > Jas-gran kylstoger PN lad N kylslaget, pspolade pgater. nat förena så mycket av vad man brukar önska sig. Vi går ju alla med oförenliga önskningar, men i denna del: av”. världen. tycks de" kunna tillfredsställas, bara man har en bil som kan föra en från strän- derna. vid Puget Sound med skär- gård och motorbåtar, , upp till: de snöhöjda fjällen, vars. toppar över- stiger fyra :tusen' meter, sedan ner till" dalsänkor, med fruktodlingar och rhododendronbuskar, med fisk- Jrika' bäckar; med indianreservat... Allt man vill hä tycks finnas här, fast ibland 'kan” det kännas lite tungt med dimman och regnet, vil- ka härskar lite för "mycket t£ den- na ' trakt. Fördelen” är att' all fukt torkar. hastigt >upp.” Här' i Seattle skryter 'man med att man har värl- dens ” hälsosammaste : klimat,' och på hundra år har: kullarna täckts av skyskrapor och villor. Med för- städerna kan man räkna i in mer än - 1 — Isjälva "staden bor inte hutte Än. halv miljon människor, . - Det är:en livaktig stad med "ett intensivt kulturliv. Här finns åt- - Iskilliga utmärkta museer och rå- der en rik. utställningsverksamhet. I staderi finns en grupp av USA:s ledande målare, Ute vid universi- tetet — med sextoh tusen studen- ter — finns en rad forskara som gör Seattle uppskattat av utländskt universitetsfolk,' Sociologer, ”esteti- ker och läkare söker sig hit för att hämta nya forskningsrön. Man ång- rar'sig inte. Först tror man att man skall komma lite för långt norr ut, men de fantastiska omgivningarna får besökarens humör att hastigt ändras: ' Man": ser” ut: mot halvön' Olympia och Vancouver-ön.. Höga, fjäll ligger med konturer som spet- - |siga diagram direkt ut i havet, och åt andra hållvt reser sig det his- nande Mount Rainier och den snö- vita Cascade-kedjan. : Seattle är 'en rörlig stad med en kullig stadsbild — liksom de andra Stilla-Havs-städerna, San Francisco «HH Cali ien och' Portland i Ore- "Allt är mitt, och. allt skall. tagas från mig. Inom kort skall allting tagas "från mig... vo >> Träden, molnen, marken där jeg . går. Jag skall vandra ensam, utan spår.” . Det är inget tvivel om att hr The- ander har litterära ambitioner, som han emellertid 1 det här fallet har drivit alldeles för långt. Även folk utan något utpräglat poeslintresse torde mycket lätt kunna upptäcka att det var Lagerkvist som. kom först. Av vilken anledning har” man inte upptäckt det på förlaget? Det kan man verkligen: kalla. en bla- tt Sand. . 5 Ett fynd ;- 'Den något förvirrade damen. ha- de provat minst: tjugo: hattar I af [fören ,— och den stackars expedi-- ten höll på att dåna av utmattning. : Äntligen, äntligen tycktes dameri. vara nöjd. " -— Ja, där vill 'ni skicka hem den! +” - kade den u at — Så gärna, suc! ae ag måste gora damen” uppmärksum på att det var der hatt: damen hade, på når ni komb fe ov os sa . är den..; just "der N hatt jag har varit på jakt efter. 'N gon. Industrier har 'snabbt vuxit upp här. Särskilt är "det skeppsbyg- gen som dominerar, men sedan 1916 f har Boeings flygindustrier expan ned" Northwest Sälla I Havets. Nord äst; kallas, bakie len on och Oregon, I söder, Jag vet i ingen "akt, e som har i kun- . vi vidare halvmiljonstadens”. och I Inför prins Bertils" besök 1 Seattle på den. amerikanska” i västkusten, har docent Teddy Brunius skrivit denna" intres- . santa artikel:.om ' staten Wa- ”ghington; ”den ständigt” gröna + ataten” med det underbara kli- ”'matet; Docent Brunius har vis- tats här för studier, och hans beundran för Seattle och - ington är som synes äki "Många svenskar och svensk-' "ättlingar har slagit sig ned här i USA:s nordvästra hörn, 1 "kade av klimatet och den djär:: va naturen, Närmare halvmil- jonen ' invånare : räknar nu i staden" Seattlé,' som under e-' naste kriget upplevde ett dåld- samt industriellt uppsving. ”Det är en stad där en:svensk be- sökare . känner ..sig:hemma"; konstaterar. Teddy Brunius fö! tjust, Och man, törs säkert för- ' :moda ; att”. pring - Bertil en kommer att trivas! derat våldsamt och blivit det ledan= de företaget med 92.000 anställda. I kontakt "med - en ' intensiv experi= mentell teknisk, forskning har man kunnat göra nya konstruktioner som avlöst varandra. Under :det senaste kriget kunde' man tidtals produce- ra upp till nittio flygande fästnin= gar på en gång. Nu är det readriv- na plan som dominerar 'produktio- nen; Det var för övrigt: Boeings Seattle-byggda -reaplan som för'lite mer: än ett år, sedan flög jorden runt: utan ' mellanlandning på :'fyr- tiofem "timmar och nitton minuter. - En.annan domierande verksam- het i Seattle är skeppsfarten. Man kan dra nytta av sötvattnet i Lake Washington, ty båtar som” går i Stilla : Havet utsätts för parasiter söm förstör skrovet. När båten kom- mer ini sötvatten, släpper parasi- terna "greppet. Staden får en egen- domlig- karaktär av 'den 'djups ka- nalen' somm löper mellan håvsviken Puget Sound och Lake :'Washing- ton, tvärs genom staden. + I: " Skeppsfarten går främst på Fjär- ran. n-Östern, och det ä är framför allt. 2 färs centrum med skyskrapor: i långa ., : nader. Tfonden'de atota sjöarna Lake Union och Luke Washington; som 000 m höpa hisnande Mi ch. innesluter de väldiga staterna NE , mot norta Californien, växer den röda skogen .av' de hundra me- flera. tusen år gamla Sequoia-träden. Mot norr kommer de ändlösa skogarna av Doug- .'. ar. Kusten är trased av-vittrade klippor, och mellan dem -ät ändlösa sandstränder med driv«"' Utanför ligger Stilia Havet; ändlöst blått, och här. uppe i norr lite. vig: en / shiss-kontrollerad kanal [ 'Så gör: inte vi; sä Så ä är den stora dagen, Mors Dag av sin trogna omgivning, fadern; j UI f tolvåringen. gt barnen till den hulda modern och : nom med. > I. "Ab, vad maten beträffar. klarar ; lag nog den” ' NE medvetet. s i satt hemma . och sprängläste mors inde. Planer spa för hur man värdigast skulle firå densamma, En dag öm" året” bordé mor få sitta i: högsätet och, i figurlig bemärkelse, endast ha det lugnt och skönt. Då - skulle. hon uppvaktas och hyllas; dottern Elsa, sexton år och sonen: , 1 Redan på ett tidi stadium kom sade: YNu när det blir mors dag: Skall du få. det fridfullt och skönt, du skall inte behöva göra något p hela äagen. Först skall du få kaffe, på sängen och så skall vi sköta w middagen” Rörd tackade modern '' sina” telningar,: men . undrade dera hela." Fadern tyckte. om god mat, det. hade hustrun skämt bott ho= » kade den unga dame: Elsa, "jag har ju gått 1 skolkök! vv u ska få din älsklingsrätt, Och! : "Utte har lovat att bjälpa Hill, ban sfår skala potatis och sånt? i; - > "Ja och jag skall kirra eftorräte] ten”, tillade den unge mannen själva : Naples stora dagen 184 ikade ' barnen - faniiljellv'i en ut-! sträckning som aldrig tillförne, De >! 'kokböcker och" gång 'efter' annan kom de' fram och frågade « vad” :mor tyckte om den eller deri rätten! De lade 'ried hela sina själar i det "kommande arbetét, Skulle man dö=: a efter den nedlagda. .energien och förarbetet blev nog morsdags. trävaror. som: fraktas Inte så "längt 'ner-Gren gjort sina enorma inves teringar i British! Columbia. I stå många" svenskar,” Svenska. Posten. en” tidning" på svenska, och; The Scandinavian American, som trycks på” engelska, utges I Seattle; De” svenska invandrarna ha ärskilt ägnat sig' åt skogihanter och fisket... "Staden" har fina traditi från staden går. gränsen till Cana! tettiden,' närmade sig' de” två ung" da, och rakt norrut har Axel Wenz | domarna litet tveksamt modern oc ten Washington” är "det för resten + "bevekande böner och förväntensful. len före den stora dagen, vid tjugo=> kade: :”Det' är en' liten; obe ä. sak; vi ville att. du skulle hjälpa ss med. Ser du, 1 morgon bitti ” tänkte vi bjuda dig På kaffe, bröd 'har' vi, men nog borde det vara en tårta också. Skulle inte du vilj ibaka en sådan nu. Det lr ingen som gör det så bra som du”, Deras kel ila blickar gjorde att mor mitt i nat- + iten ställde sig och kade sin egen” or dades 1952 och uppkällades ef-' ter ” indianhövdingen : Sealth, .' Hit drogs järnvägen, och därmed möj- '; liggjordes viktiga transporter, Lä get för sjöfarten” blev: också : bättrat” när” Panamakanalen till en intensivare" förbindelie mellan; Atlanten och Stilla Havet: . Man har: en. känsla. av: sattö vara välkommen | denna trekt.' Det be- hövs flera människor; sägs det öfta! Man tycker att det.finns 'så många outnyttjäde” naturtillgångar, : och man välkomnar ' all företagsamhet; Trots "energin gör staten: Washing- ton: skäl: för ” namnet '-”The ; Ever- green State”, .-den ständigt gröna staten. Det. är” alltså en "stat - där en svensk besökare känne! SKRIVET TR Visst var världsbilden lägnare i ent ungdom, Kanske var livet” mer harmoniskt, man levde i en | > känslå att framtiden var säkrad. "Det gör 'man inte nu; Men det är. inte så mycket” ; världsbilden, utan ä som fö "I .grönsäker.' Ulf hade dragit sig, för. > fostetämining skapar 'den . ej.: Men iIPresenterna till mor. Far uppvak=:. jtade med. ett. presentkort, på iå sätt fick mor det hon bäst behöv- ide och helst ville ka, De yngre: presenter : var nog välmenta , men en aning opraktiska för en husmor. i Mor. själv. använde sig av sitt na=" j turliga utseende och därför "väck: te dotterns gåva inte den förtjus- I ning hon räknat med, Läppstift och nagellack: hade mor aldrig" änvänt = vn och, skulle: heller 'aldrig kommå att använda. Hon var söt riog änd Men barnen hade. givet -vad d ; ansåg: värdefullast i livet," ja Ul gåva var enfotboll" rstVvad i herrans; "hamn skall jag med den att göra”, ; frågade modern. "2;?Ja,; syrran gav sådant som hon” "kunde ha nytta av,” svarade Ulf, ”och då tyckte jag att det var bä studlerande .4 kokböckernas myste-"' 'men med massor av konserverade iden besvärliga polatisskalningén "varför sådana inte prydde festbor= det. Burkmat i all ära, men. någon; den goda viljari uppskattades av en "Töm moder. Men "tyvärr. räckte den I Igoda viljan inte dagen ut." i Efter middagen ropade ungdomar. 'na hej och försvann, de hade intel tid att stanna längre. Och där stodi obegränsade möjllebe | (George de Hevesy) « - med : all disken, ' På am .vilo=' och högtidedag. EV = Majken köpef åa ofta ny >, och jag. bhöyer, verkligen en hatt Dy, 7 har, fått my: hatt! . SS = God dåg. Majken: I dag det för en gångs skull nn som RER sva na — Låt bli att stå där ooh se sur ut, Filip. JAg . vilt: ju bara :prova den och ze hur den skulle ta Big. ut som damhatt! =. - Kao .U RÖRA TV gar 3 4 rr 'middagen en strålande succé. Kväl-: . rium,', blev "det ' endast. burkmat,” om de skulle gå 1 land med det - 5
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.