Tisdagen den 3 juni 1958 " LAHOLMS TIDNING Co > den med hakan i händerna och benen i vädret. Hon skulle tän- ; ka på den man hon älskade... Kameran surrade... .. om — Utmärkt — utropade regis« sören Don Siegel. — Och nu går vi och får oss en bit mat! ' - — Nej, nej — sa Viveca — vi måste ta om den där scenen. Den kan inte ha blivit bra — jag låg faktiskt och tänkte på mat... = — Det är ingen skillnad på att hungra efter ' mat, och -hungra efter kärlek — "svarade mr Sie- gel — ansiktet ser precis lika ' Viveca Lindfors låg på stran- | dant ut i båda fallen, - Och idiska ” Under denna rubrik besvaras. ju- ridiska frågor av, allmänt intresse ken.. Frågor som kräva” eg ingående eller' enskilt svar, betingar ett något högre arvode.' Alla brev adresseras : till Hallands. Nyheters mot en ersättning av 2 kr & frimär- |: mera], "egentlig motsvarighet 4 det eayptis- V alla” människor som te ”var 1 500: år begravningsplats är "som bekant vår Äl på den egyptiska konungen, På egyptis- - Ifrån engelsk "tidningspress har vårt 3 faraoner. endast var 18 år x > VEM. VET Lezikon för en var av dr IVAR EK > Konungarnas dal i Luxor i för. för de egyptiska faraonerna. Farao ka heter det "peraa”, men vi ha fått värt. uttal av titeln över hebreiskans "farao". t Det kan därför konstateras att ”fa- Tao” "är en ren svensk- på den egyptiska” konungen utan ka språket, Det är i dalen vid Luxor, som en av de mesta bekarta farsogravar- nå finns, nämligen det vi kallar Tu- tankamöns" grav;. Egéntligen borde vi skriva och uttala namnet som Tut Ån Chamon, "men genom: inflytande uttal och skrivsätt av namnet orik- tigt blivit Tutankamin, en god il- lustration till hur utländska ord kan ;I detta sammanhang kan det så Kert” intressera att veta att denne 1 vår -tid. mest namnkunnige av alla när han dog år 1352 före Kristus: Han: hade ”paro”, som i vår bibel försatts med |. . |förvandlas när de kommer i in i sven- ”Tska språket... : SAGT och : SKRIVET vi tittade in r fTestaurangen och fann att den var rökig och tråkig och bråkig och ful, och istället för att anpassa "oss efter er så trist miljö for vi hem till Stock= holm igen och försökte sova. , Nen sömnen stördes av minnen mjukare och mera vänligt bete= endemönster, och medan vi vred oss på våra bäddar, frågade vi oss " varför sällskapsglädjen — även ef= ter motbokens: upphävande — skall vars 'så "inhägnad inom ' polis kärdsgårdar och varför. männi skans liv in 4 varje detalj måste regleras av så kategoriska bestäm= melser, Och wi sade oss. med «Strindberg i Kronbruden: ”Hur ljuvt var det förr, hur lett. är det ;: nu?” on + Men nn har det ju elltid hett, så "länge människan tänkt tillbaka, Paradiset är alltid imperfektum, Mas Moe vin (Domino) t, En femöring räcker länge nuförs tiden — man kan gå med den & flera veckor innan man hittar: nås från-en förgången tid med' ett', ENT Juridiska avdelning,” Norrmalms 15 di ni N t man kan köpa fö MN är torg 4, Stockholm. 9 ve la Rd SSE ljus Död och gi förande, enljag känner är Theodora min bästa äga Äg mu ma mani kunnlg got man kan pe för den. i + > 4 id ri ch välvårdad en medl vän, Ni vi het i vår tid beror uteslu A a tande, på N N CE förhalat mål. RAG. Ar: Två grannar har genom knorr på svansen och 'en röd ro- | bästa Vän? upptäckten av hans gav för elt 40- Men vet att den « som spar. han No a ; lantmätare” uttagit" gräns "mellan /si- | Sett omkring halsen.”Den trippa-| .— Hm, tja, vad ”ska jag tal år sed; Vi kunde haft vår riksdag k Ne » Den Ivländske ernören i Riga, v vilken na tomter. Nu vill den ena plan- de runt omkring huset, över går-|hans far: När du ser saken på det | bi & Kvar, - - Men nu tvingas vi till valet. viset. Men hon är ju förstor till| Torka "är "som "bekant lika forlig| På oss beror om det går galet. ' . att få vara inne i rummen längre. fbr :: skördeutfallet : som ihållande (Kluck 1 Metallarbetaren) fet åt he Så finner Vi en annan plats br kallas för "torrår"” pål vec öv. v t henne ute 'i lagården, Tack- far! | Erund a att en ihållande 'brist på De Och Marius' sprang hänryckt ut i|regn. det året. förstörde, grödan i Srarsambet är. a Lb simon c lagården deh gjorde ett litet bås åt stora delar Sy Sverige. På vissa plat- "svensken har, den högsta lönen a sin gris; På det sättet :gick det till på hela den TR Då andra orter $i Europa”. Ja, och den minsta be« ro i att Theodora" slapp' för! att” följa | föll endast någon enstaka gång någ- hållningen av den, hur: det nu to "a med; slaktarns: vagn och "att "hon kan komma sig. Kanske beror det ;"- ” ra droppar nederbörd, som var helt otillräcklig för jordens behov, ': = iz på att vårt dyra fosterland. är. det den och bort till svinstian. Genom en bred springa i brädväggen kun- de den se de andra grisarna. ; ISO Vem är du sar en av gri- sarna. sor — Öff! Jag är din syste; + ”— Min syster? Nä, försök inte! Vi är tio syskon och har aldrig va- rit. flera. Och det kan också räcka. + Öff! Jag är i alla fall din sys- tera häck 1-gränsen. Kän-den. ene grannen plantera "den i gränsen el- ler hur långt därifrån och kan han tvinga den åndre ' grannen "att gel taga Nån Mångårlg prenumerant." " SVAR: ' Planteringen får: icke: in5 kräkta - på, andre :grannens område men kan "ske intill själva gränslin- jen:-1I kostnaden är den 'bndre gran- nen icke skyldig delta; Johann Reinhold .Patkull, : som n sin: tur hänvisade ärendet till gjort sig mest bekant i den aven« . . Janträtten i staden, . Patkull var ska historien för sitt, motstånd som nämnt en inflytelserik herre mot Sverige I August den Star-' och : «>> Åkes tjänst, gjorde sig 1 sitt hem» ; lanträtten "saken, Skräddaren ne land känd som en maktfullkom=' - Voss måste I sin förtvivlan vädja lg och hård herre, Under den aålrekt till Karl XI för att få sin - fd korta svenska förvaltningen av rätt. Trots detta förhalades hela Livland lät han tala om sig 1 ett saken, men, andra gången Voss s mål, som kom "pp 1 Janträtten är 1682, 3). Patkull hade grymt. och oför », [sonligt latit misshandla två av sina underlydande, skräddaren Michael Voss 'och tjänsteflickan lovning utan ätt först ha ine : tid undkomma, och sökte skydd : hos. en pastor Johannes Baum.. inte, Pastorn var rädd för, den Iinflytelserike adelsmannen och > [utlämnade henne, "CM ” Så småningom kom 'det ut att : paret blivit utsatt' för misshan: del-av Patkull och nu vaknade .' samvetet hos'pastorn, Han an- : Ebba Plahn. De hade ingått tro- hämtat Patkulls tillstånd. Båda ” blev på sin herres order fänga- : lade. Kvinnan lyckades emeller«.; 1 "grannskapet, men det hjälpte: . mälde Patkul! för. den svenske '< ”gick.till kungs blev målet över- lämnat till hovrätten 1' Dorpat, FRÅGA: Jag är "sjuk Jag "är: jord- som : fick order att skyndsamt .ta upp saken. Inte heller .här "gick det fort. Patkulis inflytande vår stort och först är 1693 föll domen — "elva år efter det'att Brendet anmäldes! Voss hade då inte stor glädje av saken. Pat- kull befann sig nämligen som flykting I Kurland under August gen Starkes hägn Han dömdes nu I sin frånvaro att böta 200 daler. och att ersätta Voss de "ägodelar han fråntagit honom samt ' betala den 'misshandlade der; Så löd domen, I praktiken gjorde den föga nytta. Några pengar fick aldrig 5 fästeparet av av Patkull. ren Soy ora rg ue nors böter, 7 | Kamrern ' i Kyalifirerat: raktfylleri: 1 'Aumésergeanten William Snokes är "skyllde!" på på: överans strängning, vilket mildrade straffet, ” betet under år 1957, .; brukare, men har utarrenderat går- den, har ingen förvärvsinkomst. Ef- ter sjukhusvistelse är jag sjukskri- ven en tid,. Är.jag 'som egen före- tagare berättigad till sjukpenning? : Jordbrukare , SVAR: Ni synes "sakna ”inkorist av förvärvsarbete: i" sjukförsäkringsla- gens mening — inkomst av: arren= de anses icke vara sådan, inkomst — varför Ni i princip icke skall va> ra sjukpenningförsäkrad och alltså icke berättigad Mil jukpenning vid sjukdomsfall.” . FRAGA: En person, som varit an- ställd hela 1957 mot månadslön, ;var under okt sjuk i fyra veckor, Under denna tid uppbar hon ej lön utan endast ersättning från sjukkassan. Hur lång. semester är hon (enligt hg berättigad tili i år? - slag é N "Ej avtal. | : SVÅR: För vart kalendermånad, varunder arbete utförts & minst 18 dagar, skall erhållas 1,5 "dags semes: ter.: Den anställda är sålunda berät- tigad till 17 dagars semester f .|set med' mej och bad om en di- " jgammal vagga att sova i — "och jag ter. Jag blev bara tagen från mor |: då vi var så små att vi inte kunde räkna, Därför la" du inte ärke till det,” a äl -— Öff! Varför har du en röd ro- sett omkring "halsen? Såna dum- heter! UT Jag kan gott tala om alltsam- mans, om du gitter höra på. 7 i— öft, ropade grisen, kom hit al- lesammans ska" ni får höra Det här är vår "syster. Och så stack de trynena” genom springan och häl- sade på systern. «= Jo, ser ni, då vi blivit födån, var vi elva stycken, Men mor ha- de "bara mat åt tio, och då jag var den undanknuffad ' när vi skulle dia mor, så jag höll nästan på att dö av svält. Men så kom Marius, pojken, och då han fick se mej, tog han upp mej och gick in i hu- flaska med ljummen mjölk, Och på det sättet höll han liv i: mej, så jag -blev lika frisk och :stark och tjock som "ni. andra, Jag fick” en fick lov att springa omkring innel, -; En riktig friarfärd Stensprängarbasen” Månsson' sitter och lyssnar till de yngre' pojkarnas historier om nervkittlande friarfär- den: sist födde, blev- jag hela: ti-| der. rena rama: ; barnsligheter, skroderar om, Ni skulle vatt mä när ja va ong å-kröp-in genom fönstret te", Filippa "på Galtåsen, "ho sparka, å slogs. som den värsta alltjämt" är ' gårdens lilla kelgris. "; Han tyckte 'det var fena. ynke- domen, Rrför han avbröt dem och —N5 hör i "pojkar, det där. var som" ni ,.. (rikt år att det gått till historien. un- På " |landet och gav' upphov” Är 1841 var däremot ett så regn- der .. benämningen -: tansvärd hungersnöd, .- de hårdaste : missväxtår som ARA on Ke ina Kan tala franska, ” Dessa båda är, 1841 och 1885, 5, är i dyraste I Europa. en len (Ceno, Expr.)' ' | Paris är en ovanligt kultives - sad stad, Till och "med hamnsjåar« + grandios symbol av sig själv, sin . kan åstadkomma hästens död. ., - En geting "kan vara tillr att döda en människa," tingen 'som ' särskilt farlig 'och allra '| minst brukar. vi sätta” den. i sam-' band med någon dödsrisk. I de flesta fall är människan mer rädd fört ex huggormen än för getingen; Men än- då förhåller det sig faktiskt så att; det varje år. inträffar fler, dödsfall genom . getingstick än genom Nugg- ormsbett.”En sak som tål att på, alltså. ERE "Ala f "Skillnaden + "Lille Olle (7 år), som gi om att de farligaste djuren i de sto- ra djunglerna inte är ide som vi van-' ligen anser vara; farligast, t ex. ol I Götingstick är ofta besvärliga och : till och med ibland dödliga, Sex ge tingar, som samtidigt sticker en | häst, . H | "Ändå anser vi i allmänhet inte ge- "är. överens i nation, sitt öde. Om de vilda tju= + rårna I Spanien, Portugal och och mer än tre fjärdedelar av det syäfranska få en kväljande känsla av” att! "Europa ruttnat ner och H vräkts undan, Att regeringar som - + ånté tvekar 'att' av politiska skäl . ; ; bomba byar, kyrkor, slumkvartery' >, .. skolor och barnhem skulle av mo= Hi försvinna," det kan 'provencaler och ." , spanjorer inte förstå meningen i, band med. tjurfäktning, så svaras sär kvalificerat djurplågeri, : : (Event Faube) I "Spanjoren ser å stridatjuren en". Provence skulle urarta och bli tad >. ma, då skulle hela spanska folket Mö + raliska , skäl låta, tjurfäktningen . Omni talar om djurplågeri i sam= . 'att' laxfiske; långrev och kräftkok n mar, lejon, tigrar, leoparder, kroko- diler 0:s Vv. Nej, de farligaste är de små "> insekterna," : ”malarliamyggan, | (Mavid" Strange) Det är livets gång ätt ur bön- så - a skolår, kom hem tån skolan och omtalade, att klassen — flickor och pojkar — haft badning., Pappa frå- inte. särdeles förtjust i lyktstolpar. På hen väg från en middag hade han litet svårt att styra sin jeep och, bra- Klockfynd löser "i "> git honom. kade mot en lyktstolpe. . "Trots krocken fortsatte han "att ”jhärdigt bearbeta” stolpen med jees pen.: Därefter. klättrade. han upp "i lyktstolpen. och. skällde ut: lampan som han anklagade för att ha sla 35-årig. mord igåta? | PARIS (Press) ” Ett gammalt fickur av silver: som hittats i jorden vid Houdan utan= för Paris, kan möjligen kasta ljus . lju inte komma hitut'. och prata med -— Ja, men jag h r Inte blivit ik- tig för det. För annars skulle jag er.” Marius döpte mej borta ' vid pumpen och kallade mej för Theo- dor. Men senare upptäckte, han att|.' gade litet försiktigt:” > — Nå, . Olle, "såg " du nån? skillnad på flickor och pojkar — Jadå, flickorna bade ”badmössor. sandloppan,' "skörpionen och andra liknande småkryp: +! "I Indien," där ' årligen melli 50. och 100.000 "människor dödas"av M stora djuren och, av. ormar, räknar man med att ungefär. fem gånger så många människor ärtligen, dernas'stam skjuter skott upp tll blomstring i samhällets höjder el. ler ned till städernas och indu= striernas ” rotlösa ” existens, fort= "plantande' sig i ett fåtal genera= ; tioner; som snart vissna bort, mea' " dan nya.skott ständigt växer fram” de små insekternas giftbett, jag var en "flicka, så nu heter jag Snokes” blev dömd. "rattfylleri. " Kryddkrämare "Svensson i Grön- i "| köping hade en svag fpreställning |. om att han för tionde gången skulle bli -nödsakad inställa sina betalnin- gar.” För. att reda' ut de litet till- krånglade affärerna, tillkallade han skollärare” Andersson; som”: förstod sig något på siffror.) = (Ave. — Nå; sade kryddkrämare Svenson, hur många .procent tror du jag kan bjudå mina kreditorer? ” yn — Ja, 0 procent. 7 > N TE procent! "Jag skalls äga ' dej att jag alltid, då :jag gjort, kon- kurs, brukat ge mina kreditorer 20 procent, och det' ska dom 'min själ ha nu också: om jag” också ska ta pengarna ur min egen ficka! . 2L över en 35 år gammal mordgåta och ge bevis för att också ett svårt justi- tiemord blivit begånget, - Det gäller den s k Quémeneurat- fären, som fick sitt namn' efter" den franske kommunalpolitikern Pierre Quémenuer, som försvann spårlöst år 1923, "Quémeneur "gjorde, på sin tid affärer i amerikansk ”överskottsma- teriel. från” första världskriget "och hans försvinnande; som kallades ”yår tids:största franska kriminal- gåta”, väckte det största uppseende. Trots att Quémeneurs lik aldrig blev funnet kom polisen till: det re- sultatet att han mördats. Misstan- karna >, föll "på hans kompanjon Gui Se Denne sin oskuld men ställdes ”inför'rätta och' dömdes " till livstids 'straffar- bete och deporterades till Guyana. Domen föll -utan att man fått nå- gon klarhet om motivet: till den |. eventuella förbrytelsen eller hur den utförts. . I fängelset vidhöll Seznec att han var oskyldig. Han försökte att rymma fem. gånrer men miss- lyckades, Först 1947 benådades "han, Han bodde sedan i Paris, där han omkom vid en. trafikolycka f år sedan." i : För några år sedan anmäld en" person hos polisen ? och " talade om att han år. 1923 sett hur. några män grävde ned Quémeneurs lik i närheten av Houdan. Polisen gjorde en del undersökningar men då vitt- net allmänt var ansedd 'som en nå got virrig person inställde man snart efterforskningarna, Men nu har man hittat silverklockan just på den plats vittnet "utpekade. .Den" är” försedd med en halvt utnött inskription av vilken man endast kunnat tyda bok- stäverna ”., meneur”. Fyndet" har med ens gjort vittnesmålet mera tro- värdigt. Skulle det visa sig att Qué- mendurs kropp: ligger begravd : » vid Houdan, lär det också bli klart 'att Seznec inte haft ; med. mordet. att skaffa. | Ve Kö örtroli gå ”stanider - Svar till, ”Matrona”. Naturligtvis är det både ovänligt och ohövligt att tala nedsättande och ironiskt om andras utseende och klädsel — i syn- nerhet i större sällskap; Men denna benägenhet brukar, hänga' ihop "med att ”den ironiska” känner sig osä- ker och försöker hävda sig på detta ones igen osympatiska sätt. Det bäs- ta är nog att ni inte längre kriti- serar och säger åt er lilla släkting att bättra sig, Försök 'istöllet lära henne genom ert eget exempel... När on i sällskap säger 'något elikt om en person, ,så inskjut ett vänligt: "Ja, men tänk sa rar (duktig, eko- nomisk etc) hon är, Och framför allt, var så vänlig och uppmuntran- de ni någonsin kan när ni. talar med den 'unga frun, Säg också åt hennes man att berömma hennes duk- tighet, am of säga. att hon" är söt, dad. Låtsas nu , |som rening utan. bjud hem, de .Junga på kaffe eller middag en dag, ordna så trevligt ni kan, var rar och vänlig — så blir säkert allt bra igen. Och skriv och tala om hur det går. Med fd bjärtlig hälsning. - nå . "på, bondgårdarna och uppehåller: — Er makes bamnteckning på checken - verkat ' misstänkt, .. sade bankkassören = till. damen: framför disken, Hans handstil är fast' och "bestämd, men den här namntecknin- 'gen verkar vara skriven av"en her vös och darrhänt person. ” Mob Ja, jag vet, snälla lilla kassören, 'men kan det inte bero på att jag blev tvungen att hålla en revolver i N ryggen på honom? FREE ät « - inte finns i mer än tre föger, gröna, blå och 7 gula”, men 'i ver finns' det numera över 600' olika söri ter och färger. Bara för" hundra 'år |- sedan fanns det betydligt färre sor! ter, men. odlarna har. genom » kors- ningar fått . fram omkring 500. nya |: sorter under sista, hundra, åren. Särskilt är de druvsodlarna i'Ka- lifornien, "som ' använt” Korsningsför > farandet för att "få fram” större : och sötare druvor. De ha också lyc-] ; kats. bra med den saken: Det finns numera kaliforniska druvir, som är lika stora som våra plommon. +. Vindruvor ;tror. vi väl. allmänhet”. . se "Nu. fattas bara” slutet på histo ' (Birger Planting) rien.: + er En dag bön slaktarens vagn inne på gården.” Marius visste varför den kommit, så han skyndade sig in till sin far. 57305 — Far, ska” ”alla” grisarna med vagnen? frågade han. gvcs vx? : i Ja, det var då meningen. '— Också Theodora? .. 207 — Jaha; det var meningen.” srt Marius kände en klump i halsen, så att han. nästan inte kunde: få iF öken O'sson. "hade haft semester i jämtlandsfjällén 'och kom tillbaka, till kontoret brunbränd som en väl- - gräddad semla. Hon hade mycket alt . förlälja om sina upplevelser för Karar . !raterna. Bl a sa hon: 77 1: — Och om ni visste vad og var lomsvärmad, - — Anej, "genmälde en "av vänin- . norna,” försök inte att inbilla mig, att det'finns” rygg i Jämtland” så - här års, + se - 4l De barnen "ngallie”. Det hände häromdagen I Sundsvall att 3 1/2-årige Basse -petade på sin ” pappas ring och frågade: — Vad har du den för? — För att jag är gift. ' röt — Vem är du gift med då? , ee — Med mammas Ivo c37 -— Då har: du en söt fru! var Bosses kommentar till detta faktum; Svar till ”A.O” Jag utgår från ätt ni är en kvinnlig konfirmand och då bör ni som det brukar ha vit klän- or "Ining i en enkel och värdig modell, Om-'ni senare tänker -ha den'som ”finklänntngna eventuellt färga den, A sy klänningen med kort ärm men ha! en liten bolero eller jacka till i kyrkan. Då jag inte riktigt förstår vad ni menar med "”konfirmations- minne” ' men utgår ifrån att det är ett slags kort, ni tänker" "sända" som tack för gåvor efter konfirmatio- nen, så gör dem utan fotografi. om ni själv. nödvändigt vill det. A and- ra sidan kanske många av era äldre släktingar skulle sätta värde på: utt få'ert porträtt. — har ni tänkt” på , |det? -Resonera med er” mamma, så : kommer ni säkert till det bästa re- sultatet. Med hjärtlig Ken Nie". : ; I ie”. = Ut med dej, Vimse! Ser du inte att matte håller på och 20, OT "Apropå pjatt... Lr vr 4 bussen satt "en "ung man med "längt, mjukt, böljande hår samt hel- "skägg, En liten 'flicka sitter mitt emot med 'sin mamma; pekar: och Er DN amma; "titta - våd har len gär tanten i ansiktet? bored K VS tog : : a I sh 2 brast SP Tele ning och marmeladkokning. Det är tyvärr bara sär det gäller ovanliga eller bortglömda recept som vi be- sverar receptförfrågningar. Men att I närmaste bokhandel skaffa sig hjärtligt välkommen med andra frå- en av de många bHiliga specialkok-]|gor. Med hälsning. a - böcker. som, handlar iust som: syli- ot Gallie". RN :''Tanklöst Från London rreddelas; ; : En H-årig kamrer, söm kyasts sin riga. sekreterare på kontoret, ef- ter det denna varit anställd därså "två veckan, har dömts ll 250 kro: ”Ovan marmeladkokerska” tillrå- ÄNNONSBRA I UTI 2 NH . Fn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.