r . - s 2 > , På ee et Sed sea AN oa” a > Laholms Tidning Smedjegatan, Laholm ee N Redaktör och annonschef:'” "Laholms Kvarn. . STIG JONSSON L - hålles stängd på onsdag på grund av begravning. Redaktionschef: torr NV I 2 OLOF Ass. "PETERSSON ; — zz An " Dagligt nyhets- och än- nonsorgan ' för - Laholma stad och södra Halland, 1. ss: Markaryd samt angrän- 2 . Sande delar av sydvästra ? : -. Småland och nordvästra sa d GARNFORSÄLJ JNINGEN Så a. a so Annonschef Stig Jons- Före text 35 öre pr mm. "co Textaida ” 37 öre pr mm. fört > Särsk. begärd ist oo Å textelda 39 öre pr mm, . ' ” Önskas hyra, platssökande + > 0 borttappat 30 öre mm, Förlovnings-, — lysnings-, vigsel- o. födelseannonser > 7 kr. För hänvisning till "> + Och. svars . emottagande "> deb, 1:—, Annonser plac. ej på första sidan, : . . Prenumerotlonspris för 1958: ' nns Helår 38:—, halvår "> kvartal 10: 50, mån, oo Postgiro 17 57.58, . - : ösnummer 25 öre. 4. evoneresssan 199 splacering PRISER: AVENY SISTA VECKAN TILL - :-UPPHORI Knopparps- "+ Vägförening ahäller årsmöte tisdagen den) 24 juni kl. 19. 00 hos Leander Jo- i > HANS NILSSON l BERIT BENGTSSON, ve Ey. visiter + i Vingslätt, Veinge] ; '. den 22/6 kl, 18, alliae d "Evald Wennström, Jonstorp, Våx- ' torp, har sökt tillstånd att med : en i Jonstorp av :Våxtorps' kommun » . stationerad "lastbil. om: 6.000 ' kgs . lastförmåga utöva beställningstrafiie . för godsbefordran, Trafikföretag och os andra, som beröras av ansökningen, äga att inom -8 dagar; räknat-från - den dag, denna kungörelse intagits i denna tidning, avlämna skriftliga "yttranden ' till: landsfiskalen i: Höks distrikt, hos Hen handlingarna hälles tillgängliga, Ä + LÄNSSTYRELSEN. KANE Olentig stäng Sedan inteckning den 27 Th > nr 1301, meddelats i Kärr 1" i va torps socken för ogulden öpeskils ling , sexhundra kronor : med .sex procent ränta enligt skuldebrev den | 24 maj 1938 av Knut Björnstedt och hans - hustru Svea Björnstedt till Våxtorps sparbank eller' order, har : Anna Ebba "Ingeborg ' Lindbom il. egenskap av ägare. till Kärr 1". hos : Hallands södra domsagas häradsrätt | - anhållit, att inteckningen måtte dö- das ”ehuru.: ;icke .kan gällande dagspris.. - vore " Prima och friska grisar köp e es och försäljes varje vecka efter "En ovanlig stöld har under "vin: tens lopp, förövats 1 Mellbystrand. kom dit, "fann han ”"att:ej "mindre än” 14”tallar på - hans. tomt såv- verkats."Stubbarnä "har: dolts med: $ sä TTR ER TOR NILSON" best PE : färetes, - mtd Om... någon innehar händlingen | : eller har kännedom om att den finns I "behåll, bör han därom vid även- tyrvsatt. inteckningen -eljest' dödas hos rätten göra anmäl, 3 februari 1959 då sökanden har a att fullfölja ärendet, -— : "På häradsrätteng v vägna > Olof Darell, Wing stämning > » Sedan 'inteckningar meddelats i Skottorp 1', 1", 17 och 1 i Skum- '" meslövs socken den 3 Oktober 2917, a | Sning "ägde vå lördagen. rum: vid Kro noberg-Hallands -: .Sjuksköterske: skola i Växiö, . Bland de nya syst- rarna märks Karin Nilsson, Skot- $$ .161—162, och den 2 samma . år, $$ 243-244; dels för 10.000 kronor med sex procent ränta enligt skuldebrev. den 24 februari 1886 av. P. G. Hallberg till inneha-. = varen;- med - tillägg den'1. oktober 19173 av "Adolf. Svensson, . dels ock > för 25.000 kronor med & procent ränta, enligt ' skuldebrev "den 9. ja- nuari 1902. av P. G: Hallberg till innehavaren med tillägg den 1 ok- tober. 1917 av, Adolf Svensson, har Gregor: Bendz ,hos. Hallands ' södra domsagas. häradsrätt anhållit, att inteckningarna måtte' dödas; ehuru - handlingarna icke kunna. företes. ” Om någon innehar händlingarna eller. har kännedom om att dessa . finnas i behåll, bör han därom vid äventyr att inteckningen eljest dö- das hos rätten göra anmälan senast "den 3 februari 1959 då, sökanden har, att fullfölja ärendet. . | Halmstad den 13 juni 1958. Märadsrätten. : Li fons 5 lastbil, ” Ford 47, .nybussad,' ny. motor, "> 720 k. skatten. betald, till ' "Fel. 10485-Markaryd, => > ,» K af a -metoden. ger små näs" i Sveriges blakterifö bunds, riks notering "den / 16,6 och. t. v. för smågrisar : klasg I med uj ill 20 kg: C) Kullmedelvikt. kr 3:70 Pr kg -kr.2:—pr kg. För- smågrisar st. "För" premi grisar tillägg” med kr 235 pr st . ; Marknaden”. visör säsongmöndiet goa tillgång. och "bra. köptust,.; 1ä- bilitet och - noteringen är. därmed oförändrad: tylona När en! Person: "från Ösby, som ä- |: ger.en sommärstuga vid, stranden : =] sförsökå > att återge; kg-+ För. vikter. . överstigande 220 i klass II avdrag med kr -10:-+ pr |. get. kännetecknas av en, ;viss. sta- ; [LAHOLMS "TIDNINGS'” Expedition och annonskon- 4 tOr esderrrer saccesa 299 JÄnnonschef onssong > - | Kamrer J. Janssons bost. ., 199 ; bruksdepartementets Av ' "Foreign Agriculture”, - åren, under atomålderns första Htionden?” Och' vad Sammandrag av. en artikel. av . FJ Greaney i amerikanska jord- tidskrift M Ur de senaste 25 åren har pro- duktiviteten pr arbetare" stigit ” kraftigt i alla de främsta jordbruks- . > länderna. De tekniska förändrin-. ”". garna sker nu mycket snabbare än - före andra världskriget. Kommer denna takt att. hållas eller ytterli- gare öka under de närmaste 20—30 till "större och 3 denna' förändring är i framtiden. Många av de förändringar som: nu äger rum inom jordbruket berör på: den ökade efterfrågan På livsmedel över hela vär!den och På att regeringar- nad många länder fört en .jord- bruksvänlig Politik, som” har "lett Tre produktion, "Men de, som" främst' bidragit” till medfört att jordbrukets problem blivit alltmer komplicerade.: Effek- tiviteten, som. vi hör så mycket skicklig ledning, krav som inte exi- sterade för! en generation sedan. Den fortgående mekaniseringen, den ökade användningen av. specialma- skiner och + den högre produk= tionsnivån har alla samverkat till år- den If, thbildni "produkter. 'och för snabba; låntbrukstekniska sutveck- lingen att betyda för jordoruka- |, - ren och hans familj, för produktio- nen och :handeln med jordbruks är JA os unga lantbrukare? "Te Man kan bara 'Spekulera” SE över "svaren på dessa frågor, men de är hv sådan vikt att det kan vara värt av.k av grödor; = män och tekniker som sysslat med jordbrukets problem. Den 'allmän- na produktionsstegringen har: bli. vit möjlig a vare teknologiska + nya och effektivare ) kömikalier för ”bekämg-, ning 'av. insektsängrepp på grödan och: sjukdomar hos husdjuren, ar- tificiell; insemination, : : utbredd . an= g, förbätt- rade: sorter av säd, gräs och andra f ' Det bör: emellertid | "betonas att alla dessa” tekniska framsteg” har att öka inv bet Ajord- bruket, osa s Denna utveckling mot allt större effektivitet" kommer sanriolikt "att fortsätta i allt snabbare takt, Un- der de närmaste årtiondena kan vi vänta en .närmast otrolig: utveck= de krafterna blir främst biologins | landvinningar och den nya fysiken — kärnfysik och elektronik. . 2 I Atömkratt, tv och elektronik a + Här några exempel på vad fram. tifsn kan väntas innebära för jord- ; bruke t: diskuterade” olika ' egendomliga "episoder" "2 från > > jaktmarkerna |” "öh, då talade" en” av gänget, vi : kan bär, kalla, honom, Erik," om.]” a sljande grävlingshistöria, som ' han ;Varil -med--om i ynglinga-']: årens I:>det följande skall. jag den .-med " håns. ogn ord. IN professor Notini inte ännu hun- :nit:utforska grävlingens' liv och levhädsvanor . och därmed kun-:' nat? önstatera hans" relativa ofarlighet i markerna, Förr var n "allmän uppfattning att smlster Grimbart” var "ett skadedjur, som till "varje "pris ' skulle 'hållag . efter.” "Inte nog "del ”öfog: bland 'skogens' övriga :vildnad, utan "det "ansågs även : att” Han” Var: aggreslv mot. den il: "fridsanime ”skogsvandraren och t; påstods ju att, han,'då han ' dare, kunde fara fram och hug- ».arbetaren''i benen. En del äld-| re:jäg re” "rekomenderade också "metoden" med torkade "äggskal s'enér träkol i stövlarna: När så gen, bet till släppte han .omedelpart taget när han hör- ” de ;krasandet, i tro att det var ; benet, som ' krossades, : .utspelades" fram; på väraldan, om" jag Inte minns fel var det en::tjugofemte ” mars. Vi . var i: sjuttioårsåldern Bryt. .nygägna sbär av, grävling. » Grytet shade våren förut blivit ”rävjägare och var endast ; slarvigt: -igenfyllt. Vid ”ELEKTROLUX "DAMMSUGARE" ' Avbetalning och byte. Röparaz tioner: och tillbehör. . WIKING JOHANSSON, ' Kristianstadsvä- (gen 26. Tel 692 Laholm, - .. son so J Carl Lörssons Eftr oc Larsson & Berkman - Laholm, - Tel, 38, 1291 0. nad |s jer allt” som hör tl en ”välsorterad -timmeraffär.- Le= vereras tilk- gbyggnadsplatsen efter b eställning: : ” av 'spåren; tyck- te” vi 088 kunna fastställa att ”åén, strå. med ”bläsen, låg. inne HADE INGA ”grävverktyg med «083, men- vi. trodde - oss .dock;” om att, -med hjälp, av mössa och" ett par tidningsblad, . kunna" röka ut honom. Det vi- | sade "sig" dock omöjligt att få | röken att alå ini grytet, var- för; denna metod i praktiken visade. sig outförbar:' Jag ' kom "am att tänka på att jag, hade . Hört .någon' gammal, rävjägarel . berätta att man. med. hjälp av en lång och böjlig unggran stycken goda vänner "och N dén röde. i med :att han ställde till med en |' var På. dåligt humör, utan vi-|. > ga den intet ont. anande. skoga- | - -vars . toppkvistar. var avskurna än. stammen, skule tillgidk. sä, c att :man"' förde" in ”spöet” i'grytet tills" man träffa" "de på: täven om. man sedan "Bnodde” runt: spö ””mickels långhåriga, päls > bli fastsnoda”. i kvistarna och: 'så var det:bara till" att hala ut Det som "var användbart på räv, gick väl. även "att försöka ”på Erävling "resonerade vi. Där. |; för var det” bara till att skaffa Sett: lämpligt spö, så"skulle det |: . nög inte - dröja: länge förrän |: - det. blev. napp..-Då det var jag: som hade Kommit. på idén medl: spöet, '. var: "det: givet att -jag Ji även. skulle "stå för (fiskafänget. "Nu befanns” det ”att' grytgången "Var. djupare: än” öd | och det. av mig skurna spöet : räckte inte så djupt in som def skulle, Då «grytöppningen . var ganska vid var detta dock ing- "en orsak att avbryta fiskafän- get, det var. bara att lägga s på magen och med spöet. före -hasa sig så-långt in jag kunde " komma.. när. jag hade -trängt så långt ner” i,;underjorden: Jag " kunde, var, bara fötterna och en' del av-smalbenen "ovan jor- den.. Trots detta kände jag med spöet inget slut på gängen och --Jag skulle: just börja hasa" mig upp igen,'då jag kände att nå. got djur var och trämpade. på spöet. .Så som jag låg "hade jag båda armarna sträckta framför mig än i gången, som här var . ganska smal.” Att för egen ma- "skin ta mig baklänges. ut igen |- var . omöjligt.> Jag. skulle . just ropa ät mina kamrater att. de : skulle fatta tag i. benen" och dra ut mig, då djuret i grytet ” gjorde 'en häftig rusning emot "mig och jag kände hur det fu- . sade emellan mina framsträck- ta - händer. -.-Rent - instinktivt - grabbade jag fatt i djuret för att "skydda ansiktet . och jag hade turen. att få tag just ba- kom öronen. på det.: Som jaz nu låg kunde djuret inte kom- ma åt att bita så Vinge jag bara: orkade - hålla - taget. Det hade. huvudet fastklämt: mellan mina 'händer: och : desså i sn I tur var pressade, mot. :grytr I gångens.; sidor. Nu Vvar:k sAn- kunna "ära ”ut- en : räv. Detta | "jag taget a så skulle” åjuret med största : ' sannolikhet hugga "ögonblickligen och .om: jag ro- Både Al' mind kamrater att drå | fram mig, så skulle” Jag inte I rörkalt ratt? behälla "taget: "där |" gången, "vidgade ” sig och jag | "inte". hade? Jordväggarna som | -stöd [för händérna. ..:'.vI as fan " GRAVLINGEN "— vid détta "laget ' hade" "Jag fastställt dju- ntitet'' —-/morrade : öch fräst och arbetade för alt hari var" värd för att "komma lös, ”och' kallsvetten ” började bryta "det enda”jag hade att göra, var att försöka få ett sådant grepp i på; besten 'att , mina", kamrater ! kunde” hala "fram mig och ho- i nom, utan att han alldeles för- " därvade: mig. Med små försik- tiga rörelser lyckades jag först . lirka den ena handen sedan den "na" innanför hang” mungtipor, med” de" övriga fingrarna . höll "dag vett. krampaktigt tag; om . grävlingens. öron. På detta sätt "trodde! jag att jag skulle orka + hålla honom om Jag "kvickt blev M utdragen i det fria... ; Mina kamrater. hade. under - tiden börjat undra över vad jag hade” för mig och nu gav jag. dem instruktioner, att:-den ene skulle stå färdig med en stör och? I så: fort : grävlingen” blev "synlig slå” denne över nacken, "medan. den; andre hastigt skul- Je: dra ut mig ur gången, Alf gick också "någorlunda efter beräkning. : Grävlingen - dock” ge ' mig, ett , ordentligt "den: - av... mina Kamrater som "hanterade stören,' gav mig ett slag: över knogarna som jag "sent "skall glömma. .: Senare” fick jag också reda på varför grävlingen så bered- villigt sprang i famnen på mig. -Den - ene av kamraterna hade " häde .han , träffat grävlingen med "ganska" stor "kraft. Han hade också ropat detta till mig "men jag hade inte 'uppfattat - det. Vid undersökning befanns det attigrävlingen var en galt född: förra året, detta var nog "också fur -för . mig, hade det varit .:.en gammal skarpbiten' och stridsvan' farbror hade jag ” säkert inte klarat. mig så lind- "vigt; -ifrån äventyret.” vinn ons Det var tre-stolta ynglingar som : den eftermiddagen koma ihem” med 'grävlingen på en ning goda råd dyra, släppte stång- mellan sig. själv , hade fram på. mig. Jag förstod att |. - tjuvnyp i ena underarmen och FI" stött ner en stör i ett hål i det |' förut uppgrävda grytet, därvid |: Den ökade användningen a av atom ed kommer att ge billigare el- kraft för jordbruksdriften.. «Fram emot 1980 "använder vi sannolikt -selektiva våglärider inom det elek- tromagnetiska' fältet för konserve- ring av 'kött, grönsaker och andra livsmedel, för kontroll av' husdju- "rens sexbaldrift" och få > damål i vå Vissa årbeten: inom. fördbruket ' kommer att kunna skötas med elek- om just nu, ställer större krav. på | ling inom” jordbruket, De :drivan- | kämpa ogräs med kemikaXer och insekter genom att förgifta växter- nas sav? Eller att vi skulle få fram nya arter: av spannmål och andra grödor genom att bestråla sädear kornen med röntgen? För att nu hålla oss närmare den aktuel!a verklighelen, vad betyder dessa framtidsperspektiv för dagena jordbrukare? Vad betyder :de för regeringarna och handeln? Och vils ka förberedelser kan vi vidta för att stå rustade inför de tekniska famsteg som nu oemotståndlgt och snabbare än vad vil kunnat ana håller på att omdana vårt Jords bruk?" De farmåre som är ur ir stånd att öka sin areal eller annars göra de omställningar som kräva. för att nå en'dröglig levnadsstandard står In= -| för svåra problem, Och dessa prosa | blem" kommer att öka snarare än "minska efterhand som effoktivile= tent inom jordbruket slegras, oc rå "Planer för framtiden SA -En av' våra uppgifter är ami ulbildning för. framtiden, Vi måate : se till att 'våra unga farmare fbe sådan” teknisk: utbildning "att de. klokt kan utnyttja de moderna maskiner och den komplicerade ut« rustning som kommer att tas I bruk, . Vi: måste utbilda dem till sklokyU-, va driftsledare och förbereda dena" på de mänskliga och samhälleliga problem som aktualiseras 1 kopt, . tronisk fjä ing. Prototy- "per av radiostyrda "traktorer: har redan" 'provats.'. Omkring ' &r ' 1980 ekall en jordbrukare kanske kunna - Ett annat område som 2 kommer att kräva uppmärksamhet är hur. produkterna saluförs och sälja. Vi " sitta inne i sin kammare och med hjälp av television följa. och diri- gera radiostyrda traktorer som plö- jer eller "harvar på "olika ställen på " ägorna." Då kommer de flesta redskap att. vara : självdrivna' och huvudparten av”det som nu är'ar- "bete för två man kommer. att, skör tas av en," : : + Elektronteknikön a ar att fevo- lutionera. också 'mjölkningen.. Re- '. dan nu förefaller det teoretiskt? möj- ligt att 'med hjälp av elektronkon- samtidigt som den ko som färdig- mjölkats automatiskt släpps ut, (2) "tvätta: juvret och. torka det med .utfordra”kon 'med bestämd foder- giva, (5) automatiskt registrera av- kastningen, (6) öppna: dörren till mjölkbåset så snart som mjölknin- "troll (1) leda kon till mjölkbåset I varmluft, (3) notera vilken ko det ' är genom. hennes brännmärke, (4); 'gen är färdig. Allt som den framti- I: de kan "vänta rubbningar i balansen, mellan tillgång och efterfrågan i samband med förändringar 1 jord-, « bruksprodukternas typ, kvalite och kvantitet, Det kan uppstå brist eller överskott på vissa produkter, : allt eftersom lantbrukarna Svergår från en gröda till en annan. : Stor tonvikt kommer också a löggas på relationerna med andra länder.' Vi "måste. främja ett ökat utbyté: av. tekniskt och vetenskap- lig kunskap. I fråga om jordbruks=' Produktionen och produkternas för«. säljning. Vi måste efter bästa föra måga bistå de länder som behöver : livsmedel och annan hjälp. . Och : vi får inte underlåta att till: g mensam nytta upprätthålla det äm- ,. sesidiga ' handelsutbytet med ata vänskapligt si sinnade länder," bed Den darske pe Midhiggaren Robert Tacoh då behövd. 'göra vore att anbringa apenk i har i en intervju levererat ;Parna och ta av dem och hålla ut- :rustningen i gott skick"— och att "lyfta en månadslön" som: ”tillko - mer en kvalificerad teknik Redan oanade framsteg 7 Det kan naturligtvis hända att dessa” förutsägelser aldrig slår”in. « Kostnaderna blir kanske oöverkom- : liga; åtrinstone" för" den - mindre jordbrulkaren."Men även om de in- te skulle förverkligas så'kan vi va« ra säkra på 'att andra saker, som nu förefaller. minst lika fantastiska, ”k ”att vara: vard; 25 till 30 år: Vem skulle 'ha' vågat förutspå” 1930 att vi i 1955 skulle be- följande — Jag kan nog ganska bra för klara vad jag menar med abstrakt konst, men det ter kanske ett hek + liv innan man kan förstå det, ' ...: : Under, den: franska krisen har censuren kommit flitigt i bruk. Den' -' var på tal redan när den 1 förra månaden störtade Felix Gaillard var - regeringschef, men han avvisad den med följande motivering: . .— Censuren är som: vår. bli term. När dep inte fungerar, hat vi ingen nytta av den, men när deg blir aktiv, är den rent livsfarlig. ” H UNNA RNA Lös stödkurs' Vv Hasslövsbo oc - förta. frö föreg. atda, ns rikstvåan. för" att fortsättta till hemtrakten. I 'samma ögonblick han gav sig ut på den livligt tra- ; | fikerade rikstvåan kom en per- sonbil," hemmahörande i Ängel- holm. Cyklisten . hamnade" på motorhuven och därifrån mot vindritan som krossades, Han hos H! (3 RMODS "fog också; fått en. läxa som: gör H jining ytåf Tyggraden barg 2 "ser ingänged til ett gryt”. a 4 At attl jag förtfarandé-kämger en = i | vägbanan och ådrog sig en. Polisen - söker Ao äg3des Kofa även utan” förtorknihg ” u I GO I i: .G J nn Jil dd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.