Måndagen den 16 juni 1958 " LAROLMS TIDNING a SA 2 4 är något av en idyll, icke blott för de som dagligdags vistas där på somrarna utan kanske ännu mer för dem som bara någon dag under vår korta nordiska sommar har tillfälle att besöka en fäbod och där - hämta vederkvickelse från ti- dens jäkt och brådska i dan lugna rytm som är fibodens egen. — Men, vad vet vi om livet vid ”buan”, som dalfolket ' kallar fäboden? Inte så. värst mycket, Därför är det med in- tresse vi mottagit den skildring från Vålbergets fäbod i Dala Floda, som fäbodkullan och SLKF-aren "fru Sonja Resha- ' gen, Holsåker, tecknat ned. Ni "Artikelserlen kommer att in- "föras under sommaren 1 takt med livet 1: fäboden med av-. snitten Väntan och Bufärdsda- gen för att sedan fortsätta med Vard di AA Midsommar, Då vandring bu- milla, Regnvädersdagar,' Hack- slogsslåtter, Dagarna blir kor- tare, Vistelsen är slut och Foilog! ” oo N "Fäbbdlivet = Fäbodsommar:. : | hänhä. He vintrarna gick barnen i Ha- gen och väntade på . de skulle få fara upp till fäboden, Visst kunde det hända att de fick följa med Far och Mor dit en och ennan gång under''vintern, men det' var ju inte att jämföra med " när sommaren. kom på allvar: och ' man fick fara dit ”på riktigt” och ha korna och Brunte med och ligga kvar: om nätterna, För se, sommar : och : fäbodliv,. det” var . egentligen "samma begrepp för de, tre sysko- nen, som inte kunde" minnas en sommar 'som de 'inte tillbringat med ">" far och mor:1 fäboden i Vålberget, Annie hade upplevat alla sina elva somrar där, och Sigrid hade firat - ella sina födelsedagar där vid mid- - Bommäårtiden, och sista gången hade kon: fyllt sju: år. Och. Lasse Liten " var bara fyra månader första gån- | gen han fick vara med om en flytt- ning till ”buo” som det kallas. här, " och håde alltså redan varit fyra som- rar' på fäbodvallen, och tyckte nu » inte längre riktigt om att bli kallad . Lasse Liten; Lasse Lago - sade honom bä . Så snart man kommit över julen , Och skolan börjat igen, började bar- nen" att räkna efter hur' lång 'tid det kunde' vara kvar tills man fick "flytta opp till. buo, Först var det månader och 'det lät ju så länge, men så småningom gick det, att räk- na I veckor, och då kändes det. ju att man kommit lite närmare. Fram- h ågrärvintern kunde "det nog hända rf” skulle . åka opp: med- ett då flar oss halmlass, 'elter i något” annat ären+ de, och .då var det så roligt. om det händelsevis 'var en dag som man » var, skolfri, då kunde man "hitta på att få följa med. Då skulle 'man ha massor av kläder på sig så; att . man knappt kunde röra 'sig, och sål - krypa ner i halmen bredvid varann, "Det är så lustigt. att. vägen ge- skogen är så olik sig när. det : vinter och snö, man vet knap- : past. hur långt, man har. komrnit förrän man är oppe' vid de sista « branta backarna, dem känner man igen, NU sticker de första hustaken upp ur. snön och man är framme. . Så svänger :man in mellan de; låga välkända husen, som se ännu mind- re ut nu på vintern då snön ligger högt, upp mot husväggarna. ee Stelbenta efter .det "långa stilla- sittande letar : man -fram . nyckeln > från ;sitt gömställe och låser för- väntänsfullt upp dörren till stugan ”. Och "stiger :in..-Men' det är nästan . med en: Känsla ' av häpnad 'man konstaterar hur-kall. och ogästvän- - lig den. kära gamla 'stugan kan va- Ta. 'Ända:' tills far har ställt "in . Brunte i stallet, lagt på honom en fäll och givit honom hö, och kom- mer in. med ett fång björkved-som ". Snart sprider ett varmt och hem- trevligt sken från den öppna spi- sen. Sen dukar han fram choklad ” åt sina kullor och kaffe åt sig själv, och : när. sen alla är mätta och varma och brasan sprakar och vär- mer opp hela köket, då tycker Sig= rid"att det kunde nog gå att ligga kvar över natten. Men det-är omöj- ligt, Om”ett par timmar måste man tänka" å att vända om hemåt igen för att hinna hem innan den kor- ta Vvinterdagen är slut."' > ; Sen blir det vackra soliga sönda- gar på våren "då barnen bombar- derar far med frågor: Tror Du nte snön är borta. och vägen så Opptorkad nu'så vi kan: åka till . Välberget i dag? a Och fram i maj har vägen ge- TOR skogen blivit någorlunda far- bar för cykel och vi trampar iväg ; den välbekanta vägen. Och det är Höra nymodigt att gå opp i ätt te och plocka: blåsippor eller : a bakom ladan om vitsippor- na vågat sig fram än. . Sen tar vi de bänken 9 ten och göke kaffé. n medan vi DES att styra stegen hemåt igen före kvällen. Och så rul- lar dagarna iväg och man kommer allt närmare examen och somma- ren för varje dag. Och till sist blir det bestämt: på torsdag ska vi buff- ra. . Buffra? undrar de barn som aldrig varit med om en bufärds- dag, buffra, vad är det för någon=- ting? Hur gör man då? Jo, att buff- ra är et" flytta opp till buo, göra bufärden. Det: är alltså en dag be- stämd; och Lasse frågar flera gånger om dagen hur'långt det är . till torsdag,' En morgon när han vak- nar frågar han' mor: ska vi buff- ra'f-dag? Nej men 1: "morron, sva- rar mor: I morron! säjer Lasse; det! än ju: morron nu, -då kan . vi. väl åka nu då, Nej, vi ska sova hemma en natt -till, säjer --mor, "sen, när vi: vaknar ska vi åka. Men vi har ju sovit. en: natt. nu, så: då. kan vi. väl åka nu när vi är' vakna, invänder han, Men den som :vän- tar. på något. gott. väntar aldrig för. länge; man får lära sig ha tålamod. Och till. sist kommer så ;den. ef- terlängtade dagen, .. '- - | Bufördsdagen ” Äntligen kommer ; så den länge väntade dagen. Det ligger spänning i luften, hela" huset. är: fyllt -av brådska och spring "och" en : glad förväntan, var och en har. bestyr med att lägga sista. hand vid pack- ningen ”av sina tillhörigheter. Lasse blir först! Han har plockat ner alla sina bilar och : traktorer: samt :fot- bollen i: en gammal shoppingväska som . han - fått ; låna. av mor; och går ut och ställer den mitt på bu- färdstrillan som far Hragit fram på gården. 2 ; ' Sigrid har mera bestyr: Älsklings- dockan . Betty måste ' få följa med och alla hennes kläder' och säng- kläder: Och bollarnä, hopprepet, fågelboken och alla Klumpe Dum- pe. Och så solklänningen ifall, det blir varmt och examensklänningen att hä på midsommaren, Och så är Sigrid också reklar. , i Annie : gör sin sak lite. mera grundligt, Hon packar ner alla klä. der hon kan tänkas behöva för oli- ka” väderleksförhållanden; Får hon I" så lägga. ner :”Nils Holgersson”, ”Floran i färg” 'och några böcker till 'samt ritblock . och färger, ' så behöver "åå inte hon vara rädd att det ska bli långsamt även om det skulle bli några regnvädersdagar. » Värst är det. med mor, Man ska då nästan vänta sig fördärvad in- nan hon har alla väskor och lådor och kartonger färdiga så att far får plocka på dem på trillan och surra fast alltsammans ordentligt, Sen 'ska vi äta en hastig: middag och så. är vi då äntligen klara för start. ' » Först går Brunte med bufåräslag- set, Far går bredvid och kör och Lasse Lagom sitter: på lasset och (Ab droga 203 Hl Budom och sommaren Bädenes Väntan | ” .|så fint och trivsamt som man -vill N Prinsa har 1 en rem om halsen, ty nu får korna gå lösa opp, de hittar vägen väl. Ibland stannar de för att smaka på det frodiga gräset vid gräskanten, men, då -de finner[d att vi Bli före" springer de. ifatt oss, för att strax falla för frestelsen att”bita sig fast i gräskanten igén. De sista backarna är så branta och steniga att Lasse går i sällskap med oss andra. Så är vi då framme till slut. Kossorna släppas in 'i det/g låga fejset där de'genast hitta på sina gamla bås, och kalven får göra sig hemmastadd i kalvkätten . där många många kalvgenerationer före honom haft sitt sommarhem; Sen blir 'det ett 'stökande innan allting kommer där det ska'vara, Sigrid börjar med 'lekstugan i stolphärb- ret, tar ut mattorna och skakar dem och sopar golvet, möblerar och stäl. ler upp 'prydnadssaker samt lägger rent papper i skåpet 'och på golvet. Så” ska” Betty' skötas om: och: ha mat: och läggas i sin nya säng, Och den,; lilla dockmamman: har tusen bestyr som räcker till kvällen. = i +' " Inne'i stugan är' det också en hel del att stöka med innan det blir ha' det, De gamla halmmadrasser- na'ska ut och tömmas och sen fyl- las med färsk, ren halm, och sän- garna bäddas, De ser så sköna och inbjudande. ui:så det 'är:. aldrig svårt att få barnen ätt gå; 'och h lägga sig den första kvällen i buo.: 2". .= -Annie hjälper far och mor "med arbetet och Lasse plockar. blommor tills det ståt blommor. 1 alla föns- ter. När 'sen korna mjölkats :och separering och disk stökats "undan, och hela familjen gått till vila i den liljekonvaljedoftande stugan medan den ljusa. sommarnatten ' står ;på |” vakt där utanför, då kännér vi, alla att vi upplevat € en av, årets bästa dagar, : Vägen bär: uppåt Knagetig och lå a Där står I stugan, grå och gam-= : smal och liten, .; : Fb > ån. : Kexikon för en vär "> [ser om att ingen sockenbo fick in- av de IVAREK = I Vi tycker ofta att det modern: ' . samhället har ea massa onöd liga krångelparagrafer, men ändå kan gångoa tider uppvisa ännu krång- ligare bestämmelser än vad vi i många fall ha nu: Hemortsbestäm- melserna är nu hos oss t ex be- tydligt enklare än vad de varhär! 2 i landet bara för 150 år sedan, Då höll man mycket bestämt På att s k löst folk från andra kommuner icke fick vistas i en främmande socken. Det fanns bestämda bötes- summor, olika stora på olika hål, men 1 allmänhet hållande sig om- kring tio riksdaler banco, som ådömdes . den sockenbo, som mer Än en natt — utom i nödfall — hyste en utsocknes, > - a Dessutom fanns det bestämmel- låta sig 1 handel av jord eller hemmansdelar utan tillstånd av soc- kennämnden. För brott mot dessa bestämmelser stadgades böter: på 100 riksdaler baneg — en mysket stor summa På den tiden, ! Mon bruker sn an kiedlerna har fyra magar, men det finns dock undantag från den regeln. .- : Våra nötkreatur tillhör idisslarnas släkte och har också mycket riktigt, som bekant, fyra mägar, eller rätta- re sagt sin mage indelad 1 fyra av» å : nät- AD Anna-Stina Norborg | Bli vän med livet Artikel m: Städa inte Injäl kärleken! + Flitiga och ambitiösa människor har med all rätt vår stora beund- ran. Det är 'en fröjd att se, hur e etet ständiga att göra och inte kan man få tag på de rätta Tåvarorna, Men det blir ingen jul utan den korven. På kvällen fladdrar ATA Om som rör sig med vard it Allting tycka" gå så lekande lätt. Aldrig kommer de för sent och inte behö- ver'de leta efter sina grejor. När sådana rmän och kvinnor är glada åt sin stil i att arbeta och sprider trevnad åt sig själva och sin om- givning, är de jordens härligaste rhänniskor. Ordentliga. Pålitliga. Praktfulla 1' allt vad de hinner åstadkomma. Såna tar man av sig hatten för. ++ > 1 Men risken ' att gå till överdrift är stor. Och tyvärr möter man myc- ket ofta dessa nitiska och dugliga srogevs lärkvingar över msickning att Gertrud måste lägga om sin stil Och att barnen ropar efter ammas sällskap lyssnar hon inte på. Hen= nes tankar är I "praktiska" banor, Den utomstå de lak bon inte gått till sängs nästan sam- till en om aftontid låter ci, längd. Just som den faller på mat- tan, hade han tänkt lägga av den i askkoppen. Förbaskat också. Nu bur Gertrud - purken på det där tysta sättet. Och visst är jag en drulle, som inte kan lära mig, — Höur du — säger han för ett gottgöra, — ska vi ta en promenad eller gå på bio? Nej, det är för sent att hinna till sjuföreställ kan växa till kat tidigt med barnen. Medan strump- skaften ökar I oanat tempo, sitter bak och om | livsföring som Gertruda är fördig att brista I gråt, Här står en ges nomgedigen och aktningsvärd min= niska mitt i sin livsgärning, som 1 form av . Fli- ten och ambitionen har urartat till furm och mani för att inte säga självplågerl, som de för i nen" Förresten är man för trött för att gå ut, Och dessutom ska skjortorna stänkas. Och man- hon älskar. Hennez syfte är att vara till nytta för de sina. Hon gör sitt allra bästa och mer till..Och ändå känner hon att något är på tok. Det blav inte riktigt som hon drömt om I hemmet. För att döva den där känslan av att det ligger ett fel någonstans, tar hon I med dub= bel energi. Och vem ska vara den varliga och rätta personen att tala om för Nine vad som är felet? Man bruför lyssna till aln läkare Men Gertrud är inte sjuk. Det kan I världen vill gå miste om. Dat tycks rest vara kvinnor, som drab-, bas av denna beklagliga vana. Om det nu beror på arv från stenåldern, som rcan fu gärna skyller kvinnors alla bister på, det må vara osagt. Eur som helst, så sliter de ut sig av gåtfull anledning och måste helt magen, ' blad och 15 till sist. glida in I över- I våmmen förvaras det intagna fod- ret : till dess idisslingen börjar.” I nät- och " bladmagarna undergår fodret en förberedande' beredning, för att slutligen smältas i löpma- gen, vilken därför kan betraktas som den egntliga magen.i > act 4 : Ett av undantagen från regeln om de fyra magarna är kamelen. Den är idisslare, men har bara tre magar. Den saknar nämligen blad- Magen, svv ac or» sb Kamelen är dessutom även på andra ; sätt : konstruerad en. smula olika ' andra idisslare; Den. saknar t.ex gallblåsa. I sin övre käke har kamelen två framtänder, men ingen framtand i den undre. Våra idiss- lande ' nötkreatur har anordningen 1 munnen tvärtom. De sakpar fram- tänder i den övre, käken, men har åtta stycken i den undra. ” Mona Det tog tio år, här man räknat ut, för egyptierna att endast bygga de vägar på vilka den, sten forslades fram som användes . till. byggande av pyramiderna; ' N . Sömnsjuka är en sjukdom som in- te endast angriper 'människan.' År 1837" ' inträffade I" Amerika ' inte mindre än över 80.000. fall av sömn- sjuka, "eller polio som vi. numera allmänt kallar sjukdomen, 777: =. ' Hästarnas antal minskar emeller- tid i USA 1 lika rask' takt: som här i Sverige och "dessutom her vaccinering 'mot polio även börjat tillämpas” inom . veterinärmedicinen i' USA, Dessa båda faktorer har gjort att hästpolion minskat så myc- ket "under de senaste tjugo åren att den sista statistiksiffran man har öm saken visar att det år '1956 i hela USA. inträffade endast något över 3.000 redovisade fall av häst- I, Olivoljan": erhålles- genom kallz IA och ljus. lönnar och björkar ha vandrat Sö ditoppae" " Fåglarna. sjunga och m >. na blomma, . barnökratt och lek mellan I bodens hus. ; Runt o om står skogen nar och tallar, . i sänkan därnere ängar. och vallar. > > Långt ner i bygden skymtar . - vatten..." - "Det susar i skogen; snart kom- : - mer natten ... ::' till | infölkame rv kvä len. Fager: håller . kattkorgen. Sen h mor :med kossorna bundaa vid en stång med handtag på. Korna vet så väl. vad det är fråga om 'och har så bråttom, det är bara Majros, som -är- ny i gården, som 'är lite motsträvig i början, hon vet väl inte riktigt vad det ska bli av det hela. Därnäst i.kön kommer Annie med kalven”som hon varit ute och trä- nat I flera dagar för att han skulle lära sig gå fint i band. Det gör han också bitvis, men så k det en - (Ur Vålbergets gästbok) : USA får del äv alla: brittiska: ha A- -hemligheter Åddock ett Hot olika arter... + : att alla restriktioner skulle "hävas. WASHINGTON.: (TT — Reuter) >. USA kommer nu att få ta del av Englands värdefullaste atom- motorcykel med full fart och kör de som : gäller atombränsletekniken vid pressning av oliver. Vid denna pro=- cedur ! utvinner. man” ungefär 50 proc ”olja ur: frukten: Det är 'en-' dast denna" kallpressade "olja. som har benämningen äkta "olivolja = eller borde ha det, Många ningar förekommer. >" 25 proc olja utvinnes. Denna är gi- vetvis av betydligt sämre kvalitet än -.den 7 kallpressade och kallas bomolja.” ; YR fe > Flodhästens huvid väger omkeing 200 kg. En fullväxt floghäst väger omkring, 3.000 kg. Flodhästen har två betar som blir omkring en halv meter långa. : Tillsammans ha: de en vikt av ungefär 4 kg." : Mi är I Sverige c en enda 'art av lönnträdet. I Amerika finns det ; missnöje, - i Till förtvivlan matas kamraterna på arbetsplatsen med ett aldrig si- tande gnäll. Det är inget nöje att lyssna till sånt och man skulle vilja skrika åt denna ödverflitiga varelse, ätt hon gjorde klokare i att bli en slarva.” Att hon skulle vara" tusen gånger mer omtyckt av alla, om Hon bara arbetade normalt och i stället kunde vara glad. Nu är det ju som om hon" bara "vore ilsken över sin . färdighet: och inom sig förbannade sina snabba och skick- liga arbetsresultat, Man tappar lus- ten att berömma hennes, fast hon visst är värd all aktning. SR I Och inte en bit bättre ter sig förhållandena i ett hem, där hustrun låter allting gå i överdriftens tec- ken, Där är det kanske ändå kus- -| ligare; därför att arbetsdagen är längre. Det ligger något av ängslan över en familj, där, husmor ' elltid är I farten. Ett slage dåligt samvete har slagit rot I mannen och barnen, även .om: de fullgjort sina be- stämda". skyldigheter. Naturligtvis har det aldrig någonsin varit avsi ten hos husmodern att skapa'en sån känsla, hös de. sina! Tvärtom arbetar. hon Ju själv till den grad |" just för att hon: är så mån om "att alla "ska ha'det bra” och det ska -| vara sån ordning; Mannen 'ser med oro att det saknas gränser för göro- mål, men hon lyssnar inte på hans böner om att hon ska vila sig och koppla av" med” någonting annat. Hennes liv är ett enda planerande och organiserande söndag, som 'var- dag. Visserligen: tvättar hon inte: på söndagen, det gör 'man på månda- gen. Men på söndagen måste det ju vara. särskilt hopplockat,' om "det skulle komma någon. Och det ska | dukas. extra" trevligt, vara'spediell' mat; som: alla. uppskattar. . Barnen ska. ha: sina fina kläder, och inte rucka på- mattiderna, fäst: man "inte . har något ' särskilt. att. passa en'sån här dag.' Har man vanor, så har man. Och viss ordning och rutin underlättar. På måndagen var det tvätten, ja. Och tisdagen och onsdagen går åt till'sitt.” För den, som inte kan se ett plagg utan knap- pår eller en 'ostoppad strumpa blir " | det ingen dag över till att slå dank. [ning -varvid” "ytterligare: omkring Fönster kan: man, alltid tvätta, var- enda dag" går det bra att städa lå- dor. .Och på fredagen vänder. man opp och "ner på hela huset. 'Lör- dagarna känner man alltid igen på doften "av: mammas ' härliga : bröd, som” hon gräddar efter Junch, Att h -2oc institut påvisat, att det inte lönar sig nämnvärt i ekonomiskt ' hänse- ende att baka hemma, har hon. lå- Åtit sig gå alldeles förbi, Det: är ju så mycket godare. med 'bherbakat, Vårens "och höstens storrengöringar är ett eldorado att gno'sig fördär- | vad 5 för. att inte tala ont julfös - Flrkt Me : ÉF) serna. : Kor "från Som resultat av nu för- kb handlingar. om samarbete” på bre- dare basis mellan de båda länderna väntas USA inom kort häva nu gäl-, lande restriktioner . för ett utbyte! av atomvapenhemligheter. Dessför- innan måste dock' kongressen god- förbi, och då gör han” en avsticka- re ut på en äng, "och Annie har inget annat att välja på än att följa. med i kalvdansen. Och som karavanens avslutning kommer Sig- rid på cykel, ' - Efter en timmes Fromenad har vi lämnat byn och de stora Lok- ängarna bakom .oss och går över järnvägen där rälsbussarna går till Falun och Stockholm. Sen vi kommit över banan allesammans och stängt den stora grinden stannar vi ett - |tag. Vi löser kossorna och tar ur [halmtussan som sitter i skällan som känna först om en ändring av Calder Hall, säger man på auk= torttativt håll i Washington, Ena del av dessa hemligheter har, framhåller man, tidigare un- danhållits.. USA på . grund av' ett missförstånd vid uttoikningen av räckvidden av, det at bets- ett möte i Basel för aft utarbeta en stadga för ”Europarörelseri mot. den nuvarande atomkraftiagen. nm rot N Omkring 5 500 europeiska intellek- tueila ämnar den 5 och 6 juli hålla |avtal som för ett år sedan ingicks "mellan England och USA, Detta missförstånd 'undanröjdes då Sir Edwin Plowden, ordförande i Eng- lands — atomkraftmyndighet, vid överläggningar nyligen med USA:s atomkraftkommission gick med på” . lå atomr mittén mot Ston döden? i Miachen' gits av den brittiske filosofen Bert- rand Russell som utfärdat en ap- pell vilken undertecknats av månrpgs framstående författare, vetensksps män och huran”ärt inriktade per ”, upplyser - ”Kom- Initiativet till baselmötet har ta- bakom tldnt Men nu läser ban' inte, Ja, Det var ju dumt frågat, jeg vet juan det Inte finns någon tid för Gertrud att användas på oöverlagda saker. En promenad kan väl göra det- samma om den blir. av eller inte. Men det där, att Gertrud inte följ- de med till Bergströms häromkväl- len, var dumt Och det retar mig särskilt att vi fick ställa in resan till den där utställningen. Jag hade ju ordnat det så bra med Blisabet, som skulle se efter' barnen. Och så följer hon inte med, För att hon inte orkar. Men jag minna nog, jag, att hon stod I som 3 galning de där tre d dröja många år innan hennes atle gande missnöje orsakat nervlidan=' de av en stdan omfattning, att dot kräva läkarvård. Det hör till säll« att kritik uppfi som vänlighet, Att bara röra vid, att hon kanske städar för mycket eller är för noga, år som att skära henne I hjärtat. Hon älskar ju altt hem. Hon gör allt för det — Jag kan Inte leva, om jag inte får ha enyggt omkring mig! — Nej, men det är inte" så 'någon menar, att hon ska vara kvar, precis som förut, Det är bara det att Gentrud måste bli en ny kvinna, som tänker på, att Hela huset luktade i malmedel. An- nars luktar det mest bonvax, Det är klart att det är roligt att vi har så snyggt och fint och visst är Gertrud världens präktigaste hust- ru. Man märker minsann skillnaden på vårt och Anderssons parkettgolv, som vil fick inlagt samtidigt, Och det finns ingen' som kan stryka skjortor som Gertrud. Men jag kan ta gift på, att det är just för att hon står och stryker; och filar så evigt länge, gom hon gnäller över rfyggen, Söger hon nu något om att hon är trött, när hon slutat blaska därute med” ain' atänkning, så går jag utv - "Mannen gick ut Och stackars lilla fru. Gertrud känner sig förfördelad och har in- gen "som förstår: henne. Hon älskar —laltt hem, som hon sätter en ära I att: hålla . dammfritt, och!skinande blankt. t är det roligaste av allt att sätta ig ned och njuta, när man gjort riktigt fint: Att sitta: en-stund och 'se 'hur det glänser, 'Hur blom- morna trivs. ' Hur. vackert det; är med solen. .genom., de srena,. gard]! söm ser det. Det är aldrig: någon: söm: tackar mig, för att” jag "sliter, som. jag gör," Titta bara på An- derssons, där det, inte alls är sån ordning, som ,hos oss. Man skulle nerna. Men det är visst. bara. jag: 5 av nasjälene värld är fullt ut lika vik. tig och kräver sin åtgärd, likaväl golvet, Och en Gertrud, som glöm= mer bort att hennes man vill ha henne med och se henne glad ;och I ro,' kan vara tacksam så länge han bara går på blo, när han för= svinner, hemifrån. 1 misstömning, En man gifter sig inte — bortsett från att han vill ha barn — enbart för att ha blanka golv, Det kan man ha även som ungkarl. Och är hor än världens snällaste man, så vill han inte ständigt gå omkring med . känslan av att det, är hans' fel, ” .Jatt hustrun är, utslöpad. Det var ta det. Fliten och prydligheten ska ' närhet I bars . som man tar itu med fläckarna på ' ju, han, som; tog henne in i äke . tenskapet och hushållsjobbet . .. : Nu ska Gertrud låta sig övers tygas, om, att tvätt kan inte bli mer | än renvoch vilken människa tittar i hörnen efter damm på julaftonen? ” Ingen kommer att förtänka Gertrud, om Pelle har en rufsig lugg -"det. har de flesta. pojkar. —. Alla vet att Gertrud 'är prima, Och det är myc=' d käf roligare: 'att läsa sagor för bar« nen, -om : kvällarna än" att. sticka stra impor. Snart är/ de stora ungar- s Och då and i vhta dags med åockorna, :s, 3 alar.. Br, ena rackare ätt” äta, men låt dem inte äta på mannens: hjärta! Det är en stor, stor skillhad'på att ha ”igengrott" kunna tro att de är nygifta, såsom han alltid framhåller sin fru. och tycker att hon är så duktig. Jag |fror, inte att: hon 'tvättat kökstaket sen förra, året, och bevare mig så- na” "krukväxter Kon, har! Och bara nen. sen. Hål "på. byxbaken'. och it. på ungstac- Gertruds 'gna, barn; är de mest välkammade "man kan” se. De tor- kar sig alltid om fötterna, spiller aldrig på kläderna, har' hel papper på. skolböckerna även. när termi- nen lider. mot sitt slut, pengar i Bpar- bössan och rena naglar. Och mam- ma. kokar knäck och gör sockerka- kor och, lägger ner gin själ 1 kött- bullarna: 'Hon vet.precis hur man ska ta'litu med en förkylning, så den. går fort över och ingen i hela klassen har så klämmiga tröjor, som de mamma stickat. Det är synd bara att hon aldrig bar tid ått kom- ma: och" titta. på Pelles: koja, som han: byggt så "fint och "där: Birgitta grafi, Och jämt är hon trött, mamma Man | törs inte be, henne . komma s Det gamla. uttrycket a att ingen är profet” i sitt eget fädernesland pas- sar in på så mycket. Fru Gertruds och” att 'ha snyggt. Och vad den dugligheter, är konsten att lata sig som varit vår förebild i livsvisdom och kultur; sa man så här: ”Naturen är alltings urgrund.” Näsa srt "Damm t hjärtat. är mycket värre då”och 'då."I det gamla Grekland, överflitiga 'ska lägga till sina övriga än på möblerna. Gertrud måste ve=. - ta, att det inte betydér nagg t kan= ten på' ära och prestige om 'man -" jul", Gertrud ' blir en ännu bättre -' kvinna, om hon hädanefter ägnar skam att vara. envis som synden och ' Jåta. livets högtidsstunder gå förbi 4" missriktad ambition; Även Gertrudar föddes till Guds barn för att leka 1 hans' härliga värld, , till och med satt opp mammas foto- Prenumerera '..- s Miss" Joy Urwick, 22-årig lotter Blunda och tänk. några k "+ Då '"Wildenvey; var ung och grön gästade han en vinter Lil- lehammer, En kväll fick han av låna en till 'en rik läkare.i London har just kommit hem från ett besök i Ame- rika: och” har: slagit sina väninnor med "häpnad. medelst ett litet hals- frågade: vad var han? - Svaret kom torrt: soner, (IF DPAJ sec ee häst och en släde och körde tll Aulestad. Han kom knappast in i stugan, förrän Erling Björnson, sin. vana trogen, begynte att skryta om sin store fader. - Till slut gjorde han en paus, vände sig till den unge Wildenvey och . — Och er far, herr Wildevey, > — I förhållande till er; herr Ismycket, som hor fått av den icke | kände filmbhjälten Vidtor- Mature, ned -sina 43 år nästan: dubbelt. så sammal som Joy. Smycket har for- nen av-ett hjärta, besatt .med brila "enter och rubiner och försett med följande inskription: ”Jag älskar dig -aer än i-går men mindre än i mergan!”.. at ve sate — Om vi 'ska gifta oss? Ja, vi sar: faktiskt talat en hel del om et, medger miss Joy rodnande och bärnen,' 5. i tor - + 4: Portgire öd ön "Den gåtfulle de Gaulle .: Parispressen bar inte haft sått” | J att komma på det klara med vad? > den nye regeringschefen de Gaulle vid sitt besök i Algeriet egentligen lovade dels muhammedanerna, dels och dels de olika väl” Tidni Libera= - tion tolkar den gåtfulle de Gaullé - med en teckning, där ban framstäl- . les som en böneutropare som från en. av Algers minareter ropar ut: över stad och land: : själv fordrar 'att vi inte bara ska ' ' kunna arbeta utan också" vara le=' diga på riktigt sätt. Denna ledighet . struntar i mormors bryllingskorv fill = barnen »sin, ”överdriftstid” och ;lå=.. . ter 'ejt och - annat stå för att följa sin man. Och det är Ingen skam . ' att vila sig Ibland. Men det är en; HC Kofa HT : i i -Björnso: väntar nu på att träffa mr Mature h — Allah är stor! de Gaulle är FÖ J m är jag praktiskt taget juli då han kommer till London I gör! Frantribe är stort! Armén är. derlög, cc ne = ge resa till en filminspelning [stort Alla är swsal = 0000 2. Folk TA inRoN SERA fd ine J
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.