N "till avgörande förrän 1959. ; NV 1 | UND | GARIND | ND 7 ARNES | (rens | ston | sanon | antar | ISEN a KE EA "LAHOLMS TIDNING. 1 i "oh UI ock Es , a 4 + Fredagen den 4 juli 1958 ' 1 JULIVÄRMEN hade den " nya riksdagen att genomkämpa > "en remiss, som präglades av .samma frågor som nyårsremis- sen; Att vi sedan dess haft ett nå pensionsval, "som ' skulle föra” »pensionsfrågan ' till: den ena "eller andra lösningen märktes minsann . inte.. Pensionsfrågan "dominerade nu. som då debat- 'ten, och det kommer den sä- 'kert att. göra även nästa nyår,” "eftersom pensionen inte tas upp "ÖDE: SOM TYCKTE JUNI- . "VALET", var : onödigt måste "stärkas i "denna åsikt genom . SN "remissdebatten, som visade att "allting egentligen är precis som >förut, Den arbetsro riksdagen 'och regeringen så väl behöver : "för att lösa de aktuella och framtida : problem : vi" här "att brottas med syns mera avläg-' "sen än någonsin, De olika par- erna har grävt ned sig allt > DEN 4 uu 1958 LT = Kallt krig i het remiss >: gången centerpartiet vägrade |! ” lämna sin. frivilliglinje till för- mån för ' kollektivavtalslinjen, AV DEBATTERNA -FRAM- GICK, att folkpartiet och. so- elaldemokraterna var överens [ "öm att centerns och högerns | pensionsförslag . var negativa, och Ohlin ' underströk än en gång, att en blockbildning med >dessa partier nu var otänkbar, men : när det gällde att räkna röster för och emot obligatoriet, |. ” då ville han 'fortfarande vara "med på: den borgerliga sidan, som har över 50 96 av väljarna. " Erlander ansåg sig som. va- lets store segrare, men så stor att, han lägger fram 'det'pen- sionsförslag han gick till extra- val för, det är han ändå inte. "Nu är det inte så bråttom »längre nan velat "EN INTRESSANT ANALYS av” valutgången ' gav 'stats- ministern. Han ansåg valet som . djupare i sina ställningar, och >» 'sedan' folkpartiet före ' valet av : till ialdemokraternas bästa efter kriget. (Hjalmarson - däremot grävde sin p ':, vänster om ”stridslinjen är en ">, Tvågrörelser. . gar består nästan helt Ls fon Indianer i hela Nordarnerika. Ån borgerlig "samling kring 'pen- : "sionen lika otänkbar, som den ' en var av: dr IVAR EK förbjudes) . Onder: mmaren är luften stån- igt bemängd. med mer eller mindre längder . frömjöl från olika växter, sprids med "alla .vindar' för ati markvatt gro i och så-små- gom, bli nya växter. Det är emel- lertid endast en mycket liten del av' It detta frömjöl som blir nya väx- fer, ty. groningsmöjligheterna är ju begränsade, Men för -att något av ömjölet-skall bli till nytt - växtliv, Med sitt frö och därför kan man då och" då finna” hela drivor' av frö- mjöl på sådana platser där gronings- « möjligheterna är lika med noll, t ex "på : stad: ;-eller d. - landsvägar eller .; Våra tallar och granar ger varje år - dfrån sig miljarder och åter miljarder frön, men "man har räknat ut att av på sjöarnas vatten- - FI New; York har man beräknat att + varje” försommardygn inte :- mindré 180 gram frömjöl. sprids "på varje Ja mängder att man kan väga upp 50 gram per' tunnland under varje örsommardygn. I Paris har man räk- it ut att varje kubilmmeter av Juf- under försommaren ständigt in-' ehåller mellan 5.000 - och :: 10.000 r; Det nuvarande Stockholms äldsta yggnad är kyrkan i Bromma, som yggdes omkring år 1160, ungefär 00 år innan Stockholm blev stad. Tegel började inte tillverkas i Sve- fs förrän under” 1100-talet och den första kända byggnad som helt bygg- av tegel är Mariakyrkan i Sig- 4 Som bekant for tplantas ljud genom » Människans - öra”. kan ppfatta ljud som har ett sväng- Pingstal mellan 20. och -20,000 våg- Förelser per. sekund, Fladdermusen däremot har så fina öron .att den [kan uppfatta ljud som har ända upp, Hill 100.009 svängningar. per sekund, . Detta är ljud som det mänskliga örat änte kan höra, : ; i 1 Sydamerikas berg finns det grot- stor där det lever en mycket' unik fågel, Den kallas för Oljefågeln där- Hör att den är 'så fettrik, Fågelns un- , | av fett "och ” användes " förr" av indianerna för tällning: av: olja: både till. be- lysning och "matlagning. Fågeln :är en typisk nattfågel, den skyr dags- Mus och lämnar sin grotta endast när : vi är mörkt utanfö; ovat rea + Det är många som tror att de ämerlkanska indianerna ' håller.” på ” att dö ut. Så är emellertid inte fal-' et, tvärtom ökar: de i antal varje år. Omkring år. 1900; räknade man smed att det fanns omkring, 300.000; indianer sammanlagt i USA, I bör=: jan av 1950-talet hade detta antal ökat till omkring 400.000. 'På 1500-ta- . Fet, när Amerika . upptäcktes,. anser . man att det fanns omkring en mil- ”, Bukhinnei a vissa fiskar få, åtminstone en del åkvaries eller på annat sätt odlade. f Det lär vara en del bakterier, åstadkommer > sjukdomen. Om . ven 1 vilt. tillstånd levande fiskar få bukhinnet tion är än. hu inte riktigt konstaterat, men fors- så tror man i allmänhet att det är kjälva ögonen som är snett ' place= "| » fade 1 ansiktet; Så lär det emeller- Hd inte vara, inte ens när det gäller : fReserna, Även hos dem sitter näm. D Ögonen precis lika rakt som hos .. hndra människor. Det är sålunda inte bgongloberna:. utan ögonlocken sorm sneda, och som därigenom ger he-' ömt aken äv att sitta snett I an." Ma : partiet. ” terna" misslyckats "med i>s de att det var socialister- nas sämsta). Hr. Erlander på- pekade att förskjutningarna i väljarkåren var större än van- ligt. — Vi har förlorat en massa .röster på landsbygden till cen- terpartiet, sade han, och vi har vunnit en massa i tätorter — särskilt storstäder — från folk- Denna bild av valutgången vidimeras "av; den ' företagna Sifouhdersökningen, som visar; att centerpartiet — vad sedan folkpartiet påstår — ingalunda, uppfattas som något högerparti utan som ett mittparti, till vil- ket allt; flera. av, åtminstone landsbygdens: socialdemokrater känner sig- dragna; sedan” de förlorat. tron på det gamla par- | tiet.. > Sydsvenska "Dagbladet (h) påstod i en ledare häromdagen att centerpartiet var ett parti, som: borde hålla -sig. på lands- bygden, . och "inte 'ge sig. in i städerna, '; där , man endast "hjälpte socialdemokraterna ' till mandat: genom: att ta röster från högern. - 2 VT ”Ått centerpartiet. haft stor i framgång "på. landsbygden har Sydsvenskan alldeles rätt i. Det "Hade: hög ;.ger ju.hr Erlanders ord -belägg |. | Jubileumssommar för: simborgarna - | NS SN | | j Det är "sommar och sinborgardags igen — för 25:e gången. Jubileums I a affischen ser ut så här, "Så är det'snart dags för simbor- garprov igen '—' för tjugofemte gången! J ubileumssommarens prov- period börjar den 6 jull och pågår till och med den 2Q juli, = 7 « " Sommaren har -dröjt. länge. men åtminstone - söder= och västerut, i landet har temperaturen i vattnet börjat bli sådan att man kan träna för de 200 meterna simning, ! : Över 1 miljon märken har under de' gångna åren sedan 1934 erövrats och: över '2,5 miljon prov har av- lagts, De siffrorna vittnar vältaligt; om att simborgarmärket har blivit något. som, folk vill ha. Simborgar=t ” provet ä; ett välkommet tillfälle att, lor sn sir (a t. Mån. sin >, Skilda naturfolk företer ytterst stora olikheter I fråga om livsupp= fattning och levnadssätt och därför , även beträffande ungdomens föst- ' ran. Man finner häpnadsväckande. motsättningar, enligt våra begrepp "bestialisk grymhet" sida vid sida ' med en mildhet mot barnen, som vida överträffar vad vi kallar ”dalt”, . . ädelhet 1" sinnet och "stränghet £'v « geder vid sidan av vad vi skulle .; kalla / fullkomlig " moralisk 'anarkl. , "I denna artikel kan' blott 'några '. strödda glimtar” ges ur det syn=: . nerligen rika 'materlal :som finns samlat om 'dettå ämne, +." "> Föröldrarhas kärlek: till stna barn. > '. . £É tycks vara universell: och hos' de flesta vilda folk lika 'stark som '. hos kulturfolken, Men endast en del hyllar satsen att ”den man äls=- s na företrädes denna 'synpunkt mest bland dem som står på en något högre kulturnivå, medan. den tota- Ja frånvaron av aga i allmänhet kännetecknar: de mest: primitiva denna milda tuktan är. dock helt andra än den, som det moderna's k "daltets förespråkare åberopar, även om rädslan - för . vad man skulle kunna kalla " ningar" ibland, så som vi ska se, kan spåras, ' , Lä . Där barnen aldrig får stryk - "En forskare skriver .om foiart på Paumotu-öarna i Stilla havet: "Jag har sett en inföding vända sig från mig i förlägenhet och ov!ja. emedan k Je, att en I skulle bli bättré av ett kok stryk”. ga kommer; igen år från. år och för "dem som har simmat sina 200 me- ter alla tidigare 24 år, finns i som- Mm ett speciellt . 25-årsmärke ' att .Y De 1:400-arrangörerna som, ord- nade provtagningen i fjol får auto- matiskt "brev och kort för beställ- ning-av material och märken från -Simfrämjandet” och nya ar är ' välkomna, Skriv bara till Sim- främjandet, Sveavägen "29," Stock- N . Me tg liga: varelser. sin entré i jämmerda- len. Mellan mitten" av 1955 och 1956 -ökades 'j <sbefolkning:/ med 2 med 24 milj men Lä mnerika" snabbast red 2,5 proc. Vi nordeuro- "haft: ”d haft: en ordentlig et är ju in e; otänkbart; att : centerpartiet + kan ' lyckas "med vad de andra” borgerliga pi derna. I varje fall bör väl .höz >. gern kunna tåla, att centerparr -tiet ; försöker; -'om : mån '- nu -inte" föredrar - socialdemokr: ter framför 'centerpartister” förstås, sön sy ORSAKEN. Fagerström "klagar: - d Sedan' en tid är jag så” färligt nervös. ' Om någon ringer i telefonen, så "rycker. jäg till: av skräck. Jag har 'ångest för att öppna ett brev och vågar knappt '| slå upp en tidning, Kommer ;ett oväntat: besök, . håller -jag på att svimma. Det 'är förfärligt. . " Då : nickar' vännen förstående. , = Det där känner jag till, min fru har. också tagit körkor : | Största? "I fed pojkar, TÅ för flickor, +; >" . "De som: föds 'i Indien hår kor- taste: livstiden framför sig "eller 32 år både för pojkar och flickor, . Folk dörs fortast i 'Afrika och Sxdasien;" lever längst i Nördame-: rira' och Europa. Men även" i vår st äsdelSdör många fö tidigt, by; genom, trafikolyckor.: I hela' världen ligger Luxembourg främst ifråga om bildöd — 28,5 på 1.000. Mellan 45 och 64 år är: cancer ämsta dödsorsaken "åde. bland och kvinnor i alla länder, från falistik finns tillgänglig. >. -. ör :världen i-sin'hel- är 18'pr tusen, födelsetalet 34. Det”finns/62 städer som har mer än, en miljon invånare i innersta- den, 80 med'mer än en miljon inom G De folkrikaste inner- | städerfa "är New York, - Tokio, Shanghai, ' Moskva .o. Buenos Aires, menj de folkrikaste stvrstäderna är New: York, Tokio, London och Paris, |:> Största utvandringen. kom som vanligt på" Italien med 383.677 emi- granter" urider 1956, men märkligt hog" följde” England öch Västtysk- land närmast 140.886 och 64.188 resp. invandringen hade US. d 618 och ' därnäst: Itali med 202.708 personer,” «Et vr TAN detta kan man inhämta! ur Fj a. ETF landskamper. örer "FT vrede En 1 från Kalilornien skri- ver: ”Det skulle vara” väl, om för= äldrarna inte bleve'så onda, när deras barn på missionärens befall- ning då och då lätt agas för grova förseelser, men i stället för att med tålamod bära en sådan hälso- sam tuktan av sinå söner och dött- rar bli de mycket förriärmade och kar, den agar man”. Bland vildar- - stadierna, Bevekelsegrunderna ' till. Skilda "vildar” — skilda seder! Hos naturfolken kan man finna vad vi skulle kalla överdrivet ”dalt” hos en del och omänsklig grymhet hos andra när det gätler förhållandet till barnen. Men uppfostran är inget ”problem” som diskuteras, utan den är Vestämd av uråldriga, orubbliga traditioner. Först när de vita blandar sig i saken, kan ibland ”cirklarna bli rubbade”, så de stackars ”vildarna” varken vet ut el- åd. ler in. O åendi välartade infödi är från A där ingen form av aga lär förekomma. J döda dem”, säger de. Menomi-in- dianerna trodde:att 'ett barn blev skrofulöst, om man drog det i örat och att det blev dövt och fjolligt om man slog det i huvudet. ”En- dast vita män är i stånd till såda- na omänskligheter”, säger de. Om 1 ofta rasande,' särskilt nöd Dessa skriker som furier, sliter sitt hår;' slår "sin: nakna barn med 'en sten-och sargår sitt huvud. med >n träbit:eller ett ben; tills. bladet fly- ter, något'som :jag ofta "varit vittne till vid sådana. tillfälle "Och 'på ön Fentecost' briderna:; hände” det en öd; å: icen by” eh vit, som” hade” ågat, märk ' väl, sin egen son: Om' dessa kvinnor s det; att” det bered"? en' mor direkt fysiska 'smärtor' att seåitt lilla barn gråt ng i . Som”en förklating till denna 'mil- då ”tukt Kar' bl a ahförts "de relaz tivt enkla” levnadsförhållandsna' hös "mest primitiva" folkslagen, och överflödet på födoämnen som häm- tas direkt ur'neturen, vilket: icke i någon nämnvärd grad kräver hänz syn till andra, uthållighet, skicklig- het, , självbehärskning . och andra Nya Her " gång "att a Adad gig””mot' « lett aust; däremot. "alla de kringstående grundligt "med stryk "av" faderns knölpåk. "Geriom lidardegemenskap tror: mån nämligen att smärtan på så sätt fördelas på alla och får lindring. . En del andra. vilda 'stammar agår däremot barnen på "ett så hårt sätt att- det: är vi vita, som" tycker det är ”omänskli / i vrede tillrättavisa -barnen.så håri att de” ibland 'dukar': under! En del bachama negrer . Ppryglar sö- nerna så-de' få storå ärr på kröp2 pen, Havasiupaiindianerna :ger bar- nen smäll eller piskar def på låret om det slår sönder saker eller bör- jar äta. före, de. vuxna. Det före- kommer "även att. de gör. en. hög av. barnets ' exkrementer tillsam- mans miéd sådana av hund och häst, i. vilken. de . hålles med. huvudet nedåt, tills dé nästan förlorat med- sådanä frukter av- som är nödvändiga för att vara' till: fyl- dest i ett mera: komplicerat sam- lhälle” eller. i ett." krigarsamhälle. Vidare lever. vilden mera än vi i avuét,; varför : kärleken ' till : barnet mera 'ser till /det' närvarande ögon- blicket än tar sikte. på framtiden. Infödingarna; på Ongton Java kan till exempel inte lida att höra. ett litet .barn skrika, 'De flesta barn där behöver" bara öppra ' munrien för att"tjuta,: så. får de" praktiskt taget allt de önskar. ov Även hos -.en del något, h stående ” naturfolk; "nämligen "Vissa krigarfolk; "undviker man agå:av de minsta barnen, och här är an- ledningen av psykologisk och pecda- gogisk natur :— faktiskt avser man att undvika ”hämningar”. Men. det resultat” man härigenom slutligen vill nå. är: ganska" avikande från moderna "demokratiska ideal; vad man önskar är, inte att barnen skall utvecklas" till: fredliga 'medbörgare, utan till okuvlig vildhet och hård- het, vad vi skulle. kalla” ”gangster- mentalitet”, "Straffa icke barnet, då blir det räddhågat' och svagt”, -sä- föraktades: och räknades som; ka= raktärsfel, Hos: horo och andoke: i Amazonområdet" fick" barnen "aldrig stryk, vad 'de än gjort 'och straf- fades inte "heller på' något annat ger nuérfolket ! i Afrika,” Svaghet |: tand. . Ett. upphet Nordamerikas '. eskimåer det är över 30 grader kallt! |: Det. är” emellertid bara.'under Jsjälva småbarnsåldern; som kropps- agan är sällsynt bland vildarna. Re- dam vid 6 "till 8 års 'ålder' är det slut med ”daltet” och det för det Vid den ål- dern börjar man ofta fordra, att barnen ' skall uppföra. sig korrekt, mesta med besked! då får de inte längre slå sin mor, och hos -vissa indianstammar 'före- kommer det att man, skär av örat på barnen eller bränner dem på händerna som straff för småstölder och olydnad... Hos lakka-negrerna är den"offentliga: förbannelsen det kraftigaste uppfostringsmedlet mot halvvuxna eller vuxna barn, gningen — ”konfivmation” och ”mogenhetsexamen”. Det ' märkligaste inom ”naturfol= kens "uppfostran förefaller manvig- ningen att vara, Den är på en gång något "som motsvarar - vår :konfir- sätt, er". de betraktades som. bli vande : are” och ' krigarmödr. Detta be veri "andra Indi . En ;omah; Sköt sen: gång: i ."-ad eh pil genom benet: på sin mor, som sedan prisade honom som'en framtida stor kriga '- Délawarerha” straffar ej gossatr- na av. ”rädsla för "att "de "skall hämnas när de bli stora; Bachå- Ma-negrerna "+ vid :> Bennuefloden förs inte aga barnen, då de är räd- da att. deras skriv: och gråt 'skall siöra "den. kvinnliga ” änden Mata Nafarang,' På Sn Truk i Karoliner- na' är. barnen föräldrarnas herrar och , blir åtlydda i allt, ”Vad skall Plant. göra, barnet "vill så", säger Mån, och. därmed läg "alla matis dervisning och: nattvard samt :”mogenhetsekxamen”:'i , detta ords 'egentliga bemärkelse, 'Endast bottenskiktet ' bland naturfolken känner ; ej. till dessa ceremonier i samband ' med -' puberteten." Man- vigningen består huvudsakligen, av tre moment, först en ”pubertetssko- 1a”,- som ibland kan vara flera mår- nader,' och då' ynglingen 'slutgiltigt undervisas "och. prövas i allt som han måste "kunna och veta som vuxen . man, därefter någon mer eller mindre blodig operation, t ex omskärelse av nisl eller barn skadar sig, får barnet . ”. Buschmännen kan Le t barn 'sättes in i en ”svettningshydda” och ho- tas. att få bli kvar där till: solned- gången, 'fastän den höga hettan där skulle döda barnet. Men när han är, nästan jalldeles slut och lo- var att bättra sig, släpps han ut, straffar småbarn som inte försyndat sig på annat: sätt än genom att skrika, |: genom "att sätta ut .dem nakna i snön; tills :de blir. tysta, även om got sätt. Ceremonierna innebär och bol; Norrbottens kust > STOCKHOLM (Press) . Norrbot; radiset, om vilket ' befolkningen ”söder om Dalälven” gjort och gör sig de besynnerligaste föreställnin- gar, Lektor Karl-Erik Wikholm, Lu- Svenska turlstföreningens tidning nd hantisk den mest p : skingrar samtidigt åtskilliga allmänt. spridda missuppfattningar, Hör här: Vi har som bekant här uppe först” ” och främst ljuset, Det är dag dyg- net runt vid midsommar; den som, upplevt sommarljuset £ Norrbotten har faktiskt mycket svårt att tänka sig en sommar utan det, : Först vid midsommar kommer den egentliga sommaren, kortbyx- : Nr, hatat: och 4 badbyxsommaren, Den är alltså ganska mycket senare än' söderut. : Den kommer med ett språng, och dag bara helt plötsligt där, och man får i en hast plocka av sig: de fullständigt onödiga klädesplag- gen och stå där i all sin sommar-' härlighet — utan onödiga kläder för- sedd. Och barnen börjar att tjata Vattnet inte kallare än söderut lare i vattnet här än söderut. Vad som avgör 'vattentemperaturen är ' hur djup en vik är, jämte ström- drag och sånt. Erstaviken i Stock- holmstrakten är, om jag inte tar miste, djup och kall, och är det in>- te kalla bad vid 'exempelvis Ahus iSkåne? - . . Törefjärden häruppe är i alla y för att använda kris- ten terminologi, lidande, död och uppståndelse, ' däri ingår ofta bön, fasta och kontemplation. Ibland fordras att ett tillstånd framkallas, vari ynglingen får drömmar eller syner, som haa sedan måste be- rätta, de s k ”drömfastorna”. För de unga kvinnorna -finns motsva- rande, ofta synnerligen plågsamma mystiska 0. invecklade ceremonier, Hela denna uppfostran går ut på att göra de unga'skickade att fin- na sig tillrätta” och göra nytta inom den krets, dit" de blivit födda. Erfarenheten har visat att'det ur denna synpunkt sär en effektiv uppfostran; 'Den avser också att bevara det primitiva samhället, men däremot ej att utvecklå det. Att ”civilisera” "nafturfolk, som genom arv och ' uppfostran fått: hela sitt eget folks kultur i' blodet, är inga- lunda lätt, Och det. innehär ofta att man måste riva ned. mera än man sedan kan bygga nytt. i stället. Det kan innebära förflackning och småningom utrotning av folket som självständig enhet, :Och den. nya bildningen blir ' merendels "ganska ytlig; Betecknande är anekdoten om kannibalhövdingen, som vid ett engelskt college. tillägnat sig ”väs- terländsk” bildning. Någon frågade hanom: Moan — Då äter ni väl inte människor längre? a 1 — Jo, men.numera använder jag kniv och gaffel. > ” Olov Carleson händel grund och varm. Förra sommaren hade vi som regel 25 grader, Det är givetvis under så- dana förhållanden alldeles fel att. inbilla sig att vi norrbottningar in- te har samma badsomrar som ni ofta och lika länge, och vi blir. lika välbadade och brunbrända. Det finns därför ingen som helst anled-' ning att för. bads skull flänga iväg härifrån söderut till människofyll- da badorter, Häruppe finns det för -” övrigt mindre risk för regnsommar; soltimmarna är flera. Man skulle .' rent. av kunna hävda: badorterria borde ligga i norr -elHer, bättre ut-' tryckt, man skall bada i norr, oc Och myggen? Det är fel att tro” att den härjar överallt i' Norrbot- ten. Myggorna är svåra i myrmar- kerna uppåt fjällen, men de är visst - ingen landsplåga i hela Norrbotten, särskilt inte" i kustlandet” Långt mer än man: tror. är myggen här. lokalt företrädda, det händer att man kan segla in i en vik och -' bli. uppäten medan viken någon kilometer därifrån är totalt mygg- fri, Jag måste för egen del ömvitt-" na att det sista dussinet somrar också varit de myggfattigaste och - det gäller just norrbottenssomrar- mao . ee ” Överhuvudtaget är det fel att fö reställa sig att allt är så förtvivlat annorlunda så fort man kommer norr. om Dalälven. Det "verkligt främmande "når man, inte" förrän Minneslunden äf anonym:. "il, - | intet namn på STOCKHOLM (Press) .. — > Minneslunden har blivit ett ak- tuellt begrepp i samma mån eld- begängelserörelsen alltmer skjutit det äldre begravningssättet (jord- begravningen) i bakgrunden. Den- na” rörelse går, numera. framåt i vårt land på ett sätt som knappast någon kunnat förutse ens för någ- ra få årtionden sedan. Över hela - landet byggs krematorier, och det årligen kh att överväga antalet .”vanliga” bes gravningar., cor: så a Nu kommer också på olika: håll minneslundar att: anläggas: -—- det är av betydelse att de får en rik- tig utformning, säger en av den svenska eldbegängelserörelsens främste målsmän, läroverksadjunkt Oscar Övden, 'som ' också” erinrar om att det blir alltfler, "vilka i livs- tiden. förordnar 'om att deras aska skall ”spridas med vinden”, Dr Öv2 den framhåller bl.a: -. mess Det är: riktigt att minneslunden anläggs på mark, som" är eller blir invigd," på eller: intill "en begrav- ningsplats. De gamla kyrkogårdar- na 1 städerna kan- ibland bli bra annat son) är förenat. med? svåra M : hetärklighator, " Hog Patagonierna Får vöranuten -för- barnen så "långt att fadern tilltalat sin son med ni; medan: sonew säger du till fådern! Lubanegrerna "känner sig själva för Sr att inte kunna slå med måls + "Om vin slög' dum, skule vi r lidanden, och slutligeri en serie andra "mystiska; hemliga, ofta skrämmande ”och på samma ceremonier, avslutade med en fest. Den som inte består alla dessa prov blir aldrig vad vi skulle kalla myn- lig, ja det kan till och med'hän- da avd tue låter huivm' dö på nå- På minneslunden strös askan med eu spridningsurna. Sådant ströende kan i vårt land ske bara. under sommaren, sedan gräset börjat växa och . innan» löven. börjat falla på hösten... vooa es ” MOSA - Men hela "året om kan, i stora Ingen gravvård får resas Oo minnesmärke meters djup och häller ner askan. Helst bör man blanda den med jorden: ett litet lager: aska; sedan. jord, därefter aska ete. Och man kan, ehuru detta inte är så bra; sätta ned askan i en urna, vilken upplöses. . Däremot ” bör ; aldrig "en hållbar urna nedsättas i i lund, > SS lt s Det gemensamma för dessa” sätt att få askan till minneslunden är anonymiteten eller, om man så vill se" det, den till andra' sidan döden utsträckta — anspråkslösheter "och d bly Ty på minnesh får inga individuella vårdar: före komma ', och om. "ett gemensamt minnesmärke 'uppsättes . får: inga > namn ”ristas på detta, Det 'stär- där för alla, för hundra först, för” tå- sen sedan, . under årens lopp för många tusen. Meese TT 2 "Säger någon att han till minhet av'sin döda vill. skänka ett träd eller” en" buske eller en sällsynt och vackér växt så kan den mot tagas om 'den passar och går in i minneslundens plan. "Cesc , Ett namn kan märkligt nog be varas längre på pränt än på sten, Minneslunden. bör föratt - | man : ändå skall "til gå (inte. de döda, som ej bekymra sig där.', om) utan de anhöriga. i deras tid samt forskare I kommande, ha :sj minnesbok, där namn och data: skrivs in. Denna bok, sådan som: ru engelsmännen har den, är stor. och vackert bunden. Papperet bör" delar "av Jandet, aska grävas ned. Man öppnar marken till 3-4 deci- vara 'av hållbaraste slag, och boken mäste förvaras på brandsäker plats, « ' a ] na vara utan :L , :sommarparadiset ' >: — det är pa cr det är det ständigt flödande sol- >' ljusets förtjänst; sommaren är en,” on. «tt bada. Och man badar alltså. : leå, sjunger Norrbottens "Iov.4 I, I tongångar som bör övertyga och 7 ä Han for Det 'är fel att tro att det är kal-: - söderut. Vi kan bada precis lika -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.