ligen ingen som vet — då skulle vi inte känna Håkan Nilson. När Riksidrottsförbundets . -' idrotts- platskommittés sekreterare Eskil "Fidén, Stockholm, vilken genom sin befattning kommer i kontakt med personer från. tusentals idrottssammanslutningar i landet talade" till ” idrottsrepresentanter för alla "län, berättade han' om det fina föredöme; -som en liten idrottsförening - i.; Hishult visat. Denna har uträttat' något utöver det. vanliga ' och är .det någon, som vi skall minnas, så är-det den: vi kallar. ”det röda :håret från Hishult”, yttrade hr Tidén. des fanns Hishults Idrottsföre- ning, - berättar Håkan : Nilsson. Men när HAIS kom till försvann den andra föreningen! . Enligt stadgarna skall HAIS ha'sett da- gens ljus den 26 juni 1940;-alltså mitt under brinnande världskri- get. Men några som helst proto- koll "eller "anteckningar ' från "de första fem åren finns inte, Den 21: januari : 1945 var föreningen kallad till årsmöte, men det kom endast . tre personer och: valen utföll så; att-vi blev utan både sekreterare "och kassör. Jag fick överta sysslorna bara för att nå- Ka «Men Håkan Nilsson är blyg- samheten själv och vill helst inte ha. några blommor i tidningen hur välförtjänta de än är. . För att prata lite grand om id- rottsplatsens tioåriga tillvaro och problemen inom Hishults idrotts- värld över huvud taget körde La- : holms Tidning häromdagen upp till Hishult. Var skulle vi träffa Håkan Nilsson om inte på id- rottsplatsen. Där fick vi också en givande pratstund. et sn - Först skall vi konstatera, att det är en fantastisk förändring, som den plats genomgått, där id- "> Den förnämliga byggnaden med bastu och omklädningsrum, - | har jag fått behålla dem. . — Anledningen till det ringa var säkerligen, att föreningen skulle ställas i ordning till idrottsplats. Så som det såg ut var det inte roligt att ge sig på. Tidigare hade föreningen fört en. ambulerande tillvaro och hyrt en äng till idrottsplats. De årliga kostnaderna hade utgjort ängshyran på 75 kr, och före- ningens eget kapital efter köpet sjea är den inte rv tätt mellan pappersbruken så det :| hjälper ju oss en del. Des | song ändra ' uttagen en del och gon måste sköta dem, och sedan |. antalet deltagare på årsmötet| då inköpt ett markområde, som |. > Larsson, Bruno, Ivarsson, Erik Nilsson och Roland Ivansson. - Hallands. skogsägare "optimistiska "> Sveriges skogsägares riksförbund har i daj ningar i landet, där man på k att. produktionsinskränkni garna sänt ut en apel” till alla skogsägarelföre | : gröna, vita 'och gula tält ordna-' "har ökat och att:efterfrågan på sågat virke har minskat, ' under den kommande "säsongen så långt det är möjligt b :-.Jer sig: detta för södra Hallands del? Laholms Tidning - sten 'Svenäng i Hallands skogsägareförening..... — Det "äger nog sin riktighet att 'det. blivit” betydligt 'kärvare i fråga om avsättningen men jag skulle tro, att denna .apell när. mast riktar sig till Norrland. Här i Halland är den, inte så aktuell o.'i fråga om rundvirke till mas- tillämplig. förkla- rar "disponent ' Svenäng, "Vi" har den" stora. fördelen att. ha "tre skapliga, isfria' hamnar och" rätt — Däremot får vi nog vara be. redda på att under kommande sä- rätta oss efter säljarens mark. rad. För att nämna ett exempel så blir 'det säkerligen betydligt mindre med slipers, ty dels läg- ger SJ ned en hel del linjer, dels har de redan försett sig för en god tid framåt. -— Läget just nu är rätt svår. bedömligt och vi har sålt gan. . ska mycket. Men samtidigt har sar vi i alla fall att den 'engel. "ska diskontot gätt ned, och att ” engelsmännen . blivit liberalare . med. kreditrestriktionerna. Det har varit ett visst stillestånd på den marknaden, som vi nu hop- pas skall.hävas, och. England har alltid varit-en av-våra bäs- "fa märknader, ” n N — Skogägarnars egen stora; an- läggning. i ' Mönsterås FSkal" ju komma: igång så ' smått” till -hös. ter, och dit har vi redan sålt en hel del massaved, huvudsakligen gran, 'Lövträden :har länge varit absolut” osäljbara "annat än till ved, men nu börjar det lätta även på den punkten. Dels har vi fått igång en plåttfabrikation av löv- trädmassa i Rydöbruk, dels kom- mer lövträdsmassa "att blandas bland barrträdsmassan, "Men löv, träden kan vi nog inte : räkna med att sälja til Mönsterås — MN de köper nog sådana på närmare håll, t : ' vi stora lager. Med glädje häl- — För! dagen har vi en del på festp — REA ildsint flottist gick amok En 17-årig Ljungbyflottists esi d Skånes Fagerhult i slutet av förra året har nu fått sitt rätts. ilga efterspel vid häradsrätten i Klippan, som dömde yng- " lingen till 60 dagsböter & 10 kr. Aklagaren'hade yrkat an. svar på flottisten för våld mot | tjä t motstånd och det var för detta svaranden fälldes, ' lats i Sk. Fagerhult på en nö 1 samt varför man manar skogsägarna aft. egränsa avverkningarna." Hur - stäl- äller . frågan | till. disponent To r- na- inom .. cellul rin. - of bekymmer är att vi har ont om pengar. :Vi. har" sålt. en hel det props till England, men de" har inte hämtat dessa ännu.' DA får vi ligga ute med pengarna" och det :drar” ju "dryga räntor. trotg"att ”vi'har stora Jage :)' Marktenteritältet, rö "| finns" läsk i mängder” tillhör de TE att". : | ordiats' för: klubbodlarna från ; Flickor från Ahla got'så trevligt som ett klul liv, d D värje klubb, möter” besökarens ”' öga," och 'i öppningsdagens ” brådaste ”tim- mar: växer alla de: detaljer 'som tillhör: ett- läger "av" detta -for- mat snabbt upp. sne a först färdiga, och det behövs; ty. sommaren vilar het över lägret, och" när deltagarna "någon gång unnar - sig. en stunds rast, till- bringas: den 'som regel: tillsam- mans" med en läsk. cv 5 '-Lägerchefen :' ungdomskonsu- lent Claes Andersson berättar, . läger" är det största som KD bläger. åtminstone i samband med nä. ju 1600 klubbodlare på Plönnin= jn.1600 klubbodlare på Börje: "Svensson och- kvinnliga. kollegan Astrid -Andersson,' ö-, vervakar Claes Andersson läg. rets framväxt. Han ;ser till att hygieniska ' detaljerna + ordnas med 'omsorg , han grejar med högtalaranläggningen," som be- hövs inte' minst vid lördagskväl- lens :' lägerbål, där "man väntar åtskilliga "hundra: ' gäster, - och han svarar på fråg Å bara ämnen. =" Dr tu, ser jag optimistiskt på situa tionen. i.u oc "en > for Hök: ; Något. dock långt ifi 1 hade . Rähneslöv är en stor och framgångsrikt arbetan fe klub h >: Khubblägrens popularitet är länsrekord är:det | enorm bland : ungdomarna, . och .: Forts, å sid, 3. Forls..å; Å na samlats bakom ”namnskylten till. sin lägerby.' . | : Tillsammans "med sina: med- sc hjälpare, ””ungdomsinstruktören ' ” alla tänk='. - a RA | . er so er ao ma . . : . ens Meese KX LAHOLMS TIDNING =' alla sydhallänningars tidning 20 en a or : I Laholms. Tidnings Tryckeri, Laholm >" "LÖRDAGEN DEN 5 JULI 1 | Als mer BBrA - TYETer), baholm : JULI 1958 Ansvarig utgivare J, B, rr: - 25 Br — arig utgivare J. B. Bengtsson i er 25 öre Tyler TIO ::ar|:;.oygger sommarvillan" i. Vindrarp förman 1350 klubbodlare: på tredagarsläger -Om någon av de 350 klubbod='" Oe ESSEN ERA larna från Hök, som i går reste 5 SN tält och slog ned pålar vid det tredagarsläger, som i går inled. . | PILED Ne fade - . MEGANE des i Vindrarp, haft någon. tid , : vet" För jämnt tio år sedan var det en stor dag för idrotten i '- över för". betraktelser skulle:' | » > Hishult, ty då togs den nya idrot för första gången i : han fallit i stum beundran över st soc. ocrobruk, Detta skedde med en fotbollsmatch, och glädjen i His" -| den sköna natur och det nära : et "= hult var dubbelt stor, då hemmalaget besegrade gästande , | N0g oöverträffliga läge klubl No : "++ > sTaholms. Idrottsförening: med hela 4-1, Idrottsplatsen var då odlarnas lägerplats har, ; d "och är alltjämt en av de allra ”förnämligast på - Hallands : Något" tiotal. tunnland lagom "> es landsbygd allra helst sedan träningsplan, entrébyggnad, bastu kuperad' ängsmark omgiven av >» och omklädnadsbyggnad tillkommit, ' sad Ner vördnadsbjudande ekar, bok och na UU I nes IN oe rp ÖT - "| hassel;, H | TT a Bakom tillkomsten och utveck- , backar. Området inköptes av His . för 'Höks. klubbläger 1598, fö "> lingen) av den vackra idrotts-|hults AIS år 1945 för en rätt bil-, | tre dagars: och kvällars lekar, ; + > Bblatsen"”står, som "alla i Hishult) lig penning och sedan' började' idrottstävlingar, spelande; spex-: da vet, 'Håkan Nilson i Norra Lång-|det stora jobbet, Ur grusbackar- ande, och 'öven i friluftsliv; och: ' hultsbygget. Men att. han vid ett! na har tusentals kubikmeter sten SS NN så förstås för lika lång tids ro- ! - ov Sammanträde uppe i: Stockholm | och grus avschaktats och ligger i : . | > lande 'och fostrande kamratsam- | | för några år sedan. fick blommor nu under fotbollsplanens gräs- Jacobsson KJ. Ake Carlsson Östen. Nilssen Uno: Hansson Acih. Varor vt RN nl i för detta arbete, är det säker- matta, een MR Ohlsson, Åke Carlsson; Knästående från vänster: Tage Persson, Arne . |: Banderoller,” svenska. fanor, | — Innan Hishults AIS bilda- ” a i alla» ir denna värme nödvändiga. ' . ttsplatsen Ii; . Detta om-| VF, örstar a: a . a . : : vs ER sena a mg "råde hade ända sedan storskiftet | det fanns många pessimister,| "Innan Ljungbybon hade Kom.|lägsnade Han slg emellertid, men | tatens växts yddasanstall-1. : 1860 varit ett stort torvupptag- som förklarade att det aldrig | mit till festplatsen, hade han |brydde sig inte om att begära . | = OR J j. ” om - . ningsområde för Hishults by, och " det var endast djupa torvgravar skulle Iyckas att finansiera idrottsplatsen. fota och vid ena kanten en del grus- > 2 2 ST SS « + > Forts, å sid, 3 In på området. Strax. efter av. druckit en del starkvaror och var en aning påverkad, då ham glck utgångsbiljett. När han efter en stund återvände till nöjesplatsen blev han förstås avkrävd biljett av vakten. Ynglingen förklarade då att han inte fått någon ut- gångsbiljett : och fordrade helt enkelt att bli insläppt utan att|: "behöva erlägga ny gift. ' . : När han då av biljettförsklja- ren uppmanades lösa ny biljett inträdesav. i t u firade. + gare och där spelar statens vi Statens växtskyddsanstalts filil äxtskyddsanstalt- en' nytkelro krav' som numera ställes från ' m . Svartrostens förödande och dyra härjningar har mången i friskt minne. Den utgör ett:ex-.. empel bland många på vad växtsjukdomarna kan ställa till för landets "folkhushåll. Bered=" +. skapen mot nya angrepp av Jiknande slag är hög. När det hu rapporteras att coloradoskal- baggen åter gått över gränse; till Danmark har den svenska beredskapen skärpts ytterli- äxtsjukdom som den: stora all- ed visning. ”. > 2 > ' : I i : som a firar | den ; växtodlande allmänhetens | mänheten har. i friskast minne, oo oo 4 a oa började Ten na la a - ån lev Avd sida! EN 5 TR 3 ; | men. det "hindrar inte att' där | RA « fheter mot denne, | ln mA omiåde därl "krigstå tod helt | finns” många andra både. farligå — > a oo 2 a : ningsvakt . kom ” tillstädes' och | mycket inom sitt. område, där| Under. krigstiden uppstod helt | finns mäng; "manhaf | 2 oo c uppmanade den. något överförfris. | utvecklingen efter krigsslutet nya problem-i samband med od- och dyra farsoter, som 'man' haft ' a kade flottisten att'avlägsna sig|varit praktiskt taget explosions- | lingen av nya växtslag, främst|att kämpa mot och som veten- från festplatsområdet, Svaranden vägrade göra detta och då ord- ningsvakten grep tag i yngling- en, gjorde han kraftigt motständ. Det blev en del tumult och: t villervallan, som uppstod. ryckte flottisten sig lös och- tilldelade ordningsvakten ett "knytnävsslag i ansiktet, on bla : "Sedan väkten skaffat hjälp g2., nom att tillkalla. en annan ord- ingsvakt lyckades man medför. "| enade ansträngningar få in den artad, Under anstaltens ' tillvaro har intresset för växtskyddsfrå- gor bland odlarna ute i bygderi na vuxit kraftigt och anstaltens filial, som vid starten hade tre tjänstemän, har idag er perso: nal på tjugofem personer. Möj: ligheterna att bedriva 'er effek- tiv växtskyddsverksamhet såväl med avseende på upplysning som ' forskning har väsentligt förbättrats under de' gångna å- ren. - Trots detta har, möjlighe- mosträvige emålännigen 1 ex bil terna inte 'vuxit'i:tealt med da då oljeväxterna, framhåller fö- reståndare J. -Mihlow vid en jubileumsvisning av. lokaliteter jämte aktuella försök och forsk- ningsuppgifter. -. Utvecklingen har berört inte minst de kemi- ska växtskyddsmedlen,. där an- stalten haft' åtskilliga problem att syssla med, bland annat när det gäller de tekniska hjälp- medlen. för” växtskyddsmedlens spridning, « "= Ca cc oc "ax Potatisen' känslig. : ... Svartrosten är måhända .den skapsmännen : vara beredda på att ta heta du- ster. med. Potatisen är tydligen en särskilt sjukdomskänslig kul- ' turväxt, därom , vittnar bl.a. fortfarande ; får .- "växtskyddsanstaltens. . ' senaste —: växtskyddsbrevi ” Det handlar nämligen 'om bladmögel och brunröta, vilka måste bekäm-" pas, om man vill uppnå en full- god potatisskörd. Andra pro- blem, som aktualiserats i år är - manganbristén, som visade sig 'i Forts, å sid. 3 + v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.