N:R 156, ARG. 27. . KW LAHOLMS TIDNING - alla sydhallänningars tidning 4 lms Tidnings Tryckeri, Laholm os Sofiero. gård blir flygbas i Laholm - : Jordbruksflyg - inleder stor: offensiv — + Lagan svalkar, solen bränner eu Nu skall den stora flygoffensiven sätta " ": lantbrukarna, Etter fiolårets försök är man nu redo sprutning, och denna skall verkställas av: AB Jordbruksflyg ", föreningarna i Laholm och Vallberga.. . Yen tar sin början på torsdag, =. to, . Detta omtalar disponent Har- Ty Sandnes i AB Jordbruksflyg för Laholms Tidning. Vi har nu "1 några år gjort försök för blad- " mögelkommitténs räkning, och . ledande i denna är dr Emilsson i Nynäshamn, Försöken har va- rit förlagda till Halland men här inte givit definitiva resultat -- Som jag sade vid potatis- flygdagen. i Tönnersa för några veckor: sedan, , har vårt bolag ">, blivit mycket anlitat i Västtysk- . land just för denna sak. I trak- terna kring Disseldorf och Köln har. vi under 1956 och 1957 spru- tat åtskilliga tusentals tunnland potatis, och detta har slagit så ”Flygbas” blir sätter. med metoden, trots att västtyska staten har gjort allt för att uppmuntra markbekämp- ningen, bland annat genom att ställa "sprutor gratis till förfo- gande. et eg — Tyskarna ville ha oss ner i år också, men vår kapacitet räckte inte till, utan i stället har vi tänkt intensifiera verksamhe- ten här i landet. Vi har dock mottagit andra uppdrag i Tysk« land, däribland att spruta deras skogar mot ”tallskytte” +. > »— För att återgå till" potati- sen, .så har flygbesprutningen många fördelar framför mark- besprutningen. För det första blir , det inga:körskador, vilket väl ut att lantbrukarna där fort- restaurant. Ve "Gröna: Hästen. "Du gröna häst, du gröna häst som visar vägen för var gäst Välkommen hit och ät en bit sen det är slut med dagens slit. 3 Du gröna häst, du gröna häst vid Lagan passar du ju bäst Här finnes allt vad vi begär , av mat och dryck — och vi förtär. Du gröna häst, du gröna häst SS flaggor vaja från syd till väst " "Gröna Hästen” snart alla känner. Du gröna häst, du gröna häst som hälsar troget varje gäst Välkomna alla till Laholms stad '. ". välkomna efter strandens bad. Laholms pärla ”Gröna Hästen” - åter en idyll förresten . Lilla stad med konstverk alla -”Malmquist stad” man kan dig kalla » Linnéa Norold. , : Gröna Hästen En västkustsommar i sitt flor - välkomnar vi den kära gästen med den en: annan gåva stor "' » vi fick i år med ”Gröna Hästen' . Vår' underbara lilla stad, : Mer vacker för vart år förresten, Tu Enolar på en visa glad en välkomsttrall för Gröna Häster När unge herr Laholm med tös ' Just hava blivit ett för prästen. ot ÄPper glädjen riktigt lös : med bröllopsfest på Gröna ' Hästen. Skomakarn tar sin 1; mö - sin lilla fru : Och glömmer Pligg och söm och läste estern den: ska böri. med ett besök på Grön; a nu . a Hästen rundtur tar + > ett ärevarv för Gröna Hästen, "Men slut tar sommarn; ickr och fåglaf söker andra näste dar då skall i. vintermörkret -klar...' tillägnade sin gode vän Theo Lindberg "dikten" En "Junidag,' ". Vi behövde inte vänta länge. Redan på lördagsmorgonen låg i . vår brevlåda nedanstående två hyllningar till : Laholms nya direkt medverkar till skördeök- Pilen VE efterlyste i fredagens tidning ”Gröna Hästens” sång- | ”-.+ are liksom! Gula Paviljongen fick "sin, då Fredrik Wetterlund : in mot potatisbladmögeln hos i de - sydhalländska att börja med rent kommersiell be- i samarbete med lantmanna- » Sofiero' gård i Laholm och offensi- . ning. ; För det andra kan man behandla stora ytor enabbt och därigenom - minska : infektions- risken från åker till åker, för det. tredje tycker” ofta Jlantbru- karna — trots att de har mark- sprutor att de inte hinner med 'besprutningen, när andra angelägna . arbeten ligger på — därför blir det ofta för sent, och slutligen för det fjärde kan man spruta, om det än är så blött i åkrarna att traktor. och spruta inte kan komma nära jorden. '—' Någon : större "prisskillnad mellan markbesprutning : och flygbesprutning är det inte; be- rättar disponent Sandnes vida- re. Just nu är väl flyget något dyrare men vid en mera allmän anslutning från jordbrukarnas sida kan det säkerligen bli lä- gre än markbesprutningen,' Det förutsätter då att man kan ord- |" na det hela mera metodiskt och |: liksom i råden. le — Här i Tyskland 'ta' stora. om- södra Halland har vi inlett samarbete med lantman- : naföreningarna och "genom des- sa har vi kommit i kontakt med | ett 30-tal. odlare med omkring |. 250 å 300 tunnland. Tyvärr är |; det en. bit- här och en annan; där och detta fördyrar givetvis en del, Det rör sig mellan två "och fyrtio tunnland för ' varje odlare, . Sprutning -'skall ske inst tre gånger.och ytterliga- "re en-om” det skulle” behövas?! Två gånger skall det "sprutas med” zink " och' en: gång med .|" koppar. :Start : och landning skall ”försiggå på 'Sofiero' gård där vi upprättar vår ””flygbas.” Början sker kl 18 i kväll och då hoppas ' vi 'givetvis "på minsta möj! ga : blåst, vn : Jordbruksflyg. omfattan- I de" företag, ' n: - —.AB Jordbruksflyg är ett företag som inte enbart sysslar med besprutning av jordbruks- : > Forts. & nästa alda. ; ' dd Å Lösnummer 25 öre N Bärtjuvar > dT Laholm Rubriken ovan är ingalun- da originell. Varje år vid den- na tiden kommer det till press och polis klagomål om tjuvaktiga pojkar — och kan- ske flickor med — som inte vill förstå, att andras jord- gubbsland och " körsbärsträd är förbjudet område för dem. > En fru på Blomstervägen ringde igår och talade om, att hon överraskat "tre pojkar "i full: verksamhet 'i hennes jordgubbsland. : Horn kände igen pojkarna och' talade om, att nästa gång något liknande inträffar, blir det polisanmä- lan." En liknande varning kommer från Gamleby: .De varningarna bör herrar- na ifråga ta fasta' på, liksom alla andra som har svårt att hålla sig från förbjuden frukt, Att stjäla är inte bara fult. Det är också straffbart, även ifråga om bär. ON | På de solglänsande slut krök att det nära nog vacker släktgård. Den vi i går. upp till honom för det blir alltid tid att prata Karl Arvid Månsson är, skå- ning till. börden, härmäre :be- stämt: född i Sireköpinge, ' där. fadern. var godsförvaltare. När Karl Arvid var. 18 år blev han hallänning, ty då köpte." fadern Orreberg och efter hans död in- köpte Karl Arvid en gård i År- naberga. 1945 dog : svärfadern och då man inte hade' några sö- ner och man inte ville "att den gamla släktgården "skulle gå till någon utombys, sålde Karl Ar- vid gården i Årnabergå och fiyt- tade med fru Vivi "och, barnen till Vårvik, där han, alltjämt bor Ne å Råd till Sydhallands lantbrukare: > > - och trivs alldeles utmärkt. Att = även om det-är öet har i år givit rek Glöm inte. potätisbesprutningen , d. eller åt: hära tör BROR HAKANSSO Just nu är det utomordent- ligt "aktuellt ''med |. besprutning mot bladmögel, Visserligen kan man inte säga, att det. just i-dag. finns de" meterologiska betingel-. serna för 'att "eft. bladmögelan=: [grepp I stort-skall sätt; samtidigt”.kanh man: utan 'vidare' säga, -att.'det' kan” komma när] som . helst. -Man "måste då ha] gjort ' sprutningen '. och "; det är därför jag anser att våra av hö- et jäktade- lantbrukare. ändå in-' år, verkar, lovande, fe ode "— Flygbesprutning nar ju bli- vit allt mer aktuellt, och många av-de större odlarna .har'i«år träffat avtal om' sådan sprutning. Erfarenheterna + från :- fjolårets försök. var ju lovande, och Prin- cipen är fullt riktigt, ty hur. det nog, men trots att de: sydhalländska 5 synnerligen "bråttom att bärga in sin den delen -inte glömma "potatisen, påpekar" jordbruksinstruk- N i Laholm. 200 vt te får glömma potatisen, som i : lantbrukarna”. nu” har fina skörd, får man för: än är så blir det vid. markbe- sprutning”". ganska « "omfattande körskador:, Blasten krossas och knölar. frilägges" och "blir" gröna och, detta" betyder'j id skör- deminskning.; Mefi"'&ri "viss för- siktighet - bör man” nog" iakttaga, tills 'man sett resultaten och spe-, eiellt fäster jag mig vid de ringa vattenmä ; som kh till användning, Kan dessa räcka för effektiv" spridning "av. prepara- ten? i Va Arr | samband med potatisen "Ikan vi ju också taga kålmalen,' som i'år satt in ett kraftigt an- grepp. Själva malen kan-vi inte göra så mycket åt — sprutar. vi bort den, blir : det redan ; nästa dag en ny inflygning, Däremot kan man ganska Jätt med DDT| sydligaste delen av Ahla, just där Lagan bildar en halvö, har gått i samma " hundra år. Det är: Vårvik och eftersom gårdens herre, Karl - Arvid Månsson, i morgon passerar halvsekelgränsen, åkte - / att få en liten pratstund, . Vi RR finner honom och sonen i full fart ute på åker och äng, men : lite: =. | cv. Fortar å nästa” alda: i tningarna ned mot Lagan i den gör en så skarp, ligger en gammal släkts ägo i tre- han är en'duktig och intresserad jordbrukare, därom vittnar de vackra åkrarna, > , SS "Jubilaren har för. alltid vikt sig en hedersplats inom den hal- ländska föreningsrörelsen, där han varit: en' av pionjärerna, på Orreberg blev han gripen av SLU:s idéer, och inom denna rörelse .kom han att lägga ned ett jättearbete, Han var med om att' bilda Veinge avdelning, där han blev förste ordföranden. År 1933 blev han. kretsordförande för, hela Höks krets — den var inte delad på den. tiden — och detta var just under 'SLU-rörel- sens. . verkliga - genombrottsår. Detta år ökade kretsen sitt med- lemsantal från 900 till 1600, + Följande år, alltså 1934, fick Karl Arvid förtroendet att bli ordförande: ör - hela « distriktet efter Hugo Larsson « i: Veinge, och denna "syssla : hade han till 1940. :" Under" denna. tid . ökade Hallands SLU-distrikt från 3 150 medlemmar till 7 290; det högsta antal,”, som ” distriktet ; någonsin varit uppe i lei en ”— Det var jobbiga tider, be- rättar Karl: Arvid Månsson, 'all- ombudsman utan det allra mesta hängde..på ordfö hi Pl 5 drag över en lördag och 'söndag var intet 'ovanligt.>Jag har.nog varit med om att bilda ett 20-tal avdelningar, i. Halland,” och 'det finns inte-någon, .som.'- jag inte gästat vid något "tillfälle: Hade jag bara :haft en bil,'så-hade' det inte varit 'så "farligt, men: nu fick' man färdas , med tåg, buss eller". cykel och ' ofta: övernatta hos SLU-kaämrater." Det blev för strängt till sist och med: ålderns rätt fick jag-lov:att dra mig tillbaka." : : i — SLU har haft en mycket Inga spår z Visst är det oftast roligt att det igen, allra helst om man inte varit hemma på nära fem- tio år. Men besöket kan också föra vemod och saknad i släp- "tåg. Så har det varit'för en . gammal svenskamerikan Adolf Svensson från Hult i Hinneryd, "på hos makarna Nilsson i His- har kvar i fäderneslandet.' Sak- nad och vemod blir det när ner sitt barndomshem med marken, et — Jag är född i Hult i Hinne- ryd, berättar han, men: när' jag - [var fem år dog min far, och min mor flyttade till Hjortsberga, också i Hinneryd. Min far. hade varit gift en gång tidigare och i det äktenskapet hade han fyra barn, tre söner och en dotter, vilka alla reste till Amerika. Även i det andra äktenskapet fanns det fyra barn, som mor själv fick dra försorg om. berga, men det var klent. med litärtjänstgöring eller att resa till: Armierika. Eftersom min : äldre halvbror ville ha mig över — han ville förresten att jag skulle resa redan när jag var 12 år — så stack jag 1 väg år 1895. Det har jag aldrig ångrat. | + den lysa mot oss: Gröna Hästen. , — Min bror bodde i Duluth i komma hem till det gamla lan- '- . : som LT häromdagen hälsade: ' hult,'en av de få släktingar han s man som Adolf Svensson fin- ' j jämnat ' SOA "— Vi bodde som sagt i Hjorts- + utkomsten och när jag var 19 år. : hade jag att välja på att göra mi-.. sg då hinnerydsbo' återkom efter 57 år emmet 82-årige hinnery Minnesota — de andra tre halv- syskonen hade bosatt sig i Pen- sylvania. I Duluth hamnade jag också och där har jag bott sedan dess. Staden ligger vid Lake Su- perior, 'en av de fem stora sjö- arna och var på den tiden en li- Adolf S 4 ten stad med 15 a 20.000 invåna- re. Nu har den : 105.000. : Min ' bror arbetade med att sköta ångpannorna i olika före- tag och jag började inom samma gebit. Jag hade anställning i oli- "Avklädningstiummer i "revy . : ; | - : 0 skulle göra säng populär: > suttit häktad i Halmstad gj RK tegången 1 går inleddes mot SR -"Den' 82-Arige' skådespelaren från Malmö som sedan en tid - orde en ganska slät figur då rät- ; honom 1 Halmstads" rådhusrätt. Han hade ingenting att komma med till sitt försvar. 230 före- tagare I praktiskt taget hela - sig av honom. '. 'N- så «Tanken på att ta betalt för re-| klar 1 "sin revymonolog ”TV- Oskar” fick skådespelaren på vä- ren 1956 då en Journalist frågade honom hur mycket. han fick för den reklam för storfirmor han re-' dan då gjorde utan vederlag. Och så var tanken väckt. = sö. " I oktober 1956 började ihan be- söka firmor: i Göteborg," bland dem en' bank och 'flera "hotell "samt ett rederi. Han ansåg sig ha goda möjligheter att genomföra en turné lyckligt eftersom han hällit på i branschen i 10 är för- ut och bara råkat ut för ett bak- slag, GE RA ' Också i en rad andra västsven- ska städer besökte skådespelaren företag av olika storlekar och det är flera banker som låtit dura sig. Undan för undan har han eme!-' lertid levt upp de pengar han fått in 1 förskott och har därför mäst uppskjuta premiärerna på grund av brist på medel, Till sist tvangs han av samma anledning att sö- ka upp nya arbetsområden, 'där han tog upp förskott för: nya re- klamturnéer, ee I Göteborg har han enligt flera målsägande utlovat föreställning- ar på Folkets hus och han med- ger också själv att han givit 'så- dana löften. Han hade. dock inte Forts, ä nästa sida, a varit I kontakt med "Folkets hugg " södra Sverige har låtit dupera' rränm mycket sent och då var detta uthyrt. Viss bestämd tid för föreställningarna har han” även angivit på en' mängd kvitton, men dessa angivelser påstår hamn Big ha satt dit endast för.att upp- dragsgivarna ville veta en "unge- färlig tidpunkt då de kunde vän- ta sig att få ordern utförd. Egen- dömligt nog har han aldrig angi- vit på kvittöna att tiderna var ungefärlig: fe KR - "Anledningen till' att "han oupp- hörligt övergivit sina planer och bestämt sig för nya turnéer säger han vara att han hela tiden trott sig kunna få till ständ en riktig revy... En företagschef 1 Dalsland träffade av en händelse på skåde- spelaren då denne uppehöll sig i Mellerud 1 mars i är och på frå- gå -.hur'det' gick med den flera månader tidigare” kontrakterade reklamen svarade skådespelaren att det blivit trassel och tidför- skjutningar samt att nägra upp- dragsgivare polisanmält honom. Han böll nu på att äterbetala för- skotten, uppgav, han, och över- lämnade med en flott gest 250 kr till företagschefen. Sol 4; Em skövdefirma har anmilt « att skådespelaren utlovat. re- >; klam för en säng från firma, Redan som helt ung under tiden : ra helst som vi inte' hade någon p till sex föres -Jungdomeng Södra Hallands | främste SLU-pionjär . :Passerar 1 morgon halvsekelgränsen KARL ARVID MÅNSSON : Vårvik. stor betydelse för landsbygden, och denna rörelse måste fort« leva och förkovras för lands« . bygdens bästa, Själv anser jag att den är en av grundstenar- na i föreningsrörelsen — de allra flesta av de män, som nu står som ledare inom olika de- lar av jordbrukets Politiska, ekonomiska eller fackliga or- ganisationer har fått sin. första skolning inom SLU:s led, — En annan sak, 'som alltid legat. mig varmt om hjärtat, är ungdomsnämnden, och jag "var faktiskt "initiativtagare till den= samma under, den tid, jag var : distriktsordförande. Den bygger ju på ett samarbete' i främsta rummet, mellan SLU, 'JUF och hushållningssällskapet ' och” har ' ju numera, utvecklats alldeles .| oerhört, Men det var hårt i star- ten, och 'vi hade' utomordentligt hårda. sammandrabbningar , med JUF,— så hårda att landshöv- ding" Kjellman, som satt . som ordförande” vi > konstituerande sammanträdet, i måste be oss'gå ut någon: timma : och -lufta : oss allt! medan -han 'sammanjämkade" de olika åsikterna, Annars har . jag alltid så mycket som möjligt sökt medla 'och samarbeta med alla både människor och rörel- ser, som. jag kommit i beröring Medias so En "annan sak,' som alltid ini | tresserat Karl Arvid Månsson, har "varit bygdegårdarna och han har varit med om att starta såväl Vingslätt som Lagagården, Han förfäktade hela tiden som representant, = att : Vingslätt”borde legat i Vessinge men fick inte gehör. den gången. Han var även initiativtagare till Lagagårdens tvätt, vårt lands . första andelstvättstuga. Det var många problem man hade att brottas 'med, innan den kom -: igång. .. ol .— Jordbrukets: föreningsrö- relse har jag alltid varit oerhört " intresserad av, säger han, och jag anser, att det:är den vi måste hålla oss till och den, som vi skall värna om i tider som dessa, .Det . hårdnar” allt mer inom vår näring, och det enda som - hjälper oss är vi själva, Men det måste rationa- lisering till och de minst lön- samma brukningsdelarna mås- "te bort — det är hårt att be- höva säga det men något an- nat val finns inte. Det hjälper . inte alltid med specialisering, som att en skall odla jordgub- bar och en annan ärter o. s. v. Det kan bli överproduktion inom alla grenar, — Ett: allsidigt och bärkraf- tigt jordbruk har framtiden för sig och därför har jag också fn- tresserat mig för alla grenar inom jordbruket. — Jubilaren har alltid legat hårt i för linod- lingen, som han töcker är en trevlig och givande odling och han är också med i Linodlarefö- reningens styrelse, Han var även med om att ta initiativet till po- tatislagerhusset i Ahla, som har . blivit en mycket god hjälp för: - delägarna. ” . Na Det är inte bara inom före= ningsrörelsen, 7 som = jubilarens krafter ' räckt till, utan även inom det kommunala har han varit livligt verksam. Sålunda : har han tidigare varit ledamot i kommunalfullmäktige och kom- munalnämnd och är för närvå- " varvid "en kvinna I en avkläd- " Forts. A nästa alda, rande ordförande i biblioteks- Sa Forts. &' västa slida, VV LV Ner
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.