' "Lena satt so et m sin lila »röda Vanligt, utanför stuga och "njöt av Solskenet. och fåg- e€ undan för undan Som : hennes historia or, förr i tiden kröp ” Vv samtidigt om tågres fram, : En tågresa för. SN länges en - de en bonde tagit med sig grisen i ”kupén. Han hade: den i en låda och där grymtade den fridfullt och trivsamt under resans gång; men jag minns att konduktören ogillade tilltaget, fast han kunde inie gärna slänga av bonden vid någon liten anhalt — eller också vågade han väl inte. Jo, det var tider förr! Då kun- de” allt ske och" det” gjorde det « fakliskt en gång; Cs Det var en het sommardag och får : äta ganska billigt Och så håller Vagnarna dd il en. fick mån faktiskt loy till ibland, Yrr troligt på tågresorna förr i tiden, Kanske var det för att männi- »» tkorna som då sällän kom ut, fann " det festligt att vara tillsammans , många på en gång — inte. vet jag!. Och. det hände att någon plockade fram handklaveret ur .v . bagaget och drog en låt, och alls. " tid fanns. det , några som: ville prova en vals i den smala ' gån- gen mellan bänkarna, .,, : "> Men det gick ofta ganska då= ligt - med” dånsgen. Tåget vinglade och skakade, och gången var mes= "; tadels fylld av allehanda korgar | 5 och väskor. En gång, vet jag, he ha Det ver lagå som Körde - Jem utas eillräcklla sila "de" kan förfalskat. | STOCKHOLM (Press) oc os £tt mål, som har stort Intresse . för alla” firmåchefer 'm' fl, vilka ">. har att underteckna uttagningsrät- ten till banker, har avgjorts av högsta domstolen. Domen utgör ett memento för vederbörande att in- te lämna ifrån sig kvitton som med lätthet kan förfalskas.. i; r ”UndeF år 1954 teckna irman "i, AB Malmö samverkande. bygg- mästare av. två byggmästare. I "> gugusti det året uttogs på bolagets - bankräkning i en sparbank 31.000 kr mot'ett uttagningskvitto' försett Sig vagnarna på -+' Och inte behöver man sjuta på i Uppförsbackarna, Det i tiden. Men inte var det väl få många som gjorde sig omaket act stiga av. , ånghästen, ; Gick det : så' gick det,” resorierade mar, och hade frevligt medan man vänta-' de, Ja, man hade faktiskt riktigt . med 'byggmästarnas namntecknin- gar. men det framkom att den ena | "namnteckningen var förfalskad me- " i en lång uppförsluta då lokomoti- » vet sa nej. Det blev.stopp och några skämtsamma ynglingar, . troligen var det stadsbor — det hördes så på rösterna — menade, att nu var det någon som släppt eh. ko på spåret igen, Men. det var inte så den gången, Vattnet "i ångpannan hade tagit slut och närmaste gård låg väl nära milen från den plats vi stod. Däremot fanns det.en sjö neråt dalen till, och dit begav vi oss med span- . nar och all slags bunkar för att fylla. den törstige ”Iokomolet”, som en torpare sa. Det var fak. tiskt - riktigt trevligt avbrott resan, och många av oss som sä. pade med vattnet förblev. vänner för livet. — Det var också på den re- . San som jag träffade min gubbe, sa Lena och log. Och när man hör sådant går man för att läm- na den gamla åt minnena som "Oftast är ljusa och skira som den 'klaraste & EF pe: är år 2000. Scenen: ett Tar ketfilygfält. vid (just 'färdig- ställda) ' Halmsjön. Siriusexpres- sen landar ,Jängsamt' på interpfa- netariska sektionen. Ni och jag blandar oss med våra efterkom- mande för att hälsa rerna" välkomn. . Bredvid oss "står en gammal trevlig gumma stödd på sin käp : Nu klivej en ung man - EA årsåldern uppskattar vi — ut ur ra- ketén ' med ett par väskor i derna, Den gamla lyser upp, kar. fram 'och faller inannen om halsen." mn roligt att du hann' tillbaka medan jag ännu äri livet! ” - ' Farfar! Lätt förvånade vänder vi oss till en av "piloterna, som just - håller -på att kränga av sig rymd- dräkten. ”Hördé ni =— hon Kallade honom farfar!” a = Ja, "vad är det med "det, säger ' han. Den där mannen är handels- resande och' jobbar på planeterna. runt ”Sirlus och i den' kanten” äv Vintergatan, Eftersom han tillbrin- gar! sin mesta tid på resor så åld> ras han naturligtvis långsammare jorden, — Men, men, (stammar, ni och jag), det är ju rena rama trolleri=' et! Hur kan det vara möjligt? | | - — Ja, men' det Beror ju på oss piloter! Varje gång vi ökar eller kar farten vinner passagerar- i 0 Erie Peterzon-Wallö" na en del av sin ålder i förhållande . Lätt distraktion .'' :" Ronden gick "på sjukhuset; . med professorn i täten. En av läkarna frågade om professorn kunde undvara gin reservoar. penna : ett . ögonblick.: Profes- « sorn . tog åt . fickan och drog fram en — febertermometer, Han tittade förvånad på den — så slog han sig för, pann "och muttrade: pe n "Då . sitter.- reservoarpen-. nan i konsulinnan! vält ohet Bären varandras - bördor... : - Det - -är inte mer än rättvist att man och hustru delar upp. hem? göromålen mellan sig, +. — Precis min uppfattning. "När - vi köper koks till värmepannan tex bär min fru alltid in säckarna och tömmer dem och sedan. bär jag ut Stj ärbpingla dan den andra. var äkta. Pengarnal: tog företagets kassörska om hand]? och blev sedermera fälld till ansvar härför / samt. ålagd: återbetalnings- "., skyldighet.: Den har hon emellertid inte fullgjort. till någon del; Ban-1? . ken måste, sedermera till. bolaget utbetala nya 31.000 kr eftersom ban= ken i princip är ansvarig för mot en kvittoinnehavare för en utbe-1$ talning mot” förfalskat uttagnings- kvitto. Hur : mellanhanden, - skall reglera när / kontohavaren "handlat culpöst "blir en senare fråga, I det- ox ta nya läge vände sig banken mot "en av' byggmästarna med 'skade- ståndskrav. Banken kunde konsta- tera att ssörskan på uttagnings-|" . matecknarens. Banken gjorde gäl-' kvittot -till en början endast ifyllt : beloppet 1.000 kr varvid hon pla- " cerat siffrorna så långt åt höger att en enda siffra kunde tillskrivas före "ettan." Sedan skrev' hon , en trea framför ettan' och ifyllde bok-| med ”Tretti Svenska stjärnmannekängen Louise Lindquist kom härom dagen med ordinarie : Bromma. vädret tänker' hon stanna på ett par veckors semester innan färden går vidare till Paris, där det skall bli fotografering för en stor fransk - detidning, — >. . sen” samt -skrev by ens namn vid sidan av den andre fir-' lahde ' att byggmästaren förfarig värdslöst, .. To Malmö rådhusrätt fann att bygg- - " mästaren som firmatecknare haft : nom självständig granskningsskyldighet - och att: det inte varit av någon 7 betydelse 'öm byggmästarens namn fanns på - kvittot eller ej när han, . " undertecknade kvittot. Genom" att iedan lämna ifrån sig kvittot i sån dant skick att det med lätthet kun= de föärfalskas ansågs byggmästaren därför skyldig till vårdslöshet. Högs= ta domatolen har kommit till, sam= ma uppfattning. 'Banken har inte genom bygsmästarens förfarande tillskyndats någon skada för vilken byggmästaren kan göras ansvarig, ar högsta domstol som har : upphävt hovrättens och fast- ställts rådhusrättens beslut varige= bankens talan sot by ren slutgiltigt avvisats, Banken skall ersätta byggmöstarens kastoader målet med. 2.326 kronor, "Annonsera, >. Ur friluftslivet : A och B cyklar från Stockholm mot Mariefred, När de kommit till Södertälje, staannar A tar fram :en slidkniv 'och skär sönder däc- ken och ringarna, Cykeln sjunker en aning. "— Varför gör än så dar? undrar B. - Min sadel var för hög! . : B funderar en stund, Ser tar han fram en skiftnyckel, skruvar los: sadelri. och styrstången och låter dem byta plats. : = — Vad gör du då? undrar A . i. Jag tänker åka "tillbaka till) Stockholm. Jag har verkligen inte lust att. åka omkring på vägarna med en människa som iate är xik. nm ligt klokt just ' Tidsförsinkningen" på . solen ; har Lockad av der dk uppmätts till ca 0,000 000 5.sek. Placerar vid basen: och en vid toppen av det 300 m höga Eiffeltornet blir till folk här på jorden. De " Kära vänner, det där är -;ele- mentärt —- för fysikerna i dag. Det rör sig om Albert Einsteins rela- tivitetsteori. I. morgon. kommer konsekvenserna" av. den att vara kända av gemene man. Hö r teorin i koncentrat: -.:> sz: a För 50 år sedan gjorde, man den förbluffande upptäckten att ljus- hastigheten (300.000 km/sek) är den övre gränsen för alla: tänkbara fysikaliska - hastigheter. Det ledde Einstein till det berömda påståen- det att: tiden är relativ (och inte, som man föråt trodde något full- komligt oberoende av rum och. rö relse). Einstein fann också att ac- celeration 'och . gravitation egentli- en är sämma sak. En" ljusstråle g som : sänds från; den ena väggen till den andra i ett rymdskepp som oavbrutet ökar hastighet kröker sig i. förhållande” till: skeppet." Alltså |-. måste : en: "ljusstråle > som .' passerar | ett tyngdkraftfält kröka sig, efter- rymdresenä- . — Käre farfar; skrättar hon, 'så : än sina anhöriga soffi håller till på É 4 fotonisk drift. Den ryské Tymdfors- niskor att inom sin livstid nå var- Om n Cvnstetno: teorier stämmer : karen KA Gilzin talade, nyligen om: hur det ska gå till: rymdskep- pet använder själva ljuset, d v 's fotonerna, som drivmedel. Ett slags trattar' på skeppet samlar upp den interstellära gas, som finns överallt i :världsrymden, ”smälter” den och förvandlar . gasen = till ljuskvänta |!” (fotoner). Fotonstrålarna ut från raketmotorn och så uppnås största tänkbara utströmningshas- tighet och. effektivitet. . Professorn är övertygad om att den. första fo- tonraketen provskjuts inom tio år: Iönan” dess måste man bl a skapa legeringar 's "som stoppar för tempe- raturer på / åsdär 150. 000 grader, "Nu ska vi se vad som händer när man: färdas i en sådan här foton- raket, När. raketen når upp till ljusets hastighet blir' faktiskt. själ |i va "flyghastigheten obegränsad" till följd: av relativitetsfenornenen: det är alltså i prinsip möjligt för män- je astronomiskt: avstånd. En 'foton med "ljusets hastighet kan föra sig oändligt fort. : ” Sög att raketen startar Å n jor en för, att:utforska ett: Å mande solsysteni. Avståndet till vars att. ljuset. böjer. sig i närhelen av stjärnor med stark gravitation! det är r det mystiska krökta rummet, Tiden? är ”längre” på solent . : Ö Nu har. det visat sig att bravita- tionen (och således också accele- rationen) påverkar tiden. Fysikerna så har med spektroskopets hjälp gett akt. på svängningstalen hos. skilda atomer i solen: och jämfört dem med de svängningstal som. lågan i laboratoriets'. Bunserbränna Elektronsvängningarna ,..1.:> "Ber. sol: atomerna ., kan, ” jämföras. med: en snabbt ”Jöpande” urvisare. Det visar sig "att solatomerna svänger lång- sammare, vilket resulterar i att det ljus de utsänder ' blir. rödare än det som utgår från jordiska ljus- källor. - Rödförskjutningen :- talar alltså om att tiden är ”längre" på solen än på jorden, beroende på olikheten ' i” tyngdkraftfält, en klocka ni däremot differensen i tyngdkraftspotential så liten, att klockan vid basen ger 0,999 999-999 999 97 sek då kloc- kan vid toppen (där gravitationen är något mindre) ger en sekunds tidsförlopp. - "Eftersom gravitationen ger upp- hov till rödförskjutning gör! också accelerationen det, Ljuset från den ljuskälla som rör sig kommer till obsebvatören med ett skenbart läg- re svängningstal: det förskjuts mot rött, Avlägsna nebulosor i världs- rymden uppvisar alla rödförskjut- ning: det, betyder att universum utvidgas som en ballong man-blå- ser luft i. Expansionen sker £ n med en hastighet: av ungefär » 15 miljoner km/sekt - 4 "I morgondagens värld > söm vi ' Ji sputnikarnas tidevarv redan står |: "Ipå tröskeln till — blir de här rela- tivitetseffekterna saker. com man måste. räkna med i det dagliga li- vet. Vetenskapsmän både i öst och väst' håller just nu på att lösa de problem som hänger samman med -kommaunikationer mellan sol- systemen, Frågan vad rymdskep- pen ska drivas med har: man rev dan hesvarat. ' Man koramer att använda sig av Allteftersom hastigheten" ökat änd- rar” sig stjärnans färg från gult till grönt, sen till-blått' och 'violett.. Ef ter ytterligare acceleration” blir strålningen ultraviolett kan ögat inte längre uppfatta stjär- nan och så småningom. blir ljuset]: -kortvågigt att det är fråga om och ' då års flygning har. rake- ter nått 90 procent av. ljushastig- heten, efter 5,6 99,9999 "procent, Nu. konstaterar stjärnan är ca 5,5, ljusår avlägsen |: och inte, som" men - hade. kunnat |” - vänta sig efter att: ha varit på i 5,6 år, 994,4 ljusår, Avståndet fö- refaller : i besättningen ha" minskat till: omkring 1/200 av”sitt astrono- miska värde Man har ! "rest dfrån” tiden. : " Efter ytterligare 55 år kommer man fram till det främmande 'sol- systemet, dT 'v s efter en sarmman- lagd restid på elva år; På jorden har det under "denna, tid förflutit flera tusen år. Hade vår vän han- delsresanden följt med på den :här trippen hade han knappast kunnat ' räkna med att hans sondotter skulle ta” emot. honom vid återkomsten till jorden. "Om besättningen - vid : star- ten från jorden kunde obser- vera -händelserna på den pla- . net de tänkte besöka skulle de - iaktta dem så som de utspela- de sig tusen år tidigare. Efter ' hand som farten ökades skulle ' planetens - tusenåriga historia rullås upp inför deras ögon och när de efter: elva år nådde. ": fram "skulle händelserna - där, "äga rum idag”.. Sedda från - planeten. fick man se händel- serna på jorden utspela sig i naturlig rytm, men så som de hände tusen år, tidigare i rela- T: ;tion fill besättningens faktiska ; tideräkning. =: .> - q Om raketen nu bara rundar pla- neten och genast återvänder till jorden och flyger dit på likaledes elva år (alltså "räknat ombord på skeppet) skille" besättningen " vid framkomsten konstatera att det åter gått tusen år. När rymdresenä- s nebulosan är så avlägsen att det skulle tad milj år ati "dit och filtbaka även med ljusets hastig — hustrur, barn: och vi iher. vä för ir länge sedan döda och glömd. skickas | ' fig" meddela ;; | vad man funnit. skriberade och-glömda. ; esättningen , att... 2 rema landade skulle de vara 22 år äldre 'än när de startade. Men gå jorden har det, gått | generationer här tagit den ning, alla" besättni ja 3 |de, andra länderna lära något av bestit- Mens eve örnen s fordiskt s sämarbete i inom: -kriminologien 1 3 STOCKHOLM (TT) Efter. upphävandet av Pass- get mellan de. nordiska har SR instituten och sörja för att sam- arbetet mellan dem blir det bästa ' möjliga, För detta bör det inrättas - fått hela Norden som opera. >tionsområde. Ett nordiskt forsk. | hingsråd för” kriminologi 'skuf N arna samma möjlighet," kons- .taterar psloprofessorn Johs Ans denaes, som på svenska rege- "ringens uppdrag utrett villko-" "för en samordnad nordisk rskning inom kriminologin > Det är särskilt på två områden "om ett nordiskt samarbete här kan "I gränsad ett forskningsråd, . Här kan man tänka sig olika alter- nativ, Rådets funktion kan begrän= sas till att vara ett rent samarbets= . organ. Det kan också bli fråga om ett beviljande forskningsråd. Det skulle då antingen få den generella uppgiften att stödja den krimino= logiska forskningen i norden eller ha den beviljande funktionen be= .till jämförande undersöka ningar av kriminalitet och krimi= politik I de diska länd antas få gynnsamma resultat, näm- gen” utbyte, av information och! soofdinering ar forskningen. Som på lämpli förskningsuppgifter nämns bilstöl- derna, De har ökat mindre i Dan- mark:och Norge än i Sveri; Finland var de till helt nyligen näs- afokända, Är ökningen bara den naturliga följden av biltillväxten och den höjda tekniska insikt, hos Det 'sista alternativet förordas, i Mot det mest vittgående alternati= I vet talar bla att de beviljande myn« digheterna i ett land förmodligen skulle bli betänksamma mot att - överlåta till ett nordiskt Organ att fördela medel '; som 'också kan gå till rent nationella forskningsupp= gifter i ett annat land. Vilket för= slag man än väljer skulle dock or > "ungdomen eller är det andra fakto- ör sig- gällande? Vilka aktioner tillämpar de. enskilda "ändörna här och vilka erfarenhe- ter har man gjort av dem? Kan att studera de finska förhållandena och k ..Jläget i de andra länderna före- bygga. utvecklingen?" gunna "bli densamma,” Rådet bör bestå av tre medlem- mar från varje land. Det är viktigt ' att sakkunskapen blir allsidigt res ' Presenterad. Det skulle gålunda vän ra olyckligt, säger professor' Ans denaes, om den juridiska och pay= kiatriska sakkunskapen På grund av dessa vetenskapers starka akades - För att sådana lellundersök- miska ställning kom att dominera. på bel d av de nyare veten=, ningar skall ge 'störst utbyte mås- "de "läggas upp så att resultaten jämföras, Detta sker bäst om okså "planläggs gemensamt så högre hastigheter > = säg 0, 990998959, procent av. ljudhastigheten — — "skul le” rymdresenärgrna ' ä fär 40.000 "år — men ä ra ca 38 år, äldre när de kom 'till- baka till jorden. HG Wells” faf- tasier om” ”tidsmaskinen”, vetenskapsman' färdas 80.000 år ip framtiden, ä är mot denna bakgrund inte längre så scierice fiction-beto nade; Det är bara det att i ”verklig- heten "kan man inte 'som: i Welle hjälte återvända 'till 'sin samtid” ef ter en 'sådan utflykt till morgon- dagen. Dem lämnar man" för -alltié och oåterkalleligt båkom: sig: Man kan utforska framtiden —'men ald- egen: generation Man måste för åll- tid stanna i en kanske hemsk” öch r som ju gr och 1 ion 1; Junda, okänd värld, « 24. M ljusår (d v's den sträcka "bom lju- | annorlunda, okänd vär . är” Identiska, | Astronomerna, har set behöver tusen år för att av-|- Det är ett > ganska ' : ohyggligt också . mycket ' riktigt konstaterat verka). "Raketen börjar” accelerera! perspektiv.” Men det kan . bli :vår verklighet .-—' snart. Morgondagens Brottslingar'. kommer kanske inte att fly. till ett annat' land. De sät-|.. ter sig i säkerhet i en framtid där deras: brott för ” ängesen.. är: prel . hypoteser klarlagda;' där en Na de nationalekonomisk faktor ivårt - komma ' på skymundah vi lär det bli, trots att .atomkraften an redan från starten tar sik- le på, att få bestämda frågor: eller Ett. samnor- diskt, kriminolögiskt ” forskningsins- titut som diskuterades av nordiska rådet två å år sedan, skulle emel- lertid, nga i luften om det. inte Jhade, stöd av 'effektiva forskni skaperna sociologi och Psykolog: Varje land får ta ställning till ora man också vill ha med någon rep=, resentant för de statliga ” myndig= . heterna, Det: är också lämpligt stt förordnandena tidsbegränsas, t Kl till en "fyraårsperiod. - Kostnaderna för rådets löpande | utgifter, sekretarlatets löner och". de 'kriminologiska: ' seminarierna uppskattas. till: 50.000" svenska om året. Bi Hl institut i i de'enskilda länderna.” '- ! Systematisk . .kriminologisk fo: ning, knuten” till permanenta insti- tut "teh "Under. ledning : av ”kvali- ficerade” vetenskapsmän, ” befinner sig ju, ännu-i' sin linda 1 norden. Karakteristiskt' är! "att det ännu in- te, finns någon f 1 facket. komparativa : undersökningar kan det anslag svm bör ställas till 78 Nos dets förfogande för ändamålet be- räknas till 100.000 kr om året. Väls jer man det mest vittgående. forska ningsalternativet får mär nog räke nä med, ett” Åyra gånger så åtort ” mn I - Finland och Sverige finns det överhuvud Ånga fasta universitets- befattni gar på området. Det sven- ska krir nologiska institutet har en viss anknytning till Stockholms hög- skola; . Juri Summan ” kan jämt brottsligheten kostar. Fö diska länderna tillsammians tör det . sig om flera hundra milj. . Enbart : de svenska biltjuvarna kostade fö föreslog: för fem år sedan-att en professur :i Iiminologi skulle in- fättål Vid högskolan.” slå "Det'är” därför mest röalistiskt att lagen över 10 milj 1 fjol. Vidare kan nämnas att den klien= t telundersökning' av. 350 brottslingar 1 Stockholm som pågår på "uppdrag av justitiedepartemen= bygga ut de nati Ttet bi v kosta nära 400.000 k ? Laxlisket är alltjärnt en betydan- lahd, ”ett faktum,. som ;'gärrik ivrigare:. vattenregleringar norrländskå älvarna, Dess måste lägst uppskattas: till 5 räiljor ner kronor årligen. Det hot. mot iaxen, som älvöverbygknaderna" ut- gör är av akut karaktär,- här” gäl- er det laxens vara eller inte vara, Redan” harj alltför :många "av dess naturliga lekplatser förstörts av ki- löwattänkande ingenjörer och fler närmar sig med ”'sjumilasteg. I en nyutkommen- bok. Goda laxår' — och dåliga”! anvisar "emellertid la) rator' Gunnar Svärdson vid Sötvat- iet,; en. åtgärd: som Du HAR JU Auinö KUGA män RSteN å ÅR ä FÖR uker STEKT? ” kan komma vågskålen att väga över till laxfiskarnas fördel och därmed också naturvårdarnas. Svärdson sö- ker i sin bok, stödd på omfattan- de forskningar, besvara frågan var- för, också utan, människans ingri- pande det under de cirka "150 år som laxstatistik' funnits växlat mel- : En: svensk får "gärna lpfatt ningen när man kommer till ut- riket' att -.många " nödvändigheter är dyrare än i Sverige +— resor till exempel. Det kostar 'ungefär tre gånger så mycket att komma över Kanalen med bil som att gö- ra den längre resan från Göteborg til Frederikshavn : med. samma "att frakta bilen från Göteborg till London på Svenska Lloyd än att ta-den från Dover till Calais" på en färja. den ” ombord "att få ett exemplar av: pris- och turlistan, har han! i; [Son påvisar bland annat att'det någ- lan goda och: dåliga, Iaxår. Svärd- ra år 'efter särskilt kalla vintrar altid. brukar. bli god laxtillgång. anleåni 2 att ta för sannol] iké, Löx- tillgångens rar: brottet". Under : vintrar sdå stora. delar av Östersjön ligger tillfrusen, som exempelvis 1940, drunknar de ” i stort antal: Därmed blir laxarnaa överlevnädschanser betydligt stör= re, Det faktum 'att” laxfisket. hade sin guldålder” under åren 1820 till 1892 berodde” eniellertid inte före« trädesvis ' på någön "tumlärnas 1$-' död. Det var något dussin fiskare vid Gamborg ” fjord på Fyen som -» själva ovetande. åstadkom" denna” laxrikedom; . Under denna tid fånga= - des nämligen :flera tusen tumlare , varje höst när de lämnade, Öster- sjön” och drog 'sig söderut. Att: tumlarjakten” upphörde på 1890-ta- let "berodde på den allt mindre efterfrågan på tran och späck. För att locka fiskare att återuppta den= na tumlarjakt föreslår Svärdson en premie 'på 100 svenska kronor för varje dödad tandval. Svenskar och danskar bör enligt honom gemen= samt delta i 'denna laxaktion och . söka döda åtminstone 2.500 tumlare per säsong under något år. Detta skulle, säger Svärdson, kanske kun- Han, har, tagit detta till utgång: åotadh punkt för, sina forsk eiter ilstorboven,, i Jaxdramat. Denne är :ltandvalen, vad ”gäller svenska och --Idanska laxar tumlaren, Denne är en fiskare av; stora mått, både bildligt och bokstavligt. Dess vikt uppgår naximalt . till . omkring 90 kilo ch dess. dagliga, fiskkonsumtion äll ungefär 5 procent av den egna vikten. Om man som Svärdson antar att den i, genomsnitt vistas i Ös- 'ersjön under 9 månader årligen vinner den under denna tid sätta i äg så där ett ton fisk, Att' en stor del av dessa utgöres av. laxar, framför allt unglaxar, har man all > na det svenska laxfisket också därige= nom, att det kunde betyda det av= -: görande argumentet mot en fortsatt vattenreglering av våra ”norrlä ka älvar. ”Avvägningen mellan de motbstående intressena är svår”, slu» tar docent ' Gunnar Svärdson, "framför allt därför att man inte . i kronor och ören kan gradera de - tillgångar som ligger i fria forsar, vackra vyer och vetskapen om att . det finns orörd natur bevarad, Läxs ' en' har varit naturvårdens tyngst vägande delargument, . för att den ovanligt nog kunnat om "rnas i pengar, Varje öknin äv MLaxbestårdets värde med en milj P.ronor, beiyder ändrad balans mel: lan ' vågskålarna, Det. betyder e€8 - tid-frist. D:n kan visa sig utslags- givande, eftersom atomkraften är Vv i väg ulevojuni 2 f es ES sv ar lat e "nör= : > en ny y guldålder för - ln med kalla vinb oa gör, ' säger. Svärdson, att man +? e definitivt kan ' binda ' tumlaren vid | Fo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.