På I sz damären, Då vill vi hellre ha ett 1958 Cd Lördagen den 19 jult « kan man inte annat än beklaga att den goa värmen har försvunnit. Visst behövde vi regn och visst har detta varit välkommen, men nu ' har vi fått så att det reder sig .ett bra' tag. Fast i dag börjar fruntim- mersveckan och det är ju tänkbart ” att det är denna, som ”tjuvstartat”. I så fall kanske vi får fint igen och det skulle ju vara' välkommet, inte minst för de många, som "nu. bara har en vecka kvar på sin semester. Att ligga i ett tält: eller sitta i en liten masonitstuga och höra hur regnet plaska på tältduk och tak är då sannerligen inte något roligt sätt att tillbringa semestern på. Har « man sedan inga eldningsmöjlighe- ter är det hela ännu sämre, Något . högtryck. tycks dock inte vara på , : Väg — åtminstone inte enligt vä- derleksrapporten på fredagen. De HÖGTRYCK är det i desto hög- re grad nere i främre orienten där stormakterna 'leker: med ' &n eld, som medför stora risker att flam- ma "upp. värre än eh brand i en oljekälla. Det högtrycket hoppas vi . inte 'skall sprida sig till våra lan- ning : högtryck med sommar och sol. SKYFALL har det varit. över : Halland de .senaste dygnen, . men det har .inte' träffat södra Halland så hårt som det gjort på nordligare . breddgrader. Redan. Halmstad här " fått 55 mm på två dygn men .trots detta har det inte. tunnat så värst : mycket bland" stuginnevånarna på Östra stranden, där man säkerligen har Hallands. största badgästinva- sion, Däremot' har regnet i' södra Hallan4l medverkat till en hel del krockar genom att göra vägbanor- na hala... ' vc Mas ROLIGARE att prata om det dåliga. vädret är att gå 'på torget i Laholm och, titta. Visserligen bru- kar det vara ännu roligare att gå på torgen i de stora städerna, men även i vår lilla- stad kan. man hit- a ta en hel del godsaker. -: Alldeles speciellt tycks det , vara gott om lax i Laholmsbukten just nu, och ti "Det är i den allra första grå- på morgonen den =» [förste augusti, som vi letar oss fram genom björk och videsnå- ren utmed bäcken som är avlopp för Grytsjön,- för att där begå årets andjaktspremiär. Fyra jä- gare högt är sällskapet och som fyrbenta följeslagare och" hjäl- pare har "vi vorstebn ”Simba” och pointern ”Lorri”, Hela säll- skapet tvärstannar och samtliga jägare gör en gest mot geväret på axeln, när den första gräs- anden, som legat i bäcken, tar till vingarna och surrar iväg ut- dagningen, Määk .. .- määk ,.." määk . Gesten .mot' gevären är" mest - en'. reflexrörelse, invand under många års andjakter,. Än- nu .har inte skjutljuset infunnit sig och förresten är .bössorna; ; oladdade så här under förflytt- |- i.; terrängen. . känner doften från. fågeln oc + INN SSL rosor its Cut NonEs To TNT US de» står, som statyetter, med de 2 l : ot känsliga ' nosafna sovrande den svaga : morgonvinden : som” drar in ute från sjön, Jaja snart skall ni få visa vad ni duger till när det .' gäller. att: lokalisera hårt tryckande. änder ' och bekasiner i 'vasskanterna och på maderna runt sjön. Dagens första mål är den gamla ,torvladan som :står vid en' liten" strötorvmosse : vid en äv stränderna. Här har vi en flatbottnad masonitbåt förvarad oo sedan föregående... "io" [någon vecka före jakten har Kalle" varit uppe vid sjön .och sett efter så att den är i sjö- dugligt skick till dagen;A. ran- das, och vår: första åtgärd är bära ut den till stranden och sjösätta den: Sedan är. det dags att tulla matsäckspaket och ter- sina ställen går inte ens:detta, utan . man får finna sig i att Pplumsa i vattnet och med den råa styrkan till hjälp baxa bå- ten över de värsta dybankarna. Jakten tillgår så att en man stakar flytetyget ' från aktern medan den andre sitter med ge- väret färdigt. för att ta emot lyftande kväkare. oo sc. ch > Vi hade inte. kommit mång meter från land när de. första tre änderna lyfte, dock på -så långt håll att det inte gick att nå. dem från båten. De gör en vända ut över' sjön, men kom- mer så åter för att undersöka vad det är för ena mystiska in- divider som stör deras lugn här på stranden hukar sig ner i vas- sen för att göra sig så osynliga äl Fr nn NEG NT Av Aston Peterzon, Hundarna som "möjligt, ”men' änllerna har” redan "hunnit få upp betryggan- Idé höjd och inget skott blir los- :Änderna: ""tyeks'-vara lätta i dag, Ännu 'ett par; gånger, går. änder: upp. framför båten, innan vi, har ' kommit. inom skotthåll för dem, De cirklar ett tag över sjön, för: att sedan ta höj försvinna som små prickar. öve granskogens taggiga silhuett, på väg. mot. någon annan sjö, där levnadstiden ' inte är. så -proble- matisk som här. Det brukar all” tid -'vara« gott om änder: här i början av säsongen, men de är svåra... att - komma till. livs, så fort: de blir stötta försvinner de ur sjön. Vi vet dock av erfaren- het att de' lite längre fram: på : kommit. års sjöslag, . fiskare Johnsson från Båstad be- oo rättar att han fått bådesåttio och nittio laxar pr dag-i sina. botten- garn, Det är sannerligen inte .då- . ligt. — och granna - laxar" är. det också, Priset är — som. Laholms Tidning tidigare ' berättat om — lt -. mycket hyggligt' eller 13 kr' pr kg. | ' SYDKRAFTS, förtjänst 'är. det säkerlig mycket hög. grad att det går så gott om lax nu, och det som fångas har' säkerligen Haft sin ”vagga” nere. hos: Artur Svensson på L Im. Sydkrafts fiskechef, + > oo jägmästare Martinell, spådde i ett HN uttalande: för Laholms Tidning re- i, dan i våras att det skulle bli myc- ket gott laxår — han tycks i allra högsta grad ha blivit sannspådd. . Sö sv £ rea ' BLÅBÄREN har nu börjat -kom- ma i handeln på allvar, och det är ju gott om dem ute i skogarna i år; os I går kostade de 1,25 pr liter me- ia . dan jordgubbarna höll : sig "mellan "on 7 75 öre och:1,25 beroende på kva- liteen. :Än tycks jordgubbssäsongen vs.” inte ha tagit slut.. Däremot.har vi , inte sett några kantareller salufö- vi ra I .det är väl allt för: ti- a cv > digt på' året Men” blir det lite > Varmt 'ovanpå regnet'så bör de väl « komma, «ve - see : : Tobias. " DYRBAR KORSETT | ” En 22-årig "Fräulein ”Tschirner mos '”på. en liten and ; médan vi väntar på att der ful- la .skjutljuset' skall infinna” sig. Under tiden drar' vi också. lott om, vilka som under förmidda- gen. skall följa hundarna på stranden: o., vilka som skall .sta- ka igenom vassarna med. båten. i I BRIST PÅ BÄTTRE får fy- ra "bitar rivna ur en tidningssi- da, som Erik har svept om ter- mosen, duga . till lotter, två bi- tar rivna ur marginalen 'och två ur trycket. Den som får en' bit med tryck: på skall vara med i båten och. . blank . lott : följer stranden. :Lotterna placeras så i Kalles 7 .- tämligen . : välanvända jakthatt, ' vilken blir lagd i.en grenklyka. ett par meter över arken, ' och så får jaktdelta- garha gå fram och plocka åt sig varsin: : lapp. - Hasse 'och Erik drar först och sen det har kon- staterats. att - båda 'fått blanka lotter :. är . saken "avgjord och Kalle 'och jag embarkerar flyte- tyget för eskapaderna på böl- jan 'demr blå. Kalle dock först se- dan han :har omtalat att han har den ena pipan laddad' med på. en liten andrafrukost, | dagen, när: jakten" mmit inta :|igång, "på allvar i. angränsande sjöar. och vattendrag, kommer NU STÅR. BÅDA hundarna vid en 'liten vassrugge, 'en; bit ifrån ' de bålda nimrodarna 'på stranden "och vi ser hur; dessa försiktigt" närmar: sig - ståndet. Närmare och, närmare: kommer de, utan att något händer, de kommer ' > ända' upp i jämnhöjd |: med" hundarna : innan...fågelns nerver sviker, men då explode- rar vassruggen i en formlig-vat- tenkaskad när en gammal and- drake" lyfter "alldeles framför hundnosarna.. Han ' blir "utsläppt på lagom avstånd och d rar; han vackert runt välplacerad;: hagelkärve -.: | Hasses hamerlasstotwa, hår: hor nom; Just som. smällen "går, lyf- ter ytterligare två änder: bakom ryggarna på kamraterna utan att bli observerade! och nu ser: det ut: som” om . det. skulle; bli "vår |. fur. De” komrder lågt över" vas- sen, med kursen mot:båten, där vi trycker för allt: vi" är värda. ”Ta du den: högra så tar jag) ' från Oberhausen i Tyskland har "i England dömts till över 10.000 kronor it böter för smuggling. Det 1' Var ungefär 20 gånger mer än Yvad hon skulle” få för sitt besvär att praktisera 76! schweiziska ur genom tullen. Hon greps när hor kom till BirmingHam med flyget från, Paris. Klockorna hade hon gömt i en specialgjora korsett -— trots vilken Fräulien T. föreföll en smula fyllig och fick misstan- karna riktade mot sig. : varghagel åt den som till även- tyrs inte skulle ' se -skillnaden på hans bak och en and. ; Sjön är grund. med täta, på sina ' ställen - ogenomträngliga, vassdjungler och de vegetations- fria vattenytorna är minimala, så åror har man ingen nytta av här." Det enda sättet att flytta båten är att staka den fram; på den värfstra”, hinner jag mum- >. | på kommando reser vi oss båda upp på en gång. och lyckas ock- så verkligen ta ner-varsin väl utvuxen Årsunge..: vn de" växlande jaktlycka. Ett par. gån- la iväg över en strimma : öppet vatten, med en kull ej flygga f Sa ällingar- i släptåg. Det är antag- |. , å SN - SS Re Högsom | :DRÖMMARNAS LJUSA 'SPEGEL”. VACKRARE ÄN I EN HÄGRING mar os HÖGSOMMARHIMMEL BLANANDE KLAR: :( + DRÖJER SIG LÄNGE I MINNENA KVAR VAGGA LIKT SOLDRÄNKTA SEGEL' . STRALA I SOLSKEN SMEKTA AV VIND - ' I Nr + LETAR SIG FRAM TILL: STRÄNDER i ' i . FINNER. SIN SIESTA UNDER EN LIND | FJÄRRAN FRÅN VARDAGENS LÄNDER, cs HÖGSOMMARLÅNDET. SKIMRAR OCH LER BJUDER OSS ALLA ;SIN FÄGRING” ;a BLOMMOR OCH DOFTER: ÄNGARNA, GER ”. SÅ LAT OSS 'NJUTA DEN KORTA MINUT DA GLÄDJEN DEN FYLLER SINNET Xx TY SNÅRT ÄR DEN BORTA, SNART ÄR DEN SLUT | OCH KVAR LEVER ENDAST MINNET... = CM 0 : 00 7 Hilding Strandh. : : -. Y|ligen en omlagd kull och de får : . td |naturligtvis vara ifred för,vära ”soft nose” stå på huvudet in i en vassrugge, för att åter visa sig 'med en vilt' flaxande älling den till Erik för' påseende. och 7 || sedan denne har konstaterat 'att >" Iden inte har fått något mén av apporteringen, blir. den åter släppt, med önskan om återse- ende lite närmare Mårten, då den väl är' fullfjädrad och inte fullt så: piggig: som nu. :.« . " På .- eftermiddagen är det' så vår tur att ”pika hundstrand”, och många gånger under efter- middagens lopp hinner vi kon” statera att livet till sjöss är fa- la innan de är framme .och som |. Så '' går ” förmiddagen "under - ger ser vi en. gräsandhona padd- |: lömska ' anslag. En gång ser vi . vorstehn som i, högsta grad har i;gapet. Hon bär vackert fram], siken så mycket bekvämare än skilliga är de liter vatten som blir. tömda ur gummistövlarna' efter ofrivilliga snedsteg i något fly som varken bär, eller bris-. ter. Frampå dagen har också al- la de slag av bromsar och fä- flugor satt till alla klutar för att celebrera "dagen ' med ett större blodbad och vi fäktar och slår - under ”ljudeliga: hejarop frrån de ohängda individerna ute i båten. Det beter ju dock ätt den som skrattar sist också stundom — skrattar bäst och vi får: vårt tillfälle att ge upp det ”stora gapflabbet” när en kull med 'krickor svirrar upp precis framför fören på båten och blir saluterad med ' fyra strålande generalbommar, utan att någon, av de enskilda individerna i-kul-' len '- för : deti "skull saknade så mycket som det minsta dun ef- ter kanonaden. -=. JUST I SKYMNINGEN sam-. ta-kricksnurren på ett litet näs som skjuter ut i sjön, Strax in- nan : dagen” definitivt "förbytts. i. natt brukar ju de små änderna i; mindre :' eler större" sällskap fara . omkring över sjöarna, Det. knallär, på ganska friskt på bå- dä” sidor av näset, men vid ef- terföljande mönstring befanns det.'att krickhären klarat slaget någorlunda intakt.- Det. är inte så lätt att hålla rätt.på er has- tigt. "framsvirrande kricka i halvskymningen,' när musklerna I hela" kroppen! värker av: de 'o- vana Törelserna med" att: staka fram " båten 'och efter plumsan- det i dyns sons : : Så” Samlas ”vi slutligen” åter vid. utgångspunkten, :torvladan, för att :vid ficklampans irrande äkna över; dagens "byte kung . k anblick; där: vi ligger på knä i ladan ;var' och en räknande?sitt byte, med varje. del-av :kröppen = & och-- med, ett; och . ännat märke av':: levrat ' blod, som minne av]| flygfänas stormangrepp. - +Men vi är-belåtna' med. vår. dag. och? las vi så alla fyra för att invän- |- nat : vid 'soveljärnet på. insmörd " :med stinkande gyttja | Den lyder: ”Acte de probité. = M:lle Baillet,, employée des pos- tes au bureau de (ortsnamret), åyant trouvé un' appareil photo- graphique, s'est ”empressée dele .demettre å sa propriétaire, — Nos, félicitations pour cet acte de probité.” Jag undrar, vad en posttjänsteman skulle sä- Me q drig, någön anledn g har sina seder; s na svaga punk- y tarka sidor. Hos oss på förskingringar: ; i vårt högmod "en sällsynthet "i utländska 'iakttagare Sverige förråder” ibland: en'annän me-' ning. .Det 'gamla Ryssland hade ovanligt dåligt rykte i den vå gen. Men jag talade en gång -- det var år 1916 — ined läntjuri- kare i Polen; som inte ”saknadé ' erfarenhet: de berättade att .de ryska militärläkarna, som hade möjlighet att fria rekryter från militärtjänstgöring . med -hänsyn till .' deras - hälsotillstånd, var skrupulöst > samvetsgranna och pålitliga på" sitt sätt.: För några hundra eller tusen rubel,.bero- ende på omständigheterna, skrev de intyg on hjärtfel eller tubét- kulos, och och gjorde sitt bästa att" lotsa" sina 'patienter genom de "trånga passagerna; Men ot försöket misslyckades, om .ver vi längtar redan efter nästa för-' sta augusti. Visserligen blir det väl” fler andjakter under hös- tens lopp, mer. ingen av:dem kan dock. mäta sig med den för- sta för säsongen, efter uppehål- let 1 jakten. under sommaren då blickarna. allt som. oftast” fast- "Dagens byte befanns "vä va .'gräsänder, sju 'krickor, .tre enkelbeckasiner, samt. en: sparv- hök som Hasse briljerat med att ta ner när den kom svepande i ett låganfall vid sjökanten; Vem som blev årets andjägarkung? Ja, det. förbjuder. mig faktiskt "min blyghet? att förtälja. i of "|derbörande | värnpliktig i alla fall blev förklarad tjänstedug- lig, så kunde han vara bergsä- ker. på att i all stillhet få sina pengar tillbaka, med några vän- "liga och beklagande' ord — hur mycket möda och obehag och risk militärläkaren än hade fått underkasta sig för hans skull, Även ärligheten år ett komplice= rat och relativt begrepp, likaväl som sanhirnigen och rättvisan och godheten, > So oa ' Min vän nickade tankfullt, ""”Jag kommer att tänka på nå- got, som hände i Petersburg på nittiotalet, .: Jag ? var inte själv med om ' det — jag var ju bara én pojke den gången — mer det :är lika' säkert: för det, för det'var min onkel 'som berätta- de det. Onkel. August' var hem- ÄV Fredrik. Böök. ma. hos" oss i'fjortoir dar den hösten, men inte för att jaga, u- tan för. att göra ett överslag av familjens -; förmögenhetsförhål- lariden' och ”ordna' med ett 'arv- skifte,, som hade skjutits upp i mer än tio år, Det fanns ingen- ting på jorden; så invecklat som baltiska jordegendomar: och fi- deikommiss,. med inteckningar, pantförskrivningar och servitut och : ridderskapets : och adelns -| urgamla ' privilegier, i' behaglig blandning med nya" arrendela- gar och rysk civilrätt, Det var en ' hel > vetenskap, baserad på pergament och sedvänjor, sön- -dertrasad av ukaser och under- minerad av bankkrediter; ingen var riktigt säker på sin, sak, och därför kom' det sällan till några . | klara juridiska avgöranden, man > [höll "det i flytande så Iä länge det gick; men en.'gång i-varje gene- ration blev; det nödvändigt med storstädning,, en...” vänskaplig kompromiss | 'mellan” släktingar och arvingar — och efter ett par år var; alltihop. lika' förvirrat, Det ;' blev > allt "yrassligare. och trassligare,' vi var. själva trötta wlimmersteckan snart 200 år taliensk | : Margareta och. Magdalena. Meteo- " rologerna kan emellertid med sta= biskop viks ert IB FNCLigt spå” sing €jibjuräkte svT Jrumusaner Utan "fet är kvinnan bakom allt om "ran får tro den gamla re frängen. Så även bakom det rusk- - väder som -i regel anses förknippat "med frunlimmersveckan, speciellt + "Margareta inleder skördetiden ;' För att Fredrik inte skall; känna sig ensam ' bland sina sex flickor, räknäs även", sj usovaren” I akob in i fruntimmersveckan på flera håll i landet. Enligt folktron i :Anger- land skall dessutom Jakobd. Nad RON Trots att Zarah Leänder inte följer stavningen i almanackan bör. hon . få: sin beskärda del av uppvåkt- hingen som varande ett rejält frun. immer. Namnsdagstrudelutten, får hon :stå för själv: Hyllningen. till Fredrik sig över "Sundet tatik påvisa att de k Hic:- antalet regndagar i juli inte, ökar just unäer tiden 18—24 juli... .. » inträde i folktron 1763 förekom inte korna är , orättvist beskyllda, då iv. Då fruntimmetsveckan gjorde sitt ": Emma i almanackan. Fram till 1827 till Köpent där den glade och gens väderlek vara k fram till den 24 augusti. I Medelpad an- ses Saradagen lämplig som start. för slåttern o. i Skåne inleds skör- deperioden med Margareta, vilket rimmar illa med den senares på- ståddi |]: > hade--Appoloria "sin der 03 juli, i sin tur en femininform av den italienske bisk Appo- Bland "årets namnsdagsbarn får inses: Margaretha och Chris- gångare i Prodexes, vilken fick dra på landbacken,' åtminstone när det gäller andjakt. Överallt finns glidet gott om gungflyn och åt- sig tillbaka för fruntimret för 200 linaris. Även Johanna har en före- tina som de två första en blomma. På sin namnsdag skall den ännu oförlovade storasystern närvara vid Christinas konfirmation på Öland. tatuerade ' danske kungen gratule- - ras från grannlardet. Och samtliga Johanror, Magdalenor och Emmor dukar långbord i högsäsongen för sommarens kafferep. =. "Enligt -gamla” traditioner "skadar ” 7 det inte med en åtstramning ikon= sumtionen av "starka drycker och kryddad mat under fruntimmöers= veckan. Det är inte heller nytiigt på det, och till slut tröttnade också , Vår Herre. Han glorde rent bord med ett slag, och de överlevande fick var sin tiggar- stav — den är åtminstone lätt " att hålla reda på, och den fram- kallar inga stridigheter i famil- jen, Ibland kan jag tycka det är en ren välgärning. M | Jag var som åagt Inte mor än fjorton år den gårigen, så jag gjorde mig inga bekymmer, Jag tyckte bara det var roligt att råka onkel August, han var den skickligaste Pistolskytt jag sett, - han träffade de 'stora blåa spy= | flugorna, som satt på aprikos- spaljén, och "han undertisade 7 '' mig. 1 .konsten,. när han hade tid Men han var mycket upp- tagen, om ' förmiddagarna for . han runt och inspekterade do- mäner och utgårdar och skogs- | planteringar och tegelverk med pappa och. kusinerna, de: satte. upp värderingsinstrument, och > om ' eftermiddagarna hölls de stora familjeråden, där tanter-" na också skulle vara med och sätta sina namn på olika pap- ' per; själva onkel Theo var'tille"' ' kallad för att lämna sitt bifall, . och det var vanskligt nog, ty: ' han var svagsint och han var envis, men ingen hade haft hjär- ta att sätt honom under förs" myndare, 'Allt det där gjorde,” att det blev talat mycket om af- . ma färer och. pengar, till och med : på : kvällarna, då vi samlades under de stora ekarna på planen, : och drack te; det hjälpte inte .. att pappa hade gett lösen att vi skulle vila oss från alla världs- liga angelägenheter och lämna Mammon 1 fred, C'est mon mé-. tier, sa "onkel August urskul- dande; han ' var verkligen fl-". till. profes det har jag glömt att säga, men det '. har en viss betydelse för, histo= ” "| kunna "| kommit 1 dispyt med honorå an= eller hur? . oo rien. I fyrtioårsåldern var han både excellens och general, men han ;tjänstgjorde i finansdepar- tementet och-han var medlem” äv, budgetkommissionen, och det” var, därför han blivit kallad att presidera-' över familjerådet. Den. 'som .har kunnat få någon rätsi- da: på Rysslands finanser, bru. - kade pappa säga, ska väl också = > nysta upp våra trassliga härvor:. SN "Det var vid teet som hah be= rättade historien om den röda "- : saffiansportföljen, Pappa 'hade. gående : årtalet . 'för en process . om ” sjösänkningen, -och onkel August anmärkte, att det ;kun= .. de han verifiera med ett papper, som låg i hans portfölj.. Pappa ville! skicka betjänten In' och hämta den i hans sovrum, men "] onkel August avvärjdé det med några ord på franska; i stället . fick jag en nyckel och. uppdra- get att söka upp den — dén låg nerlåst i hans reskoffert. När jag kom tillbaka med- den, och onkel August hittat handlingen . och visat att han hade rätt, bör-" jade pappa skämta om saffians- portföljen — den var, ovanligt stor ' och mycket vacker, och monogrammet med '" sin krona tog sig utmärkt ut på det tjoe - ka röda lädret. Den brukar in= '"' : nehålla ryska statens djupaste. hemligheter, och inte , den .bal- 7 tiska knapadelns sorglustiga ba- gateller, menade. pappa; den har nog varit med om lite av varje - Ja, nog har den varit med om en hel del, medgav onkel Au-. gust, och strök sakta över lädret Den har till och med kostat en människa livet; och det är inte . mycket mer än ett halvår sen. I : Petersburg :har jag inte "velat I -| berätta det för någon männi- ska, och det ligger mig en smula » på bröstet. Här nere i landsor- ten och i familjens sköte kan jag lika gärna ta bladet från munnen. . oe mer . "Och så berättade han histo- rien om. den röda saffiansport- se följen.- I -begynnelsen fortsatte vi att dricka 'te, men innan han . hunnit till slutet, hade skedar- na upphört ati skramla, tyst- nad och stillhet rådde kring bor- det — det var bara önkel Theo som utnyttjade situationen till . att tömma de sista dropparna i . : Forts. att under tiden 18—24 juli sova för mycket. eV vet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.