" härska” gödslings-- och växtodlingss ÅL a a a on rn nn teen IAEOLMS TIDNING. Tisdägen den 28 august! 1958 Inagnh var en "ringa boning:. Sven NDS i i : God” "yrkesutbildning fr angell- bidrar, även" på andra sätt till att "Svaren större "arbetsglädje, » elimi-" "samhället satsar på att ge ungdo- men möjligheter till god yrkesut- . bildning, satsar. det för framtiden. ': : Dessa och” liknande "synpunkter 2, | Än, gelägen. yrkesutbildning. | T2 den :tunga” arbetskraften, jen inonr” all näringsgrenar. Det. då det är fråga' om vinterhalvåret | jer 'produktionens kvalitet och bör detta; problem ' kunna klaras " 'upp. Kostnåden för en sådan kurs dess " konkurrenskraft . på är heller inte avskräckande, varför marknaden. Samtidigt ger yrkesut-- denna anspråkslösa investering för bildningen den enskilde yrkesut= framtiden bör kunna ge. hundras; falt igen, Ibland förefaller det som . nerar:eller minskar inom vissa yr: — Om oföretagsamheten är den värss "ken riskerna, för skador m m. När '. fa fienden. till utebliven yrkesuts - Ungefär - liknande: syns F 3 punkter. kan tillämpas då det gälv' ” bildning: ler skogsbruket. : 1 "många Jordbrukarhem börde, hatydel. s bar gång "efter annan ” - "kits bl act. denna tidning, Senast:« tinga och "framtiden bli förem; "för några” dagar- sedån framhölls -> en "den stora platsbrist, som trots årets - .av en.sådan blir nog i de allra utbyggnad med två nya avdelnin= : vr råder vid länets centrala verk- :stadsskola. På den fronten är ung. domens Intresse” "redan nu mMyc- "ket större" än” ”platstillgången. Des- "sa relationer kommer att bli ännu THuarii TD EN brukade Sven ; till- tillvaro var nu föga lycklig. Från -intill sena' kvällen! vo: forpå | regods,'s som c "omfattade två tredje- delar av all jord 1 min födelse- socken, fSäsom ' än i dag bestod tia arrände, torpare under sag- da gods betalade; I "dagsverken, som de och deras hustrur eller ;Harn.fingo-prestera. Det / var en" varje vinterafton D starka män, som togo ut stegen 0c:Bingo med känsla och överty- |' »gelse, ryck då de i regel hade s.k: träskostövlar och det oftäst var atviktår, "så uppstod vid deras flesta fall att fördelarna” med €x- tarktfästå' "bang ett klapprande, som» hördes lång väg. Den, som föl hörde" det ljudet, ropade då: en PI överväger, I varje fall är' det trå= : kigt' att det alltjämt. finns lediga, Platser. , vid åtskilliga : Jantmannas |. "och: lantbruksskolor i vårt land. "mer markanta under de närmaste Det! "vore naturligare om konkur-' "åren, då de berkligt itora ungdoms H ullarna står färdiga att förbereda datt. EM tensen om platserna där vöre lika hård som vid de centrala' Vikes- ll ; I varje fall är kraven 'på När :det ' gäller yrkesufbildän- ' Bedan många år tillbaka lantman- paskolorna, kunnat erbjuda en vär- " + defull $eoretisk” utbildning . under ”winterhalvåret. Tyvärr kan man ine ' ke tala om platsbrist på detta om: råde, utan” snarare” om; elevbrist.: Många lantmannaskolor har bedri- : vit en terergisk ”bropagahda” utan att därför lyckas få fulltaliga kur= ser,' Här 17 "Halland har förhållan: dena varit bättre: än I andra delar, av landet 5 Den "halländska jord" ningeskolan, vilket med (ffrodsstöllelse konstateras, : Men - et är: naturligtvis ändå. endast en'. ten, "del av alla-de ”nytillträdande ' "Hordbrukarna som fått del: av: d £ de blivande "jordbrukarna. minst H. ka stora som inom andra. närings=. gen för "jordbrukets ungdom har. ; grenar. ta misslynt, - f de: pensionsfrågan-att- partiet. vill förbättra . folkpensionen, ' + : Dagens; Nyheter (fp) 7 el men "tidningen: dock: inte tanken på en. uppgörelse;' N Manif H smula lande Ioma raterna eras i någon mån, av. hr Ohlins | rklaring i: Fiorsdags att. han; kesuthildning: i lant avser att ge, och som på goda grunn. - er kan' betecknas som ett minimi-' krav: för" en modern' jordbrukare; så komplicerat 'är ä nämligen detta ' längesedan" let finns! 'hågot "yrke I vår tid;-som; : kräver en så allsidig utbildning rå dust ordb ket, Den möderneé ST till," fick- bil" bonde, är tekniken, Han måste dessuto lars. idet sagts ätt Jordbrukets före nings : Körelse I hög grad öv git; ansvå- t för jordbrukets inköp. ock; av: ' iska möjligheter grundlägges längt Hdigare'och' en modern .bonde bö kunna både planlägga. driften" eko = Men jordbrukets, Skong=ins ning som har så starkt 'behov av” "verkligt 'gediget yrkesutbildade "ut; ia. just "jordbruket, Man. kan också vända: på satsen och-sär ay attidet "knappast finns. några yrkesutövare" 'som för sin” €kono- -: miska ” bärgning är så' beroende av en allsidig : utbildning, som ' just Jordbrukaren. > Men, Kur! ser det ut i praktiken?" Fö ger 3 ledarspalt denna vecka en an. . tydan örå detta då tidningen talar Om, att man räknar med att ungeés fär 100.000 manliga ungdomar i ål- dern 15 till 25-år för närvarande är syssdlsätta' i Jordbräiket, Om dés- ”u innan de etablerar sig som egna företagare skulle . tillgodagöra sig den utbildning ”lantmanna- eller : läntbruksskolorna erbjuder, bety der detta att, cirka 10.000 årligen" skulle - bevista. sådana kurser, I verkligheten är antalet bara om-' ing 2008: Marginalen är skräm- mande åtor och ger anle till Bjälvrannsakan både hos denn Vom, som: ämnar ä ägna sig åt jord- brukarena yrke, ock 'hos den nu- > Narande generationen jordbrukare. kom har ungdom, vilken den gör Ra ser som efterträdare, Naturligt- > ls kan det vara svårt att undva- är I Hu blade ”gan. I och för sig är det tilltala -; des att: folkpartiets: ledare: från gått sin' totala vägran att disku- tera en' uppgörelse, I det följan= -de' säger emellerti jd:hr Ohlin att . "folkpartiet håller på sin linje och att socialdemokratin håller på sin: fom, Ori" detta är: riktigt, är. en :upp«=: positiva antydan i ;klaring blir värdelös. Om partier: | förbi ndelser.' "som hade un följa! "Ha skall tänka sig; att: eftergifter kän I åste. de”. naturligtvi ” shållen.: :Den hittills förda diskus« "+ :görelse;' otänkbar, och den; lilla;|r hr Ohlins- fö; att'förhandl: rås på båda” FÖLKPARTILEDAREN OHLIN hh” partiets ansvariga Änstariser har, ills slägil” dövörat- till" för locki londrna” om” en' uppgörelse i pens iorsfrågan, kn er K 5å Dan | Rp Där VS, med för ände, styrka en "uppgörelse, -som, "skall. utform; uppenbarligen int venska Dag= éts två störsa' | 0! s Nyheter. och varje dag väx- kampanj för; en as "genom. för= handlingar i första hand, : mel=, . Jan herrar” Erlander och Ohlin, lagens Nyheter och dess anhän>s gäre vill: alltså förmå folkpartiets ledning att ta ett steg;:som den e är hågad för, och den egendomliga situationen : har, uppstått att folkpartiet självt ch en del av dess press i denna råga ställer sig på en ståndpunkt, de. två största liberala tidningar: na däremot på den diamentrålt . motsatta & ' Folkpartiet företer "onckligen en : Kplittrad bild ifråga" om" pensions. em Det skall bli intressant att 5 "vilken linje som kommer att seg> a. Klart besked bör helst tas före valet? . elst inhäm. . DET MINSTA MAN KAN BES | GÄRA av den äldre: generationen - lantbrukare är att den ger sina sön ner den möjligheten att en vinter » eller helst en längre tid — få besöka »n lantmannaskola, . anser : "någon, Kostnaden bör +. Jordbrukarnas Föreningsblad: pd ej få. avskräcka 2 allra helst som en- gene- 2. fÖS - stipendiegivning numer. gör dre min: betungande, - Naturligtvis kan det stundort : ,' sara så att de unga inte alltid förstår sitt eget bästa och. därför heller inte gör några propåer om att få resa till lantmannaskolan, när de unga . ter på tycker de själva inte stös | äldre att det Jäs . ” Men i själva verket torde da ungas intresse för en skolvistels . 5e överhuvud vara avsevärt myc= ket större än m LÅ an i allmänhet ATP Ä komma, dagsverkarne.” Och så var det - -någon 'av Oss barn, som såde till mor: ”Få vi be Svea [komma in” Och mycket | det... i wd [ var esynnerligt nog. väl der mina ögon 4 var han en e ”Märkligaste. människor, som funnos, Och nog: var:han. iv verkligheten en männi- "påpekar | vår "släpper |.va; garna 'ghigo sin: kös, |” Se Anten ätt | Bitigdpnren., kom” i" huset robn "med: fattigdomen” plägar ket. e han: med: all". fir muntringsmedet; pe To föräldrarna upptagna” med ar- bete för att skaffa medel till mat och brännvin, Och så fingo bar- nen sköta sig själva. Men inte ens denna -relativt bekymmerfria och sorglösa barndorh räckte så länge. Redan wid sex års ålder fingo de båda äldsta. å marschera 'ut i världen hjälpa till att försörja sig. själva, De . fingo plats som" färaherdar och hade som” sädan” imat och husrum under sommaren och för- hösten, .och när de så-i slutet av oktober "återvände till. hemmet, hade: de med sig, ett par skäl- pund ull och en eller två kronor i 'penningar,-: Det var ' Jönen för. deras arbete, ” " Sven Nilsson var en man med ett ” varmt. och känsligt: hjärta, '] och han älskade sina barn; Därför led har också obeskrivligt ; av at se” sina 'små' söners strävsamma Tocn 'glädjefattiga barndom, Men detta. lidande blev honom 'allenast ännu én anledning att söka tröst |, glaset." Dock ' höll -han sig .på visst 'sätt' ändå uppe," och någo notorisk: drinkare blev han ald- rig, liksom han heller aldrig! blev någon dålig fader. : ; Som” "sagt, "han." kände intö Frälsaren. Visst” hade' han brukat gäl kyrkan. Det var allmän sed, : | och därtill var han lärd från 'si- na spädaste, år. Men inte tick han någon vägledning där, ty prästen var själv, helt”. "främmande för det liv; som” är” av Gud; Betecknande för det andliga tillståndet” på den I. trakt, där. Sven" Nilsson då age uppihop«: jälvständigt: var n "ställning; Och n frän: den” o1 ren i H Jo, Jag skall” resa en Blmine- ten. . i Och det finns helt enkelt Ingen möjlighet att skildra alla de un- derbara , ting, . som för barnen funnos. ett se på marknadsplat- sen, : där fanns helt enkelt 'all världens härlighet. Och det. kan inte vara allldeles omöjligt, att någon; from” farisé , kvällen före marknadsdagen läste aftonipsal- men ' med. en alldeles särskild känsla, som inte precis , "kan de- finieras. : N es Ne ee ser rs er RR AR sc hallänningens ögon är detta lUvets näst 'sista "trappsteg. ” 'Och' när Sven Nilsson något år därpå tog anställning som svinskötare på mm gård i min. hemsocken, så. hade han glidit ut på yttersta kanten av detta trappsteg. Det hade gått honom som den förlorade sonen i evangeliet, bokstavligen gått honom så. (1, fe Strax invld'den'g rd, där .Sven Nilsson” skötte om svinen, "låg en smedja. Smeden var. 'en ogudak- tig man.” över. hans Jäppar. flö- "Naturligtvis brukade väde Sven | Nilsson och smeden gå till mark- naden, Hem kommo :de då myc- ket sent. och i en bedrövlig kon- dition." Det visste; Sven Nilssons hustru” Johnna ' av , erfarenhet. Därför blev. hon mäkta förvånad, då Hennes. man på. morgonen en marknadsdag sade. till henne: |. ”Nu:ska' duva. snäll och ste- ka mycke fläsk. till middag, för smeden och j: g. ska” gå till maric- naden ett tag på förmiddan, och sen. komma 'vi hem och äta mid- dag.” i. Ila . ” märron bittida,. an, svarade Johanna 'lakoniskt,'' Hon visste inte, "vatt de tu. såta vännerna hade. brännvin på smedens kam- mare, och 'att "de: räknat ut, att det. blev både” billigare; grundli- are och ofarligare, om de själva på tu man hand. drucko' upp sitt , | brännvin, än öm de togo det med till , marknadsplatsen." Mn Ant . nog, >.de' Höllo ord och komma hem. tidigt och spik nyk- > Att" Johanna” var belåten är stäl de. de in sig; dade 'ederna; nästan lika talrika som: gnistorna från" städet.'; Han tyckte mycket. om stadiga supar, öch det..dröjde inte så länge, förr än - han och Sven Nilsson' funno varandra. De . andra statdräng- arna på gärden tyckte nog också om brännvin, men så ville de spe- la ' kort.. Detta senare avskydde däremot både - Sven: Nilsson , ochi smeden. :De tyckte, mest 'om/ att supa och sjunga vemodiga visor. Detta' skulle "nu: vara fyllnaden i É livets: ningen. ; dikter, Iver I De” kände inte d "både" höst. "och vär; stor ”märknad. het jet P endast skunde. jämförar ned: jul |7 och snidsommar och den 24'0k- 'marknaäsplatsen och” bekanta. Där gen” åutto” Utvä män på. var "sin, sida om” bordet: hed "en ' bränn” LJ wvinsflacka och två bräddfulla glas - som förbrukade: mycket av, den omellan "sig; -tsätto: grätånde vid åt Voktorps.: marknäd tanken" på "livets slut och' det: o- träffades Ädana, som: voro: fäst-- känga” bortom graven. H "toa och; sädan "a ". Efter en. stund: stördes de: av I en, besölvander "Det" var: en' man, vännerna. komma > nyktra hem från marknaden" öch anat, att de . hade starka, drycker. hemma," och > VI ÄR ONRINGADE I . fästa ÖGONBLICK FICK PRÅRIEN Uv. FRÅN ALLA RÅLL: STRÖMMADE - KRIBSMÅLADE INDIRNER FRAM. HÖVDINGEN . : THRDE ONT I SINNET; MOTSTÅND VAR MENINGSLÖST : SÅ ROPADE HAN : = SACAGAWER > MIN DOTTER ...! I0E MeTa NAR R RÄDDADE gng nu kom”? han för att. få vara. med ROPADE KAPTEN LEWIS ocx SE JR co JÄGAREN CHARBONNEAY, SOM I BARNDDMEN” rex : oh TTRÖVATS Av EN INDIANSTAM, FÖRDE Str$ RUSTRY : [sattes i SACARAWER MED SIC. KON BLEV TRUPPENS RÄDD- ma å NING NÄR SHÖSHONERNA - DÖDA DEM ALLA. HON VAR. ” MRIGISKA ”ORMARNA” BLEV SARE, GAV DE VITA MAT OCK SKYDD. - - 1805-1806 Lås TRUPPEN. "DEN OCK 807 AVLADE Lewis ; RAPPORT FÖR PRESIDENT RS? SrRRn 1 UNDER 3 ÅR HADE DE ENDAST "FÖRLORAT > MAN, TROTS STÄNDIGA STRIDER McD Blind en > ANNAr SVARTFÖTSINDIANER, SR Han blev natupligt- "undra; ! vad det:"skar: blisav | oss. Hur tror' di, det skal sluta? . Var skar du. bli av, .| Den nykomne greps även han av den evighetsstämning, som. rådde i "rummet... Det var Herren. Gud själv, som gjorde nlsbesök enligt ordet: ”" ”Intet "ställe "finnes, 'där Jicke jag är. tillstädes "med". min Ande och verklar”, en ..Moen den sistkomn tri tade: sig dock snart och sade: ”Men' jag "| vet -likväl-inte, vad' vi hå gjort. Jag tycker inte, : "att vi ha gjort nät. ont. Vi ha ju. varken horat eHer ' stulit, Jag vet inte, varför vi skulle komma tilll helvetet, vi är ju inte. värre. vi än andra”, Och det hjälpte; Alla tre blevo överens om, att de inte gjort nå- got ont eller "voro 'värre än an- dra. "Och så började de supa och berömma varandra, "Men den ef. termiddagen' satte likväl ett: out- plånligt intryck i Sven Nilssons själ. Han fick aldrig mer någon verklig lust i synden; ” Det var inte vidare någon, Som gav ha- nom de fruktskidor,”; som svinan åto, utan han började lida; hemsk . brist i satans tjänst. . > Ehuru begiven på starka drve; 2 kör Hade Sven Nilsson dock un? - | der sin tid som statdräng B - « ihop något, -Hån VAL NN DN sålunda; be- tänkt på att änn, pä herre. Detta beslut e) ällighet hösten 2 samma År som det förut skild- | råde -Marknadsbesöket, > : rn köpa något eget. var dock - icke -möjligt. Det högsta, han - . var att övertaga set stora godset Å Och då nu, ett av torpen närheten a av Voxtorp var ledigt, Så gingo Svén Nilsson: och hans RESTE ERA 120 >ORMINDIANERNA = HOTADE SJÄLV EN AV DEN. DE NU TRUPPENS VÄGVI: "VINTERN A VID. COLUMBIRFLO +: - JEFFERSON. > ät ” hustru u se > Johanna. blev” glad. över» Värna söp, .bara , han; slapp be Han : häde': sett "de bäda är du dör?” | och ””aågo. på det, Det : son var en lång, smärt man, och 7 i torpstugan var. så lågt, att han : öra alldeles Icke kunde stå rak u; oe der bjälkarna.' ,Detta föranledde ö Johanna att säga: ”Vad du kom- se mer att svära på dessa bjälkar. - na” Men den profetian I kom ine så att gå i fullbordan. » Det hände stig vid juttién sam- ; ma år, att Sven Nilsson, sedan ” han flyttat till torpet, 1' sin e0-" samhet , kom att mycket. syssla med tanken på, huru : det skulle J8å honom, sedan. livet var slut, - Han började inte kunna tysta ned samvetet "med sådana skäl som: ”Jag har intet "ont gjort; jag inte. värre än andra.” Hans, synd. och skuld började träda fram fi hans inre syn, och hans själ. fy! | des av ångest och kvidan.. Dock" kunde han: varken gräta "eller bedja, 'och han hade ingen att tala : med; Mycket - arbete fanhs” a icke. vid den årstiden, utan han hade -god tid att "reflektera; åch” det gjorde:han. Och han Blev nä absolut viss om, 'att evigt" hel- vete var hans väl förtjänta lot | Så en söndagsmorgon- hade; ett Fb "skolan, 'krupit upp i sängen” sin far, Rätt som det var,” säåde barnet: ”Far, lär mig "att: bedjär ” Det ordet "var den, droj | kom ämbaret 'att "flöda ens: stod "det "klart för -mann : att han var en dälig far, som inte ' bara fördärvade "sig "själv; ”ätan : -+ också. sina "barn.; Men det ville . han” då inter Därför 'skulle” pojken få lära sig ”Fader var”, Och . det skulle ske tvärt "med detsamma, . Så började manner att stava före: ”Fader vår, som ' äst i- himlom”; Längre kom hau' inte'1 det taget, Med ens stod det, "klart." för: honom, att "Gud hans fader. Därför forts te han ” inte bönen... Han var så övervi digad” v denna sanning,” Så, han | var fader”: han inte. k förändring, -; :men ” det. var inta fanet; Visserligen -hade. rig tyckt” om; att. Han” Söp” och svor, . men: hon : : kände. sig" inte heher : tilltalad: av detta INyd tills? tag: » Bira det inte war. någon ga ; | lerskap,: så kunde han .emeUertid. Särna få fäsa för” henne. Och han värk i huvudet — hj rnan' var inter van vid sådan: -Sysse i Men Å Första gängen man” ge. > hom "Nya teståmentet, fann. han, '2 att, han kommi ät” märke till. något annat än sådant; som talade om nåd, förlåtelse och : barnaskap hos Gud. Det var det” tar han behövde, >» PCch därför. d han" här i fulla drag. Men. så började han; läsa, igenom, boker .” för andra gången. Och, - ann a han. mycket, som undgått Uppmärksamhet” wid: ningen," ,' Bland annat stannade . han för Jesu ord, att människ; na skulle komma att hata förfölja Kirjungarnä” samt ; lju gånde" säga alt ont "om de Frälsarens skull. Det är ju klart, att det är lögn, vad folk säger 'om : dem... Det: hyggeligt folk” värenda en. Skicka > fram en' äv glöttarna till” Svens: ner SOns och fråga” om det, är - JJäsemöte snart, för då ska Jag Ne dit.” Och det skedde så.” et Det var ett bönemöte hös' Nils” Anderssons ' en söndagskväll; Man hade börjat - med ””Herre,” samla” 0S3 nu alla”, och så hade” Johan« Pad "Bengtsson 1ett i bön, Narefs” me han börjat läsa - stycke ur Pietisten, Sven Nilsson.'in och & en. stol. vid dörren. atte gig på” Det var inte. EP vad han egentliger i e, an 2läddes över att nytt ansikte; ha a Väsärbe-vat SS Därför EA den: "tanken av hans barn, som just börjat gå Lo ill :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.