PR + öv . stå som: förvaltare av fonden, . N:R 201. ÅRG. 21, Sydhallands granbestånd besväras av rotrötaf” " Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm MÄNDAGEN DEN 1 SEPTEMBER 1958 Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson Lösnummer 25 öre ss | i södra Halland utan, i hela vå. underligt, att detta så ekonom "; Speciellt intresserade deltagar -' Bland geltagarna befann sig från Stat H gsin : Distriktets fuktiga klimat "> orsakar svårartade. angrepp "Granen ' är vårt absolut främsta trädslag — inte bara här rt land, och det är därför inte så iskt betydelsefulla träd alldeles na i den nionde. nordiska skogs- - kongressen, av vilka en studiegrupp ' gästade "södra: Halland, doktor > ERIK . RENNERFELT fråga om skogsodling. + Hd Rotrötan | på gran: är en mycket besvärlig, sjukdom, som härjar hårt, speciellt där granen är planterad på : forna. ljung- marker, berättade dr Rennerfelt för : Laholms Tidning, när, vi träffade. honom på Egernahults försöksgård i Knäred, Eftersom det här i södra Halland finns -mycket stora arealer förntva- ".- rande ljungmarker är problemet speciellt brännande här. i— Rotrötan är en svampsjuk- dom och något direkt botemedel mot.den finns knappast ännu, Vi håller på 'med olika försök, och då gäller det. i främsta: rummet : mera” motståndskräftiga mot rot- ".rötan. Det beräknas, att rotrötan förstö; ungefär 6 procent av vir- Södra Halland "han -som. be- ant -baftsinternordis!t bösölk oden senaste tiden: Det" var en |' . g kända sh "som för öda 'dägar sedan ' besökte våra bygder och studerade de skogar: ' och :-skogsförsök "här, som även tidigare lockat många män av facket. LT passade vid detta tillfälle. på, att fråga en norsk . gäst, försöksledaren Ei- nar Bauger, om: hans" in: tryck av "Hallands-besöket,' DS — "Själv har jag min verk- samhét. i. det. norska västlandet, och där: finns det mest kultur- skogsbruk;- alltså planterad skog. Vi har en hel del försök där, sär- skilt . rned.: utländska trädslag, men intresset :i' Norge för ' plan- tering av gran är mycket stort, och jag tror, att granen är fram- tidsträdet även för oss. Men för den delen 'skall 'vi inte glömma den 'på' sistone mycket omtalade lärken, ; som "säkerligen framtiden för sig. — Skogsbruket' i Sverige" står på en' mycket hög nivå, det vet jag, och här i Halland har jag blivit. mycket imponerad. Sko- gen :är utomordentligt vacker och ytterst välskött, och här är ”meget pent”. Alldeles speciellt |. " imponerad blev jag av de vackra skogarna på Hjuleberg -— sällan har jag sett några .så. välskötta domäner... Jag har också med mycket stort intresse tagit "del av de många försöken här i Hal- Jand " klimatet och växtbe- tingelserna här' påminner - .i mångt och mycket om det vi i har - | förestående char [, « Hishults ävdelning : av center- | partiet har beslutat att vid det kommunalfullmäkti- gevalet. gå fram med 'tre' listor. Carlsson," Dansbygget ; Uno: 'Severinsson, Hishult: Artur. Nilsson, Kornhult Dessa. h: .följände samm: sätt. Hubert Bengtsson, "Hishult Viktor Persson, Kornhult ' Ellen Jönsson, "Oxhult =. Karl Larsson, Nörra Össjö Disa. Svensson, Hishult . Gösta - Johansson, "Norra Öss Einar Larsson, Bökehatten' Bror Bengtsson, Norra Össjö - Gert Persson, Norra" Össjö . Karl Svensson, "Göstorpshult - Sture Svensson, Hishult Algot Henriksson, Farhultsbygget Sture Svensson, Rishult a John Nilsson, Högaholma ' oh Kaurt' Nilsson, Norra, Össjö, 2 Sture Johansson, ”Göstorpshult' Gösta : : Andersson, Korrnhult : Erik Nilsson, Hishult: ? Ivar Bengtsson, Linghult :' Sven. Nilsson, Björnhult + Gunnar Adolfsson, Stubbhult — ; John Mossheden, Norra Össjö ,, ' Harald Gustavsson, Tänghults-. bygget. Håkan. Jakobsson; Kornhult a ” Jehn' W. Johansson, Slätthult : Bror Karlsson,: Kornhult / > Axel Johansson, Hishult” : f Gunborg Roos, Bjernared . Lennart "Karlsson, Linghult . ..'. Gunnar : Johansson, . Skogsgård MN : Lista 3: , Sixten Lindeberg, stubbhult - Nils Nilsson, Norra Össjö » Folke Hildingsson, Jonstorp . Hasse Torkelsson, Stubbhult” Birger Larsson, Farnultsbyggöt. Hilding Svensson, Hishult : Ulla Nilsson, Björnhult Torsten Lindkvist, Högalt Evald Larsson, Fälleberga ' - Ernst ' Nilsson, Farhultsbygget. Karl Henriksson, Agård ra på Norges västkust, Nils Pålsson, Björkholmen i | Moberg lär vara den ende, som " VAD: VAR DET nu för syd- hallänningar, som på en av som- marens resor kom att gästa Ble- '] kinges store författare — Sven Salje.', a ” 'Sålje” är inte bara c en av Sveri- ges: mest älskade bonde- och landsbygdsskildrare — ' Vilhelm kan "konkurrera med honom om "I den populariteten — nej, Salje är också en ivrig hembygdsforskare med eget ' hembygdsmuseum i Jämshög, "Det var bland annat detta, museum, som sydhallän- ningarna besökte, De kunde där finna; en :räd vapén och anat, som. härstammade från snapp- hanetid.. Just: de föremålen har Sven Edvin Salje studerat sär- skilt noga de senaste åren. Han Laholms stad. fick : ">. 60.000 till donation: ”pensionärshem" =, Fröken Agnes. Ekwall, Laholm, « som” avled för kort tid sedan, har i Dohatorn önskar, att inga me- del "uttages ur . fonden, förrän dess kapital genom räntor 'Vvuxit till 100.000 kronor. I testamentet omtalas . vidare, : att pengarna skall användas till ett hem - för äldre ensamstående kvinnor, och att stadens drätselkammare skall testamente” föreskrivit, att 60.000 kronor skall ' tillfalla. Laholms stad som grund för ”Agnes Ekwalls fond”. r HT enes Ekwalls fond”. : Allt om : sid, 4 o, 5 BO idtnbbtaTrbt een blåa Tbha KATTA TRON bad ds E DNA Ra EErti db abs ba bldDr LA ENN I det sträckt sig så längt — han söndagens fotboll har nämligen studerat det mesta, som . rört "snapphanarna . och snapphanetiden ' för att få den sanna bakgrunden till den roman, han ni har färdig att ge ut, och som blir :hans största arbete. ”Man ur huse” heter boken, och Idén bör ge uppskattad läsning inte minst för sydhaNänningarna, som ju har snapphanebygden Hat landsås alldeles inpå sig. Svea Edvin Salje har också varit här- åt för att studera detta avsnitt av snapphanarnas marker. Hans ”forskningsresa” har i det ären- har". äkt längs hela den forna gränsen Sverige-Danmark för att studera in miljön. Själv bor Salje i gamla danskbygder. Ble- » att finna .andra' trädslag, som är |. God' vinterläsning | . för: sydhallänning ; Störst av allt är kärleken”, stitut i Stockholm, och hans spe- cialitet är rotröta på gran, en mycket beky mmersam sjukdom i och om jag säger, att detta be- tyder värden för 60 miljoner kro-:! nor i förlust per år, så-: förstår '| man att sjukdomen betyder gan-; ska mycket: >— Vad som är speciellt besvär- ligt med sjukdomar hos skogen är, att de är: svåra att få reda på "rent laboratoriemässigt sett. Granen haren omloppstid — enk- lare-är kanske att kalla det växt- tid -—"på 80 å 100-år. Då blir det inte” sot. att' studera” sjukdomar på exempelvis sädesslagen, som har. en' omloppstid på ett år, och som man 'kan "plocka: in i labora- torierna och" pröva där. - — Vad som orsakar rotrötan "vet vi inte. Avverkar vi emeller- tid sjuka träd, blir ju i alla. fal stubbarna i kvar, .-och då finns "också kvar: smittämnet. Det kan vi inte spruta bort: med några kemikalier, utan, när det: sedan > planteras" en Ny omgång. granar, så sprids smi tan till dem; är: motståndskraftiga eler helt immuna ".sorter;- Om lärken -kan ersätta granen kan jag inte svara på; vi våt alt för litet om lärken ”amotståndskrattig mot rotröta men inté'. här i de fukt kus! landskapen, Det verkar. över hu- 'vud taget som om tallen skulle LAHOLM FÖR 25 ÄR SEDAN: Al Kunolisa laholmsbesöket. topp - Men. det: hände annat också oc de under augusti 1933. Det första par tiet syäholtändsk 4 råg hade skördats i. Ösarp och kom till kvarnen i Halmstad den | i8 augusti, där kvaliteten beteck- . nades som god. Några dagar se- . nare får. man i en stor artikel re- "da på, att sockerbetsskörden vän- tas bli mycket. bra 'och att me- delsockerhalten i södra: Halland |" låg på 14 procent mot 12 för lan- det i genomsnitt. Arbetet på ! sockerfabriken i i Genevad låg ne- re sedan några år, och i tidning- en klagas det på, att många syd- |, hallänningar därigenom ” gick miste om den extraförtjänst, som kampanjarbetet brukade ge na Den 15” augusti hölls vägs "stämma "med : ”väghållnings- . skyldige i Höks härad”: Elof " Ahlström ' i Skummeslöv , satt var Göteborgsvägeng - — nHuva- ' rande. rikstvåan — sträckning '- genom Skottorp och Östra Ka- : rup, Det fanns tre" olika alter- i nativ att välja på, nämligen t ös- "ter och väster om Östra Kårup samt att-i huvädsak', ehålla mla vägen geniom sam- hället. SN Vägstyrelsen hade förordat den östra Nräekningen — som” sena- ströckaligen Omni'så 3 ej bleve fal] let yrkade har bördläggning;: öch "| sådan” beslutades + också med, 602.097 röster ; möt 543,91; "Sju väghållare vid I Kopplaliden i i Ve- inge" ville ha' sin Väg: ombyggd. Det "beslöts :en' utredning, men ken. Dåvarande kronprinsparets besök den 5 augusti 1933 var e historia och som ett bestående " detta kapitel är så omskrivet, att vi i stället skall gå vidare oc , ordförande, Den stora frågan - - Laholm för tjugofem & år sedan gick helt i fontän invigni S och Lagahol minne av detta har vi ju fontänen ännu i dehhå dag har vägen där inte byggts om... "En våldsam eldsvåda” härjade den 18 augusti Laholms kemika= lehandels trevåningsmagasin vid Torggränden. ' Elden upptäcktes 9:15-tiden och i de brännbara kemikalierna fick" den” god nä- ring. Det som inte förstördes äv elden "fick" svåra : vattenskador. Skadorna " beräknades till dm- kring 50,000 krv. sa & En ovanlig företeelse för söd- rä Hallands vidkommande var >. den cyklon, som den 18 augusti . härjade i Östra Karup. Därvid : raserades. två stora uthusläng- or; den .ena' tillhörig. Anton " Svenssons ;sterbhus 'och' 'den andra' Karl" Bengtsson i i'Hem- . meslöv. ig vit | Ett” stort plåttak på. den sena- res länga flög ett hundratal: met] cd ter-och lade sig intill 4 vägen, och |. n verklig höjdpunkt i stadens tec- och Lagaholmsspelen; Nen h titta på vad som i övrigt hän- lösningar.' Nu skall halmstads- a konstnären Erik Olssons glasfön= ster 25 år efteråt lösa det proble= met, ' Strandstugan i "Mellbystrand fi rade sitt 25-årsjubileum med en trevlig fest under medverkan av en rysk sångkör. Men något fom- tioårsjubileum har :det inte bli- får. ons : En högtidlig invigning ägde de 24 augusti rum på Skummeslövs kyrkogård. Denna hade utbidgats och. där hade också byggts ett. nytt. bårhus: Dessa båda nytill- - skott invigdes av kontraktspri 'OS- ten J. Helldén i Knäred, eftersom biskop Block'var förhindrad när- vara. 300 personer var med på invigningen, som avslutades med gudstjänst i: Skummeslövs: vack= ra kyrka. egna > N 1 RN i er 'stor "logeport,' som vägde åt- skilliga hundra kilon' färdades en hel kilometer innan. den'lade 'sig till. ro; Cyklonen: kom: som "ett kolsvart, roterande -moln och 'träf fade egendomligt nog endast des | Nina sa båda gårdar. Skadorna :uppz skattades till c:a"10,000 kr. '; .. ; I aubusti 1933 närmade sig re- stayxeringen av Laholms kyrka. sih "fullbordan, och de mycket om talade” :Forsethska takmålni li. -Reflekioner | kring 00. 000: VV "vip. FREDAGENS fullmäk- ; tigesänimanträde ' : Hallands kommunalförbund NO TT : terades, som” framgick åv referat I LT, om. en: utde- | lörd. na kom till. Genom sin, modernis- tiska stil väckte de mycken, up märksamhet.'I' en intervju. klarade Einar'Forseth; ätt fön: ren bakom altaret inte gick' ihop; ! med 'kyr karis' stil" i övrigt, och han hade ett par olika förslag till). ; bitering 1 då olika” medlemskoii, munerna. för täckande av rän- tor och amortering på planerat polishus. Med knappast möjliga ; major itet beslöts 50.000 mot ml tens 15.000 kronor. . c(Ports. &sid. 3) med» Södra ' " kyrkoherde, Prosten Sigfrid ' fullsatta till sista plats och utomordentligt omtyckt fick | Högmässorna i de båda” kyr- korna förlöpte på sfamma sätt De inleddes med att. kyrkokören under, ledning. av, kantor Johan- nes Ändersson sjöng ”Hur fröjdar sig i templets famn” av Albert Runbäck. Så: följde psalmerna 167: 1—2, altartjänst och ' psalm 237: 1—5, varefter. kören . sjöng ”Hör när tempelsången ' stiger” av Goudimal. Efter psalm 239:1 —5 höll prosten predikan' över dagens eveangelium, som hand- lade om den barmhärtige. samar riten. Han talade om att ”saliga äro de ögon, som se Jesus” ' och slutade. , med . apostelns - ord: Efter predikan yttrade han ett tack till församlingarna. Tack- orden återfinnes i 'särskild arti- kel i tisdagens LT. Efter 'psalm 413:1—3, altar- tjänst och psalm 12: 1—3 trädde kyrkovärdar och kyrkoråd fram för altaret och hyllade prosten. I Östra: Karup fördes försam- lingens talan av: smedmästare Emil Almavist,: som yttrade: ' -Vår käre Prost, ärade försam- ling. "Här finns säkert några, kanske flera i kyrkan, som var i kyrkan den söndagen då prosten prov- predikade, och i dag har han hållit. sin: avskedspredikan. Mel- lantiden . på dessa högtidsdagar är för prosten 26 arbetsfyllda år. Vi har sex arbetsdagar i veckan men prosten har haft sju Dessa Högtidligt 'och gripande b blev det avsked, som och Skummeslövs församlingar i går tog av sin avhållne. . "Karups! Norborg. . Båda kyrkorna var: många varma ord uttalades till - " prosten och många varma - tankar gick till prostinrian, som ligger fängslad 'vid sjukbädden.. Att prosten alltid varit han en massa bevis för... sjukbe sk "och alla sorters expeditionsgöromål; och. konfirmationsläsning, . Många äro de, som under årens lopp stens ledning, Söndag efter sön- vägen. ' Prosten och . prostinnan, har vi haft glädje, har de delta- . jordfästningar, H blivit koönfirmerade under pro- : dag har prosten förkunnat Guds :: rena och klara ord och han har | alltid velat leda oss på den rätta 1 -kyrkovärden Bernhard Bengtsson. " har levt helt 'in i församlingen, Prosten avtackas av smedmästare . "Emil Almquist, Längst till höger git, har vi haft sorg, har de'varit outtröttliga att trösta de sörjan- de. ss : Prosten Norborg har lagt ned sin hälsa och sina krafter inom nom och prostinnan att de måtte återfå sin hälsa, vilken är den dyrbaraste gåva vi kan äga. Å kyrkorådets och . församlingens vägnar vill jag tacka för allt vad vi har fått. Det känns konstigt, ja vemodigt att skiljas från vän- nen, som man hållit så mycket utav, men vi hoppas och vi önska att vi ofta får se vårt prostpar i vår kyrka och även får höra Prostens "stämma." Som en er- känsla för vår tacksamhet” vill jag på kyrkorådets och försam- lingens vägnar överlämna denna minnesgåva. a I Östra Karup framförde kan- tor Andersson sktt eget och kyr- kokörens tack och överlämnade er minnesgåva och från kyrkliga har . varit fyllda av hö kinge var som bekant danskt område. 'precia lika länge som Halland. andaktsstunder, barndop, vigslar, ! arbetsföreni överlämnade : (Forts. & nästa sida) Östra Karups och Skummeslövs | ' pastorat.. Därför önskar vi ho-|" net Oskar Bengtsson heter i verkligheten Oskar Idoff Olsson. Han är född 1886 i Höjalt i Fa- gerhults socken och är således 72 år gammal, 1907 avvek han från sin hemtrakt och då han infe mer hördes av blev han ef- ter fem år, alltså 1912, obefint- Kgförklarad. gits i Billeberga. Han var ”ruf- sig” och verkade misstänkt och 4 Äldre n man från Fagerhult: n > gick som luffare i 50 är . En egendomlig historia har rullats upp inför kövlinge-. polisen, som omhändertagit en 72-: svunnen sedan femtio &r tillbaka. -årig man, vilken varit för-' Han har dragit sig fram "såväl under det första som- det senaste världskriget utan några 'som helst ransoneringskort. har han inte åtnjutit, men så har Några. sociala förmåner'” han inte heller behövt her ”tata några "skatter eller andra pålagor. I Marinen som gått under nam- syna hand hans Idoff ing. Fö som ung Mannen har-nu omhändprta- polisen ansåg sig föranläten att honom närmare i gömmar- na. Han förklarade att han hetté Oskar Bengtsson, ett namn han använt under så mänga &r att han själv trodde på det. Efter kom det dock fram att verkliga namn var Oskar Olsson och alt han var bördig från Fagerhults socken Mannen hade försvunnit när han exercerade beväring. Tydli- gen hade han inte trivts med militärlivet, varför han passade (Forts, & nästa sida)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.