Måndagen den 1 september-1958 s LAHOLMS TIDNING IT VT : sr - - et N I” fat GE ror N | | a s | kl ! 7 sp ee Frun poor , ' na I sh Avslöjande NY Ingrid LI Fjällbacka [ENA Tr : Pröva friarna med: bistick Å / DET HAR INTE VARIT nå- ” gon bra sommar för bina i år, och skörden har inte blivit så stor." Biodlarna kan knappast » räkna" med någon förtjänst på . » Bitt arbete med. sina små kära djur, Det gäller dock att inte . vy täppa intresset — nästa år kan "bli bättre, man hoppas åtminsto- . De det, I vilket fal som helst är biet en av våra nyttigaste insek- - | ter, som varje år räddar stora s värden: åt lantbruket och träd- gårdsnäringen, Man börjar få upp Ögonen för detta — man sprutar inte som förr ihjäl bina med gift. "tid var det stora skadegörel-- or BEN och många biodlare tröttna- .. de" och lade upp. Därför gäller det nu:att värna om den biod- . ling, som finns kvar. Biodlare får : man vara . mest för sitt nöjes - skull — det går inte att räkna med några stora förtjänster. Men ' det är roligt att syssla med bin, och den som en gång börjat, vill dgärna : sluta upp. Det |]. riktig sommar utan bin! . ISEN GÅNG I TIDEN, då vårt > Jand var täckt av stora skogar och "klimatet. varmare. än . nu, bodde bina i ihåliga träd. Våra gen levde på jakt och fiske, skat- dade vildbina' på deras honung och vax, Man visste redan då, att bina fruktade rök. Eld gjordes upp under trädet, och: med rö- " kens hjälp drevs bina ut ur sin ' bostad. Jägaren klättrade därefter , upp och lade beslag på honun- gen och vaxet. Troligen fick han' i alla fall åtskilliga stick, enligt vad man kan förstå. "x Utvecklingen framskrider, 'och en'dag kom man underfund med att det skulle vara enklare att' ha: bina som husdjur hemma i . byn, så slapp man springa: runt . i;skogen för att leta efter dem. ' Man började då en synnerligen primitiv biskötsel, När detta in- ”. + träffade, vet man inte, Na N 3 - Vikingarna drack som' bekant' mycket mjöd vid sina fester, och Traneåtd, sf nr3d Ende hr de god tillgång till bin. Adam " av Bremen berättar på 1100-ta- - på ho-' bestä let, att Sverige var rikt nung. Enligt Skånel är ingen . tidiga förfäder, som- huvudsakli- ' hivex när de göt sina bronsföre- mål. Detta tyder på att man ha- . sta av dem fick. bina skatta åt förgängelsen, oavsett om .det .var . ett nytt eller gammalt samhälle. Vaxkakorna skars sedan ut ur halmkupan, och honungen kra- ' mades ur dem genom linnedu- kar, Vaxet smältes och rensades, Biodlingen hade- ganska stora proportioner förr. Vid nästan var- . je gård fanns det bisamhällen, I mitten av 1800-talet kom man på idén att fästa kakorna på löstag- bara ramar, och detta revolutio- nerade biodlingen; Numera kan man slunga honungen utan att i större mån skada vaxkakorna, - I många folks heliga: böcker ” intar biet en framstående” plats: : Koranen . innehåller ett helt ka- pitel, som handlar om biet, vil- ket enligt Mohammed är den en- da insekt, till vilken Herren di- rekt har talat. De hebreiska för- fattare,' som skrivit Bibeln, åter- kommer idsligen till biet. De pri- sar ständigt dess dygder: kysk- het, förnöjsamhet och flit, och även. sötman: hos dess . honung, .» Biets dygder kunde gott vara ett föredöme för människorna. En bild av en bikupa användes ofta som symbol för sparflit, och staten Utah har i mitten av sitt sigill: en bikupa, omgiven: av blommor, 'o. däröver ordet ”Flit”. Utah kallas också ofta man och man emellan för ”Bikupestaten”. UNDER "INKAVÄLDET 1 PE- RU frambars honung som offer åt "solen, och babylonierna "reste sina tempel på mark, som smorts . med honung,' De hedniska stam- marna i det. gamla Tyskland trodde, att bina kom till jord- ytan från ett underjordiskt pa- radis, där de levde med nornorna. . ND . En sådan härskare som Na- poleon Bonaparte fängslades he- la sitt liv av den ordning och ef- > fektivitet,'som bistaten uppvisar. Han utvalde biet som symbol på .= sin vapensköld, : och = när” han kröntes till kejsare var: hans grö- na Ykröningsmantel . dekorerad med gyllene bin. Ne Hur man skall undgå att. bli stucken' av de flitiga insekterna har' naturligtvis i alla tider in- tresserat människorna, Plinius re- kommenderar användning av en melser framgår det av ordaly- delsen; att man sågade ner de äbb för att man skall undgå att .bli-stucken, när man > berövar bina deras honung. Gre- > träd; vari bina” tagit sin bostad sr oda föka hu- om och forstädé höm der” till byn. — minga piodlare Drukadeavia I börjar. .satte man "den ihåliga ; trädstock, . som innehöll bisam- hället, rakt upp: och ned, senare” övergick! mår till liggstockar för att underlätta arbetet: med att skörda honung och vax, Man fun- derade sedan på att sätta löstag- bara lock:i båda ändar ”av stoce> .. . " ken, och sedan var det lätt att :: skörda. Man tog helt enkelt av ” det ena locket, blåste in rök där, . varefter bina kördes . bort . till gtockens andra ända. Procedu- : ren upprepades sedan från and- ' ra hållet. Man kunde också göra ' liggstockarna av bräder, vilka . alltså. blev våra första,: om än . primitiva, bihus, =." "FRÅN DANMARK KOM SE- DAN under : 1700-talet” halmku=. pan till vårt land, och så var: de gamla bistockarnas saga all. Man, kan ännu få se något exemplar av dem vå museerna. Halmku- pan innebar ett stort framsteg - inom - biodlingen, det var bara . en tråkig sak med den, att vax" "kakorna satt fast. Skulle : man skörda honung och vax, fick man ' döda ” bina ' med svavelrök, På höstkanten' gick husfar omkring och kände på kuporna, I de tyng- rubrik besvgrar em: Je legitimerad are kostnadsfritt medicinska frågor. från läsekretsen. , sm ' Förse frågorna med lämplig signatur och uppgtv | helst och kön. Det är giv anonymitet obrottsligt bevare Märk breven DOKTORN Sik + "RAR och sänd dem till reda tiänen: oc . Nol — "Bvar till ”Fö dam”. 1 Svar till ”Förbryllad Ar testi- - Det är, normalt att den ena keln hänger längre ner än den a! dra 'och att den ena är något störte vudet, innan de började arbeta med sina bin. Lukten från håret , irriterar bina, och faktum är, att . man alltid skall ha någonting på huvudet, när mån vistas i: en bi- gård. Den, som går. barhuvad riskerar, alltid att bli stucken. Man bör inte heller andas direkt på bina, Ett enkelt,: men ganska svåråtlytt råd är, att man skall hålla andan, när man arbetar med binal -- : : t " En gammal folktro i' Europa höll på sin tid före, att osedlig- het hos en biodlare medförde be- straffning från bina i form av "massor med stick. I vissa trakter brukade därför flickorna föra si- na friare förbi” bikupora för” att pröva deras kraktär. Man trod- "de också, att. ett bisting är ett . budskap . från någon. släkting, som befinner sig i skärselden, för . att den stungne skall: bedja för » dennes själ. Mest rr ; Enligt vetenskapsmännens upp- gifter finns: det omkring 750.000 arter insekter på jorden. Biet är "+ unikt bland dem — det är den enda insekt som kan betraktas som husdjur i verklig mening, ” : Fritz Bengtsson - sö : 2 | änden andra. 2. Manslemriens stor- lek torde inte påverkas alls av ona=- ni. 3. Onani är en normal och full= komligt oskadlig vanr hos puber- dom och vanan förel e långt upp i vuxna åldrar. I och för sig har denna vana inga skadliga verkningar, men det lever fortfa= "rande kvar mer eller mindre vid= skepliga föreställningar om det syndfulla och det skadliga i ett så= dant beteende och av desssa före= ställningar har ofta skuldkänslor och samvetsförebråelser blivit följs - den, Dessa samvetsförebråelser och vkuldkänslor - som ' dylika känslor skapar kan vara synherligen skad= liga för individen. På så sätt har « dnani för många människor kommit tt bli ett problem. I ert fall tycks detta ha inträffat och jag föreslår skollärare i seminariets sam- lingsrum och dryftade komman- de yrkesproblem, En av eleverna tyckte att bland det svåraste de skulle ställas inför som lärare var att undervisa i sexualkun- skap. En ung flicka protesterade omedelbart: = ' : nt — A, visst inte, jag tycker det skall bli mycket värre att un- dervisa om Afrika och Asien och en massa främmande länder, för där har man ju aldrig varit... Gamle Jakob Skansken hade en hel del gamla trotjänare bland djuren. Djur som nådde en relativt -hög ålder och vistades många år däruppe på höj- derna. Senioren bland alla djuren var. en havssköldpadda, en jätte- stor best, vars:'ålder' uppskattades till bortemot hundrafemtio år. Men den kan inte räknas bland :trotjä- narnas skara. Kanske på grund äv redan uppnådd hög ålder, 'kanske tillsammans på grund av ovana vid vårt klimat levde den endast några år på Skar- 3en. Däremot var det en gottlands- russ som blev, över' trettiofem år "innan han, genom slakt, fick skat- ja åt förgängelsen. En del fåglar nådde också hög ålder i fången- skapen, men den som vi nu skall berätta om var en gråsäl, Gråsälen Jakob hade kommit till Skansen '.1901 och var fullvuxen redan då, så den exakta åldern var Där satt några blivande folk :|':- det ingen 'som visste, han levde |: RA I ngrid de med Lars Sch Bergman och. dottern Pia under. ett snabbesök i Fjällba " uppköp inför "Tngrid Bergmans e i ka, gick butiksrond och gjorde "födelsedag, 77 70 ST -. enonymitet -obrottsligt : bevaras - är alltså den del av nervsystemet, «> | finns” 'det :rubbningar' i njurarnas ' verksamhet och: skador på njurar- tnadsfritt nedicinska frågor "från läsekretsen. :;.”, N Förse frågorna med. lämplig . ,; signatur och uppgiv helst ålder" - och kön. Det är givet att envara a Märk breven DOKTORN SVA- + RAR"och sänd dem till redak= D nen. H 2 Svar till ”Oviss "1958": Vv Dystonia vebetativa betyder rubbning i det végétåtiva nervsystemet, Med det vegetativa' nervsystemet menar män der del. av nervsystemet, som styr glapp. muskulatur, : körtelverksam=- heét.:och kärlens.förhållanden.. Det söm” man: brukar "betrakta. såsom nde utänför den med vil- jans inflytande, ” ön = Svar. till .”N, EN Surmjölk, kärnmjölk . eller ” någon annan mjölksort har icke någon skadlig inverkan på friska eller sjuka nju= rär;" Det finns ingen njursjukdom, som kräver: diet där de nämnda fö- SAGT öch "Det. är lika lätt att råka luré ” | sig själv utan "att upptäcka " det, . Som: det. är svårt att luravandra:. « ' utan att de, upptäcker det; + (Francois de a Kochefoucauld.) Oss. Somliga äter av lust och tf. = lenhet, : medån ändra" gör. det är man folk skryta över att de ätit tolv särströmmingar, däremot alä= Tig över att de ätit tolv räkor «= ler tolv sardiner. Ule. I skogarna plockar mån svamp, en "frisk och trevlig "förströelse, Det finns även gott om lingon och ” blåbär, och själva har vi bidragit till” folkhushållningen med åtta: stycken, "50000 eter feat " Snart kommer också den för. träffliga krabban, som dock lär ge! upphov till onda drömrhar. Man! kar t ex' drömma" ätt' man” altter i riksdagen" och sover, och” när + man vaknar gör man det, "som humoristerna säger, CC SK RM ler d (Bed Top3 f | : Vi lever'blott eå "gång, I fum= mets enhet kän vi göra omplace? . . ringar, I tidens enhet tillåter vår" Herre" inga ' återflyttnidigar;' Ung » domSruset" blev. et ” engåntsräs, : för många ljuvt; för många bittert'- — "men" ”evigt' förflyktigat, TI | barnd fattbara lycka :återe: fär? Däremot nå, som medför tendens till svull- nad i kroppen och äggviteförluster genom :' urinen . och : tendens till svullnad i kroppen, Dessa sjukdo- däruppe till mitten på” tr heter. för. sig, Bland annat var han övertygad ungkarl. Och det höll lockades. med väna säl-mör. All- mänheten ömkade' honom för. att han ständigt ensam fick simma om" kring i sin damm. ' Skansénlednin-' gen skaffade honom ett flertal gån- ger fästmör, som släpptes till ho- nom. Men i stället för att kärleks- fullt umgås med dem bet Jakob ihjäl sina viv, > NN Med 'åren. blev Jakob allt mer vresig och argsint, inte ens djur- vårdarna ,var han vän med. Unge- fär en gång i månaden rensades fsäldammen upp. Bassängen tömdes och väggar och botten skrubbades rena. Så fort. en djurvårdare kom i närheten "av honom gjorde Ja- kob snabba utfall i' försök att få in ett bett, alltmedan han väste som en orm, Som "väl var Törde han sig rätt klumpigt när han in- fe vistades i vatten, varför det var lätt att undgå Jakobs angrepp.t4 . ". Säldammens ' vatten gick nästan upp: i nivå med den omgivande marken och endast ett lågt staket skilde "Jakob från de besökande, Där han simmade 'omkring 'såg han snäll. och godmodig ut, varför en och annan djärv person, förgätande varningsskyltarna, sträckte sig fram för att söka klappa Jakob. Ett och annat sargat finger blev resultatet härav, ty Jakob högg snabbt. . Denna Jakob hade en hel del egen- |: han envist fast vid, trots att han |. MADRID (AEP) -.f: .malion? Eller G B Shaws pjäs . och de filmer som inspelats ef- ter den.: Pygmalion var, som" Ni "vet, en bildhuggare; på 'Kypros : (Cypern) för omkring” 2.500 år sedan; Han högg ur marmor: en bildstod, ' föreställande "en ung flicka. Olyckzligtvis förälskåde sig » konstnären i sitt eget verk och "bönföll kärlekens gudinna Afro- dite om”att'stenen måtte bli le> vande. : Afrodite blev, rörd" och gjorde" marmorflickan : till.: en jungfru av kött och blod. :::+ "Jay och nu skall vi till Spar » nien. -Den blodfattiga:-och' oskör «na bondflickan Cipriana Vaque- ra visste - ingenting: om' Pygma- lion: då "hon knappast ens kun- de läsa och 'skriva, men hon 'vil- Je bli: en dan av värld. Flickan tittade"noga på de senjoritor och 'senjorer' som kom som gäster till den. gästgivaregård. där hon var sysselsatt mod det hårdaste och :smutsigaste arbetet, lärde :ett och annat .och arbetade hårt och se- desamt. Och så kom lyckan hon fick anställning som. servitris, i en tesalong; Där mötte Cipriana . "sin Pygmalion, som var, engels- -.Ni känner: väl sagan om, Pyg- |: högtidlighet' till ära för prista- gerskan Cipriana. Mr Pygmalion hyllädes” av den spanska huvud- , stadens berömdheter, av stads- " fullmäktige och till” och med av general. Francos regering. Sym- boliskt 'överlämnade engelsman- nen Pygmalion-priset till Cipria- "na inför en utvald publik. Cipria> | na 'var skön och bedåraride i deh + fina" klänning som "en "av 'Mad- tids bästa. modesalonger uppvak- "tat henne-medi; 27.2: 1 08 at Cipriana -nöjde sig emellertid inte med en' symbolisk prissum- > ma, hon ville ha sina 1.000 pund, + Då mr Pygmalion varken kunz, > de eller ville" betala, 1.000 pund gick Cipriana till rätten, Engels- :- mannen anklagades för att ha "" förskingrat ! prissumman ; och den i ionella' polisen ; kopplad: ' in på saken; Snart var 'det utrett ; att det icke fanns något Pygma” « lion-sällskap i England. Mr Pyg- ” malion dömdes visserligen intel. ” för bedrägeri, det hade kanske ' gått för långt, men i alla fall för förargelseväckande beteende. Han "landsförvisades ur” Spanien: Lä- '' saren behöver -inte tycka synd om flickan, ty Cipriana har gjort karrjär. Hon : sjunger” nu "på en lubbarna i Madrid, fastö > av natt "Nu hade Skansen på sönd 2 och andra större publikdagar en del extravakter, vilka skulle se till att. allmänheten inte matade de djur, vars magar: var ömtåliga, samt förebygga ' olyckshändelser : genom de farliga; En: ny sådan vakt an- ställdes en söndag och placerades just vid säldammen. Han 'fick sina -J instruktioner och. med 'skärpa in- präntades, att han måste se till att allmänheten inte sträckte fram si- na händer över bassängkanten. Ty då kunde lätt: en "olycka inträffa, Jo då, han skulle nog veta att göra sin plikt. Men någon timme efter kom en blek och uppskrämd vakt néd till Vaktstugan. Ena' handen var ombunden' med "en blodig näs- duk och vakten bad att få bli för- bunden, Jakob hade knipit av' ett finger. Men hur har det gått till, frågade vi. Ni skulle se till att in- gen kom i beröring med Jakob, ni var ju tillsatt för att varna allmän- heten och så blir ni biten själv. Ja, sade den olycklige mannen, när jag gick där och vaktade såg Jakob så. snäll och beskedlig ut, att jag inte kunde låta" bli att klappa honom 'på huvudet och då högg den uslingen, .'"=s = = ou Di allt för närgånget' beskådande av |. man, medelåld och 'vistad . en liten stad i Andalusien.” Ci- ”. priana ' bönföll engelsmannen" att få lära mera om den stora värl- den. Engelsmannen ,var snäll och hade inga baktankar. Då han hört om Ciprianas hårda lott och upp- " täckt. hennes okuvade energi, var . den skallige Pygmalion rörd till "i engelska och i. goda seder. Han "förde ut henne på teater, bio och restauranger. PRAT oe ; 'Mr' Pygmalion måste sedan re- . 8a hem till England. Han ' åter- : vände "emellertid" efter. ett. par ' månader 'och då. hade han stora nyheter att förtäljar Det Kung- liga" engelska Pygmalion-sällska- pet, berättade 'den' 50-årige en- gelsmannernj; 'hade utvalt Cipriana - att få "årets Pygmalionpris på ” 1,000 pund, Det var er liten, för- ”mögenhet för' en fattig spansk flicka, : Engelsmannen hade för- ”stås inte" prissumman med sig, ' den skulle komma senare pr post. . Lokaltidningen fick nys om his- torien, Ciprianas bild och rappor- ter om ”Royal Pygmalion Socie- ty" i London. och om de 1.000 . tårar, Han "undervisade Cipriana |. Times”; med Paulette Goddard, på än hon inte kan sjunga. Hon är emellertid vacker. och vet .hur "man' skall uppträda i den stora " världen, .. sån Sr ssäkt för Chaplinfilm > På en av' Washingtons "biografer står Charles Chaplins film ”Modern programmet. Det händer, för första gången sedan Chaplin lämnade USA för gott, att en biograf i landets hu- vudstad vågat visa landsförrädarens film, ' Den 'modige 'bioägaren ber emellertid ' om" ursäkt för tilltaget. Vid ingången till biografen står två jättestora skyltar red följande för- klaring: /”Denna : biograf visar mr Chaplins '”Modern Times” enbart på grund av filmens höga konstnär- liga ' och « underhållande' kvaliteter och absolut inte' av "något annat skäl, Vi ber därför vår ärade pu- blik -. jom > förlåtelse ' och tolerans, också om någon till äventyrs skulle vilja ta avstånd från mr Chaplins . punden stod i:alla spanska tid- ningar, I Madrid arrangerades en omstridda person och hans' produk- » lett allt för stort ansvar när ni var mar ofta med en diet där salt undvikes, ons " Svar till ”Undrande 1958”. : Vid normalt "samlag brister mödoms- hinnan, Av er beskrivning att dö- ma tycks emellertid -detta ej vara fallet, : sannolikt beroende på att samlagen aldrig hunnit fullföljas. Med tiden ' kommer väl 'den lätta vänder: nan aldrig, - Jordelivets ' hjul snurrar blott- 1'en' riktning, - timlighetens moped gör inga'back= - - slag, En gång kunde du'välja Uvs. ' mål, livskamrat, livsgärning. "+: = > : (Karl'Larm I Sv D) näe w »- +: God gärning :s v ..« "Har ni hört vad som hände 1'em ' skolklass härom dagen så här just vid det nya läsårets början? Det var - kristendomslektion? 1 nybörjarklag= sen, Lärarinnan hade' hållit en uts' läggnit om goda ' gärningar och. r sav.de funktio- nerna i. ert äktenskap, som ni för närvarande tycks: besväras av, att ge sig. Jag tror emellertid att det vore nyttigt för 'er att få tala med en Eynekolog, ' bli "undersökt med avseende --på : förhållandena -i un- derlivet och. få klara' besked, Det är.-omöjligt att ge sådana besked utan "undersökning "och i en sådan här, spalt; De' fel på slemhinnan, 18 år torde endast ha varit en lätt inflammation, . som: ju. då gav upp- hov till flytning, men som ju ock« så snabbt undanröjdes med medi- Cinera j Sör 3 Pot vå -+ Svar till ”Nagelbitare”. Vår: ån- gest har ofta så djupa rötter att vi själva sällår 'kan- komma: till" klar- het 'om grundorsaken — dessvärre kostar psykoanalytiska: behandlin- gar ganskå mycket och tar lång tid. Men:en sak- är, klar:! ni fick alltför ung "för. det." Att efter en olycklig : och "arbetsam barndom komma direkt in i ett äktenskap problern är för mycket — även om i ert fall tro jag att vitaminer och nyttigt. Ni”tehöver säkert i: and bygga -upp er fysiska häl- "det kanske. låter underligt "—- är 'detta: Ha inte skuldkänslor för ”ovanan?.. När ni blir starkare" kommer den att för- svinna" av sig "själv. Försök med att direkt uppmuntra den. Och så: gå till en rar doktor och låt un- stone' nästa vår möjlighet till ”hus- skulle: behöva: Tag. och köp boken ”Hos läkaren”. av Stone (5:25) :så får ni svar på er andra och de flesta övriga sexuella problem. Och välkommen igen när ni har lust som; det :varit :tal: om när :ni vari: | Förtroliga stunder |wa med tre::barn" och ”alla.-vardågens - äktenskapet :är lyckligt: .Men justji ändra stärkande medel skulle vara . sa. Och vad” nagelbitändet” angår | ” är det ett symptom på er- inre ofo. |” i - andra ord acceptera den, utan... dersöka er, Har ni- inte -— åtmin- +" moderssemester”. Det tror, jag nil' vände sig så med en fråga till småt= tingarna, fc nov Sanne "+ Kan ni nu tala"om något gott, som ni skulle kunna göra? »' ket Lilla Eva-Britt viftade ivrigt med . « lande ögon:tio frocs = Vi skulle- kunna NOR PY ” , VÄRLDENS ÄLDSTA BULLE " "Världens äldsta ' bröd förvaras på rett schwelziskt museum i Zärleh, IDet ligger till allmänt beskådande 4 en: väl förseglad glasmonter. Dej , bakades av en ålderst för . så där' en 6.000 år se'n; Uppenbar« , ligen 'tåkade den 'stackars bagaren teppa brödet i en sjö, där det snabbt . "| inbäddades' 4" bottenslammet, D Jåg där väl förvarat till arkeologer ” nas spadar hittade den gamla' bul« len "när: sjön torrlades för några ' år 'eedan.. Det är obekant om ar- | 'keologerna tog sig en smakbit av . len :innan den sändes ivög till . 1 nd bono ju Skulle" då ' kunna; älska em an, som bedroge dej? "sv föl 3= Näl,' men jag' skulle kunna. " hedra en man, som älska mej, ' Å Jag är fyra &r — hur gafnrhaf är du? oo FN att "skriva, Med hjärtlig hälsning. tion”. Means + > "GALLIE" < Prenumerera, att ni inköper någon modern bok om ” sexuella + ting i bokhandel d Skulle : ni : inte med ökade insik« att envars | ter kunna komma över er ångest : jag er til Psy Svar till ”44-årig skogsarbetare” | En person som har Morbus Schau: « 'j mann torde ej användas som blod= givare. F ö hänvisas ni med denna fråga til den doktor, som haft hand om detta egendomliga fall. 1 ; i '..— Mamman: — Oerhört! « Bröllopsresan: .. «5 . Dottern berättar om sin bröllops-, resa i Nordafrika: ' i "> — 8å en dag höll det på att gå alldeles på tok. När vi skulle ge oss av, vägrade den förbaskade ka-! melen att stiga upp. . : ZPERGAS ost Redan på bröllopsresan! Surströmmingssäsongen "är över ” | sensationslystnad; . Ideligen - hör oe handen och förklarade så med atrå= + koka knäckt: DE FLESTA OCH BÄSTA lar PETE ORTSNYHETERNA FINNER NI I-LAHO LMS TIDNING s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.