CV ATT SVENSKA KONSTNA- I LAHOLMS TIDNING Mö sta Lindberg i. Paris RER inte alltid haft det så lätt 4 Paris, kan man få bevis på: när man läser deras memoarer. , Carl: Larsson blev en gång utan "| pengar, hade inte ätit på flera dagar och funderade på att kasta . gig,1 Seine. Som ' väl var träf. ” fadé han en god vän i rätta & ögon- blisket, ” och . olyckan ävvärjdes. "Även målaren Nils Forsberg, mest känd för sin 'stora målning ”En:' hjältes död, I med vilken han ” vann - "guldmedalj å . Salongen 1888, hade strax der sin På komst. till Paris en dramatisk: hungerupplevelse. Även han blev. räddad av en förstående vän. 'orsberg 'bodde på 1860-talet" [g Slo eborg, där han studerade på öjdskolan ' och samtidigt för-' de sig med att 'måla spott- : " backar på Eriksbergs gjuterifab- : : zik! Jet är v världsutställning i Pan: ris 1887. Göteborgs stad skänkte . ett stipendium å 300 riksdaler till ferj unga hantverkare för tio da- gars . besök och studier vid ut; ställningen. : Vid . hemkomsten skulle man på några, sidor. skriva - äed,' vad man sett. Genom för- - mellling iv Slöjdskolans direktör - pråf Sc "Nils Forsberg Itz er ett sådant. stipendium och avreste till Paris, I stället. för tio dagar.. Com'”han att "stanna däri tjugo årt Sådana äventyr kan livet bjus da på: ” : : DEN. UNGE FORSBERG str 'vade. omkring på världsutställ- ningen och försökte göra skäl för . pengarna efter bästa förmåga. En' lag" besökte- kejsar Frans Josef i . sällskap med Napoléon II utställ- ."Aingen. ”” Männen = blottade : sina , i åuvuden wid de. furstliga - perso- .: sernäs ahkomst och, kvinnorna föll på knä. Forsberg behöll mös- san .på,' men. en "officer" ur upp= vaktningen. ryckte den av hönol officeren gått, krängde Fors mössan" "längt. ned på huvu= Ean | "blev "uppkallad än svens-. ka kominissarien, hr Fanenhjelm, ” fick ”en "grundlig utskällning ' för: "att han söm” utlånning kränkt Frånkrikes gäster och höll på att "bli utvisäd. Hans närvaro var ej . längre önskvärd i landet; > Efi er. detta” ”gjörde” si mu "träffade han en” nt, var. skulptör ochså hette” Brånd ekantskapen :in= Tedacs med. ait Brandt lånade sex- ' i tior . frånes, i i "gengäld skulle Fors-- berg Tå bo gratis hös honom: i 3 Effer ' några : dagar ' försvann Brandt,” nien > Forsbeig bodde lugnt kvar' i rummet. Så en'dag blev” han "helt sonika "vräkt av färden. Hyran var inte betald. a fer endast 'sin” väska åa tillhörigheter 'be-" den för hyran. Utan pen- —' Den. natten följdes” av flera”. liknande, Mina pengars voro, slut.- Hungern började slita. i' min må- ge, och! det -endai jag hade satt stilla den :med var vattenfontä - nerpas: flöde. på mörkfet föll p "sökte jag mig ned under broar- na : och" sov bland storstadens drägg och avskum, : PÅ UTSTÄLLNINGEN hade Forsberg träffat en parissvensk, som hette Lindberg: och de hade blivit "goda vänner. Men Fors- berg "hade glömt adressen, ' och nu strövade hari omkring dag ef- ter dag i hopp om: att finna . Lindberg. ”Krafterna : avtog. Om kvällarna .stod han stundom och tittade ned i Sienens svarta virv- lar... Därnere skulle han ' finna "glömska och befrielse från ett uselt liv. Han märkte, att tankar- na allt' oftare sysslade med dö- : den, och tvingade sig bort från floden. "Självbevarelsedriften var trots allt starkast. Och så en dag mötte han .verkligen' Lindberg. . Han berättar om mötet så här: . — Mitt i en brusande folkström sprang jag på honom. Ödet ha- de varit mig gunstigt. Det fanns |” en chans på millionen, att jag - skulle "möta min vän på gatan. På den chansen vänn jag. a Lindberg var glad att träffa |-- "mig. Vi följdes åt till hans bö-|: ” stad, Det var så mycket att prata om, Kanske vi skulle, ha litet + middag? Lindbergs fråga var nå- , got". svävande. Han var 'ej säker ”på” sin sak, att det passade "mig. Kanske jag redan hade ätit? j - Blotta ordet blev för taycket. Jag bröt samman och grät som ett barn och förtalte honom, att mitt senaste mål var åtta dagar gammalt.' MAN GICK TILL en liten res- "taurang i närheten, och Lindberg |; " gjorde plafs vid ett bord. Nu skulle det inte knusslas på når gonting. Forsberg skulle ha sop- pa, riktigt härlig och fet soppa Och efter den en stor, och saf- tig biffstek. Soppan ' kom” på bordet, " och Forsberg åt någrå skedar av den: Då kom reaktionen. Magen prå- .testerade med häftiga uppkastnin= gar. Soppan var för fet efter den- na långa fasta. Efter några ögon- blick ' föll Forsverg : avsvimmad "omkull över bordet. rv - När han vaknade upp igen, i tåg |: . han i Lindbergs säng, dit restau- « rangens gäster med förenade an- | Strängningar hade fört honom. ' Livet började" åter bli: guns- tigt” mot Forsberg. Genom Lind- ju berkg förmedling: fördes han. in i en: familj :Vinatti, där frun. var "svenska. De "fattade intresse för den” unge konstnären, ställde om "att Kan fick studera för den'store betalad : Chicagy news" > Gangsterkejsaren Lucky Lu- ciano påstår sig numera leva på understöd. Polisen i Italien har börjat intressera. sig för vad han egentligen lever på. - — Tja, sa Luckey, jag är gam- "mal och trött och orkar inte ar- beta längre, Bordellrörelser och sånt gör mig bara nervös. - — Ja, men hur drar ni er fram då? undrade polisen, - . — På understöd. På understöd från gamla vänner, ' — Hur stort understöd har n ni per månad? — Det, sa Lucky, ska jag re- dovisa. i. min” deklaration, när det blir så dags. = ' : Visst är dets sant att högvördige Petrus Bång numera inte anses för något av kyrkohistoriens större ljus, men han var i alla fall både professor och biskop samt därtill en mycket stridbar man, När han alltså under sina historiska -:forsk- anfader Adam, efter sitt utdrivan- de ur paradiset, på sina missi Biskopen som t trodde ; att Adam besökt Sveri ige Av Johan Sewerin ” ot ningar trodde sig ha funnit att vår |: sivet "att Adam verkligen > Sverige? Eftersom det enligt uppfattning äv: kyrkohistorién. klart, "att" Adam” måste vidlyftiga > missionsresort DOKTORN NE "SVARAR: Under denna rubrik "besväras I i > en svensk" legitimerad läkare kostnadsfritt .nedicinska frågar från läsekretsen. i "<Förse frågorna med lämplig signatu? och uppgiv helst ålder : "och kön. Det är givet att envars" anonymitet obrottsligt beparas Märk breven DOKTORN SVA- "RAR och sänd dem till redak= tionen. ” " "Svar till | "Ordning och reda 1921”. Namnet på medicinen kan jag inte läsa. F ö ingår jag icke på ordina- tioner eller ger råd beträffande be- handling "då. jag',ej. undersökt är tienten, Fenedrin . är "förvissa ett' uppig- gande preparat; Det skall 'emeller- tid användas i ytterst sällsynta fall och "då endast på läkarordination och : under sträng ' läkarkontroll, Detta preparat är nämligen synner- ligen förrädiskt, då det skapar till- vänjning . och kan ge upphov, som kan bli ett nytt och -betydligare problem för patienten. än en till- fällig trötthet, . : "Svar: till ”Margareta 23 rn Som jag tidigare sagt i denna spalt går jag ej in på ordinationer eller före- slår behandlingar eller ger några direkta råd beträffande skötseln av . | sjukdomar. I ert fall, gäller det ju icke en sjukdom egentligen utan en abnormt hög tendens för svettnin- gar särskilt i. armhålorna, men jag vil ändå råda er att söka en hud- läkare, som säkerligen kan ordinera lämpliga preparat för er, Det tor- de; som "ni själv påpekar, icke råda någon tvekan. om; att den ökade målaren Bonnat oc för honom flera månader framåt vid "akademien; Forsberg kom nu med i 'konstnärskretsarna. "'Vinatti fick det sämre 'ställt, och nu klarade Forsberg ' sig själv. Langade sten och skyfflade jord vid gatuarbeten, var spring- » pojke "åt handlande och passopp åt kypare några dagar i veckan. Tjänade så mycket, att han kun= "de leva och delade sin" tid "mel- lan gatan och akademin; -Geom seg energi och uthål- "lighet arbetade han; sig. ständigt framåt. er Fritz Bengtsson : ter en” kväll a med "stiltje och gator halsens krökning och samtidigt res- "av blekt guld « och mörk cinnober över | lighet. Med huvudets vinkel av trygg- natten.” Och den 'var svart, fylld av vindilars kast; av prasslande i löv, av ett svagt, outredbart. sorlande nere ur mörkrets : hemlighetsfulla botten lik- som tr en'ofantlig kräftkorg. Natt- ärilar slog mot det upplysta köks- fönstret; " och - från ' bordet; där .. vi römde över, våra kaffekoppar, såg vi. dem uvaderifrån belysta som små -årrande' vålnader mot denna nattvärld d sitt vemodsmättade varsel om öst. Da Men nu. kommer cianobern öch guldet tillbaka. Blekt, tvekande ute « Över havsvidden mellan holmar, som . Mjusnar blåaktigt mot en kalltöcknig orisont. Kylig skärpa och klarhet. Jagg: Allt löv, allt gräs, all blom- ing och all frukt flödande av dagg. et. läkande och helande vättnets : fame På dygnet. Det är som en ödelsestund. Aplarna intill stugan bågnar > av" doftig frukt... Askarnas NM blalhänder hänger orörliga, Nere vid ” bteanden står. bingvis med renfana. Mcp. bloniknutarna tycks i halvda- kero ha ett fint lager av aska över kin höstligt gula brandhärd. Alla Wjud kommer distinkta och egendom- igt avgränsande,: då jag gör - loss kekan,' skjuter. ut. och hoppar i Det Kr, som om gryningen hade ett lyss- nande öra, en skådande blick för Varje liten rörelse, vom bryter dess tillstånd av stillhet och avvaktan. "Båten löper genom det härinne I Ben skogskantade viken färglösa vatt- not. Svanfamiljen ligger kvar mellan sävruggarna längst nere I söder. Där fåg den i kvälls också — ännu då nattens svarta vinge köpades över hölmar-och hav, Jag vilar på årorna, Fåter blicken suga in bilden. Vilket Yugn; vilken oanspänd stolthet fill . Wardags och djupaste avskildhet. I rörelserna, i själva utstrålningen av sv kynne och egenart, Svanen Den stol: rå > fjärdarna "kom : oättén. 'Sensummar- | het och behag. Ja, svanen fyller sia bländande relief, sin heraldiska kon- tur i folkmedvetandet; Han har täck- ning för den. Inifrån och till hundra procent. Det har jag i högsta grad för mig, medan ekan driver när ge- nom stillhet och vågen av ntigande ljus från öster. . - ; I täten. (antagligen) modern: en snövit, högryggad fågelhamn av un- derbar harmoni och skönhet, Längst bak i kön fadern (troligen). Lika tän- dande vit mot sävs och vattens' och strandbryns odeciderade gråhet. Mel- lan dessa båda blickpunkter ungarna, Mörkskymliga som nattens kvardrö- jande skuggor och dävenhet. Svåra att få in på näthinnan, om inte det vita ramade io och pekade ut Hur många? Jag har räknat dem förut och räknar dem igen.. Tio stycken, Vilken barnskara att lära upp och ställa ut i världen! Ibland pekar så gott som samtliga gumpar på en gång upp i vädret. Det spisas frukost under en- dräkt och fullständig tystnad. Jag rör årorna igen. Månne jag skall få nå- gon fisk den här morgonen? Nu är cinnobern bjärtare, guldet skarpare i glansen! Och längst ute — där kob- barna stiger som rökstoder — glind- rar det silvrigt blått som av miliarder strömmingryggar. Vilken fantastisk klarhet. Och vilken på en gång lätt och konturfast värld: Jag kommer från inlandet och skogarna. Men jag tror. nästan jag 'glimtvis börjar ana vet. Livets ursprung och källa och eviga symbolers uppbärare, . : Från en skogig ö tränger en orr- tupps huttrande höstmelodi, Rätt över mig flyger en gjuse; den rkakar ving- arna liksom för att få dem fria från vatten, och jag tycker bestämt den båller något blankt i klorna, då den häver sig över grantoppstandningen på Alskär . . « ta svanen, Deo sirliga svunen, Med Sven Rosendahl ningar har åst och förstå skaldernas känsla för ha-] sv band med påfrest- ningar; är. ett uttryck. för en del nervösa spänningar ' dessa 'påfrest- resor runt världen även besökt vårt land, var det knappast: någön som : hade lust att motsäga honom. Bi- "ITskop Petrus Bång "levde för flera hundra år sedan. Han blev präst- vigd i Uppsala 1658 eller för precis 300 år, sedan. Det här är alltså. en poänger. :; : " hälsinglandsförsamlingen Norr- bo, där hans fader Rricus Erici var Sonens | fullständi, gammal historia men den har sinal, 7 RINOp Petrus var föda: "2633 rå d kt:JYnånhetbos intréste: glädjande)! men det: hadetockså sirlatnackdelars då särskilt: på vackra 'vårsöndagar. Man i kunde? betyda : döden, Ja även de Skansens. djur. . 'scoch allmänheten > Det gånomsnittligt främsta drag- plåstret .På Skansen var den zoo- logiska avdelningen. Visst drog fes-]. ter, ; konserter," dans o. allsång mag- $0r av folk, men flertalet besökare Sökte sig upp till: höjden föratt be- kåda djuren; Viistt var detta alt om kånkäridd Bå”storarPåsar”hopt Spart gäÅmmaltrbröd: och då: gällde" r'det atftse till, att de mer ömtåliga T djuren inte: Blev: "matade, Hörbuds- skyltarna , ignorerades”. "fullständigt. Litet” bröd i'en" älgsteNer : 'renmage ri ka: futideringar fick: Bång" inte” och I Adåm såsom I Imis: ionär Xi: höestå & ört? & Var enmant efter den då"regerånde koming Karl XIis namn var "alltså ' Petrus Eriksson JBång, "Han, studerade i Strängnäs, Uppsala och i Tyskland samt blev fom sagt prästvigd 1658, Sederme- beställningar men' hamnade slutli- koherde. i Nådendal , teo- ta "hade han: åtskilliga prästerliga ger i Finland där hän blev kyr- småk, Ki svisade 'bekså "bF- skopeh "stör ”bevågenhet” samt ski kade Honom: fäpprepade, hälsningar när . biskopen . på sistone låg, i | sjuk. Bång avle; Kapl KL TES Hur besynnerligt ” än "2 bisko Bångs verk var ur vetenskaplig logie professor i" Åbo 1665” samt slutligen biskop i Viborgs stift 1681. :Bång besått 'en omfattande 'och mångsidig lärdom i 1600-talets me- ning..; Det ' rykte . om. teologisk åtridslystnad som kommit-att vid låda Bångs namn” är ingalunda obefogat, och det hade sin upprin- nelse i den tvist som. han råkade i och "med en professor 'Miltopae-| vi us,' knappt ett år efter det han till- trätt professuren i Åbo; och rörde sig om Bångs, teologiska gradual: disputation om kyrkan och dess lä- rare. S "viduniv tog parti för Miltopaeus och gjorde defta så" uttrycksfullt och hand” gripligt att rektorn vid universi- tetet måste ge dem stränga tillrät- tavisningar, Striden bedarrade :vi så småningom” men” Bång vidhöll hårdnackat sina åsikter, i". : Vad kontroversen gällde var att Miltopaeus' "ansåg att Bång var alltför. dogmatisk och' konservativt ortodox. 'Meningsbrytningen 'vars- lade om”att oppositionen mot dog- matismen höll på att vakna inom vetenskapen, =. - Såsom .. univérsitetslärare” åtnjöt Bång stort anseende, Bland hans om sak ten som” det vikti; LÅ dock Bång såsom? "kyrkohistoriker, främst geriom ett arbete: på : latin om svearnas "och goternas' kyrkliga historia. Tyvärr saknade Bång be- tingelserna: för en 'verklig historie- tskni äger forsk hans rn Det är yt- > säger 'terst "vanligt att före ten- tamina och kunskapsprov, vid sö- kande av platser, vid andra liknan- de'- förrättningar, som "medför .. en ökad spänning: för individen, ofta får: en. abnormt: stark . svettning, särskilt i armhålorna. 'Även vanlig ångest hos neurotiska patienter el- ler "sinnessjuka ' ger upphov :till ökad svettning i vissa falll De me- diciner' ni fått för nerverna har sannolikt:. en viss effekt även på svettningarna.;. "Svar till SLedsen 22-år: grabb”. Som ni nog förstår om ni tänker" efter finns det inte någon anledning alt oroa sig i ert fall'för att er pe- nis 'skulle vara för liten. Möjlighe- "erna att:'leva ett.lyckligt samliv ;Seror ej på könsorganens utseende i första hand utan på: helt andra djupare liggande ' faktorer, Givet- vis kan missbildningar, och sjuk- lomar i könsorganen ha. en 'stor aetydelse; men i ert fall rör det sig 2j: om någon: abnormitet "av, detta verldigt allvarligt problem "och: di- rekt verka. störande på era möjlig- "eter: att umgås med andra: män- niskor, vill jag råda er att tala med en nervläkare, då oron därvidlag är det som bö angripas. Några me- dieiner att:ändra på er kroppsliga utrustning finns ej. Vv Walesiska språket : återfår fotfäste": I det senaste numret av UNESCO:s (FN:s organisation för undervisning, vetenskap ' och kultur) tidskrift Courier behandlar den brittiska de- legaten i organisationens styrelse Sir Ben Bowen Thomas i en intres- sant artikel det arbete som i dag sörs för att återge det gamla wa- lesiska (kymriska) språket deri ter- rävg som det förlorat under, senare årtionden. Böcker på walesiska ut-. insatser av de walesiska undervis- s - och walesisk undervisas som företa språk i sko- lorna i de trakter där befolkningen ännu huvudsakligen talar walesiska och som andra språk i resten av Wales. I många länder, betonar ar: tikelförfattaren i detta sammanhang, anser man i dag att enspråkighet inte mera är tillräckligt för tidens krav, ess slag, Skullé er oro för detta vara ett i 'ges nu åter, i större skala tack vare F kyl , - Bångs verk är r på sätt och vis ett motstycke till den ryktbara Rud- becks'. magnifika . verk > ”Atlanti- can”, vars. första "del "dock utkom några år efter Bångs kyrkohistoria |: och sålunda icke direkt kan ha på- |: verkat Bångs uppläggning av sin historia, Det. är dock samma glö- dande patriotism som präglar fram- ställningen i: der båda” verker, så lika de än är i det stora hela. Det r' den sk hetstiden” som :: Biskopens. ”förståend utgivna skrifter ' anses' hans verk|- te men sin största: ryktbarhet vann i y t så har det .dock haft en viss betydelse genom att rikta. upp- märksamhet på de berörda" frågor- na, Författarens beläsenhet och ob-/ servatlonsförmåga röjer sig 'också i mångfalden av, inflätade- notiser; både ur profan- öch kyrkohistori-- en;' liksom i "mängden av” anförda sägner och traditioner; Såsom ' det första försöket .inom "Finland att kyrkohistoriens. khkehandling hör. ja 'sig över den rena krönikans ni- vå, med dess" nakiia ”uppräknande av! fakta, förtjänar - Bån; "arbete ett visst beaktande. År 1689 "utgav biskop "Bång "en finsk upplaga .av Luthers katekes, men denna; hans revidering. ogillar deå av teologerna och synes h in+] | drågits tämligen snart.” i i till de grekisk. -katol: Viborgs stift visas av att han” skrev; att det visst inte var ett så stort åvalg befäst mellan dem och de lutherka som "de: senare inbillade sig. Bång menade t o m 'att luthe- ranerna ingalunda var' en bit bätt- re kristna än de grekisk-katolska — snarare tvärtom; + - =" i "Som -synes var han f' grund och botten både förnuftig och mä klig, Svar! till” ”Oviss Ösp. Om än vänder 'er till Riksförbundet för Sexuell Upplysning, Box 474, Stock- holm, eller 'sätter er i'telefonkon- takt med "Förbundet så får ni alla upplysningar 'om vart och hur: ni ska" skicka ån: urinprov för gravidi- ing: Med hjärtlig häls= stör Xaslär: sinä' reflexer över; det 'för- gångna, och "syftet i. "båda: arbete- att förhärligå (fosterlandets Bång ibegynner sin nu kyrkoh storia med ingen mindre än Adam för att via de mystiska Gog 0. Magog samt andra 'celebriteter komma: fram” till ”Gallie” i Svar. än: ”SSssS Brr 58”, : tminstone en” tändläkare i i med Det å satnladerVvit djurvårdare ' "upp "hink- visrhed gammalt: bröd 1 hagarna, i SAN | vis att djur trivs Skansen kunde I skryta ..med "att "den var 'den första : | period och" insändarspalterna hade |' +)'daktion och bad att få tala. med Örder' redaktör som svarade för.in-: ftiga djuren: mås- många” "gånger; - låsas in för ätt as ”undan "de" besökandes ”väl- En : get, till "exempel kunde sänd juk,- av den massa förtärt, att den inte kun- -Teså sig, mena kom en" brödbit nom räckhåll; nog: skulle den” slu- fa cd ä”Varje eftermiddag LÅ ljuren: visade sin, tillgivenhet ina vårdare var fullt naturligt, i "även: svissa > besökare rönte äpsfrån djurens sida och det- tavtrats; att. de-själva inte visade Bäränvärk Intrössg för djuren ifrå- . En" av da trägnåste besökarna å "Skansen var en pensionerad kams märskiivare vid tullverket. Så fort h ade, sg flaxade de två peli- na | Sollidsdammen över det låga staketet och löpte. honom till frötes:. De följde honom: troget' på hanö "rond kring Skansen och när har "satte sig på en soffa, smekte de honom med näbben. De följde hönot till utgången ” varefter - de litet molokna: vankade tillbaks 'till sinzdamm. Och: allt "detta skedde trots;, att. kammarskrivaren ' aldrig hade: med sig fisk"eller andra god- saker till Pelikanerna, 97" "77 13233 mer: extrema ”djurvännerna ade gång. -efter "annan 'angripa Skansen för. att där djur. hölls: i fångenskap. De ansåg att sådant var |. djurplågeri” Dock tycktes djuren trivas: väl och fick: ungar, ett be- zoologiska trädgård I" världen : där lodjursungar föddes. På trettiotalet släpptes en "del av de större fåg- lärna fria, hägrar med flera; I stäl- let för att skyndsamt fly ut $ det fria vände 'de åter och byggde sina mMinstone de; tycktes inte ha van- trivts 4 "fångenskapen, Men' som sagt, varje år: återkom angreppen . och .insändärspalterna : vimlade: av lindignerade djurvänner, Som 'mänsk- ligt att döma var ute i ogjort väder, Vilket följande sanna | historia visar. Det håde varit en sådan där klago= varit fyllda” till bristningsgrän en. En: "dam köa inseglande på 'en re- sändaravdelningen. Hon ville fram- bon på sina forna burars tak, Åt- FH SAGT der N SKRIV ET Den okioka människa, som ir medveten om sin oklokhet, är åt. minstone såtillvida klok, Men den | okloke, sanning oklok. uk "EUDDHA) i Ao vi bär ånsvar, inte bara för vad >> vi gör utan också derlåter ått göra. TRA RM WHATELEY) ” KN NINE "Man läste att Rom-bladet 1 Messaggero smått föraktfullt skul. "le ha skrivit om Kjellgréns verk, . att det. ,påmininer om filmen för många år sedan .' "mt typiskt ' italienskt” "uttalat d I Italien tätter man sig gärna | Mn höga hästar och” betraktar ' lilla ' för vad. M un« som tror I sig klok, är i Sverige" som -en ""brov[nsiell” av, - krok, en underutvecklåd, efterbli« -: ven ovkrok, Många" italienare le. ver I'den fåfänga föreställningen att Italien" alltjämt är 'ett ledande : filmland:=—="som”1 Rossellinis, De | BSicas' pf klang) deh'jubildagaé, Fast sanningen är, att man för > närvarande ' har ytterst vårt att ur” den "störa”italfenska broduki: tionen lete fram feitivalvärdig: "filmer av högre kvalitef, a ra ett varmt tack till redäktören ampanjen mot: djurplågeriet på: Skansen. . Själv visste:-hon- att insändarna hade rätt, hon kunde viftna därom. Ty, sade hon, igår var jag närvarande när djuren utford- rades och "då" blev”-jag vittne” till grovt djurplågeri, Kan ni tänka 'er de gav. duvorna OKOKTA 3 s;3 Djurvårdaren i» ”inplantering” MM löständer. Proce- duren är: dock? "mycket kostsam och d kan vi tyvärr inte ge Ansga "Källor till nas' hi- «enligt' Bång framför allt skrift "och sunda, förhuf- privata läkaradresser i den: här spalten;." Huruvids det: är "möjligt dutd. och i lan säger: "vyid tradi vi någon gång, dock ganska" sällan, fäst avseende”. Alla hans funderin- gar är alltså inte rena fantasier - "Med "sådana "källor? kan man förstå hur Bång lyckades : komma fram ' till "den ” halsbrytande. kon- struktionen, att ”den sanna reli- gionen” funnits i Norden :i alla ti- der och hur haå ledde i bevis att Adam verkligen besökt vårt land. . |Så här förklarar Bång saken: Det heter:. ju i det gamla - ordstävet ”När Adam "bodde i Kälkestad.', .” Varför kan man då inte taga" för med av vanliga proteser på en dag kan jag tyvärr inte svara på, då jag ini te besvarar medicinska frågor. Men varför vänder ni er inte till "någon välkänd ' "tandläkare Mitt sunda förstånd säger” mig att en behandling som utförs utan a för stor brådska och med all omsorg måste lämna bättre -resul- tat. än en snabbehandling. 2 om sådåna” kan tänkas utfalla Iyck- egen. stad? även i | blir. edan handelsvara! Lössexpor- ten från Mexico utgör nu en av lan- upplyser om att män som kysser. na, resp älskades: karminröda läp par får i sina munnar torkade lus- honor, vilket absolut inte bör verka avskräckande. Firman har” kanske rätt då den för sina karminröda och kyssäkta läppstift valde just denna] = underliga reklamtext,” Det meddelas nämligen att de'karminröda läpp: stiften åter tillverkas av” "den mexi-] kanska 'insekten cöchenillsköldlusen, coccus cåcti. Dessa sköldlöss odlas kolbitar, briketter; . Ted En på- börjat Fz "Den" kommande vintern måsté Ni . elda med brikettör. sont 1 förg gåt - ihop med Edra ögon": Husmödrarna >. - får ' välja : mellan « ”kattögongula'; . ”grönögda! violetta, blåa. och röda: på en kaktusart, opuntian. På stora opuntiaplantager i i Mexico fortplan- tar sig, .€ochenillsköldlöss snabbt. I = Iiga färgämnet hos de torkade us skrapas: 'och hönorna" torkas. En föstit Å 1 Nu kar den med laboratori e iska firman åter=' färgmassa, bestå "av. lusk av vänt till att: tillverka 3 ina läppstift v.cocheni som husmodern eller fä . miljefadern brökar stoppa ned.i då stora ; vita: kakelugnarna," passlig. brikettfabrik hår ni med til ivérkningen äv-färgade Kolp «. bitar /som-annonseras under mottöt: - dets stora inkomstkällor. Under eh > rad av år hade den kemiska: indu= , strin”världen runt ersatt det nåtur- LA 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.