: ee ee 2 s Lördagen den 6 september 1958 ”' "hårt klämdai i hela Europa” "STOCKHOLM (PRESS) ' Det är inte bara de svenska stats=, banorna som har svårt att få debet ' och kredit att gå ihop. Flertalet europeiska : järnvägsförvaltningar har förlorat det monopol de förut innehaft och Internationella -järn= vägsunionen har efter framställning” av, E konferensen funnit” sig. höra” göra, ef Njugofem "procent av, ' Danmarks befolkning var före kriget en- gagerad i lantbruket. Denna, siff- ra” här nu"sjunkit till 21 procent. Trots” detta. har' produktionen av" lantbruksprodukter . stigit med 40 procent under 'de senaste tio. åren. : Det. är sekreterare .Knud Ravn- ' kilde i Landbrugsraadets förnämli= . | veriges före går i höst till val för att bestämma : S av: de k försam= . Genom. lämplig; samordning äv, fi- politik skall förutsä lingarna, "Den I själ utgör gnindvalen för vårt fria: folkstyre.: Dess bestånd och sunda utveckling ä är en angelägenhet av yttersta . ga. lokaler "vid anrika: Axelborg i na till järnvägarnas kritiska ; läge ? da: h 'möjligh att. åstadk vikt. Valet är även” för. nu Köpenhamn som meddelar oss des=' oci ; , gen av "riksdagens första kammare, 1958 års kom- - sa siffror när vi söker sätta oss in . en förbättring. 1 Nordisk järn ” munalval är av, större rikspolitisk betydelse än i det danska jordbrukets dagsak- netidskrift redogöres. för framko hågot, tidigare, 4 "-Riksdagsmannavalet den..1 juni Blev & en stor främgäng för. centerpartiet, Vid höstens val gäller tuella problem, BÖRah ts | Liksom i Sverige har "mekani- seringen inom jordbruket. i Dan- mark: gått: framåt : med -stormsteg och det är också detta som förkla- rar att produktionen kan öka trots ' ätt antalet näringsutövare minskar. Före kriget fanns i landet 650.000 ' hästar —' nu' finns endast 300.000. I stället har antalet traktorer ökat sensationellt, Vid krigets slut fanns i. Danmark 5.000 traktorer — i dag är antalet uppe i, 80.000. Man har numera även en egen' fabrik inom : 3 landet för tillverkning av trakto- er Jordbruket ÖA delen. rer, Denna fabrik ä är belägen i Ka- -åv den svenska” "småföretagsamheten, Dess bety lindborg, ” . för folk sö > Sockerbetor, . potatis "och: spann-.. nål odlas, men iden sistnämnda od=" lingen är minimal i förhållande till övrig produktion, vilket medför att en"del spannmål är så omfattande” att lantbrukarna utöver avsättnin= gen "till de danska sockerfabriker- ; na även kan exportera betor till svenska: sockerfabriker,. Potatisod- lingen medgav en export av 160.000 tori "under : : fjolåret, " varav” 40.000 ' ton gick till. Sverige. Mjölkproduk- tionen: är: omfattande, : men . upp- - ödningen' av .slaktdjur ”utgör' ock- så en betydande del av . boskaps- kkötseln. Kött exporteras - bla till Sverige; : och under” senare” år -har : en' betydande” export” a . kalykött. till Italien förekormmi : Det: stora." irritation: smo; entet bland danska lantbrukare "just nu: de "sänkta < smörpriserna.” Hr Ravnkilde = "omtalar att" lantbru- karna för två år. sedan: fick 7 kros nor; per kg -för-smöret . médan ' de nu: får endast 3; Några" "statliga subventioner : utgår. inte, - ; Därför tvingas =,.lantbrukarna :;- att inrikta sin produktion "helt med hänsyn till priser"och avsättningsförhållan- "den." Eftersom." produktionen” av smör 'méd. nuvarande" priser ger ett igt. ekonomiskt” utbyte; och” inte na resultat. BL a .konstateras, att reg; ngarna - sig. med den allvarliga frågan om järn= vägarnas underskott. På en del håll N har man bestämt sig för” Kberala' lösningar - och , givit järnvägsför=-- valtningarna en större eller. mind=.''7 re grad av antonimi, på andra håll har ' man infört en ganska sträng . reglering av såväl offentliga" soma: privata landsvägstransporter. -Viså > sa regeringar har ansett att man": skulle kunna åstadkomma en fran= sportkoordination ' genom direkta. överenskommelser med biltrafikut-. övarna, Försök ' har. gjorts 1 detta a hänseende och betydelsefulla expe- riment pågår t ex i Frankrike, I lien och Schweiz,” . . ”Unioneh fastslår, att järnvägarnas officiella redovisningar ' inte upp= : rättas enligt samma Principer som redovisningarna för ett vanligt före- tag. E: lvis utgör i . för en del järnvägsföretag en ovan= ligt "stor, utgiftspost. De flesta för+"s-' | valtningarna betalar pensioner som med 30 proc och t a m uppgår till 70 proc av lönerna för den aktiva. personalen. Det finns ingen indu= - stri som 'kan balansera sin budget, om den vore belastad med” sådana" utgifter” Andra sociala utgifter ä pensionen är också mycket höga . om ” för järnvägarna, Det. behövs därför, . Jas man inte fö, att ventilera svå- en "av äg righeter.” Tvärt. ”orå. På "dyrskue- redovisning, « som gö : platsen" vid. Ma bo blåste friska! dem, : - s fläktar infe barä i de många flag- - När det gäller. målet för järn garna hävdas i första hand; - järnvägarna är. beredda att "stödja om. trafik - fria, val av transportmedel. Vidare: in? stämmer järnvägarna i de på”skil" da internationella områden: antag na slutsatser, som härrör från" oms tanken om det allmänrias intrésseri. Järnvägarna. anser, att. målet för transportpolitiken bör” vara, att'det trarisportmedel som medför minsta samhällskostnad:” ”skall”'" änvändagd.? Slutligen önskar” järnvägarna 'friast möjliga konkurrens ' mellan tran> ' ] sportmedien; dock underförstått att delse för de. danska lantbrukarna. ! det uteslutande gäller ”sund kon='- Då. är det fest , och glädje. -Men | kurrens”, Bland "medlen att nå des> "- lantbruk är dock framför: allt. ar-;sa mål nämnes vissa lättnader som - bete och möda, och om hur en I bör beviljas järnvägarna och vida= = + og dermed billigere produktion, - | dansk "bondes vardag ' gestaltar sig re en koordinering av transporter- - Rådet” kunde: inté missförstås. | får vi läsa i nästa ariikel, då gård- | na. Järnvägarna bör behandlas som Lönar : det sig: inte att producera | ejer, Alfred -Ariidsen i :Kalö talar | vanliga företagare. På taxeområdet :- smör "måste nya produktionsformer fritt ur n hjär ta + bör de ges största möjliga frihet, införas, Men på en dyrskue sam- : Bertil Lundberg. - framför - allt Hråga om godstran= DS H sporterna, nen Ave Även framhålls, att en koordine= ring av järnvägens o. flygets tran=: sportsystem är nödvändig. "Dessa" 3; transportmedel bör komplettera, in= ' X te bekämpa varandra. De har båda sina" möjligheter, sina fördelar och" sina nackdelar. Och det låter sig sä gas att flyget är världsomfattande och att vattenvägarna kan användas måste: beredas så gynnsamma förutsättningar. som möjligt. Fri företagsaiar nn enskilt. ägande är ning I ing blir € en m att Fättvisa, hänsyn och omsorg [2 människorna och näringslivet skall" Pp Åska besluten. nns ön as. De spelar. en :avgörande' samhälls-" ekonomisk” roll utgör, en betydelsefull bebyggelse-' fördelande tok 4 ästa groningsgrun- . den för hela | 6 efulla plåts Så näringslivet måste Ver > Pensiönsfrågan" : en huvudfråg a även vid höstens val; ;eftersom' valresultatet" måste tolkas som ett uttryck för opi- nåonen, i frågan om lagstadgad eller: frivillig tilläggs> pensionering: ' Centerpartiets . linje. förenar. grunds trygghe med personlig frihet; Linje. 2, som'i 1957 nu : åra folkomröstning företrädde denna syn, på pen= .. a sionsfrågan, fick anslutning från alla” folkgrupper; : Centerpartiet , har. konsekvent kållit" fäst” 'vid'<dess" grundprinciper och fick i valet id juni en kraf- : folkgrupper: måste fullföljas, Den” "svåra: .avsättningskris,. som ;drabbat jordbruket främst” till följä”. äv, försämrade export-' möjligheter, måste i i överensstämmelse med gällande su treårsavtal motverkas” gend effektiva åtgärder. In= för nästa” avtalsperiod må: ste” sl jer dras upp; ratt garantier skapas för - . ” Ceriterpartiet anser, att det viktigaste i pensions s feformen är en. sådan förbättring av folkpension nx "att "alla får god och lika grundtrygghet. Härvid na |: måste familjeskyddet. förstärkas, så att familjeför- ågående, = Urednind härom liksom om” ”en rättvisare: fördelning av folkperisionskostnaderna och kö na bör skyndså |.släg föreläggas som Ke in + fullf "Med kännarmin studerar én lolländsk gårdejer den: utställda bo- " skapen id de faelles dyrskue- som-årligen anordnats amtvis er inom hela Danmark. de lj dovagn sämt en. apparat med; grip- klor. för ” snabbupptagning. av. soc- kerbetor, . - : Mitt i allt detta än. synes ; Yopi ga välstånd - låg ekonomiska” be- kymmer, lätenta."-De "kom "till ' 'ut- tryck när förmannen för. De 'sam- verkande" Lolland. Falsterska land-. boföreningarna, .. gårdsejer . Peter |] Hansen, i Kildedal. tolkade ; laht- brukets ställning; varvid han ock- så kom in på problemet: om 'smö priset, väte ” "Al frivilligt s sparande för rättvisa, åt "upa tiets bestä "ras och stödjas, Möjlighete gessätt. . tern Karl ” Sk kytte. besökte, utstä! I ningen'-och gav:arrangörerna mån- ga vackra. lovord -för väl genom- förda arrangemång ' samtidigt " som han harangerade de 220.000 danska lantbrukarhem, soma genom sitt dagliga arbete håller inte bära lant- bruket utan. 'oc'så ” industrien ' i jo gång, samildigt som' han konstate- af. subsidier til [Tade, att lantbruket-hade fler hel- andre lande; sade årsarbetare än, industrin: enligt pro- Portionerna 330. 000---310, 000. "Faelles dvreskuet är en stor hän- mn njuka kolagsförbudslagen” i syfte ihet'att- köpa bondeskoj midnå liksom; frågan" om” värd säkring av sparad me — Fäldet i sr del foraarsaget” låndmaendene han och forts; n saetning är 'derved kommet i mis- forhold "till" hiriande; Hvis dette ikke ”aendres," vil - vi " ”tvinges til yderligere' omlaegning af produk- tionen til”minder ” arbetskraevende diskuteras "nu; livligt; ilka” ”produktionsformer sätta smörproduktionen:; »7 Så långt" sekreterare” Ravnkilde. 'Vi. shar'-hans ord i friskt; minne denna: -:sommarheta lördag vi gick omkring på dyrskueplatsen i' Ma- riebo öch åsåg årets stora faelles- d v:s en:hela länet om- fattande utställning z av djur,' lant- kiner« och : hushållsartik- - larm 'm. Scen sken över långa ; rader "stänger med. fladdrande: fa- . nor, över : juverstinna ; röda och svärtvita mjölkkor och' många ras- SÅ rena” jerseykvigor; bogbreda'. tju- "kår; gr svin av i an-= : de' storlek, sävliga arbetshästar och en maskinpark som ' gnisträånde av '; blankt stål och färggranna "skydda | plåtar på : traktorer; och ' skörde- röskor . av senaste märken, där- ibland en tröska med stor spann- Fr Staten 'so | frihet åt sina ans : 7 Centerpartiet. " riktlinjer. En ökad vid' höstens val stärker ytte; I br i: eras "och" förenklas. Den tillsatta" statliga bespa- ihgsutredningens', arbete som är av största vikt för” "måste Bstadk di av. ond. sa | har | begärts av centerpartiet.” Riktmärket” för sam- . i hällets åtgärder måste 'vara;att skapa ett ekonomiskt' ; grundskydd för den enskilde som; ger. trygghet. un=; der t uppvä: vid ålderd tet, -Aamiljförsörjares död liksom vid inkomstborttal fr anledning av arbetslöshet. och liknande, Den n tillsatta: utredningen för en översyn av, social .; Effektivare kommunal. 'Skatteutjämning måste” gZ nornföras: Kommunerna: får inte berövas”den' ”skätz teersättning,' söl n tillkommer: idem enligt" riksdagens Beslut. om de ja :korhinvnala « ortsavdragen; Fasé tighetsskåtten av (fas, "men frågan + om en - likvärdig och: ion till komr I sin lösning, Förvärvs- "STOCKHOLM (Press) arbetet. Dess mycket stor Yv ikt ; oa fiken” bör bedrivas. så skyndsamt som mö; - 7 Eftersatta vårdbehov, exempelvis "inom kroniker=' | vården, mentalsjukvården och åldringsvärden, bör | snarast tillgodoses... : os ." Folknykterhet är en förutsätining för vårt fram- | åtskridande. på olika områden.. Nykterhetssträvan. | dena. måste därför ges € ett verksamt” stöd, fået "Ungdoms och f måsje enligt centerpartiets uppfattning beaktas bätt- Fe än tidigare. Tryggheten och vården 1 hemmen” j är, "grundläggande för barnens kåraktärsutveckling.” j Tryggare hemförhållanden måste skapas genom sam- | verkan. mellan hem och samhälle. Angeläget . är F vidare, att domst och . fylleriet kraftfullt motverkas, ve Kulturpolitiken = måste snas ökad uppmärksamhet. Arbetet fö vårt samhet måste kraftigt främjas. Vid skolväsendets, utbyggnad bör eftersträvas, att alla > oavsett ek nomi och bostadsort” - 7 erbjudes S ralvärdig utbild= 7 i delt; ålsbehåll. förvärvsarbote, nala beskattinger de tredningen av frågan om a resultat storlek i hela landet,: dock 2 med: särskilt hänsynsta= gande till förhållandena i i övre Norrland. cr skattefrihet" för "trygghetssparande - d och på penslonskonto i bank måste "sön ist I as tillje Jen jäsning; g om. icke” ”befolknings- av årt land 1 ytterligare snedvridas. En ändarnälsendi fördelad -bebyggelse och -en der centralisering; av jas. Angeläget- är "vidare; att beslutandårätten, i olika frågor decentra< liseras ut på la lanet och till | na i till: . En klart: alliansfri utrikes | den och medfört arbetslöshet kräver effektiva | mot- | åtgärder i fråga c om. såväl penning- som finånspolis tiken. Repltalförsörjningen måste säkras, så att ino” vesterings e "bättre kan "land "sträva efter att. främja en: fredlig. samman- levnad mellan. folken: Angeläget är att verka för en lmä 1 krafi utnytt- dande. för enbart fredliga ändamäl äringslivet måste kraftigt främjas, - - Sekreterare 7 Knud TEA Landbrugsrandet. FR e, varifrån säden kun- Inte mindre än 167 "mil lednings- arbete "står på ”stamlinjebyggna- dernas 'arbetsprogram för de när- maste fyra åren,: omtalar bygg- nadschef. F.- Ahlborg 'i. Vätten- falls tidning ”Vi i vattenfall”; Två av projekten är verkligt stora, Den ! ena ledningen: skall gå från Kilfor= sen i Ångermanälven -ner till Öres bro .—:; en sträcka. på 52- mil .— och den. andra från Messaure i Lu> leälven ner till Hjälta, 44 mil, Bäg-. ge linjerna skall byggas med 380 kV. De återstående. milen omfattar bl å fyra 130 "kV. ledningar» på sammanlagt. 28 mil och fyra 200 kV ledningar . på 33,5 « mil: sam- manlagt. De läggs på olika platser i landet: norska grähsen--Kiruna Harrsele-Stornorrfors, :: Enköping- stegräs, Stamlinjebyggnaderna sys selsätter £ n omkring ' 450 perso- ner, av "vilka drygt 300 är ”arbeta- re. Nästa år räknar man med än- nu större” personalstyrka :—- cirka 550 man.” Svårigheten är att få en långt som till själva linjearbetet är $j man" dock” alldeles : oberoende av :Ravnkilde verksamhet gär "ut på att genom utbildning och instruktionsverk- samhet. minska : olycksfallsriskerna. Dessa ansträngningar” har: också gi- vit” positivt : resultat: Olycksfalls- frekvensen liksom antalet sjukda- .gar har gått ned... - Varje kilometer + av 380 kV led- ningen kostar -170.000 kr, så därför är det inte så underligt att linje- byggarens dröm är fågelvägen, den kortaste 'sträckan' mellan; två punk- ter, Men :tyvärr går det” inte alltid att. genomföra. Ibland tvingas” man ut på långa omvägar. Varje fram tvingad, omväg på en kilometer går på . 420.000. kr. Till. byggnadskost- naden måste läggas 250.000. kr för ökade” underhållskostnader, drift- förluster, räntor. och en del annat, I de allra felsta "fall löses proble- men genom en frivillig uppgörelse men. ibland , måste expropriation tillgripas. jr hetliga benämninge viceavdelningar, sö; antal stationer -i a n på de små ser. m inrättats På ett årstiderna, Säkerhelstjänsten är av on tislutning till bil. en för att stå all. a för trafik över gränserna, så kan det också med fog påstås att de europeiska järnvägarna har en, ge. mensam europeisk uppgift. Järnvä= garna kräver inte, heter: det till sist, att bli placerade i närställning och underskattar på intet sätt de övriga transpor tmedlen, men de vill inte avstå från att inta den ställ. ning inom transportsystemet som tillkommer "dem, särskilt n det " nsporter, "ant KR sor + Nusande Idyll, Men nu kallas det - för Kungsan och man tror att man Nyha avnj : - (Kar de Mummajj, lysningar och ta emot beställningar På resebyråtjänster, Hittills har des. sa avdelningar gått .. under , . olika namn såsom upplysningsbyrå, resea ” tjänst, reseservice och: resecentral, i ; har kommit fal och befianar 214; c gäller - att fullgöra yrkesmässiga. Stockholm samt i Norrköpingstrak- I norra delarna av Sverige är det | - - — Jag minn: . ' samhälles välfärd och förkovran skall grundas på ' Upprustning av vägarna ock förbättring av kommu ten och i Göteborgsområdet, Säl Mar arken Som kom. . På den N Oc Kirgarädgirden Krister tro "och" livsåskådning, "Centerpartiet ' slår nikationerna framstår! som angelägna krav. Järnvä- I Det är inte så konstigt att Vat- Präale skont dgr pl liga den Lagerberg, » >» Frippe,” Ellen ,Hart= vakt om kristna och" fosterländska värden. såsom gar, som är av betydelse för näringslivet. och bygs tenfalls” arbetsprogram, sväller ut sträckning — och ide ssd = gtr -mann och Kalle. "Vänster promene=> + det I grundläggande i vår kultur, 07 "> dens sociala och kulturella sl slivj:får inte nedläggas. Si Jom kravet på elkraft ständigt | na åkermarken och stad - erna | 'T2de där; + Undervisning, forskning och annan kulturell verka Egnahemsbebyggelseh! bör, fri 68 Drobla” Det varen solig" och 3. - "politik jämn Sysselsättning för dem: 'Vint- ”SJ röséljänst. > a "Det samhällsekonomiska läget, = och ett försvar, som kan trygga vår frihet och vårt nte är värst härvidlag: då man |skall enligt beslut av. järnvå : inger fortfarande bekymmer. De avsä årig- de, är livsvillkor Hör. vårt folk. I överens- inte kap utföra: väg- .och schakt- |relsen i fortsättningen bli vågssty. mänheten tin tjänst med Teseupp a” ” heter, som uppstått inom viktiga produktf å tä med; sin demok; 2 grundsyn bör vårt ningsarbeten.. När man hunnit så a ä hållas och ” ris "VÄRLDENS ÄLDSTA: "BRöD nas” adar blottade den. gamla där han var Är I a RN M An förvaras på ett schweiziskt 'mu-|bullen när "sjön torrlades för nå. som's Reg egnet hade stått man en da, b öd N = I back & br som var mög. seum i Ziörich. Det ligger till all-| gra år sedan. Det.är ob pön Sken varenda dag, 1 M: mänt beskådande i - va förseg- bit av bulle tog. a a mna åt. Jug sa alver väl d' ue tan FO os Ti slkade den stackars bagaren tap- "SOMMAREN v MINNS, 6 an FASAN Det. är: sin a Tänd er bära, vad Karl" pa -brödet.i en sjö, där det snabbt Den. sist - hemkomre' från sell: om de fått act il blivit: glada" å 1-bott mestern'' beklagade sig | högljutt ju Röst ur le edet: brödet. ',; 5 väl förvarat tills: arkeologer. på kontoret över. det. usla. vädret "läg; mpant 1. för. färskt! ” . ; > havsbandet: fick :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.