Me "oo 7 LAHOLMS TIDNING rfvet från fäder ; Lördagen den 4 "oktober 1958 MN LE på hemvägen : sina bekymmer för r "till att köparen var ei t ett, förfallet torp; som kallades! ett riktigt snår, Då ägaren, som omtala. sin häckomat. Det hörn. för Bräcketorpet. Det hade nå-|saknade 2 gon gång avsatts från vent la de kormänala. myndig. längt nor ha ek vr till. ett husartorp man hade ej. -heterna söka få någon täckning ju tänkas, att hän rot fö nå «nyttjats för: detta ändamål på för vad de betalt ut till ett mar | got brott eller rent av ottit i flera årtionden. .Vid-' storskiftet ' .8ert livsuppehälle åt den avlid-" häkte och därföf ej vill E ig” på” 1860-talet" blev torpet åsatt'ne. Men det var svårt att få'tillkärna. Här kanske" hade får hemmantalet '1/32 - mantal och 'någon köpare, då man ej ville milj att försörja, vilke - ar 6 fick för' sitt höga läge i stället låta någon familj få fotfäste där, | möjligt på Kullen — fö ra nåmnet Kullen." Det ägdes ' på. vilken kunde tänkas bii en ny varande åtminstone. Meh andr 1870-talet av en gammal' änk-|” ”sockentyngd”. Det vär många, | tyckte,” ått köpareh "såg kfaltg!]| = Jling,, som 'var., oförmögen, att'som hade: "besett härligheten, | och rejäl ” ut, ;så” han ” Känåke'] |. sköta "det. Han åtnjöt .därför!|men de hade funnit det för mot- kunde arbeta "uj d: ör något bidrag av det allmänna i bjudande att ta torpet' i: bruk, | där var säkert i ån Som 1 för sin försörjning, En liten ut-Joch skogen hade då ganska li- de odlas. Mex RN "ordfö jä , mrsY een da var pborasad , och I tet värde för avyttring. Så be- den, det- måste" i” alla fall vara M västra . ändan: av. oningshuset | slöts att söka sälja Kullen ge- hågot sjukt. Ing | höll på att gå samma väg.:Are- | nom auktion - På - platsen. mo Sådant her ön alen bestod och äv Nunghedar kom sd 20-tal auktionsbesökare åska. pen ett ån amet ol eller barrskog, varav en del var |— endast av n fike; mogen och innehöll gott virke. ]|minsta” avsikt att. föl värva an a hade mag Dönligh. at Och; Soma rarkema där "hade tigheten.. : [hålla HE undan. Men vi får N spara! ör. : ljuhgbrand . : hade yngre skögsbestånd spritt sig — . SK fä fordonen mm = ehuru. glest — inom 'större 'de- på; 200 "kronor: och sor. len av ägorna, som vid' mätnin- "betalas , kontant gen ansågs tämligen. värdelösa, «| varför. arealen , utlagts. till ; 50 tunnland. - På norra sidan, som sluttade mycket brant ner mot sjön, fanns en” vacker” bokskog utmed hela åsen. Nedanför denz + fåra ln Kästes nn du MÖTTE MED VÄNLIGT GNÄGQ el NÄR HUSBONN' I DÖRRVREDET DROG. - '» DU.STOD INOM AVSKILJD VÄGG - DIT KVINNFOLKSHAND SÄLLAN TOG, ÅT: DIG.GAV. FINASTE HÖ. ns DÅ DET MOT VÅRDAGAR TRÖT:. BRÖDBIT OCH SOCKER. PÅ SLÄNG . » VID SIESTA PÅ ÅKER OCH ANG: suv MA : "på: socknens nordöstra ida, även detta övervi Vv ma gränsande intill Bräckesjö, låg äxt av mans hög björk - och furuplanto ses soM ARBETSKAMRAT I VARDAGSKNOG 2 de . DU. SPÄNDES, FÖR HARV. OCH PLOG, . "UNDÉR SKÖRDETID I SMÄKTANDE GASS t DU. SLATTERMASKINEN DROG . .ÖCH DIGNANDE SKÖRDELASS, .- ; SPRÄNGDE I BRÅDSKANDE BARNMO DROG TILL BRÖLLOP I SIRLIGT TRAV I SAKTA MAK TILL EN GRAV. NU'STÅR du BORTGLÖMD TVRAN od "SOM FÖRÄKTAT NÅDEHJON, 00 TA'S UT NÄR DET GÄLLER ATT DRA! ” DN DÄR EJ TRAKTORN GÅR BRÅ, ”Cc "; SNÅRT. DU FÖR SISTA GANG HOVSKAGG FÖRVANDLAS TILL KORV OCH NANDUNGERKOTT. SÅ DÖR DITT TRAV... DINA STEG, ot DINA FJÄT FÖRSVINNA FRÅN FÄRDEVAG, - PE SUPR F Reene Br a äv wi få på Kullén växer ingen, mat." Och det lade "sig en dov? ”stämning över följeslagarna,' som började tänka ” över 'vad :ördförandeén sagt." De satte" sig i"sinnet att M vara på sin vakt: :: > of: Det måste” i alla fall: bli 4 n del. "förändringar, sedan Kullen] inteckning” : resten ”. skulle och ,: erläggas vid: .klubbslaget. Det var r villkor, som "skul Kd ös vo de ex underbart vacker mörk= Vad är: : risj H ; Då och då hör m man gamla in=” on bitna Piprökare hävda, att det "+ inte finns några pipor hur fin ; : briarrot det än är i dem, som / >, är så, goda "att: röka som de gamla sjöskumspiporna, Kanske ' ligger det" "något i påståendet! Sjöskuvispiporna var lätta och ; "då de blivit : väl inrökta fick i "brun, ja, ibland 'mahognybrun :' . färg, och det är givet ' att. rent' sjöskurnspipor? ? namn förekommer! 1' sammanhan-' get och det är de flesta källorna överens om, nämligen greve An- ' drassy. Däremot är det svårare att - komma fram till ett exakt årtal, Två har nämnts: 1724 och 1753. Det se- . nare förefaller oriktigt som vi skall se i annat sammanhang, Den ungerske greven "Andrassy: hade företagit en resa i.Turkiet ' och därvid som gåva. erhållit ett stycke sjöskum, När han kom hem ”; estetiskt är en sådan. pipa till- med klumpen, tyckte han dock att - na låg en äng på några tunn” fötts. på. torpet fick sitt. huvud- sakliga 7 vinterfoder.; Den" stora olägenheten var, att det dit ned till ängen inte fanns någon väg, och det ansågs omöjligt att läg- ga någon,' då marken .sluttade som : ett brant tak. Ägaren hade ingen annan möjlighet att bärga skörden än att bära den hem på sina axlar, Många :av bokarnas land. Där var den, bästa: jorden, | 7 från vilken de två" korna, som |" hindra" en medellös köpare" att få rotfäste! Ingen gav 'dock nå- got anbud, Torpet ' ropades åter ut och ett anbud gavs' då på 400. kronor. Allas ögon vände sig mot; den, "som givit budet. Han' var:helt okänd av: alla. Då var" andra " : saker, 50! skulle ändras, Så t.ex. ägogri serna, som. inte gärdslats" sedan storskiffet. : Under den' tid som: förre ägaren: inte kunnat" "sköta: stället hade: byns alla kri atur fått ny ägare, även orå han, Iät var och en ha sitt ifred.-Det var visserligen bra, att Kullen - Jåg släpp ha daglig” beröri ägären, i tyckte ma så långt avlägset, så att” "man : rötter. hade" bildat ””trappsteg” gått "omkring överallt, på: Kul oj Ni Bolander, I Lund. Hr oa dan sy SEN > ehda sak? Barnet sär" så hjälplöst; rote pr Å Barneté k plöshbt.” yttrar 'stg framför allt T'en tro uten res. servationer, En: blind, oresonlig tro på mor och.far. -Vem. har sd : inte hört talas om dett dir lilla t- flickan "som "blev" tillfrågad»på bada) liv. a livsvillkor, : ej vidare bud avgavs, föll klub- ban. Köparen syntes -vara -en rätt kraftig man mellan' 25 och 30 år. Han 'ombads att uppgiva: namn och: förutvarande. vistel- seort samt tillfrågades, 'om han kunde. betala, "vilket han” beja- kade saråt sade sig heta Johan- nes Sigfridsson. Han "drog upp 200 . kronor och sade .sig ”vara beredd att "även, lösa inteck- ningen. ; Han, yrkade. vidare. på att - köpebrev. ”skulle” utskrivas. lens ägor. Det gick nog inte dent nye ägaren med "på. Så "hädan- efter ' fick bönderna '£. ; byn y sina kreatur spå egna "märker; och då fick” de "antingen ' hålla (7 väkt i hos” djuren, "eler ”stänga” mellan ägorna. j | kristendorislektionen tem” hon visste någon som var utan synd öck' som svarade utan att blin- : ka: Mor; förstås. V... ån klara "Du och jag 'måsterfå del:av den hjälplögheteny som' klänger sig ' fast . på "Gud, 'klarhrävsig > fast vid”Häns "ölen: (Detta är att "bli såsorn "ett; Rädda bärnen i världen! =. 4. Slå "vakt : :kring: + barnen, Sve. : öm | fles framtid ' och hälsa! ;”Man talande,” Kanske inverkar ock-, + > Så utseendet på 'smaken —' det: | tigt." . | " finns ju underliga associatior - I Pest bodde vid denna tiden ” net Rö . DN skomakare, som hette Kovacs, 'vil-: > ken var en verkligt duktig träsni- dare och därför högt uppskattades . av greven, Andrassy' vände 'sig nu, till 'denne' med sjöskumsbiten och | gav honom i uppdrag att göra nå- - got av den. Kovacs kom på att han: kanske kunde, skära ut ett piphu- ” vud i det 'mjuka . materialet. Han ' skar”oth snidade och en dag hade han:fått fram. ett vackert”; piphuvud 5 den skulle an ändas till något vet-" för: den' lilla stig; "som gick ner till! slåtterängen - och ; sjön. . På södra "sidan ner mot byn, till vilken det var 1/4 mil, ledde en slingrande, , sakta”. lutande > -väg med en välvd 'stenbro över, den -Hilla "ån, : som” var: avlopp för sjön. 'Än föll ut i storsjön vid socknen en' mil ' därifrån beläg- NINE ret.så stort; ia, "rent av till ett föredöme” i'N ästaréns ögon? .: | . Enligt en uppslågsbok är r sjöskurn ett 'vattenhaltigt trisilikat, som ej förekommer kristalliserat utan som ligger insprängt i jorden i större . eller "mindre ' klumpar. .Brottytan . är matt och jordartad och färgen : "gråvit med. dragning åt gult. Geo- "Iogiskt sett är det en mycket sen bildning, ' då den förek ide Mtiohen. "och så framförde ! de, sitt : ärende" 'ani , gående” gärdslinjen, "De" undrade Ur "han" tänkt sig att det ”arbet ”Det' gick ett par månader efter auktiohen'. utan: att ' Joharhés. håde synts till, i i byn. Men; redan et par dagar efter det ham bjöpas inköpt” ”Kulet” na” I huvudort, "vilken" vid” tiden z D É St) Innan. dess ville dock-auktions- jår här Oe SS « Fyndorte; fö ka | till sin höge uppdrågsgivare.: a MM gr V T ” oo för" allt Telägna I Mike Adok: det.;- blev. en bit sjöskum över . | jungbackar: och kärr. och” litet förrättarén .veta hans. härkomst är; på, stället; så Caen - bv särskilt i trakten" av ' Eski-Shehir | Och” "av: den gjorde: Kovacs” ett pip g bebott, och. föga liknade: det ett! eller åtminstone var han stod i ju klart, att dull; OM ». yngre. sedimentära avlagringarna. några mil från Istanbul, Här föres kommer mineralet: så ' rikligt : att : sjöskumsbrytningen "lär vara be- . folkningens huvudsakliga närings- "fång. : H Hur brytningen a av sjöskum tll- huvud, till sig själv.” Le YSå-”en" vacker "dag råkade" han tappa 'piphuvudet ner på en vax- tavla och när han seh rökte pipan upptäckte han att sjöskummet fick en ' underbart - vacker " brun ton . huvudort”, där . mest de stad hälle, som äxt upp där — tack fran nu; iha ' vare järnvägarnas "tillkomst, fa- briker och . militära läggnin- gar. : - På ' kullen hade "Omkring ett skriven; ;zMen : köparen; menadeld å, att då. han uppfyllde auk- tionsfordringariia, 'så 'angick det ingen" var han kom ifrån, och han : tänkte . inte : i' alla fall att ligga någon till Jast.. Han tog byn 'hade' "man." "Väntat; att: Jodl hannies snart ' 'skulle öspråle för medan det : finns "utearbet i «ön 1 från(sin son tinmar?sinnbi” denne, stupade. : går, berättas i. ett arbete från bör- |just "där det varit i kontakt med tunnland - varit '.odlat ' mellan [upp ytterligare 200 kronor. och! 5 markerna, Så länge. frågar. jag | Där stöd” på slutet: Morien jan av innevarande. sekel ;'och 'då I vaxet. Kovacs gned ' då :in hel?" | stenarna -men: som: det "ej .bru- anhöll: att: få" inteckning en och |! inte. efter” att era : kreatur. går [öåk har” dykt, Öppg Me r | oojag ej funnit någon färskare upp- piphuvudet med vax, kats” under ett tiotal” år var köpebrevet. ' + Men? invände "| fritt, "bara min. -slåtteräng + blir vid: fronten; en sak ste Jag »> "är på sommaren blir det fråga om iValdres, dock ej, så stora att bryt- +” rengöring tar: hårt på sjöskummet. « , .. "Isjöskum”” ha "kommit . nen. gift, återger jag vad som berättas i åsyftade arbete.” +: Till att börja med gräver man sliksom brunnar i marken, vilkas - djup kan variera. från 8 till 40 re a vilka befrias h n och sedan lägges-att torka, ' Ioltorkning uiider 6—8 dagar. Vin- Itertid torkas "mineralet i torkhus junder 8 till. 10 dagar. Etter: tork= an åter” över” bilarna - er från: kvarsittande jord och föroreningar samt "gnider "in dem med vax. Torkning och " Man beräknar att det förlorar inte mindre än 2/3 av sin "ursprungliga volym och vikt! Er verklig . jät- teförlust med andra ord, | :' Det vill synas som om-man tidi- gare -använde slavar. eller fångar . vid brytningen av sjöskum, för det uppges, att när turkarna. erövrade Mindre Asien fann de i sjöskums-. 'gruvorna där 'skelett av' arbetare | ioch déssa hade kedjor kring be-| Ävenledes /fånn man red- iskap som använts vid arbetet, zu tå istump” gav upphov till pipindustet i Den moderna exporten sv sjö- 'skum från Mindre: Asien torde da- ' tera sig' till 1700-talets förra hälft. Sjöskum "var då liksom nu ett ;- Nåja, greven hade blivit ”storm- förtjust i sin fina sjöskumspipa och hans" vänner betraktade den med . avundsjuka blickar och till sist gick” det inte för mindre än 'att de också skulle: ha sådana pipor.” De. inför", skaffade för dyra pengar sjöskum | från Turkiet, och: sedan uppdrog de: é åt Kovacs att bearbete det; : fodet spred sig blixtsnabbt : "konsten "att" göra". piphuvus d ”sjöskum måste" ha spritt sig. med enorm hastighet, Snart kunde man: konsten i Wien och. härifrån" gick kunskapen vidare och nu får" vi belägg för att årtalet 1753, som vi nämnde i början av artikeln är ' felaktigt, för redan 1739 lär en viss. Simon' Schenck från Zillbach ha : infört tillverkningen av beslag till sjöskumspipor i Ruhla, För övrigt kan nämnas att man i Tyskland använde sjöskumspipor 'skurna "i Närnberg, Lemgo och nyssnämn-;/ da Ruhla långt före 1753, ja även före 1739. Skall Andrassy anses va-' ra importens upphovsman, får man nog också anse årtalet 1724 som det ” riktiga, när det gäller sjöskummets uppdykande på den : europeiska kontinenten, Dock torde 'materia- let ha varit känt redan tidigare. ”Men allt som glimmar är inte guld heter det, och allt som utges för' sjöskum är inte - äkta. Det har nämligen uppstått en hel. industri som arbetar. med falskt sjöskum. Och i fråga om 'falsifikat: kan man dela 7 tillverkningen i två: "delar. Dels finns det en tillverkning som är, sjöskumsliknande men - som "i: verklighetå inte har' det minsta : tämligen dyrbart ial och man har sökt det även på andra platser. Kända fyndigheter flnns bl.a;i Grekland, Marocko; Spanien "samt i vårt västra grannland Norge, där det förekommer i Mugnafjeld och ning” i större omfattning kan vara . MHönande, "+ "1 Som nämnt ' torde exporten "av i gång i början av 1700-talet och” orsaken till derna är ganska lustig, om nu - de gamla källorna, är "riktiga. "Ett, , släktskap med sjöskum : och” dels . en 'som arbetar med 'äkta ' sjöskum : som utgångsmaterial, ; 'v | "kt |. genom tinnedukar "eller hårsilar för att man skall' få den ' alldeles - jämn i konsistensen, Nästa steg är. "och , låter: den koka "tillsammans med. en tillsäts av, kiselsyrad le- ra, så att man. får: en grötlikande ;| konsistens på det hela. Denna" gröt hälles: i träformar 'som är : öppna både upptill och riedtill och bär får massan : stelna, Sedan den torkat in:—' den svinner mycket vid tork-' ningen — fyller man på formarna ”och.så håller” man på till dess man ' får önskad tjocklek" på. ,forkmas-. san, nu s ' Det nu erhåltn. sjöskummet arc "betas precis som naturligt sjöskum. rum, där den utsättes för en tem-' ”peratur på ca 50 grader, , ; CX, När sjöskummet nått sin Nmog- nad”, d v s låter sig skäras unge- fär lika lätt som tvål går det till grundform varefter 'snidarna får ta' "hand om det i fortsättningen: Av- falllet, 'som nu uppstår, tas åter tillvara och behandlas liksom det naturliga "avfallet: och så . håller man på: till dess massan är så då- lig att den inte längre håller ihop, + Sjöskum som framställts på det-, »ta' sätt är i förstr omgången av, mycket hög kvalitet och väl bear-: betat är det omöjligt till och med för en fackman att med absolut sär. kerhet avgöra om en pjäs är gjord av naturligt gjöskum, eller i denna eftergjoda massa, . rn 7 ”Konstgjort sjöskum”., = . När. konsten . att. Uframs Ila h ; kom : till. är = Spillet blir falskt jöst När: man" skär piphuvuden äler. munstycken i sjöskum. blir det gi vetvis en: massa avfall-eller "spill, Detta avfall ' tillvaratas, krossas. i vätten med trästampar "och .males . därefter," 'varpå massan slammas ” upp i stora fat. Den tunpa näs- tan flytande massan pressas sedan bö vh DILISTLIVET : hara med bil! Då har ni väl upp- om Vad,. ni här genomkorsat Sa-l, ANTIKA' AVD” —- > Jag har en mycket fin tavel- ling hemm; = m! "Från vilken tid? s levt åtskilliga" spännande saker? ' = Nej, där finns ju nästan inga . fotgängaret ; fena omöjldt att avgöra. Många vill för- lägga upptäckten till 1700-talet me- dan andra 'lika bestämt hävdar att konsten blivit känd först under- 1800-talet medan andra "lika be- stämt '.hävdar - att . konster " blivit : känd först under 1800-talets sena re del. Var. därmed hur som helst = för sjöskumsindustrin har: dock konsten betytt stora summor i be- Sparing genom att allt avfall kun-. nat utnyttjas. Öch nu, ja, jär oss nu I försöka vi skall få tag i en riktigt fin gam- — Från den tid jag: va förmö- att: man "slår massan i en" kittel | - Auktionsft "Men innan man sätter igång med - 'skärningen - torkas massan i tork ' arbetarna som ger. bitarna ' deras : juta vår brlarpipa'i väntan på att -|' auktionsförrättaren, jag ser "att här är ej betalt” ränta på inteck- I ningen. i två år — 'det blir" 24 kronor, som ni väl" också får be- Johannes, " därom: har. talar inte” än'jag har' bjudit. ttåren.. rstod,” att nämnt vid: 'utropet, "och ja be- [ni le ordna” med onde sins emellan;" De; fann" Johannes” fli? tt, med att reparera dan på det lilla bo- Den västra: delen it, och så hade han grundligt tätat och: -rappat, grå- iren till: skor. Han köparen” inte' vär :så' ”lättlurad;' och kvitterat. Auktionsmannen,; och så blev köpebrevet u krivet; var så ivrigt sysselsat "med byg- get att han ej märkte besökarna im var sock-.. förrän” de” nens fattigvårdsordförande, hade” att. han uträttat mycket arbete hälsade." De' tyckte, t fredad och de' inte gör för' stort intrång" här på tomten; Men”: när) jag själv" skaffat” ”kröatur, vi väl: stänga” shälften : va vet inte: riktigt” vad lagen öret- skriver, 'Jag 'har 'i' alla" "fall inte tid att "stånga”, nu. Det får. väll bli vinterarbete att: skaffa stäng- selpålar och slanor.. Bönderna” tyckte det var myc- ket förståndigt resonerat och Sade” att de: genast ”skulle' ta” itu!" med att; stänga” "båda" ändar 'mot hans äng: ”- > Forts. mal sjöskummare. Venaart Lindskog 2 ” svensk politiker ; och! Janldshöv- fråga dig "om; far. Varför, je |.dex.' du : mig" aldrig känna Je- | sus?”. Måtte: du: och jag: försko- nas v från Vattted. gång: behöva hörä” den ”ankläågelser från". :vå- lärde du mig” aldrig Kånna Je sus Kristus? :': - Men parollen: Rädda barnen betyder också: , Rädda" barnet I din . egen. sj Du tär vil Fåte" alldeles. 'obe- kant "med "def barnet? "0 .t . Även inne; 1 själen på den . söm är! "mycket niyndig sitter allt ett litét" hjälplöst barn; Jag har hört: talas om en berömd ding, söm inte fick" någon"levani- / de ro för det barnets skull ”förr- > ; Det barnet i | själen och allenast att du ska förbar- ma dig över det: och ligga det i ; su famn, fa det allra bästa är gott nog för barnet I själen: : levans de Gud. 'I gemenskap med Gu | | får det ro; hos Honom "växer det "visdom och nåd och skän- Hä din dag och din morgondag " kraft, . -. Å SM folk kan levå på 'svältgrän- sen,'i umbäranden' och nöd, och likafullt komria' igenom; därför att det är andligt stärkt" Hur” ska det bli med barnen i.Sveri- ge och Europa? Det är inte nog . att ge dem rtiågor:att' leva: av. - Man måste också ge dem. något tt levå förl" . : Och hur ska det, bli med bar net I själen? . a kan bara Kristus göra. S de rätt :: Torgny: Segerstedt ha den :- gången -han skrev:.; ”Det värsta som -kan hända ett: folk. ln att "det förlorar: git själ” Det räddas varken a litet, humanitet eller kultur.” - Rädda barnet i själen — det alla utan undantag, och bedja: Gode. Gud, .Du som "är så stor, Bjäre oss som är så små! 2 bar frånt' bärn HIN Jesuis föratt ”"Det var en far: under förra sr jä frontennåkra : na Kd än han. fått Jägga det i Jesu ar= N svål" endast” . |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.