el - var - . fen och så var det även 1 den . I västtyska" industrikretsar dis. ' att modernisera ca 800.000; gårdar LR ” Ar det lämpligt att använda den gemensamma nämnaren ”de två so . i- partierna” om socialde- H ? ) .och. Det råder väl ingen tvekan om att båda är socialistiska, ty de hy! Ju båda socialismen som politisk långt bör därför (d trossats. Så långt ,ärför bet ”Socialister. contra: borgerliga. N naste förslag, än mellan det sist-; 'nämnda och gocialdemokraternas, "Tar man socialpolitiken som : ex "empel går skiljelinjen mellan hör gern å ena sidan samt centerpär- i - "STOCKHOLM (Press) ' , ör de på fred imåste själva tillv sm > Ne > .-försvarets- an- : tiet, folkpartiet och soci Ide k ra, terna å den andra. .1 räntepoliti- ken 'är centerpartiet den främste I för lågränt I riks- vara k | när det exempelvis gäller ånstä ll; ningen till demokratin är social demokrater och kommunister så väsenskilda .som tänkas kan. Just, - därför är det föga lämpligt att syn-, kronii dem” 4 all a + Sk skedde. emellertid då redions : banken har sålunda hr Rubbestad stått ensam om den uppfattningen, mot högerns, folkpartiets . och :so-- id, TeP Det är mer konsekvent när def gäller svensk politik att tala om. högern, miellanpärtierna (centerpar- tiet och folkpartiet), socialdemo-, k samt än: |. alexpert, dr Ivar Öman, k arr röstsiffrorna strax efter va- let. Han slog nämligen samman röstslifrorna. för socialdemokrater- . na och kommunisterna när han vil- le åskådliggöra valutfallet mellan . socialister och borgerliga, och det är detta som kommit den socialde=, mokratiska pressen att reagera. : » Ja, där har vi även motpolen I svensk politik. ”De borgerliga”, är; .detta är lämplig benämning på 1 gern, folkpartiet och centerpartiet? Nej, den är inte. lämplig, men den: kommer trots detta. till flitig an- -4 det allmäs toatittot ”De borgerliga”, säges .det, både i radio och andra sammanhang och skrives 'också I tidningarna, I den- ha spalt brukar i brist på bättre | eller lämpligare beteckning ”de s k ' borgerliga” användas. Med uttrye= ” ket ”de s k” markeras att högerns, + folkpartiets och centerpartiets po-" jitik inte är stöpt I samma form. Tvärtora skiljer det avsevärt i'vi An And ntliga frågor Så bar, det alltid. ' : "gerar mot. benämningen ' ”de "två : nisternas och lottens hjälp. Klart "om socialister -och borgerliga. Del "går helt enkelt inte att fösa sam= man dem i två läger. Det är före | klarligt att socialdemok rea= 7 hos r - glarsäskand för nästa bud — de går löst på en summa av; fe snarast I ite tidsförlust föreslår han, att av örsvarsstabschefen, generalma- for, Curt. , Göransson,. har. vid en Pärlan : pr Y lämnat in- partierna”. K terna däremot känner enbart till« rt fredsställelse däröver, ty de för- söker: i alla sammanhang : klänga formationer i penfrågan, där- vid; han biträddes av generaldir M Fehrm' och dr T Magnusson i för- svatets forskningsanstalt, överste T Schmidt, "överstelöjtnant C, Nor- denskjöld” m ' fl; ' Försvarsstabsche- fen poä de, att ett bifall till sig : fast vid -'socialdemokraterna, Dessvärre kommer rågången mel= lan socialdemokrater och k nister inte: Mt bli mer: markant om i skall lösa npel frågan med ki förslaget ”om forskningen inte. fö- 4 2.860 milj kr. Efter avdrag för löne- och prisstegringar blir detta '- - » 2590 milj eller 10 milj över den av riksdagen fixerade kostnads- råmen. 'I princip tillstyrker ÖB äskandena och redogör samtidigt ör .sin.:syn på den militärpolitiska och militärtekniska utveck- . gen; 'Han” kommer därvid in på atomvapenfrågan och hävdar, uratt detär nödvändigt att forskningsarbetet med sikte. på svenska i gång. För undvikande ”av ytterliga-= . 1959 års riksdag utverkas till- .. stånd:till. forskningsverksamhetehs planläggning på rationellt sätt . så att statsmakterna skall få tillräckligt tekniskt och ekonomiskt'' .-underlag för att det efterhand skall bli möjligt frågan om en'svensk atomtillverkning, ' - Ne att ta ställning till - ligen blir förstörda ' torde vara att få räkna med :' möjligheten att kärnvapen kan komma att använ- das i ett ev tredje världskrig: Svenska atomvapen hotar ingen Vid årets riksdag förklarade för. svarsministern, att försvarets forsk- regriper ett framtida beslut i an- skaffflingsfrågan, vilken självfallet blir ett politiskt bedömande!” "ö eneral N 'Swedlund, hävdar 1 vis är "emellertid att:samtliga partier beskärs den största” rättvisan om -. vart och'ett av dem får framträda >. under ' eget varumärke," Ett inte oväsentligt bidrag " härtill "är: att iald krater och k N i: slutar! upp med: talet ”de"borger=" liga”. eller '””borgarna”, och de öv= ' riga partiernav' lidningar och pro= pagandaorgan undviker ordet'”so=:; , att vårt försvar. snarast bör förses med atomvapen och ef- tersom de f n inte kan köpas uf från”måste 'vi undersöka våra möj- ligheter ”att själva” tillverka dem. isktillverkade atomvapen kan ck in e tillföras krigsmakten förr- än under senare delen av 1960-ta- let och detta förutsätter ändå, att forsk; ingsarbetet. påbörjas : snarast. ts - a kriget forsätter +. x " I.en. översikt ifråga om den mi- naste valrörelsen. I pensionsfrå= Nn an: skiljer det mer mellan center- riali: ” som : :e, för socialdemokrater och kom«- sia artlets linje 2 och folkpartiets se= "”Konkurrensen”. kuterar "man £ n. livligt jordbrus' ' kets rationalisering, och ' det där med sammanhängande kreditbehos a jvet, Kontaktorganet ”Jordbruk-In« dustr”” här” gjort omfattande uns ; dersökningar och lagt fram beräk i ningar, vilka visar att en genom anittsgård med 18 ha odlad jord be: ; mm kan det köpa, vilket i.sin' tur PONT OO NV NE med den tyska hå intresse jav.: en köpstark 'och köpvillig jordbruks- befolkning. Ju bättre ekonomi jord- bruket 'har,: tlesto "flera maskiner fe påpekats i-denna spalt och just höver'ca 30.000 DM för,anskaffning. ,.; därför har, det intresse att visa hur PRESES den, tyska industrin ' ser 'på' samma vändiga by der,.5i pl bes: hövs, framhöll: nyligen” generaldis. A rektör dr H Winkelhaus,' som: än - kontsktorganets ' ordförande; i 'niel: +. Jan 20 och 25 miljarder, DM. för av moderna maskiner, och för "ed A Man räknar med alt. kunna ges, nomföra ratlonaliseringsplanen;. på. fjorton år, förutsatt att medlen kan & anskaffas, I sitt tal, hänvisade. dr. Winkelhaus till .de enorma: sum- mor atat och kommuner lämnar söm :! subventlon: till bostadsbyggen : och — : lät förstå, att Industrin ej är ovillig engagera alg I en upprustning av ” det västtyska jordbruket, förutsatt ” att myndigheterna är villiga 'satsa . ro samma belopp. i Vad som intresserar I detta sam- ' Intresse för hithörande frågor, Skäd ” let är givetvis att den västtyska, ' industrin, är angelägen 'att även i fortsättningen kunna räkna med ett köpkraftigt Jordbruk. De västtyska bönderna köper varje år industri produkter till ett värde av 13 mil- jarder DM, och det är lätt att räk= na ut vilka avsättingssvårigheter in- dustrin skulle få om Jordbruket Inom ramen för den Planerade eu-' ropelska marknaden skulle visa sig, Mara Icke-konkurrensmässigt. Än så länge råder en avsevärd diffe- rens mellan jordbrukets och indu- string produktivitet, resp de väst-' tyska böndernas och deras engels- ka, danska-och holländska kollegers ” Produktionsmetoder. Men skulle man kunna ge tillräckligt stora kre-; diter — med 2 Proc ränta och 2,5 Proc amortering samt”en omsätt-; ning av beloppet efter 7 år — vore enligt: experternas Db i; köns problem. 'Dess fördomsfria syn: på | jordbruket står i, bjärt kontrast. till vissarresonemang'i vårt eget land; söm går Ut på at€'Ju lägre jord brukpriserna vär; desto "bättre: blir industrins. Konkurrensförmåga, Så enfaldigt "resonerar "man . tydligen inte inom den tyska industrin, som der 'efterkrigsbreri visat prov på väl initiativkraft.som förutseende. frn. ; Tr M En ny -påminnelse :;; "> om”det allt "bistrare "ekonomiska klimatet inom tidningsvärlden kom= mer även denna höst, En rad tid: ningar signalerar nedläggelse eller) ändrad utgivningsform. Den gamla förnämliga f'd Social-Demokraten]! numera - Morgon-Tidningen; : som| började utges 1885 och räknar en rad . förnämliga : publicister från Hjalmar Branting, Arthur Engberg," Zäta Höglund och Rickard Lind- ström fram till den nuvarande chef redaktören ”Nordens Karlsson”, orz kar inte hänga med i. konkurren=] sen längre, utan kommer att ' för) Svinna, > H Ke -Folkpartistiska Morgonbladet karl tidigare signalerat ny utgivnings-| form och torde vara borta från den mer betydande Ppresskören, . at sb AR Även bland centerpartitidningar.! | "na sprider sig tidningsdöden, Små-, landsbygdens Tidning i Jönköping, I: som för något år sedan ändradeg] från sexdagars till tredagarstid-: ning, kommer att bli veckotidning | det går medi . officin, har' ej! | från årsskiftet. Hur Sjähäradsbygdens ' tryckes på samma smeddelats, 'men även den får gi-j . vetvis svårigheter när Smålandsbyg. dens Tidning ändrar utgivning, Jämtland har centerpartiet en vec-| kotidning, 1.3 Jämthvedar ! Ng, £runden lagd för en 1 d: ! dard av samma storlek sor stads- befolkningen har. good Detta problem öger aktualite även I viss mån för Sveriges del! Inte så att man kan jämföra västs tysk och svensk agrarpolitik. Där. tll är de strukturella förhållande na för olika Men frågan om lik! ställigheten hänger givetvig ' som k att höj i års så skiftet. Den har endast "existerat 1 — sedan 1956, : : MN Den lokala högertidningen Amäåls. tidningen skall gå upp i Nya Werm. l landstidningen i Karlstad. . Det är en tråkig utveckling, Gam? | la kända och respekterade press- röster tystnar och personalen ställs stater. har vidtagit förberedelser för . att "införa "kärnvapen i' sina ”krigs- ; makter; bla Frankrike och Schweiz. av; kärkväpen "skiljer sig uppfatt- .nihgarha?-Eftersom västmakterna är .Venfionella"stridsmedel måste "de 1 :ser om kärnvapenförbud om de in- te förenas med överenskominelser litärpolitiska utvecklingen ok terar; ÖB, att den. djupa; mellan de båda maktblocken — del- is grundad på ideologiska motsätt- ”ningår,—- kvarstår och att det kalla kriget .fortsätter,: Spänningen mel- lan ; stormaktsblocken . har > främst kommit "till synes'i Formosa-frågan samtvi;Mellersta' Östern. Även in: om; andra, delar 'av - världen: består oron, :Konfliktanledningar '. finns också inom områden i vår, omedel- bara närhet och ytterligare en del Avensonöverenskommelse om ”för- e kunna”ernås. kommer. det endast att -få”begränsad : betydelse, efter- som-det. ej skulle. beröra produk- tion och lagring av kärnvapen. När det "gället förbud möt användning vEjört "underlägsna ifråga om kon- grunda sitt. försvar på en kombi; ”budimöt prov med'kärnvapen skul- |” ningsanstalt av : honom anmodats att' i sina äskanden anmäla erfor- derliga 'forskningsåtgärder . för att man skall kunna 'ta -ställning till frågor om'. svensk atomvapentill- 1 praktiskt omöjlig. Härav följer, att ' världen . hädanefter alltid. kommer . ve General i sådana ”isker, att de bör.utgöra hinder för undersökningar syftan- de till införandet av atomvapen i krigsmakten, ;7000 ENN > Prov i syfte att- erhålla fullstän- diga uppgifter om styrka. och ver- kan av en viss atomladdning skul- Nils Svedlund. T erka alomväpen för vårt försvar .. STOCKHOLM (Press) Alla poli Kvinnor bör kunna anlitas för polistjänsti 'större omfattning än . som f n är fallet, uttalar polisverksamhetsutredningen i ett” eg ” "oc öppnas för kvinnor de, :betitlat ' civilministern nu: avlämnat b kvinnlig polis. Främst åsyftar utredningen" därvi rim j ten men utrymme för kvinnliga poliser anses även öreligga inom iminaltjäns-: "" 3 1 ing av k öring inom ordni 14 ' anser sig utredningen också kunna rekommendera, t.v ' > med tjä Ifråga om kompetenskrav och utbildning bör full likställighet rå- da mellan båda könen; för de kvinn- liga befattningshavatna i konsta- pelsklassen 'bör dock undervisning i sjukvårdskompetens med någon praktik å sjukhus vara obli isk lisdistrikt med socialpolisavdelning . föreslås inrättade samarbetsorgan i för det brottsförebyggande arbetet. I detta organ” bör: ingå' represeh- tanter för polismyndighet, 'barna- vårdsnä; nykterh d och under den tid de manliga eleverna genomgår ' militärövningar. Som konsekvens av att samtliga tjäns- ter i princip blir öppna för 'båda könen med fri konkurrens på lika villkor om befordran. skall kvin- norna inte enbart på grund av sitt kön snabbare än männen få sådan mera meriterade eller måste an- se mindre fysiskt ansträ de, Sin tjänstgöring som 'vanligen anses, skolväsen. Men även i polisdistrikt ” nas bör polisen verka för att hind- ra uppkomsten av brott. Det före- slås också intagande'i lagen om 'sa=. cialhjälp av ett stadgande om skyl-! dighet för polisman att till sociäl-. nämnd göra anmälan, då han fin- ner att människor lever. i en nöd- ställd situation. I”. az -Utrednir fordförande" har va- ' huvudsakliga; betydelse kommer kvinnlig polispersonal att få i stora och medelstora samhällen med för- le kunna förläggas till något av vå- ra öd ksområd verkning, 'Anskaffni d för atomvapen är också inräknade i alternativ Adam. Det har i de- batten anförts, att ett. svenskt atom- vapeninnehav skulle öka risken för att en angripare använder atomva- pen mot oss, .Denna "hypotes för- utsätter att vi bliz anfallna.' Krigs- maktens främsta mål är. emellertid att hålla landet utanför krig," och tillgång” till -atomvapen : ökar vår försvarsförmåga " och verkar : däri- genom fredsbevarande, säger: ÖB, som alltså finner, att svenska afom- vapen inte' utgör ett. hot mot andra stater: utan endast "mot 'stridskraf- ter som angriper oss. ic; i ! Om vår krigsmakt får tillgång till "taktiska; atomvapen + kommer både invasions- och luftförsvaret att 6 få en : betydelsefull förstärkning, Sannolikt blir 'det i första hand at- tackflyget som: kommer; att: utrus- tas. med atombomber, men: man bör också undersöka möjligheterna att införa "atomladdningar vid -ar- tilleriet" samt "i. våra 0 "Användning: 8 självfallet .inte” enbart, en.- militär angelägenhet;utan iman måste stäl- la frågan om svenska atomvapen innebär risker för mänskligheten, Därvid yttrar ÖB. Om Sverige: an skaffar 100 atomladdningar av.en storlek motsvarande de ursprung: liga ji ik na ' skulle" detta tion "av: kärnvapen: och" vanliga stridskrafter. Västmakterna kan'där- för Knappast godta överensk 1 vara ett betydande krafttillskott för vår, krigsmakt. Om 'alla' dessa 'be- |- hövde das till försvar av lan- om” 'balaniserbd nedrustning av kon- ventionélla, stridskrafter. .: Därtill :Kommet,'att en -kontroll av att alla' befintliga lagar av kärnvapen verk- det: skulle ' detta medföra ett, gloå balt radioaktivt utfall uppgående till 1/10" av, radioaktiviteten: från en enda av de utförda större kärn- vapenproven, Användning av sven. ska atomvapen medför alltså 'inte -inför bryd sysselsättnings! bl. I både där och här hemma med lön samheten och denna i sin tur är beroende av rationaliseringen, dva tillgång till kapital. Den svenska industrin måste ju även I likhet e värr k denna ut- veckling med all säkerhet att fort- sätta, Den bortrationalisering av mindre bärkraftiga tidningar, som började efter andra världskrigets |. slut, med de förluster detta inne- bär för de anställda, för nyhetsför. medlingen och för samhällsdebat- den, torde inte kunna hejdaz, = : bartiar S : Den Marina 'rästkustmanöv, " från havets botten, demons bjudna. Tanken, kallad SASEI Swallert, rymde 25.000 liter . Den är gjord av och erns stora tekniska nyhet, tankning” trerades härom ,dagen för ett antal in- | K och uppfunnen av ingenjör SA i låg på ungefär 23 meters diup, : på hög höjd kan då utföras så att skadegörelse av annan art än att träden fälles . inom . ett” begränsat område inte uppstår samt att di- rekta skadeverkningar av. radioak- tiv strålning inte behöver befaras. En viss 'globial spridning av radio- aktivitet - kan inte undvikas "men den genetiska verkan: måste .be- dömas som obetydlig; säger exper- tisen. "Forskningen anses . kunna genomföras med endäst. en. mind- re förstärkning "av pérsonalen vid försvarets forskningsanstalt. . edelsheh Försvi . Trill sist kan nämnas, att"de mi Sådana” prov . hållandevis stora poliskårer. . :," a Socialpolis i större städer Under hänvisning till att brotts ligheten ökat — från 172.061 till 272.505 brott åren 1950—57 — och öka ytterligare framhåller . utred- ningen, att särskilda åtgärder ovill- korligen måste "komma till stånd för. att minska -. brottsligheten och rit £ d justitierådet, Gunnar: Dahl- till" att' den. tydligen: kommer- 'att', >" STATISTIKEN +. Statistisk tidskrift. belyser i. sitt dock "inte. - . a OT Ten s t ning i ämnet :socialpolislära. I pos, där socialpolis ej kommer, att: fin«++ senaste : nummer ”hur” vårt .motöri'. asocialiteten, Bl a måste man i ett tidigt skede söka ingripa mot per- soner, som befinner sig i sådana miljöförhållanden. ur . vilka brott och 'asocialitet växer fram, Det fö- invånare 'och däröver-skall för so- cialt betonad polisverksamhet 'av- delas -särskilt' lämpad-”och intres- litära my. ligheternas äskanden för” delar sig på följande sätt för 1959— j: kr,: marinen samma - anslag” 216" milj: förelse kan' nämnas; att anslag fö; "innevarande ”budgetår. uppgår till 2.700 milj' kr.” Marin- och flygförvaltningarna” vill: där- jämte ' ha" beställningsbemyndigan- de på' 41.5 resp 115 milj" kr. Något ställningstagande till' en väntad plan "I från. marinchefen ' ifråga om : den framtida" inriktningen' av marinens materialanskaffning "anser -ÖB inte behövligt : förrän. i 'samband , med anslagsäskandena fi 1960—061; reslås," att polisdistrikt med 50.000 svarande 17 resp 13,3 proc av. samt. liga bilar, "Därefter" följer Volks. wagen med ;113.673 samt Opel med 98.785 (13,2 resp 11.4 proc): Vidare redovisas, bl 'a-'36.239. Austin, '30.792 1, vilken ”s res till en socialpolisavdelning: So- cialpolisen" skall i. princip inte trä serad y E [da inpå :de/socialvårdande myn- digheternas 'arbetsfält utan huvud- sakligen: ägna sig åt ' upp. kande verksamhet, som ndast” leder fram till gränsen för resultat; bör personalen: skaffa sig god personkännedom; som, gjort' sig skyldiga lighet , bör ' bli föremål, observation "från "polisen bör 'bli 'särskild registrering av så- danå' personer vid kriminalteknis- ka ånstalten och åtgärder bör vid- tås för att hos polismännen sprida känned j om dessa I po- lisskolan bör tillkomma. undervis- "STOCKHOLM (Press). de det emellertid inte Vara, -ström, som i Tidskrift för S' ». till behandling, 23. oo > hos. mina k :' Det är särskilt inom ett område: som 'sjuksköterskebristen + är :-. '. besvärande, nämligen inom. åldringsvården, Så borde och behöv- Ma hävdar sjuksköterskan Gulli Fjäll. ' iges sjuksköterskor tar upp frågan -' ma patienter ov | [5 » Det finns numera möjlighet att redan som elev bestämma sig för åldringsvård. Själv har jag valt denna väg och är glad över - att den :möjligheten fanns, skriver hon, mig var att jag inte mötte särskilt stor förståelse för mitt val av Men vad som förvånade den' meningen att tycker man om att arbeta bland de. gamia, så skall man inte :vänta. till dess: man själv blir gammal -för att göra det,.De gamla själva tycker om att se ungt folk omkring sig, och i regel orkar man ju med arbetet bättre när man Helt säkert är det inte så lätt för våra gamla att bli tvungna” att rei sa från hem och anhöriga för: att kanske testen av livet bo på ålder- domshem eller annat vårdhem. En av mina patienter sa en gång så här: ”Här har vi det bra och blir omskötta på bästa sätt, men visak- når friheten”, Och det är ju sant på många' sätt, Om man då kan hjälpa patienten så att vistelsen blir så trivsam och angenäm som möj- ligt blir man glad. - Don NS Och det finns faktiskt oändligt mycket man kan göra för att för- vården, Hos dem fanns tydligen någon förlegad uppfattning kvar att man infe som ung borde ägna sig åt vården av åldringar. : Nu råkar emellertid jag 'vara av; och andra inom sjuk- - ; Känslan. att man verkligen gör någonting för. att förbättra de in- tagna åldringarn>s tillstånd hjälper dem redan i och för sig, Vad som emellertid är lika betydelsefullt är tillgången till en omfattande hob- byverksamhet. Ett rikhaltigt biblio- tek borde dessutom finnas på alla vårdhem och ålderdomshem; - - ...Så därför mina kära' medsystrar: : Om ni står inför valet av en ny plats — kom då ihåg att även åld- ringsvården behöver kersonal,. I och med att personalen är tillräck. lig underlättas arbetet, och man får mera tid till övers att ägna pa- tienterna och deras problem, - Själv tycker jag det är förvånans- värt hur gott humör de flesta åld ringarna har, Och vad är då natur- ligare än att man fösöker hjälpa dem till att behålla det. Jag tror inte man kan 'ha att gör med tacksammare människor. .De är bättra vistel på. vård för de gamla, Vad som bör till det viktigaste är kanske att man inte skall anse deras krämpor och sjuk- domar obotliga. "Eftersom det är ten. På bilden ses flag. näst Joker bensinen upp från sjöbot= 1" rinen viceamiral Stig H:son Ericx "oc "kommendör Viktor ef Kli chefen för ma- on, korpral Arne Ekström och nt övervaka tankninsen, vanligast . med kroniska ledbesvä tack för varje liten. tjän. d t och glada över att nå Jöns om dem: E ågon bryr sig Därför: ncNa em står 1 begrepp att utbilda så finns det nog på de flesta vård. kem tillgång till medicinska bad, massage och gymnastik. På en del . En sydhallänn ing kan in £es också röntgenbehandling. te gärna vara utan Laholms NN . sv Aros st. tskor, kom ihåg att i'stort behov av friska krafter, s -> 4 sjarka och socialpolisens "arbete" skall ge gott | personer |" t 40,1. proc: medan. Saab; 27.004" Chevrolet;. 26.780 Fiat, 26.191 : Morris : och . 25.964 det mest framtrådande'm rket med. bland: motorcyk. larna Huskvarnasinta met: «sen rd 242" Ly! Ida, | den värsta Japan på 24" år hat n stigit till 579. Antalet skadade'u perfektöpå. "Något ”annat. tilltalsord vi nndu existerar inte i köpman Erie Peters. sons diversehandel i Löttorp på norra öland, En del blyga sommargäster. tvekar visserligen i. början, "men de" blir alltid till slut ”medlemmar' i fa — Va härligt, här får man ju; ”rolmsdam på grönbete när hon kom” n ihr Peterssons diverseaffär: och ' "ick se' skylten ovanför butiksvågen, Säg gärna du till oss”; står det på skylten, 'och "det" anslågen har. ska. vat den bästa kundkontakt man. kan ' änka sig, > So. fc d nå pontana, berättar Eric Petersson för ädskriften - Fri. köpenskap, En och annan distingerad och kanslibetonad + ämbetsman har liksom väg att resa tillbaka till sina kames rala miljö så brukyr: de ändå Ma sista Semesterdagen oc) "vi säjer väl du, vi också | Den ”peterssonska butiken '. liggen en halv kilomes tersson både framgångsrik i sitt ars ete och god vän med mängder av folk, Hit till Löttorp strömmar -s: | mesterfirare, inte bara , från svenska | fastlandet utan även, från t ex Dän= mnark och Tyskland. De flesta tältar stugor, som .familjen.-Peterssor varit med om att bygga och av. vilka man jiger tolv. Det innebär alltså att mån- ga av kunderna också är familjens gäster; EAA a -> Uppslaget” att , slänga ' fitlarng' ' med kunderna kom en fotograf i du-: och 'du-nål Öland bär; det är inte bara butiker från olika branscher utan även: bil. firmor och verkstäder, .: vc. När chefen för en av våra stör kaffefirmor lämnade in sin 'bil för reparation på en bilverkstad i Borg.” holm utbrast han när han fick-se.. slag sett på längel” - Må du-skylten: ”Det ver 'det' Vvettigaste - sing vv a tt du! utropade spontant en ung stock= '— Alla är. naturligtvis - inte lika 0 < | ksom lite. svårt att - krypa ur sitt skal men när de är. på som sagt i Löttorp, -ett.sömmar] ; Oo Para 7; dis med Sandbybadets" långa. sanda men åtskilliga bor i de 45 sommar= ': Borgholm med, det är, har som dist-.. 7. og ? föra ett 40-tal "företagare . här. på. ” Ä re sh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.