LAHOLMS TIDNING TV ' 258 gram plutonium, räckte för ' att sätta i. gång 'den speciella franska atomreaktorn Proserpine, ' : meddelas det. Sedan kom kedje- ; reaktionen igång, /men ”den kri- . ; tiska massan” som, behövs är oli. ka. för. olika Teaktortyper. Är nu ” detta så märkvärdigt? Det behövs ' ' ju bara en kaffekopp helt vanligt ' > kaffe för att'sätta i gång, en helt , ' vanlig skvallertant, och sedan” "är: kedjereaktionen igång" inonmi ' ' den. 'ekritiska massan, - Men för : säkerhets skulle ska yi väl i alla. , fall hjälpa till med något att fyl- Ja: på skvallerkaffekoppen med; i Litet pm filmstjärnor och sex och - + förvildad ungdom och . sådant ” U , dör, .+ + Låt oss börja med den där Ysekd bomben”. som slog ned i London häromdan, och detonerade så kraf- tigt att trafiken "gick i baklås -- " utanför entrén till Cameo Royal » bografen! Orsaken var att en na= + kenstaty ” 1. plast, föreställande ' Brigitte Bardot, avtäcktes . i bio grafens foajé Den var i kropps= , försedd med riktigt. över "bröstet och försedd med en: ; bikinibaddräkt i ljusblått tyg av. |. ett frimärkes "storlek," och. när öll” bröt, en' orkan: ög, ”Jag har' aldrig t gjort något bättre förr, sade i konstnären, den 39-årige skotten + Gilbert Watt, Nej, nej, ' han blev världsberömd: på kuppen." "Och "Den nye pastorn. är på te hos ar. teris: grand: old lady; Konversation 2 = Nå; har . pastorn” några" bara? = Ack ja, Först är det tvilling-, "arna Per och. Karin... ec — Så har ni flefa?' ." . var förevigad med”armarna lagda -' Ne » Kälfeskvaller ae ne 13 En: kattekopp -brähsle, dv sg att han inte kostat på den sköna mera bikini än av ett frimärkes storlek, berodde nog inte bara På hans skotska sparsamhet. . Ja, så där ska det låta när man skvallrar till-kaffet, och Jåt oss nu övergå till inhemska, men : därför inte mindre hemska för- ”hållanden! Här har det varit jakt- tid, och bland annat har det varit gevärsjakt på ”fruntimmer”. Det var nå i Leksandstrakten "som 'två bilande ynglingar for "fram på 'en vild jakt i bil under avlossande av en”hel mängd skar- 'pa skott med gevär, som hot- "fullt stack .ut ur bilfönstren. ”Vi jagar fruntimmer”, "svarade de vid förhör. Det var närmare be- "stämt två rättviksflickor som ”nobbat” dem, som var: anled- ningen till den vilda jakten. De här ynglingarna hade bara stulit gevären, men inte bilen, och så till vida var de ju originella. Men medan vi skvallrar om förvildad -ungdom kan vi inte låta bli att prata om ”den där ynglingen, som stal en moped för inte så länge " sedan. Och för att han : aldrig skulle göra så mer begåvades han av' myndigheterna med en egen ” moped! Ja, det är faktiskt :sant! . Och. mycket: riktigt slutade han . då upp med att stjäla. mopeder, » åtminstone, tills' vidare. I stället stal han en "bil. Och hoppas kan- ske”nu på att också.få en egen bil i present, Brott lönar sig, tyer ker han väl VÄ : > Camillo N CH träget i arbete kommit - underfund med att, USA:s omstridde utrikes- minister, 'Mr .John Foster Dulles, i direkt «linje ; härstammar . av Karl deri ”store,: den frankiska '/ "kungen, söm -blev romersk kejsare och för- : | odjur, som var anda för både sina :En amerikansk släktforskare har : efter. många års " forskningar” och |... 7 Gott råd Em häst var alldeles för slö och Jångsam i jobbet, varför 'odal- mannen gick till sin vän veteri- nären och bad om'råd. = + — Det skall du få, sade vete- rinären. Jag har en fin medicin mot slöa hästar. Här har du två piller ett' grönt och ett rött. Nu skall du ge hästen det gröna först och hjälper inte det så stoppa i honom det röda pillret, - Men dagen därpå kom odal- mannen tillbaka, alldeles förtviv- lad. : — Gick det inte bra med pils lerna? ; — Visst inte. Jag glorde förstås fel. Jag gav hästen det röda pill- ret först och eftersom det gröna var kvar 'så tog jag det själv, :men det var fel, för jag höll al... "drig på att hinna i fatt hästen, : Det var den gången|- Det jäbilerande Mänchen | ida: ggfna på ett festligt" vis visat träfi- kens utveckling genom de 800 å som staden hestått. i Här ser man velocipedernas parad. Dessa höga Tyttare och fotgängare,” kom; fram ” omkring 1880." -7 FRAN GAMLA TIDER: Förr i tiden var det mycket van- ligt att folk ”tog tydor” för att få veta hurdan den kommande skör- den skulle bli. Sådana skördetydar förekom på de flesta av årets mär- kesdagar. Man började på nyår då man studerade nyårsnyet och fort- satte på Paulas-dagen: -Om ' Paulus (25 jan) var mild och blid, så var det ett gott mär- ke att en skulle få god gröda. (Få a gered)' Och frin både Halland och Väs- tergötland hette det: Skiner solen Paulidag så länge, att man hinner lägga selen på en n häst, blir det en god årsväxt, ist lång ga kyndel Hurdan blir skörden?” tlltaka i hemmet före o ottesången började. Personerra fick. inte tala yttra ett ord. ' da i framtiden, i synnerhet det kom- de höra skördefolket tala med var- andra om skörden, Om det blev god eller dålig skörd på det stället stod de av vad de hörde. 'De Ki de höra hur liar och skäror ströks. (Spannarp) " Somma skulle gå årsgång och se vad som skulle hända. För mer än femti år sedan var det en som hette senatt, blir det långt "lin, (Mräng- sered) - Om Petter Katt (22 febr) är mild och Bod, betyder det god äring det Om Mattias (24 febr) är mild och blid," betyder äring och” god tid. (Fagered) anta :Om'”'det regnar, så pass "första 4 | maj, så kospåret blir fullt, så kan man vara säker på att det blir bra gröda, (Slöinge) le : Urban (25 maj) ger regn på skal- le, då blir det säd på knalle. (Knär red): : Om det blir regn pingstdagen, "si blir" det ”pinsligt”. korn (Ok om - Karl-Gustav).: + Om "det" regnar” på Gallus” as okt), så betyder det rik skörd utav korn under följande är, eller ”då kan en. så kora, när som; ; helst”, Men om Gallus ståtar med uppe= hållsväder, så skall kornsädet skötas med största omsorg, annars blir det missväxt. (Få agere d) " Är det grann Gall," . kan man så > på. "Både håla och- knall. "(Hök ””Söhnargök är gönnagök, hette det. Och gönnagök betyder, att dat skull bli bi röda.” (Fjärås) Sista kärven m det bar så. till vid bindnin- : gen, ay det sista:,som, mejades för året, att den sista. neken ville bli Elias Wahl: på Koppås i Vås linge som gick årsgång i sällskap med en annan karl. De hade inte talat på”hela julafton. På. kvällen gick de avigt kring kyrkan tre gån= ger. Man skulle kunna få veta om skörden skulle. bli bra eller dålig. Skulle den bli bra, hörde de att det sar. 2: — Tock rum, : stock rum!” (ww linge) ". Ro Ye : - Sedan 'man, spisat "merafton på julafton, inbars- några kärvar råg- halm. Numera (1880-talet) brukas rits i stugan, brukade man i Knä-. reds socken stöta dem i golvet för att få se vilket-sädesslag som skuls le bli ymnigast tkommande? år, ty Vid denna stötning föll där alltid några ax, varesig råg-; korns eller havreax ; på golvet. (Knäred 1860- talet) > + En gumma i Ulvatorp som -helie Kajsa brukade gå å under vägen med varandra" eller De kunde under vandringen å s se och höra vad som skulle hän. |: mande året. Från åkrarna. kunde |: detta, såsom mycket. annat blott il: rn -Inågra få hus. När kärvarna inbur fr ST [Sputnik drake Sv Ungdömen i Mannheim i Na en stor draktävli nitiativet — till - tävlingen togs av |ehefen för det i staden » förlagda ec > RETT NT VTA a SAGTioch. SKRIVET Sverige är landet med den mlns sta solen och de festa pitticius fabrikerna. > (Hantv erk och Industrid Det råder en tendens i svensk bildningsverksamhet av I dag ait i tid och-otid blanda in undeéra hållningsmoment 1 studiearbetet för att vinna fättköpta framäänrär. Snart kan vä inte en rg "hållas Utan att beledsagas fån lutsång eller frågesport, Biblioteé-= ken skall pkta”siö för” an an in a den linjen. + - vu v «oc "NINded : Aterstår bara att uttryckt NN för amerikanska fanterir överste R G Ciccolella, som här be- indrar en av tävlingarnas originel- te. drakkonstruktioner, spitnik- draken, som också 200 hem första Under denna rubrik besvarat nen” svensk legitimerad "läkare jalaf mn. Hon .s åg. då. hurdan 3 : dan" skulle” bli nästkommande. 4 Så. bönderna brukade. alltid” frå hepne om SN det. slog alltid Sö dagen: på: morgonen :för” att: höra, | hurdan grödan skulle bli. Blev.den dålig, så hörde de ingenting, nier. bley den bra, så hörde de. ett så-. dant gny-av 'liar som ströks.: Det kallades , att: itt di frågor. örse - -fråggrna med lämplig gnatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är golvet ett envars 'anonymitet ' obrottsligt "bevåraa TMärk breven DOKTORN SVA=, "VRAR och sänd dem sill sedaka" tionen, pe , MN er s Svar. till ”Undrande”,; Nicetamld för: att skickligt och effektivt och Ia” å lägen kämpa för de krav som sta= ten ställer på ett av ina aflårg- drivande verk, Vi får vara täcks. samma för att bocktoten adcker fram, (Bo Rosén i Expressen) : ; ngi sett I led att kontpt fens fru” fått tullllagar. Fröken lam sen stå väl till okp fog aln knackår på hans Öp atgdF | på- - oh "säger föreerak ' SM en äran : det! ; sun Hösten år en Ha ne : om än bister .. , : elleg blid... " a droppar" > har "ex 'på hjärtats. kärl vidgande effekt 'och ;ordineras wid ulaturen med. de typiska, smär- | kolaturen cirkulation i hjärtmus-]-- ssälv, "som, står I samklang ' in a Na mindre. än de vänliga. nekerna, så fick man akta sig. Var det en klok :'| kvinna som tog upp säden, så band nyare: av "den antika traditionen” om. ”den ' civiliserade ”världens' enhet”. torna vid "ansträngning, ofta utstrå- lände i vänster arm. Medicinen ger| >. alltså genoni' sin ' verkan "en ökad |" gå (Rolfstorp). Ale Det vär'en' gång en ”knalle som Karl den store, longobardernas och y h d ål kil iltså € VV ev NA TA ina i . j on inte de sista stråna särskilt i hade varit ute och gått ärsgång en tillförsel av blod till: hjärtmusku- vår somm år på få i frankernas - konung, också, rande N 2) så "fall... Då löste hon 'hellre upp nyårsnatt; Han fick då ke'ett laturen 'éch. därmed en'lindring av| ; mången ANN vers er 4 Charlemagne;' erövrade, nuvarande värken, Någon :direkt inverkan på + möss, soln drog 'ett mycket stort hös lass: Mannen blev mycket både här pen och förskräckt, och då. han kom tillbaka, skalv han: i hela kroppen, Hustrun, frågade nyfiket vad. han så hustruns nns han berä tat etta; Frankrike, Tyskland, : Spanien, ita an ger SK 2 lien, > Ungern, Österrike och Dan- t mark och förde krig mot: araberna och Bysans, Han; kröntes till: ro- mersk. kejsare är. 800. Han "upprä ”|tade. därmed det. västromerska: ket soni hade upplösts och gått un- nervernaa Förhållanden: eller , £unk- | - Honer har d de! NS Svar : till "Snar hjäl kring väster öga neråt. vänster kind och inåt över gommen samt er vas riga .snuva synes allt tala. för. en mer eller .mindre kronisk bihåle- "| tog "den "lilla ' återstoden med till den neken, även' om denna -därige- nom blev "ovanligt stor. Ty om den ww | sista” neken: gjordes för / liten; . så se I blev det en oäringsnek? och. den be-' tyddé så mycket” som dålig gröda; år Ack" nej, det är mången gång te får någonting: alls, .— Ingenting" värre. Då bety "sin mamma; då vinterkappan sku” [] provas.” Den unge, lite blyge, skräCs SE > Nu.b blir allt. din 'manim. é ker i de nya kappan plikgrade kd ” sk Den; amerikanska ” uppmänet fina i läsare att s skriva pro- ' testbrev mot jurläktningar. till Spa- Madrid har därige- vårt Jan of rekommande tjurfäkt- "de kallar för djur- utal' sport! som Vi konstaterar ” däremot”: a det i i Spanién' undér 12 månader t o m den 30 september ” dödades sammanlagt 13.345 tjurar vid ”tjurtävlingar. : Därvid : omkom tre' tjurfäktare medan sju sårades. » Under år 1957 dödades i USA, och ” detta enligt" ikansk York I Herald "Tribune: har... nyligen 3 vor erat till föl-)' : der 324 år tidigare. Karl. den store residerade i : Aächen,' vid 'gränsen mellan Frankrike” "och Tyskland. Mr Dulles har såle . förena "den. I stund till = El > du vilat ; Drottning - "Wilhelminas oo. memoarer " Drottningsmoderii se "Wilhelmina, som re de i Hölland under åren va - ters 'offisiella : uppgifter, 1.345.660 "nå ua . djur av jägare. Under samma år av- led sex' boxare. i ringen, medan 17 '.. rugbyspelare dödades under" mat- cher. ' Vid racertävlingar' avled ' 44 bilförare. Vi överlåter: åt allmänhe- ten att jämföra uppgifterna och dra 1890 till och med år 1948, då hon abdikerade och efterträddes av dot- tern, nuvarande drottning Juliana, har skrivit, sina memoarer under titeln ”Ensam! — men inte allena”. Dr är 16 år I 2 » de nödvändiga sl om - "grymhet o och. livsfarlig idrott i i USA och Spanien” . och mycket religiös. Boken utkom- mer inom kort. MN ” mycket. . Pernilla : ger i: sin” st- . nämnda; -bok . många fina 'mattips, kall jag hjärta och njurar. Vad skall jag äta för att. skona: lever :' och ; galla, ; Bonniers t resp 8: 75... ' Sakfattig föda skonar hjärta och njurar: Hjärtsjuka får inte a för där de skadliga ingredienserna för kjärtsjuka saknas utan att göra mas ten smaklös. I den andra boken ger Pernilla många goda matråd till de som har besvär med lever och galla Författaren till Vingar över Dun kerque”, har med Jenna bök pat: kärlekssaga, av hög - klas: tilldrar sig i vå ra dagars Par n fattig lands- Heger henne; tronrpå.. jä åt manner kom dockteatein, visar sig. vara "usel”och ond. Så får ett vackert.slut::Den onda miin= niskan 'besegras av sina'egna pelsers godhet. Per Olof Eksta "VÄNLIGA. STADEN. Häft 1: inb 23 förlag. Den unge "författaren Per öloÉ El namn är gt för- knippat med svensk UR omsckilå- ring,”ett område där han-intar en rangställning och där' han. vunnit stor berömmelse — främst genom ”Hon dansade en sommar”, men också genom. de efterföljande. ro- manerna, de flesta förlagda till den svenska landsbygden. I år kommer han Igen med en.ny inträngande och psykologiskt säker berättelse om moderna unga människor i 'en ny miljö:, storstaden. Den vänliga staden lyder” den smått ironiska 5 teln på denna ovanligt riktiga sin - ring ' av några Stockhölms-ungd I9- mar: vilsna och famlande i sina känslor men målmedvetna och be- undransvärda i kampen för sin ut- bildnin Om Märta och "Herman "och a ras vingliga väg till kärleken Per: Olof Ekström skrivit en. IDEN Roman. lan. samma gång ömsint. och fin rom: Det har blivit något helt annat o h sannare än schablonbilden av.mo dern ungdom — den som på eroti- | skulle > ära fastande: Öm de sJpå en. "åker fi språkig och öppenhjärtig men: på | i : Om det vid iravsättni g åker 'blev en uddanek, så sa de att det blev. en hutt över: "Det var bra, 5 för” det -betydde att grödan. skulle bli bättre nästa år. (Morup) : Om. -den. sista sädeskärven blev än. de övriga, skulle" säden | år. Då man fravsätter på ett gär-. de, och ;det blir. en. udda. nek, så kömimer 'åkern att nästa "år. bära én ' ännu bättre skörd. Den udda neken skal 1 en och satte” upp den i travar, let" "gött" benen fom neker- Hu då var "Bet ö de se; folk; som gick och ' skar säd, "Var folk gladå och » skrattade, skulle. det . bli: bra gröda, men var de tysta blev grö- dan dålig. (Gunnarp) : Min mor '£ 1848 talade 'om att hennes far, då hon bar barn, talade orm personer som gått årsgång där i socknen. Men redan på: den: tiden hade. bruket -upphört. och ansågs som: barnsligt, eller vad man vill” kalla det. +. + dr ön Där i socknen var "det tre per: som skulle gå i sällskap. soner . nåtten. Man fick inte vara mer el- ier. mindre än' tre i sällskapet: Man : ey bära aft det. blir” ett mycket gott' "od och varjehanda händelser som kom- +.) hus; att han hörde tupp gala, Han Årsgången skulle börja ' kl ' 12 på j; skulle: besöka tre kyrkor och 'vara : höår. (Vinberg)'' 2 fer + Många "sägner är om ' personer söm gått årsgång ”gylafton”. föratt få se, det :kommande' årets "gröda" > äta mer; att Hima det iannalkande året. | 7. Bland” anfiat; har: jag . hört" någon | berätta, att man fått se tvenne möss draga ett hölass m:m, (Knäred ar Smiålänningar hade ofta nattkvar.r "$ ter, hos. oss $£ min barndom" (ber']: G ang berättade en små- ur de” gick årsgång. Det var "en ar ute nyårsnatten, Först gick" han: till kyrkogården och gick" runt: kyrkan tre: gånger. + Sedan håde han sett en åker med så grant korn” på,” sa han,” så han a en åkern har j jag sått råg. ' : plöjde - uj upp åkern ' på våren och sådde korn. Så det slog allt än, "det med. (Vd orp a)” "Den som gick årsgång "skulle gå påskafton. Han fick inte gå så nära skulle gå runt tre kyrkor avigt tre gånger 'och - spötta. i nykelhålen: Och på hemvägen såg han allting. Tittade han in i hus, såg han vilka som- skulle dö, han såg hur grö- dan blev, mötte. likfärder och så: dant: (Rolfstorp) : Konrad F Ekdal gick ut, och bonden |. inflammation. Jag tror:ni har. god öron», hals- och. nässpecialist, och kontrollera huruvida, en -kropisk infektion» föreligger. och. + fall få denna' behandlad, Den ätta vär. yttra mig om. Det är: inte, o bar att ni har en "magkatarr, som på detta,sätt gör.si gällande BK ”everfläckarna”; torde, tilltar med ökad ål der. Någon icinsk behandling som, förhind= sådana finng'ej, ligt dabeterande lagen. med klå- da i armhålor, ' ljumskar, knäveck och på fötterna kan vara en eksé- matös förändring med allergiskt un« derlag. Det'är inte' otänkbart” att ni är överkänslig: mot något födgämne gller.. mot något som ni kommit i eröring med, eventuellt vattnet på den plats'där ni badat; Ni bör | omedelbart söka hudläkare för "a förhindré” en ' ytterligare spridning -öch "här säkerligen stora schanser ma med behandling, ; Tjuvarna gratulerade "-Juveleraren : chael Maggeridge i London har på måndag, händelse- vig hans födelsedag, öppnat butiken och konstaterat med förfäran att kassaskäpet” hade plundrats på gitt innehåll. Smyckena fepresenterade ett. värde: på 25.000 pund, 370.000 kronör. I stället för juvelerna hit- taäde mr: 'Maggeridge en flaska och étt :; gratulationskort "med vackert präntad text: s”Äv.de dokument som hittade kassaskåpet har vi i fast- Tjuvarna ber att få gratulera, Som en liten erkänsla för vår uppskatt- Ki hjälp att. vänta" med" behandling 'hos[... ken i mellangärdet Vågar. jag» ej]; otä pigmenteringar,; av'.den .typ; "som, Jatt snabbt bli av med denna åkom- izläka, ilåningås fjetar tätt! der 1. Schwelt Välkänd h, höjt Uppskattäde efgölak fätaten; -skälden? och ”liglaren; Geolirey, Winthrop: Young, efter kort: H $jukdöm/ här åvldit I Londön, Han | var 281: år" gammal:- och "känd "söm : världens ” eride' enbente' -bdrgåbes gare: G.W Young har sedan varje år och ända till fö sedan besökt Schwoiz där. ban les stigit nästan alla: höga bergston Öh, an hade som officer I första väl kriget år 1917, förlorat e ket inte:hindråde.honom att Ulruse tad med protes år 1927 gtiga:upp till tpppen av. nte. kasa, 28" till Wellenkuppe,” CEN ua Milerhorh pch 1935 till Zinal-Rothörn; synnet ligen anmärkningsyärda prestatiunt också .för: tvåbenia ';bergbestigare, , och tre skriker; orm -hergheslignin« sfällt art ni på måndag fyller år. + ning”. placerar : vi "här " en; flaska MN trohet. . | kens liksom på andra t områden bara hugger för” sig "utan" ansv; ar, ger" DE: vina Oc BASTA ORTSNYHETERNA FIN! NNER NE I LÄN Mr Young har: tidigare utgivit. BER | böcker om de schweziskea Alperna »
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.