ANA en XL oe OR va åcls därför att den uppdrog direk". ax a - LAHOLMS TIDNING '!. Å -Partikongress i Sovjét SE Om partikongresserna i Sovjet skrev tidskriften Kormunist i sam- DEN 29 OKTO) er 8: LT = Se; talinkulten. Han har lyckats at . st liksom Stalin — utmanövrera ina främsta motståndare ;inom = ittén -och ersätta dem band med att Central ittén kal lade till den 20:e kongressen: ”Vårt partis kongresser har alltid varit ytterst viktiga saker.” Man kan frå- ga sig om detta påstående stäm- mer och om det även har tillämp- ning på den 21:a kongressen som då - den - med sina egna anhängåre. Således har han allt upplagt för. att av- veckla principen om det kollekti- va ledarskapet om han vill Även när" det. gäller den inre politiken ifråga om jordbruket, industrin och Potatis .. ee > (Forts. fr. sid. 2) te oc var mörkt i och dimmigt, och vagnen saknade de reglements- "FJenliga lyktorna både fram och bak; Mannen -körde i riktning mot Laholm och bakom kom en personbil, :förd av ,en köpman från”. -Halmstad. Denrie - körde emot hästskjutsen, som därvid välte , i. diket, och en hel del skador, uppstod på. bägge fordo- nåns os et Te "Lantbrukaren - var stämd för Li 4. h 3, ÅA. de 7 brist bely d- utlysts att ä den -27 januari 1959. : a Det kan räcka att erinra om den 19:e partikongressen som samman- trädde den 5 oktober 1952 och den 20:e kongressen som öppnades I Kreml den 14 februari 1958. Otvi- ;velaktigt var den 19:e partikon- av de ek ka och administrativa organen tycks han ha lyckats driva sin vilja ige- nom. På det "utrikespolitiska. planet har Sovjet under den period, då han byggt upp sin , maktställning kunnat inskörda stora prestige- framgångar "även om han själv skats med två av sina älsk- gressen en betydel Den var det enbart därför att det lgått mer än tretton år sedan det ska k tiet hållit en - sv. alt vinna Tito cch att en uppgörelse om B-uontuf I på ryska villkor. Från kongress (i mars 1939); den var det Idärför att Stalin under denna kon= gresslösa period skapat en ledar- kult kring sig och bedrivit en poli- tik som väckt misstro hos Mao i -Kina och lett till oro inom det 'ryska partiet. Kongressen framtvin- 'gades av de många itionella ” Maos sida har han stött på något som förefaller att vara ett alltmes tårdnande motstånd — kanske in« ie. minst därför. att det kollektiva Jedarskapets idé i grunden inte bör ha varit särskilt tilltalande för det röda Kinas ledare. Men han tycks på h lan ha” lyckats 'föster som gjort sig hörda redan 'under 1951 I själva verket var den , 19:e partikongressen början till slu= tet för Stalin, Redan under kon- 'gressen hade han en påfallande iso- lerad ställning, och ett halvår 8e- inare var han borta. 1 5 ; Den 20:e partikongressen beslöts bia ett centralkommittéplenum iju- I 1955. På detta plenum behand=: des ytterligare ett antal frågor. Bulganin redogjorde för läget på lindustrialiseringsfronten där man" efter Malenkovperlodens: gatsande, på konsumtlonsindustrin nu ansåg sig böra återgå till att ge tyngd-; Ings; och aut hålla anhängarna av Maos- mera stalinistiska linje i styr. Hans sista . åtgärd var att utesluta Bulganin ur Centralkommittén, i samma ve- va som han lät kalla till dem 21: "kongressen, Ve fa NM - Det kan därför anses. vara pro- blematiskt. vart han. vill: komma " med att utlysa den nya kongres= sen, Principiellt hade det inte va+ . rit någon anledning att kalla till . ännu : en ' kongress före. utgången av. den nu löpande "femårsplanen " såvida inte meningen är att i god tid ge partiet tillfälle att dra upp » nya riktlinjer: till en kommande fomå vikt åt mekani ch . Iseringsåtgärder, Chrusjtjev : redo=' : gjorde för närmandet till Tito, Själ". k fick sin betydel tiven för den nya femårsplanen som skulle fungera fram ill 1960, dels därför att den Innebar 'en defini- tiv uppgörelse med Stalin-eran på det Ideologiska ' planet ' och ' med hans tendens att eftersträva ledar- kult.' Nya förhållanden ansågs krä« 'va en ny ideologl, Bom mera tog hänsyn till Bandung-direktiven om en fredlig samlevnad mellan län= . der med olika ideologier. och som, vid Genoveckonferensen fått sitt ut- tryck I en ny umgängeston' me! Jan Öst- och Västblocket» Det k lan. Ville: Chrusjtjev ge- nomföra en ny ledarkult kring sin person, 'så hade det ju varit lämp= . ligare att låta tankarna. på parii- kongresser vila, Å andra sidan, ger "kampanjen före den stundande par? . tikongressen Chrusjtjev, ett. osökt ”. tillfälle = som han$ redan börjat ; utnyttja — att. ute i landet på det lokala planet stärka sina' positio= ' ner. mot den ur' Centrälkommittén " utdrivna” oppositionen, .En råd åt- ” gärder 'vittnar.; emellertid” om ått + Chrusitjev i varje fall gör sitt bäs=- ta att: frarnstå som ' én, anhängare - av' vad ryssarna brukar kalla den » inre: partidemokratin, Till dessa Åt= gärder kan man räkna den uppse= Jeutiok eklarationen . on lektiva ledarskapets princip: fa tjev upp riktlinjerna för en ny ” politik. som » innebar- decentralise= ring av regoringsorganen och störs« te inflytande för partict på de ad« ministrativa åtgärderna... Kongres- Ben innebar således en slörre makt, åt — partiets — generalsekreterare ! Chrusjtjev och. inskränkta befo- genheter för regeringschefen Buls ganin, Man kan därför det var en betydelsefull i säga att. N , fd = om ;' skolväsendet." Denna , deklaration Blogs också. Samtidigt drog Chrusj- "hade kunnat ta formen av”ett pie-. "-numdekret från, Centralkommitténs 4 sida, X stället framfördes 'den 'som elt' personligt förslag från Chrusj=' i tjevs sida” vid ett möte ;med par ”tieta presidium; Nästan samtidigt framkom ett annat förslag om'för= billigande.. av” förvaltningsappara= ten, från "partisekreteraren i den . Karelska '. sovjetrepubliken, — och, även" detta förslag lyftes fram på Men vad är det nu tre år ge-l> hare, som ger anledning till en ny, kongress? Åren efter den 20:e par- tikongressen har som bekant kän- k av stora älvningar i Sovjets yttra och Inre politik, Det, kollektiva ledarskapet, som kon«' gressen föreskrev, har i varje fall! ändrat karaktär högst betydligt. I ” dag framstår ju Shrusjtjev som! hära nog den enväldige. ledaren, Man kan fråga sig om han inte i själva verket söker att nå samma position som Stalin hade under le- darkultens glansperiod. Han står I spetsen både för partiorganen och tegerlngsapparaten. Han framträs der Idoligen med sitt namn I pres- acn på ett sätt som för tanken 'till Centrall itténs och r "i plan på ett sätt som tycks'säga att " Chrusjtjev ' stöder ”decentraliserin- ”gen"av 'makten eftersom han varit "den -:som betonat -vikten' av. delre= publikernas. inflytande: "+ "ov 00 . > Det förefaller därför som om » Chrusjtjev: inte skulle vilja göra . sig själv till-en arvtagare efter Sta- .lin, hans idéer och kulten kring honom. Men det verkar å andra sidan som om Chrusjtjev tagit upp en — kanske hård — kamp, inom partiet" och bå det Ickala planet med motståndarna som på" sin :tid fylkade sig kring Molotov. Om den 21:a partikongressen i janvari 1959 redovisar utgången av denna drag= kamp 'så torde den otvivelaktigt komma att få betydelse. ot 08 rf Contrun, Laholm, Bor Onsdag till och med lörda, don svonska thriller-filmen "Kvin- na 1 Icopard” med Harriet An- dorsson, Ulf Palme, Erik Strand. mark, Torsten Lilllecrona m. fl. Den arbetar med starka effek- ter, har utmärkta skådespelar- Prestationer och ' utspelas 1 en lyxig miljö”, hette dot I ett tid- ningsittalande, s Blograforna I Vallberga och Våxto Kor dunna vecka det äkta svenska folklustapelet med pålitlige gläd- feapridaren och sångaren Ake Söderblom som huvudrollsinneha- vare. "Kostervalsen" är ett astyc- ka och rolig underhåN- RINg mod handlingen förlagd till Bolgittrande västkustsommar. På Tollistan märka för övrigt Egon N 2 Lombardt, Gaby Stenborg, Sven Lindberg och Isa Quensel, 80 annons i dag. Fagerhults blograt I Hishult. Hishults Rödakorskrets syför- ening hade'i går inbjudit intres- serade till en sammankomst på Nya Gästgivaregården. Fru Bir- git Svensson som ledde kvällens förhandlingar kunde hälsas ett 25.tal välkomna. Syföreningen akan Fa nvyträda varannan tis- ag Pp ya Gästgivaregården. Man diskuterade = som som skall anordnas den 29 november. Rödakors-syföreningen or VÄXTORP . ” Hilmer Svänsson, tel. 1 Regeringsrätten, , ES har ogillat av pastor Axel Vi- vertygande och hennes sj ” bråctser, som Självföre- ändas I sinnessjuk. — när Hichecock blandar till en Nn samkväm. . - dom, är direkt skakande. Men kr. ningarna; -- vilket. han erkände och. för att ha varit. vårdslös han bestred. Köpmannen hade att svara för att han -med tanke på förhållandena hade kört för fort, vilket också bestreds. potatiskoket i Vallberga där han blivit försenad då det var flera som ' kommit före honom. När hän fått potatisen kokt och kör- de hemåt höll han sig såelångt khan "kunde: uti på” sin vänstra kant men kände helt plötsligt en" stöt i varvid 'vagnen välte i diket” Det hela: hade gått oer- hört fort..Det var dimmigt, men någon "nämnvärd "dimma ansåg han inte att: potatisen bildade. : ': Köpmannen hade kört 50 km. genom Vallberga men ökat fill 60 km; Det hade; varit. dim- bankar: mest hela: vägen -- han kom från Lund — och han trod- de, att. det . var en helt' vanlig dimbank, :som ' han körde in i När han, upptäckte vagnen var det. för sent." vc SN et I -'sitt. slutanförande - framhöll åklagaren, att :det var imycket vårdslöst av potatisköraren ' att färdas utan lyktor i mörker på en så trafikerad väg som riks: tvåan.' Men även dimbildningen från. den: kokta potatisen; som inte "var täckt "med pressenning el” dyl.$hade bidragit: till vårds- lösheten;' I”fråga" om : köpman- nen ansåg” åklagaren, att: denne med hänsyn: till :den -fläckvisa dimbildningen hade 'kört för fort. Advokat .Dufva;: som' företrädde lantbrukaren, ansåg - denne ”ö skyldig” till”dimman” och " på- stod -att: köpmannen -var ensam skyldig "till: kröcken "genom att ha kört för fort;- medan den 'sé- nares försvarare, advokat Malm- gren, sansåg hastigheten låg. och lade hela skulden på lartbruka- ren, som skapat 'en farlig 'situa- tion! D - hade 1 går. årsmöte. på Veinge hotell: under". ordförandeskap av fru-tAnna Mellem; som -omvatdes till kårchef."I styrelsen omva'des vidare”? ordförande fru: Gun Ce. derlund, .sekreterare och ' kassör fru. Ingrid >Åndersson ' vice sek- reterare. fru Anna-Lisa Karlsson och. vice. kassör fru Villy Gus- tavsson samt. nyvaldes fru Maj- ken "Jönsson efter fröken Inez Göransson,, som” undanbett sig &- terval.." Revisorerna : fru. Hildur Kjellsson, och fru Valborg Jo- Hansson "omvaldes. Arsmötet. be- slöt" att kåren skall skänka ett vandringspris: till Laholms - hem- värn och-.vidare beslöt "man ' att skicka +: julpaket' till, Norrlands barn. MS Ordföranden delade" ut:15-års- stjärnor "till fruarna Vildy Gus- tavssson,: Gun Cederlund, Märta Pålson och Klara Törnsjö samt fröken Inez Göransson... >" . Fruarna Elin Johansson, An na-Lisa Karlsson 'och Ingrid An- dersson fick mottaga 10-årsnå. len. Efter förhandlingarna följde Trivas hemma i Skummeslöv "Skummeslövs SLKF har haft möte hos Irma Sjöström; Skot- torp. Ordföranden Ingrid Nilsson hälsade "välkommen och ledde förhandlingarna, Nästa möte blir den 18 november med Linnea Svensson, Lassagård och Anna Nilsson, Lindesfält, som värdin- nor. Den bordlagda frågan an- gående "medlemsskap i ”Före- ningen för cancerforskning” be- handlades och mötet anslog 50 Skottorps -klubbodlare erhöll 30 - kr, till sin verksamhet och ger I kväll ”Fol man". Än cn|ävnjutas SLU:s tävlingsnämnd fick 40 kr för fora det anledning falla til . r - -Jävdel studieverksamh Rn F häxmäs aren Hitchcock, Hishulta biograf diskuterades och en cirkel med heoteona skul sysstlsätter ar film torsdag . den gastk 12 deltagare bildades. Den skall & medlfilmen ”Fel. man” med H 3 ; FP en det vanlig raka dagsmänniska. | Fonda och Vera Miles I huvud, genomgå studieplanen | ”Trivas Tböranda ar Ån I en hell|rollerna, Pressen skriver "Tar A. - Mötet med i - 3 v serie av olyckliga Omständighe- ter, och frågan är om inta just filmens styrka ligger I det sätt varpå detta skildras. Henry Fon- da gostaltar med finess den & tursförföljde äkta mannen och fadern på ett sätt som ingen an- |re: Dan skulle kunna göra efter, Ve- skådaren I kraven gu . suger hono: med I Kamerans kölvatten som en dammtuss 1, dammsugarslangen bur På halster till Pen och enga- början till glut.'? För har Alfred Hitchcock svarat Fa Allies som hans hustru är & Filmen är barnförbjuden. B003 4 dagena tlänlnga no TT kaffesamkväm, > genom att ”bilda dimma”, vilket | Lantbrukaren : hade varit: vid | + .der Oder, gränsstaden vid Oder . —Neisse-linjen stod en ung öst- | tysk folkpolis, dold bakom en '' buske, och hejdade bussen från Brodin Touring. Han var + beväpnad och såg bistrare ut "än vad hans ärende strax skul- . Je visa sig vara. Han ville näm- : " ligen artigt tala om för oss att det stod en skylt längre bort . Arbete åt alla, är tydligen pa-. - "rollen i en folkdemokrati och även en folkpolis måste ju sys- : .selsättas. et ne : ien vid Oder bestod än så länge. bara av fyra gamla' militärtält ty för civil trafik. Överallt" såg man starka ' strålkastare, som nattetid belyste gränsen' och ”no man's med gevär och kikare. Men de gjor- de ett sympatiskt," nästan generat åntryck. = oc Mal orr 3 io. Vid gränsen mötte oss guiden från den statliga polska turistor- ganisationen,' en snäll och hygglig pojke som emellertid inte sade ett ord under hela vistelsen i' Polen för att upplysa 'oss om sevärdhe- terna;. Hans engelska var mycket « Vi kunde snart konstatera att för- hållandena tycktes vara bättre i det relativt fria Polen än i Tyska Demokratiska Republiken. ”. I Poznan gjorde vi ett uppehåll för lunch på Hotell Bazar, av allt att döma stadens bästa, med 'spår av: svunnen . elegans. Men maten var utmärkt. Det polska köket har gammalt gott rykte, Poznan "var som bekant centrum för det uppror för snartitvå år sedan, :som för- drev den "rysk-polska " militärdik- taturen med marskalk Rokossovski ä, spetsen” och: rde. Gomulka till makten. Poznan är en industristad under snabbt återuppbyggande ' och välstånd så: är "det "tydligt att Go- mulkas-regimen gör allt för att förs bättra: landets ekonomi”'ehuru:; på gammalt kommunistiskt manér med nmifärslivet ”statsdirigerat; Men ' det sjöd under ytan och trots det då- liga vädret var (den politiska) tem- peraturen tryckaride, När resan gick mot sitt-slut och' vi kom in i'Väst- tyskland kunde vitsnart konstates ra anledningen: Ryssland hade ökat 5 0 eXpaNSION ANG a + Det. är Inte" alldeles ri tigt, som det ofta påståtts :i svenska, tidnin- gar, att den polska huvudstaden nästan är helt återuppbyggd. Mån- ga ruiner. och" obebyggda tomter mitt i centrum vittnar” fortfarande om den nästan totala tyska förstö- andra värl ;- Men byggnåtionen gång En ss RS GA Den moderna. polska arkitektu- ren är oändligt mycket mera till- talande "än den svulstiga ryska, vill ket den polska lokalguiden, en tysk- Wlande" Gretchentyp, . heller "inte försummade att' påpeka ehuru på ett försiktigt sätt." Den polska är enhetligare ' och. renare till, skill- nad från den ryska. Ryssarna har som. gåva till polska folket byggt den väldiga! Kulturpalatset;' en, ful Mmastodontbyggnad mitt i centrum i ett slags pseudokinesisk stil. Den nybyggda - parlamentsbyggnaden, ”sejmen”, var däremot 'en utomor- dentligt vacker. byggnad, och -pre- sidentens audienshall fyllde oss al- la med berättigad beundran med sina vackra originalmöbler i Louis XVI-stil från det numera förstör- da kungliga slottet. Ä ” Kulturpalatset imponerade föga i sin arkitektur men desto mera med vad som rymdes i den: fyra teat- Tar, fem biografer, en stor kon- Zessal, som alltid lär vara uthyrd samt flera restauranger, I källaren fanns en elegant ”nattklubb” med varietéuppträdanden. ', Byggnads- kostnaderna lär ha belöpt sig till 801 zloty per kubikmeter mot hälf- ten i ett vanligt bostadshus. Den polska staten ger inte mindre än 40 milj zloty årligen i underhåll till detta palats, Polen är både dyrt och billigt . Utan tvekan är Polen ett kom- mande turistland om regimen bara får hållas. Billigt är det inte men turister” får en särskilt förmånlig Zlotykurs, som man, om man törs, kan göra dubbelt så förmånli, ig om man köper zloty på en bank i Väst- Berlin. Men risken för upptäckt Vid gränsen är alltid akut och då blir det inte nådigt. Mer än en gång blev vi förresten tillfrågade av Po- | lacker om vi ville växla främman- de valuta förmånligt. Det lär fin- gelsbo anförda besvär över att skolstyrelsen i Våxtorp avslagit hans 'säsom pastor hos Örebro i jorda ök att för studieafts.r och guds- Jjänster få utnyttja vissa ) distriktet. tnyttj: okaler i med 30 km fartbegränsning, — : Den östtysk-polska gränskontrol- - 'bilvägen var rätt nyligen öppnad ' land”. Folkpoliserna var utrustade'. även om man knappast kan tala 'om || köpa västtillverkade kvalitetsvaror mot utländsk valuta. Den officiel- la turistkursen är 'f£ n 21.65 sv kr för' 100 zloty den ”svarta” kursen ungefär dubbelt så förmånlig, . Polen har flera fina vintersport- orter i de södra delarna och är se- dan gammalt också ett eldorado för jägare med sina djupa skogsområ- den, där partisanrörelsen ställde till med "mycken förtret för. tyskarna under kriget. I Krakow kunde man på det förstklassiga Hotel Franzus- ka få ett enkelrum för 60—80 zlo- ty, med bad. 95. Dubbelrum "”kosta- de 110—130 zloty. En. bra kötträtt kostar. mellan: 20—30 zloty :och en utsökt måltid behöver — eftef tu- ristkurs —- inte gå på mer än' 15 kr, inkl vodka.” Varor är. däremot betydligt dyrare -men å' andra si- dan inbjuder -inte kvalitén till någ- ra köp.;På Warszawas: motsvarig- ”lopptorget: i ' Paris : kunde man, kommå över”en dek aritikvite- ter för hyggliga: priser om man: har näsa för sådan "Krakow olens intressant: te stad 1960 firar Krakow; den ålderdom- liga staden med. många svenskmin- 1000-årsjubileum och "just nu- är man "i "full färd . med "omfattande arkeologiska utgrävningar och" res- ingar, på a kow' är helt: oskadat ;ehuru' tys- karna” mot shitet-av krigat helt ha- de :underminerat staden méns "framryckning kom” emeller- tid så hastigt att planerna :aldrig hah "sättas ”isverket: Det är. man tacksam.-för men'det är dekså' det enda, ty näst efter tyskarna är rys- som "bekant"nationalister' ut :i'fin- gertopparna," vilket. :deras - historia vittnar om, ';- : fn Utan tvekan” utgjord kow höjdpunkten på våra polska dagar. Men vi skulle" ha” behövt; åtta da- gar, tyckte vår österrikiskfödda gui- visade. oss, slottet med alla dess konstskatter, bl a en utsökt Leo- nardo da Vinci, ' som varje morgon och kväll: under beväpnad eskort flyttas från 'och till: ett 'säkert för- varingsrum, I slottskryptan ligger hela, den peiska vasadynastin, bl a Sigismund, Johan II:s son; och Karl XII:s motståndare August den star- ke. I ett särskilt rum ligger. också Polens sista frihetshjälte, marskalk Josef Pilsudski, vars sarkofag inte fick besökas så länge Stalin levde, "Bönderna åter självägande ; På vägen till ryska gränsen vid Brest måste vi naturligtvis stanna vid en riktig 'polsk marknad; : En tysktalande uppsyningsman berät- tade för "oss att varje vecka 7—800 vagnar och upp till 2—3.000 perso- ner brukade samlas till 'en sådan marknad för att sälja potatis och säd, kor, kalvar, grisar, får och vilt. Det var ett rörligt liv på platsen, Man skällde, -och kommerserade, sålde, prutade' och skällde ' igen. Barn kissade och trampade i ko- lorten, gamla gummor, sov, rofpen ljöd tvärs över vagnar och djur, men klämde sakkunnigt på djuren, många av dem fastbundna vid be- nen, Grisarna grymtade inne från säckarna, Här hade bestämt Svens- ka Djurskyddsföreningen haft en hel del att göra. Alla var glada och snälla och många ville gärna "bli plåtade, . - . Numera är bönderna till stor del självägande, i varje fall i denna del av Polen. Av 10.000 kollektiv- jordbruk har 8.000 upplösts och marken återgått till bönderna var- vid produktionen lär ha ökat med flera hundra procent. En bond. gård av normal storlek lär nu tjä- na ca 30—35.000 zloty årligen och an bonde kan därpå föda en familj på 6-7 Personer. En hel del för- t ex numera göra bytesaffärer utan statlig inblandning. Men allt drivs Das utländst affärer där man, kan En sydhallänning kan in forifarande primitivt Den enda a ve - = på. vägen till Frankfurt an. SE i NS | nen -från”-Karl/ XII:s "fälttåg," sitt I: »Kra« Ja öda ar. | i sarna mest hatade! Polackerna är. & måner har också bönderna; de an | ' te gärna v > i land . " Djurskyddsföreningen och Calle Björkman skulle ha mycket : att | säga om sättet att behandla djuren vid de polska kreatursmark=- NN : naderna. ni t Möt : ”maskinella” förändringen tycks va- ra att vagnarna humera fått utslit- na bildäck som hjul, ""ö-. 3 H T Ser [ » Svårt att hitta vägarna i RSA ”+ södra Polen, ' 7 » Från Kråkow styrde vi kosan mot tjeckoslovakiska” ' gränsen. . Vägen gick genom det polska gruvom- rådet. vid Katowice, Polens Ruhr- distrikt, som 'verkade' smutsigt och fattigt: Men det är naturligtvis inte |. lätt att hålla rent i gruvområden. Det var inte alltid så lätt att hit- ta, vägarna och t o m vår polska guide hade svårt att dirigera fär- den. Vi hade tre. olika: kartor vil- ket: gjorde förvirringen större ty] pinsamma r i lan olika, | nämnd -i' en: föregående-”; artik ibland tyska, ibland polska, ibland , Man kan inte annat. än tillstå att t ö m russifierade. På en karta stod | polackerna lyckades. as var ofta Å "| Skandinaviens, Idealister trodde" vi "| niers förlag, 22:50. ' Onsdagen den 29. oktober: 1958 President I K Paasikivis minnen + ) : är: et de viktigaste nordiska s eraoart erken från senare. år.' Dej +, iv 'på Finy "vv öppnar ett nytt perspektiv pi äna lands vinterkrig :1939—1940 och "på : förhandlingarna i Moskva före” os efter kriget, De bygger på dagbo = on anteckningar och officiella fapper ter. Paasikivi ser nyktert och äta framt på de händelser, som avgior & . Finlands öde och som lät den 'fins- om ka saken bli också Svariges och hela .S på möjligheten för den finska krigs s makten att med ringa och uttrötta= de trupper itillbakaslå angreppen med. hjälp även från utlar.det. = 3: 5.tu ss Utan kriget hade Finland troligen . fått dela de baltiska staterhas»öde; ” Paasikivi relaterar: repliker och. gen, . träffsäkra närbilder "av ordbytena . vid förhandlingarna i Kreml med Stalin och Molotov." De” autentiska anteckningarna skildrar: också Sve- : riges roll' som ”kontaktman” mellan »- 3" Finland och västmakterna och mel= H lan Finland «och: Moskva, då freds- förhandlingarna inleddes.” Nf . - Passikivis minnen är ett historiskt politiskt. verk. av. "hög rang,” :som ”skingrar falska. föreställningar "och splittrar alla oriktiga myter om. Paa=. . sikivilinjen, skriver en ledande finsk -- kritiker; som tillägger, att ”desto mer. belyser :- de ' Paasikivis, «' verkliga |... linje." . hans testamente till sitt folk =, + är hållbart som finsk, granit". Bon | Operationerna i Kabyliens bergs trakter mot flera avdelningar al- geriska rebeller resulterade i att 86 a rebeller. stupade och tio. togs till fånga av fransmännen. (TT-AFP: t ex Stalinogrod: men nu ter staden åter Katowice, +" me Vi trivdes i alla fall ganska. bra i Polen och särskilt under hemre- san gjorde Orbis allt för att vi sku: le få ett angenämt intryck av Pi len som turistland. Kanske också för att tävla med ryssarna och den :; upplevelsen. i «Brest; Småfarmarna USA försvinn Utveckling "mot: större : enheter” de, en förtjusande dam, 'som une |' £ |der några korta förmiddagstimmar få I rige, men också att USA ligger före i mångt och mycket. , Höst i Utah är ungefär som en svensk högsommar. med: solsken varje dag; Här i Brigham, har det inte regnat sedan april månad, och. att: odla något "utan konstbevatt- ning är. omöjligt. . Nederbörden är omkring 200 mm om året,' och det mesta kommer. i form av snö un- der vintermånaderna, , : v Norr om Salt Lake (Stora Salt- sjön) är den enda plats i Utah där man kan skörda utan konstbevatt- ning, alltså s k, drayfarming. Me- delarealen av en drayfarm är på omkring 1.000 tunnland. Huvudsak- ligen” odlas här vete och alfahö, Man tar en skörd vartannat år och låter jorden vila dessemellan. In- gen bor ute på drayfarmen, Far- maren kommer och slår om våren, skördar på hösten, och lever dess- emellan i staden eller arbetar nä- gon annan stans. ' Men det är bara en liten pro- cent i Utsh" som driver Iant- bruk på detta sätt. Det stora flertalet farmar är på omkring 100 till 200 tunnland bevattnad jord. De huvudsakliga inkomst- källorna är mjölk-,: bitfkoupp- födning och fårskötsel, Biffko- uppfödning - har varit 'speciali- fet för de två senaste gårdar- na jag besökt, Hereford är den vanligaste rasen, Pågår med bra; Gm. en tåligari e typ. Djuren i vistas ute året om, även om 20 grader & och age HM det är s och under, när" vm kallast, —., : men korsning ma för att få" Djuren flyttas i jällorna. i En underbar: tid som exchange student i USA är nu snart till” ända, skriver Robert Svensson, Dagsås, i ett nytt resebrev 7 till HN. Överallt har jag blivit väl mottagen och" alla har varit mina. om att visa mig allt sevärt, Det bar inte varit någon svårighet alt” att vi beträffande en del saker har det bättre i Sve försvinner. N N : rt Den farmare jag besöker hu 'säl- jer omkring 200 hereford till slakt - om året. Under' sommaren har. han .t "dem på bete i bergen och för detta betalar han 9 dollar pr ko för.4.; månader. "Tre—fyra farmare. går tillsammans och lejer en man att vakta korna, cirka 800—1.000 i vars, |" je flock, 'Och det vill verkligen till: ' vidlyftiga "områden : för > att födan. v dem, så sparsamt -som gräs 'före- kommer på betesmarkerna i' bera:' . - gen, där den huvudsakliga växtliga +. 00 heten är sagebrush. Att arbeta" som cowboy 'var en a ny' upplevelse för mej. Att sitta på "4: + hästryggen helå dagen kän vara > rätt påfrestande för en ovan.>Det ' är inte utan att jag har en del skav> sår här och var — men nöjet över- väger svedan. Nu är emellertid al« la djuren hemma på farmen; 'kal=; « «ec. varna märkta och korna'vaccines >. oto rade mot kastning. - 2 s . Nn Arbetet består nu" av ”utfords ring av. djuren. Detta är i högsta” grad mekaniserat. Biffkorna utford- ” ras; med .majs, som hämtas direkt från åkern, där en maskin ' hackar ” och blåser majsen direkt upp på, lastbilen, "Urlastningen' sker' också ” automatiskt, oss : . : "Mekaniseringen har hunnit ”Jängre här än hemma i Sveris ge, även om vi inte Jigger, lång : efter, Utvecklingen inom lant. bruket går mot större enheter, "fastän gårdarna" efter svenska förhållanden ' redan . är stora. 4 avs godo får framtiden utvisa, » Och om detta är av ondo eller N Sv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.