La - = november 1059 FO SS VV Omsage den 5 non = ränoims: mag AN — RR dag? "| Bulgåren blir! 100: år av. fil: I”Skolan mitt i byn” | får inte vara; bara li n hos c -Surmjölk elixir äve elt tomt talesätt . = STOCKHOLM (Press) '. För att ett förtroendefullt. och fruktbringande samarbete mellan hem och skola skall, komma till | Ingen neger i USA 1985 f R Stern vid California= [universitetet a är av den uppfattning gen att. det från och med år. 19 inte kommer att finnas någon ”ren= ; rasig” neger bland USA:s medbor4 gare, Enligt professorn är: de som . oss! nering och planin sichet, Utan efär hälften on placerats på den amet H olise 8 kan. hjälpen ofta i äl äl h Int - NE och interna Jen, Des sénas- = ” tionella + Val härom kallas fö till 90 tres "el N - | - procen S I värld - [te obligationslån, som utgavs i au praktiken bli” något” "helt annat än stånd fordras kännedom kh ' föräld- ) kallas för negrer tl - : an rn na sex; om gusti, omfattadi ” 75 milj: dollar soch-- det avsedda: Här har 'FN:s organ rarna om dagens skola, dens mål, dan nu inga, negrer utan av. bland a 2 rast oo a | ”Riktiga negrer” förekommer fak ! tiskt bara bland den äldre genera tionen, Det vita inslaget ökar snabbt ; och från år till år. Omkring 1 pro-" gent av USA:s negerBefolkning går varje år ”över rasgränsen”, dv av or förvandlar sig till vita genom uatt' ayta "bosättningsort och /' flytta till, :tater och städer där ingen känner' : lem; Processen kommer att tillta 3” ” blev snabbt övertecknat, Det "är, | alltså i och för sig inte föraktliga 2 der privat kapital som - denna : väg söker sig från västerlandet och till de underutvecklade länderna. Men investeringsbehoven N sagt enorma. .- Under senare tid "har här i Jan- det diskuterats hjälpen till de un-= derutvecklade. länderna. Tyvärr för refaller "intresset på sina hålll ei I medel och resurser: Även om ”för- |" äldraföreningar" och föräldramöten "kan. tillskrivas betydelse för den allmänna - kontakten bem—skola synes de dock inte vara den mest värdefulla « formen för 'samarbete fdem emellan, menar Lärartidnin- gen. Ett föräldramöte t ex kan emellertid — utöver att vara fo- rum för diskussioner ' av allmänna t intresse en.stor uppgift när det gäller att samordnå 'de' .naticnella bidragen och under FN:s tekniska bistånds- program borde ännu mycket mer kunna. göras för att västerlandet -skall: dela 'med sig 'av teknikens "och 'förskningens framsteg. Ut- bildningen är för de underutveck- lade folken själva, ändock jämsi- es med tillgången till kapital det till konferens i den indiska huvud- staden New Delhi kunde den ce- 'lebra kligen från par- kett , .skärskåda ”Mägra 'av dagens mest ' brännande kapitalproblem. MN Till yttermera visso lär den indis- "ke premiärministern 'Nehru ha ut- + > vécklat en betydande aktivitet och "redan hans, hälsningstal till konfe- ernsen riktade deltagarnas blickar ; på några av världens största eko- ” nomiska problem just nu. Vi mås- te lösa Asiens ekonomiska problem annars" gör. någon- ännan det; fast- "slog Nehru, som mycket talande påpekade att ”Asten befinner. sig i "ett explosivt stadium". I en. tid när man är på god.väg" ått lösa - de grundläggande, -problemen - för den interplanetariska trafiken" exi- sterar ju inte längre i realiteten " någrå oövervinnerliga kommunika- y ionsproblem,, på, moder jord. In- ” grunden vara likgiltsg inför desk underutvecklade ländernas - pro= blem, Vi har alla ansvar för världs- " freden och demokratins livskraft. . Man kan. uppfatta Nehrus , påpe- kande som ett förtäckt hot” mot västerlandet om man inte visste att han är en realpolitiker utan illla- . "sloner, « De undetutvecklade länderna hé- en' kan med "andra ord på den |- = aning yrvaket och realismen hin- ner inte alla gånger med i svän- garna, Hjälpbehoven ur' 'rent,.hu- ra hur: stora som helst, men detta manitär' synvinkel kan. "synas ”va- i får inte undantränga kravet på plac” se äsentliga kanske främst därför att det -inte kränker. den -hastigt, väx- ande: "nationella självkänslan, --som sig själv, är en tillgång i kampen, ret och fattigdomen. - "NG Å. Nä Av Hörbe) Med sjämna " Iaellanriim/ dödfi klaras den liberala teologin -av' deh ortodoxa bokstavstron. i Mer :den frisinnade kristendomen. tycks vara lika seglivad som envangeliet självt, rt Connor ; "Den: sanna kristendomen” + "skriver Loewenich,' ”har i ingen av de be- stående könfessionerna fått sin de- finita .form”.. Detta är en mycket vacker tanke som härstammar från äl (jfr Lessings ”Na— kanske: därför att ts. ana da är mera tolerant än många exe- | geter vill göra gillande. På Tack- hölls i . Stockholms "höver de åren . donder ' av tekniskt kunnande och -. Käpital för att kunna lyftas ur den . skriande nöden, Över allt finns na- turtillgångar och över allt finns Pla- ner, på jordbrukets och industrins uppbyggnad, men .praktiskt taget över” allt saknas det nödvändiga kapitalet, Före den rörelse av 'nä- tionella. självständighetssträvanden, so som. gått över Asien och >Afrika . -under efterkrigstiden, fanns, det en som. står främmande. . privat infernationell : kapitalmark- fär nad att. tillgå för - näringslivet i funna stängas in i något mänskligt dessa länder, Det" nationella obe- roendet, har emellertid ofta fått k pås till” priset 'av'bl å de . nationella kapitalmärknad;', Under efterkrigstiden har. i i] nan ka- raktär uppenbarat sig. .kristna fariseismen sådan den'mö- mäntuskorna innanför ”och-'utanför d kyrkan åt, Världen får:inte” delas öpp i fromma och icke fromma utan endast; i Storkyrka en märklig predikan av den kände. studentprästen: Ludvig Jönsson, märklig ' så" tillvida" som den frimodigt tog avstånd från dén ter oss just hos de "reénläriga”; Kyr- kan måste lära sig, sade pastor Jöh- son, att den inte har något 'mo- nopol på fromhet och att Gudofta väljer sina ”medarbetare' bland: folk för kyrkans ” Gud är. alltför: sto mfund;: Det: viktigaste. i. vår tid att rasora de murar. som? skiljer göda och dåliga tjänare. Det; kändes ' som, en' vindfläkt från en" Vrad bistå bank finansierat stora Industriali+lom: en kristen >. Sfrinesprojekt i underutvecklade Sannerligen- behäver vi något "länder, Ryssarna har inte: varit si na att. uppta konkurrensen "och har | kelsé som” sopar. kort d. med klar | refor den /på” det gener sa sättet s0I ic Atid. när" dessa ord li politisk mötivering.'”Amerikanarna | yttrades i den kyrka, från värs pre- d + har -t-ex, med. sin -Export Impoit- | dikstol OlausiPelri :en- "gång > stalatl: kran. den vise”. och liknelsen med de tre ringarna). 'som borde bevara 0ss' alla 7, från.+ det högfärd "och självbelåtenhet som - brukar följa: i en alltför säker tros fotspår. Reli- - gionerna; kan liknas vid olika .vä- - gar som leder till samma "mål och det är, tänkbart att Lessing har rätt, . när han vid ett tillfälle skriver att det högsta väsendet i tidernas be- gynnelse' måhända" önskat sig olika form av tillbedjan, "Även för. Na- tan” Söderbloms ekumenjska an-' da” var. denna tanke allt annat än främmande och i s skrifter finns många ställen, "där: han utvecklar . det ' "religiösa / snillets ; kännetecken. En; av; Söderbloms : älsklingsteser.” vat julate, världsreligionerna hade sammä'; uppenkbarelsekälla. Därför tedde”sig också för: Söderblom ' en, er. och trång .konfessiona- j: synd mot den H ligé An 'Det i nå i I Loewehiche bok .en. ” frihet, y älvgodhetén, ock bigotteriet.. och intoleransen, + det ” Jåneprogram, som" fördomsfritt kas- krist: stats in som ett av de viktigaste vap- fa 00 nen i den ideologisk kampen: om [ken på, I Luthers hemlåndåtkom |! de” svältande "massorna; Av 'ännait | häromåret en-bok> av "den 'kände karaktär. men av "synnerlig stor bet Exlångenteologen Wälther'' von Loe- |" tydelse' har den' sk" Colombopla- |weniche:,”Tron;; kyrkan, 4 nen inom det brittiska: samväldet | ( varlt, Svagheter” med.» » kapitaltill- DM, 12.80): som.d en rad” Uppsatser de skott dessa .vägar är emellertid de lätt med rätt eller; drält' underutvecklade : länderna: bet: tas som medel i" det källa” kri Man får dessutom förstå" att-natwo= ner,” ”som nyligen. sett'-sin. 'nati' ” nella - självständighetskamp krönas med framgång är känsliga för allt som kan smaka ekonomiskt" ber |] roende till en annan nation, . =: 4: !Det är mot denna bakgrund man får se de förslag som USA:s finans- minister ', mr Robert. Andersson framlade 1 New Delhi, Han" före- - slog först och främst ökade - till- skott 'av kapital från med!emslän- derna till Världshanken och Inter- nationella Valutafonden, men dess- utom även upprättandet av en tred- je. organisation, ett dotler tag till teologin” Glaube; Kirche, Theologie; Witten. tids: niänniskor- En kstavstroende - kris tendom, vår tid inte längré möjlig. De ia "dogmernia var, inga absoluta I domliga sanningar utan endast ett mänskligt försök att närma sig des- sa sanningar; En: "kristendori som i än sliga. Bibeln ä är inte avundsjuk”. KR sdi "5 saksdiet; anidra blandad "kost... De som, bättre” än än i å FREAK DAKAR BROR Di RA a : Alla. har ”vi' väl "våra synpunk- | ””ter på vad som är nyttigt för oss. . Vad vi skall äta för att må'så bra "som möjligt. En: del föredrar grön- "flesta ” dricker "mjölk > "och ; N mjölkprodukter i. någon form! Då "profet". fram "hälsan! Signaturen Red Top utbr "eh 'gång förtvivlad: ”Det' enida .f - doämne som hittills inte: varit u! stt. för. kritik "och som fortfarande "går att äta utan. -att man tar åkada, -är kanderade violer”; Mjölk -i alla rp, forråer" är" något av ett. livselixir . för: oss: alla från spädaste barna- 4 jölkprodukter” är « visar. fri ärvheten och aktualiteten: i: rst land tilltalade av Gud ger nom el ord som inte står i bibeln. e beh er för: den skull” inte. bli i Det är inte en ny metod, ett re- cept.; på För man "på det lättaste och."snabbäste sättet” kän. bli.kris= ten ilvåritid. Loewenich. ger: oss. Vad. han /menar är helt enkelt att vill, nå köntakt med id: skan. kan inte se bort: från den moderna. naturyetenskapens 'världs- bild. Med all vördnad för'den, Iroä- styrka som besjälade forna” tiders människor kan'vi inte längre till- vi :behö "ett "nytt :sinnelag och ått-kyrkan' inte' längre :får isolera sig från mäjoriteten genom att upp- ställa ”kfau som inte längre kan uppfattas , som” "centrala. Att ' vara from betyder. inte att bejaka kyr? kans <trossatser "utan: att erkänna deras for abso- lut bindande auktoritet, En modern kristendom behöver inte avstå”från alla" trosutsagvri , men den sätter ej Denna or > i det ursprungliga amerikanska | rslaget kallad International Des velopment Association — skulle kunna inrikta sig på mycket lån- ga krediter och kvediter som inte på kort sikt skulle kunna sägas va- ra räntabla, Det skulle alltså kun na tänkas att man denna 'väg inte bara skulle kunna skaffa kapital » till ” bevattningsföretag och vägar utan även till utbildningsanstalter och andra publika företag. Det amerikanska förslaget, som fick ett positivt mottagande i New" Delhi, angriper en av de' grundläggande » punkterna 1,frågan om uppbygg- naden av de underutvecklade län- derna.' De mer bankmässiga grun- derna för Världsbankens verksam- het gör att denna inte har kunnat engagera sig i de”angelägna före- tag, som utgör själva grunden för det ek åtskrid: anfet i likhetstecken mellan dessa och den absoluta gudomliga” sanningen. Den måste vara odogmalisk för att kun= na bevara den intellektuella red- barhet 0. ärlighet 's som vårt samveté kräver, Vv "Därav följer, ramhåller Loewe- nich, att man i vår tid får lov ått söka kristendomen inte så myc- livshållning, De egentliga avgöran. dena sker på den kristna etikens område, I debatten för och emot kristendomen spelar de olika krist- na lärorna praktiskt taget ingen roll. Vad saken främst gäller är för- låtelse eller hämnd, kärlek till näs- tan eller självhävdelse till "varje pris. Även Jesus har av sina lär. jungar framför allt krävt ett liv efterföljd, ej tron' på ett! dogma. Vill kyrkan I' vår tid fylla sin uppgift måste den som central för- ' de berörda länderna. = 0 ov +» Världsbanken har för övrigt i isig själv kommit att spela en växande roll under senare år. Dess kapital . har varit eftertraktat eftersom det kammer från en överstatlig organi- sation och följaktligen är "neutralt till 'sin karaktär,” Det måste vara angeläget, att som nu från USA föreslagits, kunna fe banken öka- de resurser, Hittills har Världs- banken lånat ut I runt tal 1.700 milj dollar och huvuddelen av detta ka- pital har banken anskaffat gerom ett emittera obligationer, tetev UN: Ise utgå från liknelsen om den - förlorade, sonen, : resp I "den barmhärtige samariten, Kristendomen i vår tid bör främst vara en handlandets, en gärningar- nas kristendom, inte därför att teo- logerna har dåligt samvete (fast de hade antedning därtill) utan där- för att kristendomens väsen heter handling, Kristendomen är även förpliklad till eit överkonfessio- nellt tänkande. Inte så att man lätt- färdigt skall sudda ut konfessio” nella skillnader som är: historiskt hetingade. Men dessa olikheter får försöka att. med ' Guds hjälp leva étt människovärdigt liv. 7 Vv ! Mod -— Från filmen till” politiken -- ket i lärosatser som i en bestämd |'&5 da omerikanska filmstjärnan Bette Davies vill låta uppställa. sig söm kandidat till amerikanska kon- stor framgång inom politiken som kon haft vid filmen, aldrig betsahias som något absolut, öv N "Filmjölksdiet, sömibulgarer? gressen..för staten. Maine. Man får > hoppas för henne," att kon får lika des ganska klart då mjölken, var hårt | r eller ma om man ; höll g Jag "dricker filmjölk: alla dagar och mår prima; förklarar” : profe: mjölkdieten .välgö nde för tjock-' tarmsflorah; ” Filrjölken ”uhdé filmjölk” är. att - - män: 4 der färska mjölken! tills mjölkens mjölksocker : «omvandlas till mjölksyra, Efter ett dygn "är proceduren klar.och mjölken ky- , les ' ner. och paketeras eller, hälls på flaskor, Syrningen "sker vid en temperatur av 18—20 grader, allt- så "ingen "särskilt " hög temperatur om man : jämför yoghurten som fordrar ett gradtal på 40-—45 gra- |. der för att surna. Men strängt ta- ”get' är det inte nödvändigt att an- vända sig av mjölksyrebaktericr för , Att syrsätta mjölk, organiska syror av annan art duger också — ci- an tex, Mjölksyrebakterierna" gör ba tså mjölken sur med en mild och ehaglig smak och det sänker sam” N ” on — bli upptakten till. samråd mellan i |läraren och den "enskilde målsman- och professor R Stern. ar, räknat ut att inom omkring 150 man |' -|för att dryga ut varar: de, ett- faktum som kan vara bra för dem sopm har för litet. magsyra,” Fördelen med fil framför vanlig ; mjölk: är väl också "att den” ger "mer ; mättnads- känsla och även för dem som ban- tar. kan filmjölken "alltså, rekom- menderas. Den "sura mjölken mihs- kar också” något i. kalorivärde och det ä är; ju just kal rierna' som 'deh t vill: ha bort; stor "fördel "givetvis att. Yi missnöje både ':hos lärare- och För- "nen. Sistnämnda personliga kontakt]. r eleverna, ' Särskilt gäller detta sådana elever som på ett eller an- nat sätt vållar besvärligheter i sko- lan, i hemmet, eller kanske på bå- da hållen. Inga' föräldrar torde vilja, ta upp sina egna barns spe- "lciella problem vid en allmän sam- Sådana samtal måstel- mankomst. föras mellan fyra ögon och bygga på ett ömesidigt förtroende ”mellan lärare och målsmän, '. " Skolans 'möjligheter att rätt fylla sina uppgifter blir i. hög grad” be- roende på den. ställning den åt- i: I njuter i samhället, Här fordras att dess verksamhet omfattas med in- md: | tresse av alla inedborgare, inte ba- ra av' föräldrarna, ”Skolan mitt i byn” får inte bli bara ett slagord. Dess innebörd måste vara att sko- lan på intet sätt isoleras från övrig verksamhet utan att dess funktio- ner smidigt. inpassas i samhällsbil- den, i På den punkten måste det « vara en .uppgift också för skolledningen i varje: kommun 'att' göra skolans arbete 'och förutsättningar kända i samhället, "liksom att ge föräldrar aktuella och nödvändiga” informa- tioner i - vissa + situationer under barnens > skolgång. . Givetvis kan detta ske även i samarbete med' lär rare och målsmän. "=. .. "Skolväsendet i sin helhet utgör yli. ir blir det omöjligt att! skilja en. ',,. amerikansk ”neger” från en ameri- 'vansk ”vit”, såvida rasbarriären in+ te med artificiella medel 'stabilised ras. " Vart 40:e brott är en bilstöld, topp”: :på. hösten, STOCKHOLM (TT): . « Ungefär värt fyrtionde brott som begås i landet är ett biltillgrepp. och denna brottstyp tycks kulmi- nera under 'hösten.. .Det är mest: 17—18-åringar : som' stjäl bilar och - det vanligaste ändamålet med till- greppen är nöjesresor.: Det: kvinn- liga inslaget, är nästan' gbefintligt vid detta slags brott. Tillgreppen har ökat kraftigt un der detta årtionde met i förhål- Tande till bilparken är” ökningen ganska, obetydlig, Liksom brottslig« heten i allmänhet" är - bilkriminali- ' teten främst en storstadsföreteelse, Stockholm toppar statistiken och de, två största städerna svarar för mer ” än hälften av alla bilbrotten i lan—' - det trots att de bara har 16 proc av folkmängden och ”14' proc”av ' bilparken. Lägsta siffran visar Kro- nobergs, län. Polisdistrikt med 'ung-: en mycket de och komp cerad apparat.” Att kräva. att :den- na "apparat "till alla delar skulle ” | fungera ' utan" störningar vore .en- ligt vår: mening - : verklighetsfräm- [mande Det finns och kommer sä- kerligen att firinäs anledni till Täldrar. I många fall riktas emel- lertid sådant missnöje, på grund av För: att "hålla oss vid.liv måste ita Det finns: ok söm klarär äter! spenat eller drick säger: döktor.” WW: i r på Insti- I mån man "genom" ökad om verkliga förhållanden, -mot fel" håll." I; den kontak lter visar i-regel betyd ligt, . högre - tillgreppsfrekvens . andra distrikt av motsvarande typ. ” Detta framgår av en kriminalsta- tistisk' undersi ning av biltillgrep-, pen i Sverige under 1950—1957 som gjorts” inom inrikesdepartementet, De jur: kand Gunnar: - Fredriksson. pande verksamhet. - hem--skola” kan "bidra till, : bättre - | kännedom om "varandras: förutsätt- ningar skulle "sådana missnöjesan=! år. inte behöva uppkomma... Och i så: - i dana” fall där de "är berättigade” skulle ansvaret för de ungas fost- ran? ; och "undervisning i större ut- tutet; för + folkhälsan. i "Huvudsaken är kånske änte..så "mycket vad man äter utan hur! kroppen" tillgodogör I sig.de ämnen 'som man: tillför -den; « Det är 'väldigt” svårt fatt uttala sig om vad? om är nyttigt enler' inte oss gott. Filmjö ken. nnehåller ä stort sett'alla' de" ämnén' :som dent” färska mjölken," skillnaden ' att laktoshalten minskar. En gande. orsak ' till att' en del står bättre. ut med fil än vanlig mjölk kan, också ; vara >äggviteämnena bryts ner eller förändras, .; +; — Här på Institutet för, Folkhäl- 'san är det inte så mycket vår upp- gift att propagera för det ena eller andra födoämnet, Alla kan ju våra lika bra och: man får ta hänsyn till." den.' mänskliga faktorn, Vår uppgift är inte att påverka närings- förhållandena -i landet utan snara- re att. se till att de näringsämnén som folk skall äta håller vad. Je lovar och 'att inga främmande" el- str delas" mellan” alla be- rörda ' parter: ” skolan—hemmet— samhället.” Detta skulle också stå i överenskonimélse med andan: i be- lagstiftningen, såväl vad gäller” den allmänna Fkolstadgan « som skolsty- relselagen! Å o > . id Många vill bli: > :”småskollärare "STOCKHOLM (Press). > 'om nästa års riksdag godtar. skol- överstyrelsens förslag till seminarie- orkanisation :" kommer vid semina- riérna att 1959 intagas' 624 lärar- kandidater. för folkskollärar- 'och 1.080, för - småskollärarutbildning. Man räknar under de närmaste åren med ett stört behov av småskollä- rare och "samtidigt minskat behov av. folkskollärare, detta på grund av att småskollärare successivt! över- tar klass 3 i' skolor av A-form. -. Överstyrelsens statistiska kontor räknar med att t o m läsåret 1964— 1965 : ytterligare 300 småskollärare övertar klass 3. Det är dock ,möj- ligt, att småskolllärarnas överta- gande av klass 3 kan komma att ske ler" skadliga ämnen me :— Vad mjölken beträffar : Ju -futsikterna små i det' fallet; med tanke på. den noggranna "kontroll och den utomordentliga hygien som finns I det här: landet: En ratur- produkt. som mjölk 'eller' filmjölk nåste, därför givetvis räknas till” så- dant som man med. största”. tillför-" a sikt kan tillföra kroppen i den fas- ta förvissningen att man tillfört .den "någonting som man näringsfysiolo- tiskt sett har mycket stor nytta av. . Cornelia takt. I varje fall räk- ”Inar man med att dylikt övertagan- de» inte "kommer att ske'läsåret 1963-1964, detta beroende på att småskollärarutbildningen .. . enligt riksdagsbeslutet: skall ' bli 3-årig fr ö m låsåret 1961-—1962. E i "leger så hög som för andra; > Antalet bilstölder i hela landet uppgick till 737.483" för. perioden'; 1950—57. Det Benornsnittliga årliga. : antalet biltillgrepp» för tiden 1952. 57 utgjorde.75,2 per 100.000 invåna- re och:99,9 per -10.000 personbilar, I Törhållande. till folkmängden till: greps mer än 'sex gånger så många - bilar .:i storstäderna, dvs ”Stock- holm, Göteborg och Malmö, ' som i det övriga landet. - Även ' beträffande "landet ” uto storstäderna föreligger ' en 'avgöran. - de” skillnad mellan” stadsbebyggels och "annan bebyggelse: I de medel - stora 'städerna, städer med' mellan - 15.000 och 100.000 invånare, var brottsfrekvensen mer än fyra gi indri städer och landsbygd. Polischi distrikt med s k blandad bebyggel- ' se, både städer, köpingar och landss bygd, har. något högre bröttslighet än polischefsdi: rikt som ' de består av-lahdskommune: "Stockholms stad har den: högsta bilkriminaliteten' i landet, 218,1 bil; tillgrepp; per 100.000 invånare, Sr ran är. årsmedeltal 57. Bland länen visar Erohoborad län den "lägsta siffran, 16,2, biltill= grepp "per 100.000 "invånare, Den näst största frekvensen. visar Gö teborgs "och Bohus län, 155,2. Den. na: siffra påverkas” . emellertid den höga brottsligheten i i Göteborgs stad. I Stockholms, Uppsala; ' Mal- - möhus län, är antalet bilstölder i relation : till . folkmängden; ungefär ; detsamma m för riket i dess hel- ” het. Alla "övriga län ligger betyd- ligt under genomsnittet för landet: Av -de.större och medelstora stä- derna kommer Göteborg på andra plats ”rned 217,1. Det gäller fortfa- rande årsmedeltal för åren. 1952—57, . Malmö, intar. .däremot. inte sams ma utpräglade särställning gent- emot” de a städerna. Inte” tionen vårterminen, 1963 skulle dä för bli obetydlig. 2 " Emellertid skulle det, öm så er-' fordras, inte erbjuda några svårig- klientelet på anstalterna för heter att få fram ökad examination |!28överträdare är ungdomar” med 1963, om studenter även i fortsätt. | lera bilstölder. bakom sig har som, ningen söker sig till småskollärar- regel de polischelsdistrikt,. där så=, a -j utbildning. De senaste åren har an- dana "anstalter är belägna," en vä! - 2" | kriminalitet än. Malmö. vc lik utbildning vid seminarierha ökat "Javsevärt, Av 616 år 1957 intagna ax. did: ud. talet studenter som intagits för dy- |entligt högré tillgreppsfrekvens än andra distrikt av motsvarande typ - Var 235 inträd, mindre än '10 av dessa? ha; Eftersom” en' betydande ' del + av unga . i år av 961 intagna inte mindre än | kande med stu ing garna” 2 deltågande I sö- 368 studenter, Och hela antalet i Jutgjort 621... väentexamen har i iår
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.