SAR Är Ohh 2 Sälen nn hanet an odd - -— IAHOLMS TIDNING - ”$ -— —— Gemensamma Det är uppenbart att de eko- nomiska problemen kommer att tid Detta gäller inte minst stats- Adel aktligen ställer den sjunkande sysselsättningen ökade krav på statens Men "det är inte endast denna faktor, som är oroande ur stats- finansiell synpunkt Ett betydan- de underskott i driftsbudgeten kan även väntas. Hur skall det- ta täckas? Skall det finansieras genom höjda skatter, tryckning ” av nya sedlar — d v & inflation ”— eller genom -nya stora statslån? ' Ytterligare en utväg finns givetvis, nämligen en radi-' kal nedskärning av utgifterna. Att. någonting” måste göras uppenbart." Detta underströk centerpartiledaren Gunnar Hed- lund i ett tal inför partiets för- troenderåd, som var samlat till dvanliga höstöverläggni i skärpas avsevärt i en nära fram- : ansträngningar or | värd och låna pengar är inte lätt. "ner utgiftssidan för "att skåpa, komster och utgifter. 2 Men vad skall man spara på? Högern pekade på barnbidrag | och andra socialutgifter. i, senas- te valrörelsen. Men det sparför-" slaget drabbade i stort sett barn- familjer bland de lägre och me- delstora inkomsttagarna. Förde- larna däremot tillkom medbor- = LT DEN 12 OKTOBER 1953 LT = ” [3 rn or : Nationalfören ngens nya jul- ss och nyårsmärke. 2 ! ka Nati örening mot tuberkulos och andra. folk- gare med stor ink Dess- utom ville högerpropagandan gö- utsänder i dagarna ett nytt jul-' och nyårsmärke,' det femtiosjätte i ordningen. En av- ildni återgives >ra gällande att deras skulle möjliggöra en skattesänk- ning med cirka 800 miljoner kr, vilket föreföll ganska tvivelak- tigt redan då, Numera verkar re- sonemanget synnerligen ”verklig- hetsfrämmande, Men nog hade "staten behövt göra dessa bespa- » ringar. Tyvärr var högerförsla”" "get utformat så att det inte gär- - "na kunde samla fler intressenter ; är än det egna partiet. Det var: det: stora felet med högerns bespa- ” ringsgiv. ” : av härovan. . Textilkonstnärinnan Kerstin Gavler har. utfört teck- ningen till märket. ove För tryckningen av märket-och de reklamskyltar, som återgiva märket i förstorad skala, svarar Statens: Reproduktionsanstalt. Märkena tillhandahållas i häften om. 50. st, i kartor om 50 st ä- vensom - styckevis, och priset är öre per st. cv fökomsten av märket går till föreningens behjärtansvärda ar- bete” ' för folksjukdomarnas. be- kämpande. Det är därför att hop- pas,' att märket kommer till en Ett verkligt k måste uttormas så alt det kan p på betydligt bredare' Stockholm I slutet av förra vec- kan, Han för sin del rekommen= - front än högerns valpropaganda. Det är detta som de gemensam-" ma ansträngni na måste . syfta derade g | . ningar från - alla demokratiska partier för att försöka komma tillrätta med svårigheterna. ” Vad kunde hr .Hedlund åsyf- ta med detta tal? Alt. ban inte : - önskar nya skatter för att därmed väcka — budgetunderskottet — kan man utan vidare förutskicka. En ' ny inflation med allt vad en så- dan. för med sig är inte önsk- till att åstadkomma. Hur, skulle det vara om regeringschefen soh-'" derade terrängen för en sådan samverkan i avsikt att komma; problem, Detta borde vara be-,' tydligt mer aktuellt än att force- ra fram propositionen - om : till- : Vv Aä ; till" vårriksdas gen, . : sena å differentierad - samordnad linje. | tillrätta med statens ekonomiska . | allmän :- användning, så mycket mer som föreningen för sin riks- gagnande'. gärning icke : åtnjuter statsanslag. - T : Märket: försäljes under tiden 15' november ..1958-15 . januari 1959 på landets alla postanstalter samt genom lantbrevbärare. . Blograferna i Vallberga och" "ger denna vecka nya svenska filmsu ”Nära' livet” I Ingmar Lantart m fl har beträtt den vägen, men lojalite- - ten och en-realistisk facklig syn- har 'därför inte "hindrat deéssa ; förbund att ändå 'ge samord- OM MAN TRODDE att den mångomskrivna > achlamen ' inom TCO 1 våras mellan dess 'största förbund Svenska 'Industritjänste- mannaförbundet och : TCO-styrel- sen: lagt sig i och med kongres- sen I maj, så har man tydligen mlsatogit sig, Sprickan består och after de sonaste dagarnas händel- nr tycks den snarare ha vidgats In minskat, tveker Ny Tid (s): . Det var I och för sig inte nå- got uppseendeväckande, att det brast i fråga om anslutningen sin . Man måste beklaga att TCO står , splittrat -å denna viktiga 'avtalsrö-" relse, tillägger Ny Tid, Det vittnar - om att ännu är det några steg kvar itill -.den "självdisciplin och sam- mansvetsade solidaritet, som är och måste vera grunden för all fram- gångsrik facklig verksamhet. - ” VAD : KOSTAR ' DET | hembiträde frågar Sunt "Förnuft och tar på sina budget- och hem-' sidor upp frågan samt kommer fram till att man för ett verkligt kvalificerat hembiträde 1 exempel- till ta Korna; tjänstemännens förhållan- den är ganska differentierade och meningarna rätt delade om' de rätta — framgångslinjerna. = Att misstro anmordningslinjen är in- get fel, den har stora och up- penbara brister, den saken är rätt tydlig, Men i dagens orbetsmark- nadslige och Mimänna ekono- miska förhållanuen är det svårt att finna någon annan rimlig och realistisk linje, Det har där- för blivit ea enhällig anslutning från LO-förbunden till samför- atåndslinjen men inte helt utan gnissel, Man har från flera håll aagt ifrån, att man önskar en vis Stockholm torde få räkna med 600 kr I månaden eller 7.200 kr om - Värdet. av' hembiträdet 1. fa- miljens budget bör givetvis in-' kluderg" dels kontantlönen, dels - värdet av uppehälle. Om kon- tantlönen, som den 'gör för: ett verkligt kvalificerat hembiträde i en större stad, rör sig om 350 kr. i månaden, värdet av kosten är ca 120 kr, av eget rum ca 100 kr och övriga förmåner 25—30 kr i” månaden, kommer man till att de totala utgifterna i budgeten blir 600 kr i månaden eller 7.200 kr per år för ett hembiträde. Dära. till får läggas smärre belopp för julklappar, vissa omkostnader för hembiträdets gäster på familj bek Ej p 48 kom iv = Om oh År åt Körde öde oå horn Äg 0 d och har familjen små barn kan kanske extra er- sättning för barnvakt bli en del pengar också. Den yngre och okunnigare — arbetskraften — går dock ofta för betydligt lägre lön; kanske 100—150 kr i månaden plus maten och begär kanske in- te ens bostad hos arbetsgivaren för den summan. Variatior erna är stora och sammanhänger med hemhjälpens kompetens, de för- nåner hon får uch dessutom ' vil> " ken ort det gäller, ante så få'av dem som sekryterar hembiträ- deskåren har ju också ett eget "AVGET SNASK barn med sig och det påverk [5 ger I torsdag: ”Tommy". Steele Bergmans 'regi med Eva Dahl- beck, Ingrid Thulin,.Bibl Anders- son m. fl. Den har fått fem stjärs nor både i vecko. och dagspress och betecknas som Ingmar Berg- mans bästa film hittills. Den är helt enkelt ett storverk, gripan- de, skakande, fulländad, en av de sannaste, renaste och vackraste filmer som gått över vita duken, heter. det i pressen, Vi, hänvisar till annons. fö ne nn + ot "Mishults biograf, > Story”. Englands Elvis" Presley, Tommy Steele, som häromsistens gästade vår huvudstad med.an- Jedning av premiärren på ”Steele Story” gav polisen en massa be- kymmer och sina många beund- rarinnor ' massor av. glädjestun. der. Nu är turen kommen att på film få avnjuta denne ”folkehjäl- te", Se annonst. Jae + Fagerhults biograf .' £ervohsdag ' Englands nya sen- sationella idol Tommy Steele :i ”Tommy Steele Story”, .Presesn skriver '”en glädjande överrask- ning. Det förvånar inte allt att Steele blivit en stör publikgunst- ling :och man behöver inte vara tonåring för att i hög grad upp- skatta :-honom. " Sex ' orkestrar medverkar i filmen som även presenterar: 14 toppschlager”. Filmen är barntillåten. Se annons 1 dag. be. Ne "> Knäreds biograf > visar i morgon torsdag kl. 8 den fenomenalt skickliga filmen "VM i fotboll”. Man får under nära två timmar följa somma- rens stora. VM-turnering. Ett idealiskt program som torde sam- la en stor publik. Barn äga till- träde endast mot helt inträde, lemma. Vi behöver nog inte resa så långt från Laholm för att få bekräftelse på det. " "AV. NÅGON ' ANLEDNING kommer jag att tänka på halm- MAN HAR SVÅRT för att komma överens I svenska tid- ningskretsar just nu. Sedan folk- partiet på kort tid officiellt för- lorat tre av sina huvudstadstid- ningar har man börjat fundera över hur det egentligen står till med partitillhörigheten hos då två återstående, Dagens Nyheter och Expressen, Under den tid dessa bida ti drog stor- stadsväljare till folkpartiet fe nom att råskälla på bänder talade herr Ohlin om, att DN och Expressen förde sin e- gen politik, sora inte var folk- partipolitik, ' folkpartiet, och nu har man in- te längre råd att tala illa om DN och Expi ens i propag dan, Nu behöver man båda mer än väl - Frågan är dock, om man läng- re kan räkna med i varje fall Dagens Nyheter. I de sista av dessa dagar har det nämligen blivit klart, vad nan länge anat. Folkpartitidningen Dagens Ny- heters ledarskribent är inte folk- partis. Han är socialdemokrat Det är tydligen besvärligt på si- att komma överens de politiska tagen. ” om Det är inte Utan att man Sedan dess har som bekant en hel del hänt — I synnerhet för misstänker andra folk itid- ningar för att vara I samma di- d na, som inte heller kan komma överens, Hallands Dagblad upptäckte för en tid se- dan, att fabrikerna i Genevad möjligen : skulle kunna använ- das till fångvårdsanstalt och skrev en sjuspaltare om att det- ta projekt varit på tal men för- kastats, Artikeln föranledde en tjärbybo . till en insändare — i Hallandsposten. - Denna tidning frångick gällan- de praxis och publicerade den mot HD riktade insändaren. Pe- ter Heiden — han som 'skrivit HD-artikeln' om Genevad — påstår att han älskar Hallands- Posten, ' men utropar ändå ”Fy på er allihop -på HP”. Det utropet har givetvis Peter Heiden full rätt till, och han har också full rätt att använda hur många svordomar han vill i sina artiklar, men inte verkar det särskilt väluppfostrat, isyn- nerhet inte när han skriver om kyrklig konst. Akta sig han Peter Heiden så inte någon HD- ä: iver en insändare om det och skickar till Hallands- posten. HP publicerar den sä- En gammal gumma stiger på flygplanet i Wien,” nej, hjälps och stöttas uppför trappan. Hon har schalett, sliten kappa och. ett par filttofflor på fötterna, hon är fårad, grå, märkt av till- varon. Hon kommer från Ru- 'mänien, och med planet följer ytterligare ett 20-tal äldre per- " soner, som skall hem till ju- darnas eget land, Israel. —- . Där har vi ett av problemen för Israel omedelbart och i. koncen- trat. Immigranter kommer med far- tyg, flyg, 'en "ändlös ström, vars slut ingen kan skönja. Jag pratar ned en rumänier, som efter 55 år i det land där han fötts skall bör- ja ett nytt liv i Israel Rumänier- nas levnadshistoria är som en ro- man liksom alla immigranters om lidanden, umbäranden, förödmju- kelsers «IN - . Israel ett bojkottat and.” - Men låt oss innan vi går vidare försöka att i första ronden ta grep- pet direkt på Israel, den : judiska staten i bibelns Palestina i Mel- lersta Östern, omgiven av Libanon, Syrien, Jordanien och Egypten, en kittel som sjöd starkt i våras. Men just nu är det lugnt fast rykten rår. FN-trupperna vakar över vad tom sker och försöker se till.att intet. sker. Israel, det enda demo- kratiska. landet i Mellersta Östern, har i år fyllt 10 år som stat men är alltjämt bojkottat av de nämnda länderna plus Irak”och Saudi-Ara- bien, medlemmar av arabiska ligan. Efter kriget 1948, då fem arabsta- ter gick till attack mot Israel, rå- der vapenstillestånd, inte fred, och grannarna har hat i blicken mot den judiska stat, som FN gav sin välsignelse. Ingen handel förekom- -| mer, inga diplomatiska förbindelser råder mellan Israel och grannlän- derna, All handel måste gå västerut | äver . Medelhavet 'och över Röda havet i söder från andhålet, där, + Ett land lika stort som Dalarna .— We have many: problems, the problem is... säger. min sagesman titt och tätt under bilresan genom hela-landet över Haifa, längs grän- serna «till. Libanon, Syrien, Jorda- nien, och ner till Gazaremsan mot Egypten. samt vidare över öken- staden. Beersheba — De sju. brun” narnas stad från Abrahams tid för 3.700 år sedan — genom Negevök- nen ;till. rödahavsstaden Elat och under färden till Jerusalem, Denna stad från Jesu lidandes "historia är huvudstad ach' delad liksom Berlin med. gamla staden, där Getsemane och Golgata ligger, tillhörande Jor- danien och den nyare, 'västra de- len tillhörande Israel. Ja, visst finns fet problem — här ett igen — i denna 10-åriga' stat,' som inte” är större än Dalarna men långsmal och 550 km. från Libanongränsen i norr till Röda havet i söder, '. - + Öppet för varje fattig jude 7 « När: Israel "blev verklighet 194 återuppstod huvudparten av Pale- stina som ett judiskt rike efter ett interregnum av 2.000 är, ett feno- men. i och för 'sig och i enlighet med profetiorna från Gamla tes- tamentet, Två judiska riken hade existerat - före Jesu tid, och före och 'efter' "har romare och greker, korstågshärar, ' turkar och engelsz män varit herrar i Det heliga lan- det eller Bibelns land, som Israel ofta 'behämns, En stat föddes 1948 som hade att-skapa ett nytt språk -= hebreiska är officiellt språk och talas och :skrivs precis som för 2.000 år sedan — att skapa lagar På » demokratisk" grundval, bygga upp ett kulturellt liv och ett starkt försvar och inte minst att sätta landet i skick, odla upp, bygga bo- städer. Enligt deklarationen av ju- darnas nationella råd i maj 1948 står . landet öppet för invandring för varje jude i världen, fattig eller rik, det garanterar social och poli- tisk” likhet för alla medborgare, oberoende av religion, ras och kön, samt frihet och rättvisa. 5 Visst finns det problem i Israel! Låt oss bara nämna att, från som- maren 1948 till 1957 års slut 905.000 ludar reste till deras egen stat och höjde befolkningens siffra till nära 2 milj. Förra året kom 71.000 im- migranter; och i år är 2 milj-siffran Sverskriden, —. En enorm folkvanöring utan like t världen sedan 1860-1900, då Nord- amerika ansågs som ett Kanaans land, pågår alltjämt dag för dag, vecka för vecka, månad för månad, E år väntas 50.000 nya; sannolikt Aer, Hundratusentals Personer, över "åa hitler kastat sin mörka skug- £å, välter in över Israels gränser ti deta solens och värmens land och hoppas på bättre levnadsvill- (SIR. hamnstaden Elat. vid Akabaviken. Staten Israel efter lämmeltåg pågått och pågår. Just i dagarna omtalas att 70.000 judar väntas slippa loss från Ungern och få anträda resan till Det heliga lan- det. Ännu lever 2,5 milj judar i Sovjet, hundratusentals i de euro- peiska satellitstaterna, andra hund- ratusental i Afrika, Orienten, Syd- amerika och Fjärran Östern. Kan Israel ge utrymme åt alla? Ja, det är ett annat av problemen, men f n anses 5 milj efter hand kunna tas emot i det lilla landet.” Ne . X - Utblottade kommer de flesta s till den' unga staten Israel, "Alla 10 år : dar, vindruvorna är i slutskedet. I mars' står Karmels berg i' Galiléen och alla kullar översållade av ett 70-tal olika slags blommor i spek- trats färgskala, Ett Kanans land utom i det sterila Negev söder om Abrahams stad Berrsheba. 600.000 araber flydde ur landet När staten Israel proklamerades 1948 fauns i landet många hundra- tusen araber, av vilka 600.000 flyd- de vid stamfrändernas angrepp. Av de kvarboende 150.000 är de fles mohammedaner; vidare en del krist- na och 20.000 druser, ett urfolk, som varken är judar eller araber. Till araberna kommer 22.000 halv- diska bedui skall ha bostad, mat, 5 tingelser” på ett eller annat sätt. De gamla är ett problem inom immigrationens härva. Hur skall den, nystas upp?. Skulle vi i Sve rige med 170 gånger större areal kunna tå emot samma antal immi- granter eller nära fyra gånger så många i relation till: vår folk- mängd? Projektet vore olösligt för oss, som har klimatet emot oss. Än- nu' de sista dagarna i oktober:ski- ner sölen varje. dagsom den gjort från april,' det är 26 gr i skug- gan i Tel Aviv, 34 gr i Elat, som har upp. lill. 48 . på sommaren!. Ett klimat som. Kaliforniens och Flo= ridas, "ett 'paradis: för' en" europé under. våren och hösten med bou- ganvilleaträden översållade' av. sto- ra, röda blommor, palmer, banan- och ' fikonträd, akacior, med ;höga cypresser som utropstecken på slät- tusar i -bergstrakternä' i Galiléen, Samarien, och: Judéen, :; citrus dens. rader, eukalyptuskantade” ä- gar, olivträd och pinjedungar; ta- marisker i Negevöknen och förtor- kade' buskar underdånigt krypan- de i sanden. Clementinerna' är mog- na — apelsinerna kommer' i decem- ber — äpplen, meloner, : gzuajava, terna, med ett par meter höga kalk-. + av vilka 14.000 lever i Negevöknen. Samma lagar gäller för alla. Är araberna femte- kolonnare? , Många tror det fast araberna åtnjuter demokratisk fri- het och förmåner äv skilda slag. ov En politisk orientering SS kan vara på sin plats, och kort och gott kan. sägas att socialdem domi- nerar i riksdagen — knesset — och i regeringen; 'som är byggd på koa- lition mellan fem av: de 12 partier- na: Av landets invånare är 20 Proe ortodoxa judar, som följer den åld- riga: ritualen ilallt beträffande ma- ten och sabbatsvilah,.De ortodoxa spelar en, rätt stor roll i samhälls- livet. -Från fredagens" skymning till lördagens är allt stilla, inga tåg går, inga bussar, ingen bio etc. Det är sabbat. es oe sar Livet för en främling 1 Israel är härligt i en tid, då. höstrusket här-. jar, i: Norden.- All världens' språk talas, folket är hyggligt 'och tjänst- villigt mot främlingen." 7 ov. I' nästa artikel" skall jag 'ge. en glimt 'ur derås egen utrikespolitis- ka synvinkel och 'av finansiella pro- blem, - Fler: problem? ' Ja, för att grönsaker av många slag överflö- klara immigrationen. behövs pen- gar, vatten! " faror et en tioårsplan byar och oaser” :ommer att .anläg- gas, som en" första” "början, ” vilka kommer att ”förbindas "genom ett kommer man sedan. att finna" sko-- lor; "sjukhus ock. radiostationer. Det. komrier 'att bli liv i'stora områden, som .”en ! gång var de "ödsligaste' i världen — och ännu är det..> vande. vattnet att pumpas upp''och ånvändas för bevattning av. de om- liggande områdena; Varje familj får ett hektar mark med en. ansenlig mängd. dadelpalmer.. Det föreligger också ett program för elektrifiering, vilket emellertid endast kommer att kunna utföras i. mycket små etap-: pers sol s :" Detta fantastiska program bar rer dan påbörjats. Ett område, 300 km långt och 10. km' brett; hår-redan en ny by klar. Här utbildas utvalda urinvånare till tekniska; rådgivare för kommande byar. Med tanke på nom Sahara, ' nar byarna byggts i en lång, rät rad. För att hindra van- skötsel av den nyss utvunna frukt- bara jorden, kommer den utéslu- tande att utarrenderas.. + 1: = Hela projektet verkar nästan som en fantasi av en Jules Verne; men det är ett resultat av årslånga un- dersökning; och .v konklusioner. Detta har också möj-, liggjort, att de första försöken gjorts i Mzab-Tales-stammens vattenlöså helvete, Och de tills nu uppnådda, resultaten är enbart början av hela den gigantiska planen att förvandla en del av öknen till fruktbart land. ” Allt detta är emellertid endast möjligt genom förekomsten av en enormt stor sötvattenssjö under Sahara. För ungefär 25 miljoner år sedan låg nämligen stora delar av Europa och Afrika helt under vat- ten. Sahara var då en sötvattenssjö full med fiskar och reptiler. Fossi- len av dessa djur kan man ännu i dag anträffa i ökensanden. Då jor- den började förändra sig reste sig stora bergåsar och högslättor. Sjön (eller rättare sagt havet) försvann under ytan. Denna vattenmassa stannade emellertid. kvar under jorden,'och man har till och med kunnat konstatera :dess, omfång. Den är ungefär lika stor som Frankrike och sträcker sig från At- lasbergen till: Libyska öknen (se kartan). Vid Libyen ligger sjön un- gefär 1200 meter under jorden! Är 1937 uupptäckte man för första gången denna sjö genom .borrnin- Ian ”Jgar., Närmare undersökningar följ- de, men. kriget avbröt också här verk Ar 1948 återupp borrningarna, sem slutligen resulte- rade i den. 10-års2lan, som tned Ro RV vr KR kert, "> Stig. En sydhallänning kan inte g för Sakara, vilken går ut på”att ge. denna öken :ett'annat ansikte. och | - genom bevattning göra Sahara, till: ett fråktbart område. Ungefär 1,500. vidsträckt vägnät, Mitt i Sahara” - Mitt i byarna kommer det livgi- ' gjorts beboeligt. Vid El: Fayan är: den planerade järnvägen, tvärs ge- |: > | denter" vid högskolor : :| prognoser ökad 50 proc: Om, man ' utgår ifrån" att 'värje: Svensk i runt tal använder 2,800 kr pr år för egen konsumtion, hurstor blir då den summa i den ökade levnadsstandardens Sverige av 1978? Ungefär 4,200. kr, alltså en ökning med 50 procent, säger en ameri- kansk 'prognos i försvenskad" form i senaste numret av Försäkrings- tidningen, « Loo oM AR fis od Det rör sig .om 'en proghos om vårt penningbehov i framtiden. P.e- hovet , kommer att stiga,. ty" l nadsstandarden fortsätter att öka. 1925 års standard räknade inte med TV-apparat, sommarstuga eller bil. Men 1978 års standard gör det. Och familjerna kommer att kräva hu=- vuddelen av. vårt nödvändiga he- hov: av pengar för framtiden. Det finns cirka 2 miljoner gifta kvin- nor i Sverige i dag, nästan dubbelt så många som 1925.” Alla föräldrar med barn under 20 år måste ta hand om sina h.rn tills dessa -når mogen ålder, Vi har nu e:a 2 milj barn un= der 20 år — följer- vi. samma sti-. pla od gen. 40 procent på de närmaste 20 framtiden kommer att ske" beträf« fande ;'antalet "ungdomar som äg- senaste 20' åren :har' antalet 'stu- 3rdubblats. : Tillgängli varjé student kommer att flerf; Kairo > 2 EGYPTEN] [RSA VATTENBÄCKEN UNDER.SAHARA ' Borrbrunnar tt det underjordiska - o vattenbäckenet =: > >: ord | Marocko Libyen == >. Mer uttryckliga .engagemang? för : pengarna i, framtiden är :våra in; ' "teckningar och .' avbetelningskon- . trakt, Just, nu”skulle' det behövas |Jan Malinsjö ga behovet: äv' kontanter, . "> En av de storsta äkningarna, i, | nar sig åt högre studier, 'Under' de: ' antyder" ännu en: för! dubbling. " för -den' kommande. 20-57" ”Jårsperioder; - Och . utgifterna - fö gande kurva som USA blir öknin= > - våra 'uhiversitet.;öochl .. mer än«15 millarder för att lösa in--- teckningar enbart 'i:fast egendom. Lägg '. sedan, ' till:ide belopp' som måste betalas för avbetalningsköp-- ta ting såsom tvättmaskiner, TV och : råden,;:som den svenska televisto- nen" satsat" särskilt. på. "Tre: freda- är "Aino Taube, Nadja Witzansky, Bullen Berglund, Erik Strandmärk, ' (fans: Strååt, Ingvar Kjellson -och ' TU grus och sten F PR UNDERJORDISKA VATTENBÄCKENETS E. YTINNEHÅLL C:A 600.000 KM > > > Stora värden kan utvinnus om dessa vattenförekomster" kan göras frukt- : eta bärande: " Fil tenbäcken skall göra en del av Sa- hara fruktbar. Fruktbar, som Saha- ra en gång varit enligt de historis- ka grottmålningarna, oo - Hur har nu denna underjordiska sjö kunnat bestå genom seklerna? Professor . Savornin, den egentlige upptäckaren av denna sjö, säger: ”Vattnet vilar på en nästan oge- nomtränglig bädd av grus och sten. Någon förbindelsé med Medelhavet finns inte, men 'det "underjordiska vattenbäckenet förlorar, där: det ligger nära jordytan, årligen åtskil- "sj vilken. olen es v be liga miljarder "kubikmeter vatten - genom solens hetta. Denna förl kompenseras . emellertid. helt ' hållet genom den nederbörd, sorå uppfångas av Atlasbergen och med SS denna ' underjordiska oupphörligen matas.” På 'så sätt .k detta "vattenbäcken inte : ens vid” den "mest intensiva vattenförbruk- ning torka ut: Den mängd vatten, ” - som "kommer 'att förbrukas inom” 10-årsplanen, är' mycket mindre 'än tillförseln från Atlashergen!" "vs te >. Att denna tillförsel av sötvatteri från bergen pågår seklen igenori bevisar också det faktum, att man kan finna spår från" juraperioden där bergsströmmar "försvunnit "i jorden, «soon : CP! Naturtillgångar i svensk export — en jämförelse .- : Export boserad på järnet Export baserad på skogen MH Ovrig export hjälp av detta underjordiska vat- na järn och trä: , oa a ärna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.