, Å Do Ä runt i i l, 2 a v od "Fram till val” fick 11 "mandat, ".dersson;: vare . munalfullmäktigeledamoten -Balt- ">. Qvist, "tapetseraremästaren Börje - > uppfattning. En sextio ' års lant- förrän. ", -de, emellertid inte ' vår lantbru- "ven höll den i sitt läge, ;- a "+" lett en god samverkan för alt Det. är: här inte . bara fråga +: Onsdagen den 19 november 1958 "beteckningen ”För ungdoms-”och samchällsfrågor” '20. Av de 26 Poströsterna fick högern 14, folk- partiet 1, centern 1. och socialde- Mokraterna 5. Av de 20 mandaten flck hö- gern "5, folkpartiet 3;. centern 2 Och socialdemokraterna, 10;. Vid va'et, för 4 år sedan förekom en- dast två ..beteckningar,:" varav och socialdemokraterna 9. S'st- nämnda parti har 'nu alltså vin» nit ett mandat.: ' - Valda äro för:. > > " högern: folkskolläraren "Assar Frick,, trädgårdsmästaren . Arthur Bengtsson, fabrikör Georz.. Gus- tafssdon,. rektor Gunnar sOrrling och BymnastilCäraren Svea An: rst . folkpartiet: kommunalfullniälk. tigeledamoten Stig Ekström, fab- .-rikör Gunnar Onlscon 'och :kom- 'Zzar .Wa'demarsson; centern: . ;: redaktörerna '. . "Can .- , Graneskog och. Sven B. Jönsson; « socialdemokraterna: rektor Ste- fån Granström, stenhuggaremäs- tären Henry Persson; mekari:kern Bertil. Larsson, plåtslagaren Ge- "Org. Horney, . .muraren .. Stig - Hall- karen' Sven Svensson, Ulvaryd; ' "folkpartiet: kaféägaren Valter Svensson, 'Timsfors; : centern: landstingsman Algot Lundin,. Ekhult, sparbanksordfö- randen »Georg Oleson, Råstorp, bänkkamreraren Sigurd Anders- con, Sanna, lantbrukaren Artur Nilsson, ” ormansbygd, "fru Elså "Svensson, "Erikstorp, : hand'anden Kubin . Johansson, -Exhuult, och lantbrukaren Erik Brånalt, Ängar bäck; «. socialdemokraterna? 'folkskölla. raren Olof Selldén, Timsfors, fab- riksarbetaren Folke Svensson, Timsfors, , syfabriksarbeterskan Annie Svensson, Timsfors, förval- tären Erik Andersson; 5.” Arhult, byggmästaren Bror ' Svensson, Råstorp, maskinföraren ”Wilh. Jo- hansson, tarna Karl Gullström, Hannabad och Hjalmar Gyllström,. S. Ar: hult, samt kontoristen Alvar Hel- mersson, Timsfors; så erna: ' Isnicka- ren Josef Svensson, Amt, a Markäryds Luth; rlsstons- : ; förening.. ” Mr " Lördag kl: 19. 15 Missionsafton. Missionär . Sven. Ingvar Nilsson visar bilder från Eritrea, ” Kuslig : se (Pörts.- fr. sid. D: det en högtidsdag 'då' den första och glänsande väntar. den. på dem ' på gårdsplanen. Alla: går runt och. beundrar den, alla. vill |; Pröva "att 'köra den. "Ja; så un-: derligt det låter, det finns många | lantbrukäre' som'.. aldrig kört" traktor. mer än några minuter, måste man ju också ta' med Så beräkninge; samma: bör. inte: b under: solen, och. inte för. kalla under vintern, Buller och vibra- aldrig helt : elimineras, - Framför allt, i skogsbruket är. det svårt latt. komma undan -olyckor.' Det 'Ikan. ju röra 'isig ' om" stegring likasåväl traktorn kommer till gården. Ny »tillverkni -:som "' stjälpning. : Vid ngen "av . dessa - hytter i tioner måste man också undvika. som .utan vidare sätter' för en Dessutom får de inte bli. alltför. ;harv och ger sig ut på vångarna ensamma” Man: tror: inte att det är farligt. > - Den går. du så sakta! säger, få Och -man "bar Broms "och styr: "inrättning att lita; till.. Det är. bara att. sätta fart. på vidundret I och få harvat vången. : För "mer. än" ens har ejna första "tur, fått ' dem ”att "ändra brukare i min, hemsocken : hade inte "kört :' mer än" tre vändor första. .-olyckstillbudet kom. Den. nyharvade ' vid vändtegen blev lös och man måste ,: använda : styrbromsarna för att snurra runt. Dessa kun- kare använda, han hade aldrig . lärt: det. Nog av — .han råkade! skrymmande . menligt på :traktorns arbetsre. jorden |: så de . inverkar 4 sultat t. ex. i skogsterräng." Traktorhytten av stabil: kvalité |" "| kommer säkert att minska döds- olyckorna; "Man är "glad åt att producenterna” i samarbete 'med ioner söker "Lär att köra! rr Det skulle säkert inte falla en vettig människa in att sätta sig till en. bilratt 'och köra ut på våra vägar utan tränin, när! det: gäller traktorkörningen "Men tycks många tro att: de utan komma." för. nära bäckkanten, vidare kan köra.” Man . räknar . traktörn | formligen vred sig, ut med att farten är ringa/och där- över kånten och framändan for för kan olyckan inte bli så stor, ner. Först då hade mannen hun- lom den nu händer: Ingenting är nit. trampa :ur kopplingen. Men felaktigare. Jag anser visst att det var försent. Traktorn häng- ungdomen bör få. köra traktor, "de där över branten,. vippande redan relativt tidigt på åkrarna, och nära att slå över, men har- 'mén de ska läras upp av en er- faren traktorförare, som kan tala "Svett, rädd och skakande stod om för. dem alla faror som hö- bonden där och såg på det far-! liga . vidundret. ; Tänk om. den slagit runt! >” Dö . Här var det underskattningen av traktorns farlighet som Höll. på att kosta en människa livet., Behöver jag säga att vederbö- rande lärde. sig köra, och blev" en förstklassig traktorför are med tiden! on . i pöl son A Starkare traktorhytter "Den ökade faran att bli trak- tordödad:har fått skilda institu- tioner att söka lösa problemet. "Arbetarskyddsstyrelsen och Sta- tens Maskinprovningar har in- " lösa problemet. Genom olika hållfasthetspröv av traktorhytter söker . man ; komma "fram till en typ som skulle kunna stå emot en volt. ”. om säkerheten, man måste ta 2 viss . hänsyn till priset på en sådan hytt också. 'Givetvis . skulle - en : sådan hytt betyda att många kunde räddas. Hur goda traktorförare det än |. "finns, kan risken av en olyckaj. ,tar, Det finns många saker att lära sig om man ska bli en god förare. ' Inte minst siirbromsarna som är av så oerhört-stor' bety- delse. 'Tretton—fjortonåringar har. lätt. att lära. Tillsammans med en lärare får'de snart in grunderna, Sedan -kan de göra ett. gott 'arbete som förare vid lättare - sysslor på gården. De . [sparar in en man och dessutom |. har. de ofta ett arbete som de trivs med. ; Traktörn blir deras specielle vän - Har de fått en god körut- bildning tar 'de inte onödiga " risker. De vet vad som kan hända 'om traktorn slår över. I många fall beror dessa olyc- kor på rena slarvet. Man igno- rerar säkerhetsbestämmelserna. Man har aldrig varit utsatt för "något olyckstillbud och därför "litar, man på sin' tur. Kom ihåg: Det kan vara försent i det ögonblick ni märker att ni inte kan /avvärja ' olyckan! Ni har bara ett' liv! Ta det "tillvara! +... Rö Ulvsbäck, - fabriksarbe- |: ” Luftens temperatur” intresserar 1 ss mest vid sina extrema värden, "Om" vintern när snön: knarrar och det blir frost och is på glasögonen, då vi komnier utifrån och in. Som. -martid då "instrålningen av solvär- me är. så ovanligt stark och Iång- varig i. stilla liggande högtrycks- :områden, att de flesta av, 058 kän- .her det besvärligt. -& z- 2 Men hur kallt "och hur! varråt. är det egentligen? Vi vardagsmän- niskor har nog'inte riktigt klart för ; Oss, vad som menas med luftens temperatur. Vi-ser på en ter- . mometer och antar, att det. grad- «tal den .visar är just den för till” « let rådande -. lufttemperaturen. Någon säger: ”I dag var, .det-+; "44 "grader "hos "oss; på taket” där vi har en solaltan, var det nära” + 50 : gråder”. Ja, det låter ju 'bra varmt! Men. om" man I allmänhet" visste, hur man.” känner; sig, när "Jufttem- : :-peraturen verkligen "stiger över' vår roppstemperatur, som ju.lig-: i ger i närheten” av + 37 grader, C, "skulle, man nog s > ställa ; sig litet "skeptisk: mot. så där höga 'grad- tal och kanske undra vad det k "de vara för fel med det hela ” Lufttemperaturen' i'vårt land har + aldrig sådana höga värden'som man ;så ofta. hör” talas om i :värmeböl- :jornag tidi. Säga ' vad 'man vill,” "så är det absoluta, .maximet. som. h [3 grad), :uppmätt "vid ”Vtina tbruksinstituts. meté rologiska” station i närheteri av Up? 'sala sommaren: år ,1933.. Det är en .meteorologisk Pöj lighet "att" Jufö tens” temperatur ? hos + oss: - skulle -kunna; stiga; till.: plus: ” å '50 grader! ..: . Men” vad "menas Fre med”detta? Är inte temperaturen lika med; vad -en termometer visar? På den. "frå gan kan man 'ge. många svär,' och intet av dem är så kortfattat' eller i självklart, Bäst är Kånske den' me- : teorologiska ' definitionen - - på? lufté temperaturen, och denna'i sin tur är' nog "enklast. given :- genom 7 det i sätt. på vilket en ”rättvisande; ter-. " mometer” skall vara uppsatt: I.en " spjälbur av en kubikmeters volym, | med : termometerkulan ;- en meter ; över markytan, "vilken "sommartid . skall utgöras av en kortklippt gräs- - matta, Om vintern. bör "snön, ' som under ”termometerburen, : i möjligaste" mån hållas : undan." — Burens väggar är dubbla lager av - spjälor; tunna träribbor, som lutar . parvis: utåt-nedåt . och . inåt-nedåt. « Taket är en fyrsidig pyramid, för- Ju sedd. med luftuttag,: dess: golv är ett spjälgaller. Buren är vitmålad . och placeras på betryggande av- , stånd från artificiella värmekällor, Vincenzo Caputo, en herre som kal- lar. sig italienska nationalistförbun- dets riksordförande, har utmanat fältmarskalk Montgomery på duell. På bilden ses Vincenzo Cuputo, . re en ni sådan bur ä är dagsljuset däm-” pat. Solen kommer inte åt att di- rekt.bestråla och uppvärma termo- meterkulan, Luften" silar genom buren i sidled och. vertikalt. Ter- mofnetern ä är skyddad för de fles- ta "orsaker . till felangivelser, d va oriktiga ' temperaturvärden. ” Den anger vad. man meteorologiskt me- nar med luftens. temperau- tur, . och. definitionen " är interna- tionell... — ,Termometern, är ett känsligt insfräment;' och tempera- turen -är ett av den meteorologis- ka vetenskapens mest svårbemäst- rade. element. Vid. "avläsning ' av termometrar, ” uppsatta i bur åv ovan, skisserad. form, öppnar - man endast en i burens norra vägg be- fintlig liten lucka, så' att den egna kroppsvärmen inte” kan. störa in- strumenten! godt ” "Varje, annan placering av termo- meter. utomhus är felaktig och dess angivelser likaså, speciellt, den var» | Hä mare. årstiden; En” utomhusterma-, meter. placerad vid-ett. fönster, en. dörr eller på 'en vägg ä "utsatt för mångahanda : "orsaker; till -felan- givelser. I främsta rummet är det den; + direkta. ”solstrålningen - tippvärmer ':kulan,:-.denna' tabsor- berar värme och: pelaren' stiger för högt, "I. indelse : av regn, . dagg, ' snö. blir, ju kulan; vå! och. dunstning åtgår värm Den termometerkulan släppa — till, avkyles öch"termomete lågt gradtal, och detta” 'på ett kom- plicerat' voch varierande” sätt, tills. kulan torkat. : Om :Zdet - samtidigt- Y yr tigheten avdunstar” blåser”. 'byig- vind blir ”felfenome= : >oN M mo Ä intertid. visar - termometrar, så som "de "vanligen är uppsatta, : vid, ett fönster etc,"en' vida: riktigare temperatur. .Den förnämsta felkäl= lan är nu -värmeutstrålningen från havet, som höjer gradtalet." Frost>" beläggning : kan "inverka. höjande eller :sänkande av termometers an= givelser," allteftersom frosten; stan= nar kvar eller avdunstar. i= "= : Det är givet att var och en som vill ha" en utomhustermometer in- om synhåll — och det bör man nog ha — inte' är i tillfälle att arran= gera" en 'termometerbur . av : ovan givna mått; Men man kan på enk=' lare sätt hjälpa sin: termometer på traven med goda resultat. Om man sätter upp termometern utanför ett fönster åt” norr: och. ett stycke ut” ifrån fönstret, 30 & 40 em, ju ; längre: desto" bättre, "eller. om man ' kan'. flytta + termometern,” så att den vid avläsning är I skug= gan;' då är: mycket : vunnet.” Men -lunder alla omständigheter bör ku lan omges med: ett skydd: Nan kan klippa till ett skydd av snard sagt vad slags material som helst, .' forma ; det till. en : cylinder och hänga ” upp den" omkring. kulan," : fritt. utan beröring, Då är termo= metern tämligen fri'från direkt be= - strålning, väta och vind. - Ert li- tet.lutande tak över termome :ern, försett med' en”sarg, är också -ett bra skydd; -lätt att anordna, - FPA — Mitt ryggskott har blivit myc- ket bättre sedan jag ”slutade upp med att röka! 2 som. Föl: Ex. rr 420. Unghäst: Ex. 345. Gödkalvar vägande ' över 80 kg —10 öre pr kg. Sv Slakterisvin:' " Ex. pr I + IL nm — 944 kj —" 398 398 398 10--1126 kg -— 418 418 418 12—1432 kg — -438'438 438 15—3445 kg — 468 468 468 35—4914 kg — 470 470 470 50—5414 kg — 460 "436 416 505912 kg . 459 454 431 411 60—6712 kg - 456 : 449; 426 406 68-—7214 kg 449 444: 426 401 73—17912 kg 441 431 414 391 80—8912 kg 426 416 :401 381 00 kg 411. 398: 391 376 10: 401 388 385, 376 Suggor under 100 kg: sz Ex: pr. 380. Under 150 kg klass 1 365, | Så 2350, kl. 3 340, : "Över 100 kj Ex. Pr. 375, 150 kg och över. klass 1.355, kl., 2 350, kl. 3 340, sö : vs > Ormar Ulådda) - . pr. 330. Halvornar 35 kg och däröver 350, under 35 kg 20 öre Eoraserr a ES å "resp... . viktgrupp ; och klass ; ; på svin, : . "Avdrag, & öre: Ko, tjur och gnöt B=mellanfeta —10, C=feta, D=överfeta —50, +++" . Ungnöt: —20, —35, 50. v -—25, —40, —50. - 110, —150, —180, . - Lamm: —50, —60, —70, Nga, får och lamm, +20 ) öre pr 5 Tillägg för stjärnstämplat kött: Kvigor '+10 öre pr kg, stutar 5, pra t. 'o. m. 215" kg +5 öre pr Enligt - Jordbruksnämndens 3 ber stämmelser . utgår. slaktdjursavgift d: > 20: ke . minst I 150 ke M 10:— kr. pr nötkreatur vägande under 150 kg. R 20:— kr. pr. häst "och föl 30 kg..: 4:— kr. pr kaly vägande under 30 kg. 15:— kr. pr svin vägande" rinst 5 kj ; Tillförseln föregående vecka. 13. 208 svin och boskap, :,. ir Avr.-not, höjd för. gi dkalv ex; pr. —1—, samt slakterisvin, suggor, ornar och halvornar samt sänkt för vissa grupper av storboskap, späd- kalv samt hästar. Tillförseln av såväl svin som Stor- boskap ha rökat för innevarande 8 kr. pr kalv vägande” "minat, fe ocat I banetåget Hallänningar : si (Forts, Än. sid. DD «wa ska . TV-programmen stolarna i sinom tid får att be- handla ett alldeles nytt brott som , rubriceras som uraktlå- tenhet att lösa TV-licens, Ett rum utan böcker I är en kropp utan själ, weed "Cicero" Det "finns två lags böcker, böcker för dagen och böcker för alla tider; ro De ge eld, när allting fryser, de ge mörkret ljusets sken. ” Ragnar Jändel inna, mån "kan väl än blygsel, men g "låna ut hehne;' et oncordes. : man bör" aldr JAKE EE MAKKE : medi: terar ) över det TE spårade ur I morse, Ja, man har ju ofta hört talas om urspårad vecka. ungdom I, Stockholm. ': tittare i i Halmstad och trakter- na däromkring. Man hade än. nu inte vilsignats med de sven- - det var långt före slättåkrasända- pens tid — utan man var helt |: hänvisad till de danska proc]. ' grammen, Självfallet ansåg man .sig inte vilja betala för én vara som man inte fick. En del tred- .skades och lät bli att lösa Ji- ens, Det har lett till att dom. ;f Var "och en ”av. mina böcker I oe S - MH 3 . : SCANS AVRÄKNINGS-,. ; MARKARY Ds. BYGDEN. V| ma RALE | | ot för veckan Vi/N- 22/U 1958 > y " ” Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, sive budar och skinn Vörsarn A a ry Villagatan och för svin å on fia Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 10150. . tan fotar huvud och fötter men —— N 7 . s Klass Ko Kviga Ung. Äldre Göd- ba d | illke - Kommunalva!en sluträknade: ”[Joh t; staren Hj ”Expr 4113 Fö ar 0 - kh Ny. tunne Ane £ ti ockad vari . - ' « Inför .: linsstyrelsen dd Krono- | Andersson, Stenhuge dat Gunnar 1 435 493 dr 430 Bo] Deninya' Wonelbagrr d Stykkolm/ban I går lnvigd, för äarkaryas Jandsnalvalen [Persson, fru Oda Lindstam och 1 433 485 465 425 75). pad POM och ståt råkade redan I morse ut flår cut mike stuträknater” I Markaryds lande bonaren Edvin Södervall. 2 Na 25 475 460 420 0 öde, som gjarde, att- man fick plocka fram de gamla bus- erna 'in | - "Markaryds landskommun. ar 2 2 Pe 25 600: igen. En saga spårade ur wid en station och tamskoj sin man: Detta var väntat men i| I Markaryds landskommur av- 2-0 435 a 605) >: linje MU och 18 för rosten av dagen, . £ den; preliminära fördelningen av |82V8 1,458 röster, varav 12 ogil- '3+ 410 435 430 2 Stockholm i dag TT. sa 4 ost | mandaten räknade man inte med badila Bocem COFhöN 3218 folk 3 395 1435 430. — 555 etta..; t rn socialde- > 375 1435 430 52 2 I Markaryds köping bley ij mokraterna 623, och kommunis- 4 : = Tj hä de k k datfördelningen soma byamän terna 57. Av de 12 peoströsterna nollan Späd Får Lama = 480 ivvar ang 1: L yrk tupp pen ' ” M en s: in I man medan huvudlistan tog |, AY de 21 mandaten erhöll hö- | . Ir 0 555: Koen menn or då öramatt jakt. När do båda Muvaraa I över- e "Övriga nio. Här nedan följer |E' aldé ok partiet 1, centern 7,| > fvi lyckliga 21-8ringar är Peter Gisle 1 535 495 5 520 305 jog.de sin tillflykt. till tornet Sch Klältrade. ända länsstyrelsens protokoll 4 sam |"0claldemokraterna . 9 och kom | har fått var sitt USA-stipendium i konkurrens med 1 500” — j395 475 »yPP. ill kyrktuppen glär, de Rängde,), var sin stålvire, Un band med rösträkningen, "Imenisterna dat Mögern har vun- med ett femtiotal 2r 2 [| = der flykten uppåt kastade de, Ner, och liknanda, på de at och -centern tv: ” 0 Sön Ain VO s Markaryds köping. medan folkpartiet förlorat två o. 2 410 460 320 445 295 tre förföljande polismännen sam ne ÖN dedg,sig. med pappe i, I". Markaryds köping avgavs |socialdemokraterna ett. är ra I haor. polisen fick. skjuta varnj katt, , Förödels 1 . "Lau röster, varav 26 ogillades. | Valda är för: 3 0 kan var stor efter” ljuvarnas' framlart. Ikyrs ' Högern erhöll ' 301; folkpartiet | högern: lantbrukaren Filip Gus- 3 390 405 275 350 290 (Sundsvall i da TT) fever ved 151, ' centern 98, socialdemokra. |tavsson ,: Ryd, fru Ebba” Ejlerts- > 380 = Sve 9 = terna 579, kommunisterna 40 och |son, Timsfors, och byggnadssnic- 23707 220 300: 215 en ”björ nbärsreva, som vuxit I en trädgård vid Kyrko-' gatan här i Laholjh, Det var ett vektligt praktexempinp - trots att vi när som helst lr framme 1 första, vintermånaden vur ett stort antal av de 43 bären på revan mognat, . Frns satts in för att reparera taket I vägporten Intill Laholms” Järn= vägsstation På sistone har som LT omtalat två'bilav hjälpts åt att riva ned det gamla ceternit= taket, Nu sätter man dit korru= gerad plåt, som' bör hålla något bättre, Na na Hästen.Man såg alliså bäst- hov på väggen medan hovrätten .Jåt rätten uppassad nv hovmls- . Mycket , hov på en gång Tr ' rag det ,Inte,.bara .cp stor: bör» ifattare, utan också stora ligare / och många I läsare, ; oc Walt Whitman a är, u böckerna den ue hämtar gar... tröst 1 livets. motgån= NM Vietor Hugo Ingen. förströclse kostar så 1, ställelse är så varaktig. Montuage. = Det må vara mig förlåtet att "jag nämner november månad ; -' som: den tristaste tiden: wnder ' året. De rena, klara höstdagar--; +na och -de sprakande. färgerna 7 är på väg att- försvinna och : '" efterträdes av en. grå disighet ” och kulen mörkerstämning, som" " lockar. inomhus till flammande ' . .brasor och trivsamma hemma- ; Bjud på härliga soppor i i november. oo "(och såser). "Stora torskhuvu- den går' utmärkt att använda tillsammans med” några 'hela' ' 'spättor, eller bitar av vitling, | kolja, torsk eller annan mager fisk.” ” Fisken -sättes på i kallt ' vatten 7 tillsammans : med. en klick smör, lök, purjolök, mo- rötter, några färska champinjo- per och litet hel vitpeppar. När blandni kokat ett par tim; "kvällar. På bordet väl- komnar vi rykande heta, mus i "tiga . och .väldoftande soppor, I och kvällstimmarnas juldapps-"" "flit förljuvar. vi med kastanje- . fest eller på kaffebrickan en, nybakad sconeskaka, som ser- ; veras med smör och någon god ' marmelad. iv EN GOD GRUND till en. god: + . soppa ' (eller sås) är en fyllig och fin buljong. Har man vär- ; ” meskåp på sin spis:så varför: > inte ägna någon dag "dessemel- '[' dan åt ett riktigt rejält buljong- / kok,: det är mödan värt, och ' ' på burk kan buljongen. sedan - ” Jätt förvaras, antingen i frys- : boxen eller steriliserad- -.- BEN. AV KALV och ' oxe - brynes tillsammans med mo- . rötter, purjolök, en gul lök, : några lagerblad och litet tim- jan, rikligt med vatten slås på fattig Jag ville helle vara en sate'i en kärra full med böcker I och "kokas sedan i irka 12 ; Svag värme. under: cirl - Litteraturen kan- liknas vid en |: Silas. tor eld som ständigt måste hål- Jas vid makt i ett land, där eld- än en kung som. inte :kunde läsa: ”- : + s don är okända. > 'Macaulay! or Bruno H Birgel : PÅ LIKNANDE SÄTT kokas - svårt: att ' åstadkomma läckra också" biljungtN: fisksoppor 2AVS pspadet Rör. mar: på svag , värme tillsättes litet vitt vin. och kokningen fortsättes ” ytterligare. någon Dagens goda råd: . Grönsaker, som tar, lång tid att koka som t. ex. bö- nor och ärter, kokar snabbt mjuka om man tillsätter 11- tet bikarbonat. i vattnet, De ger ett utmärkt resultat. , mjöl till mjuk kula, vispa ner den i soppan; så att den blir . något avredd, Smaka av, kryd=- da Försiktigt. . Soppa med och rotsaker. Koka (fina färningar av :mo- halvtimme, varefter : silas, "MED "BULJONGEN "som ut- gångspunkt är det sedan inte -soppor och det bästa av. allt, soppan. behöver . inte ta' flera : timmar” i anspråk vid tillag- ingen od "och Bönsoppa a Blomkålssoppa- ; - (4 pers). 1 blomkålshuvud i små 2 e bönor eL 1 liten burk bönor, 7' 1 Evbuljong, grönsakssalla 1 tsk smör, 1 tsk mjöl, salt, hut - Bymald peppar. Koka blomkål och bönor till- sammans. Koka upp buljongen, ajllsätt. grönsaker . plus en.ded ut -smör och " överpudrats med litet vetemjöl, "fint skivade färska” Champiojr rot, k selleri och purjolök i kötthuljongen jämte tunt skivade potatisar och någ- ra tunna skivor av magert sid- fläsk, som först brynts-lätt och ' Garnera soppan med tunna rin- gar av färsk paprika och låt gärna paprikan koka med en liten stund och ge smak åt soppan. ' Krydda väl före ser-. veringen med salt och ev, litet vitpeppar. Redd fisksoppa med purjo, , - champinjoner och räkor, - Tunna ' purjolöksringar och ner kokas tillsammans i buljongen, red av okok med Jitet vetemjöl, äggula och gräd. de samt servera, den "med rä- kor eller. krabhkött "och .-en . klick..vispad grädde med pap- -rikapulver « som. garnering. av - att arbetskraft från SJ: "oss att hovrätten besökte Grö-, och n stan, lika mycket 1 vägt. >. att "skopa stor r dikt ford=> te som läsning, ingen tillfreds-" IEI 4) ,”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.