a-— hå Li X L -- , fin - i MRS LE - - ' , ns t | - ” s - > - - N X t , v > : - SS 0 : - > SS : ; i As > Te t > : d HN Zz i - . a ' et Laten nn - i oo Ft te ROT oh ” Onsgagén, Jen: 19. november 1958 . : . : l TO, 0 cc TO LAHOLMS TIDNING: = cv L— l Se | | "> För 25—20 år sedan var det in- 4e alls ovanligt att två eller fle- ra familjer 'slog sig ihop om en nyhetstidning, Längre tillbaka i tiden lär hela byalag ha läst sam- "ma ”nyheter”. Men standardböj- ” ningen har slagit igenom även på "detta område, I dag är det gans- ka vanligt att en familj håller sig med mer än en daglig tidning. Of- ta prenumererar man på det s k live och husorganet, Sedan kom= — LT Den 1 sovexeerR 158 LT => = . p . De ”nyd" morgontidningarna ta på en nattredaktion. Nattre- daktören måste noga överväga hur länge han kan avvakta tid- punkten för en viktig nyhet utan Betyder stort huvud lite vete. >> oe NN ov edan gammalt har man grubb- lat över frågan om något samband att riskera försena Un- der' sådana förhållanden är det härligt för "tidningsmannen at veta, att han kanske kan vänt: ända till klockan två på natten på en aviserad nyhet, som han gärna vill servera tidningens Jä- sare på morgonen. | >. is innebår d: pletterar man med p n av and- "tion eller 1ö kö ra tidningar, och då gärna någon storstadstidning. På detta sättet blir tidningsdieten inte så ensi- dig, och det är bara bra. Ensidig kost är inte nyttig vare sig för kropp eller själ - Storstadstidningarna har emel- Jertid hittills inte varit så lättåt-. komliga för dem som bor längre ut I periferin. Detta gäller t ex stockholmstidningarna för västra Sverige. De finns i städerna och Li hällena på eftermidda- garna, men hinner inte fram så ti- " tidigare till landsorten ökad konkurrens för de lokala nyhetsorganen. Men samtidigt ger den de senare öka- de chanser att bjuda läsekretsen färskare nyheter. Det 'inträffar nämligen även på kvällarna in- tressanta händelser både hemma i Sverige och ute i stora vida” världen, som 'en stockholmstid- - ning, vilken trycks vid tiotiden på kvällen inte har en chans ätt kunna publicera dagen därpå, men ; som en landsortstidning med mo- . dern utrustning och pressläggning" digt att de kan dis ib med lantbrevbärarlinjerna. Men från "vid tvåtiden, mycket väl hinner trycka och servera läsekretsen på Den ch att kon-. "och med första di ber skall de bli lättillgängligare, ty då skall tidningsoffleinerna I Stockholm". "börja presslägga en särskilt tidig ' upplaga för landsorten, Det sägs att dessa tidningar skall tryckas 'sent på kvällen. Med tanke på att utvecklingen redan fört oss dit- hän att storstädernas eftermid- - - de sistnämnda tidningarna aldrig "dagstidningar är oss tillhanda på " middagen, ligger, det egentligen Inget nytt £ detta, Man ruckar ba= kurrera med storstadens ”nya” morgontidningar utnyttjar givet- . vis landsortstidningarna. , en Förutom denna fördel i nyhets«=,; mellan h dets storlek och intelligensen. Redan Aristote- les var inne på dylika tankegångar. För sin del kom han till den upp- fattningen, att de klokaste männi- skorna hade: de minsta huvudena. Denna uppfattning tycks vara po- pulär i dag på sina häll. Det ligger emellertid inte mer sanning i Ari-, stoteles påstående än i påståendet att de' inteligentaste människorna har de största huvudena.. : "> Att skall skulle stå i ett visst samband. med varandra är ett av de påståenden, som hänför sig till den av dr Gall skapade” ”frenologin”, "som ännu har sina anhängare, trots all den kritik för vilken den blivit utsatt. Frenologin anser : att .människans intelligens bl a finner 'sitt uttryck i huvudformen. På detta svårar den moderna karaktärologin, att ett så- dant påstående är fullt riktigt fat- tat i dess allmänna mening, ty ve- tenskapliga experiment: har visat, att människans väsen uttrycker sig i hela hennes kropp. + 2 +” . Det. fanns emellertid käraktäro- logiska forskare långt före dr. Gall, bland dem den holländske 'astro- nomen : Peter : Camper, som lanse- rade läran om ansiktsvinkeln, vil- ken gjorde gällande att ju mer an- nl servicen, som landsor . na nu får gent emot storstadstid- ningarna, kvarstår givetvis den: lokala nyhetsförmedlingen, 'som ' 'kan eller vill åta sig, De alldag- > liga livsfunktionerna i landsorten ., ' ra några timmar på pressläj ar inte id gen och sedan säljs tidningen un= ” der tidigare urspr k kni na. För dem är landsbygdens kom- AN do v & morgon=« eller eftermid--' dagstidning, +» =, so oto ca. el " Denna ”nya” nyhetsservice från " atorstäderna till - landsorten "är , ganska lustig jämförd med tidiga- re publicistiska ambitioher, näm- ”Itgen att servera läsckretsen' de allra färskaste nyheterna. Vilken Journalist minns into nätterna på " redaktionen under det senaste sto-. ' ra' kriget, då tidningspressarna fick vänta till absolut sista minuten med tryckningen just därför att "+ 'det allra senast timade dramat på fronterna ' skulle komma med..i' morgontidningen? Eller varför in=: . te en valnatt I modern tid, då den väldiga; landsomspännande. rösts . räkningsproceduren förser tidnin= garna med valresultaten, Då gäl« Jer det för morgontidningarna att munala, . politisk 2 kulturella och. sociala liv intres-.' selöst.så länge det löper i sunda naturliga banor. Det är Iokaltid>'! ”ningarnas. uppgift att informera ! om detta, Skulle det däremot 'in-" träffa” något: sensationellt; ' gärna : med 'snudd :på skandal; då .vak= nar' emellertid 'storstadstidningar- . ' nas intresse..Men det är inte det” ; ta landsorten är mest betjänt av. Därför ,kan. en landsortstidning med intresse, för den. egna byg- dens liv aldrig bli överflödig. Men det gäller givetvis aft se till, så . att grunden för'dess existensmöj+"- ligheter. .inte' rycks undan. Till ; syvende, och sidst beror, det där- för, på Jandsortens tidningsläsare” om de vill behålla den lokala pres=" sen, som arbetar under betydligt bly former. än kolle-"" göra skäl för namnet, om läse- . kretsen skall kunna beredas möj ligheter att vid morgonkalfet stu- dera hur den politiska kraftmät-- » ningen utfallit. Liknande situatlo- ner uppstår förresten, mycket. of= gerna i storstäderna, men som är bygdens organ och dessutom för- > 'söker ge läsarna bästa möjliga ' nyhetssetvice även då :det gäller: riks- och världsnyheter, ,' .. ; 0 < DN nånn + HORNBLOWER I UNGDOMS- UPPLAGA, s Dot är faktiskt egendomligt, att böckerna om tidernas kanske populäraste sjöhjälte, Horatio Hornblower, inta tidigare kom- "mit ut I ungdomsupplaga. Han om någon borde vara som klippt och akuren aom d hjälte. läsas av lika många än — det är den värd. De båda senare kostar 11:50 och 9:75 kr. och är inbundna, : so 4 . ÖNSKEBÖCKERNA, Nu har Bonniers reparerat ska- dan och under rubriken Fregatt- böckerna har tro delar av:Horn- blowera äventyr kommit ut och k&kall följas nav ytterligare fem. De tre är Kadett Hornblower går till sjöss, Hornblower, löjtnant vid flottan samt Kommendörkap. ten Hornblower, Hans äventyr utspelas under Napoleonkrigen. Hornblower är en lysande begåv- ning och han är en mycket sym- patisk hjälto utan .att på något sätt vara övermänniska. Han blir akkerilgen god vän med alla Kventyrsälskando = pojkar = och flickor, Böckerna kostar karton- nerado endast 4:30 pr styck. + DE ODÖDLIGA UNGDOMS- BÖCKERNA, Det är ett kärt återseende man Kör mod sin ungdoms allra bästa + böcker när man får tag I någon volym ur ' Bonniers serie "De odödliga ungdomsböckerna”, Det är roligt att läsa om dem och det Kr rokgt' för ungdomen att verkligen få läsa fina och för näma böcker av kända författa- Te. Av do sista I serien har Jules Vernes "Från jorden till månen” 1 dessa dagar fått en alldeles förnyad aktualitet. Det är snart 100 år sadan den franske törfat. taren skrov denna fantastiska TOMAaNR, som nu tycks bli verk. lighet. Den hur spå nå Bonniers har i den trevliga se: rien Önskebö na 'samlat : en helt del intressanta och spännande ungdomsböcker. Det är böcker, som man vet har något att ge den lässugna ungdomen. De är samtliga inbundna och kostar mellan 6:50 och 7:50./ : vUnga Pepita” av Martha Sandvall- Bergström för oss lik- som hennes senaste böcker till Spanien där vi får följa den un- ga Pepita när hon gör allt för att hjälpa den stackars Ramon, som mist sin fru och står ensam med sina små, En betagande bok. "Spring, Stefan” av Olaf Ryn- ning-Tönnesen är en bok av vår tid. Den handlar om den lillé pol- ske pojken, som med sina för. äldrar måste fry från landet bak järnridån. Lilte Stefan förstår Inte riktigt varför man altid måste gömma sig men han ly- der och når friheten. En gripan. de och spännande bok,. : För alla dem, som Jäst Ole Mattsons tidigare bok "Briggen Tre liljor” kommer årets ”Mikel Sjöfarare” som en' himlaskänk, Det är många både spännande och farliga äventyr, som Mikel och Tua-Tua: får vara med om och man fascineras av deras rym. ningsplaner. Osynliga klubben har blivit en fantastisk radiosuccé och samma har blivit förhållandet med böc- kerna om den. ts "Osynliga klubb Arets bok heter som helst att läsa. Der Inbunden 13:50. » kostar En annan gammalt vän I sert- en är Rider Hagganis spännande roman ”Kung Salomos skatt”, urtypen för många senare afri. karomaner. En tjusig flickbok är ”Patty och Priscilla” som har den kända amerikanska författa- rinnan Jean Webster till upphov. Den har lästs av miljontals flle- båten” och det är en trevlig och tjuvjakt sedan addera) medlemmarna blivit arkörda av tå - ligt kul bor. a set: En verk: -En ovanligt vacker och sklidrad liten kärlekssaga a lan en blyg svensk tonårsflicka och en flyktingpojk punkten i "Vi hagen ar kärn. kor och kommar säkerligen att ell. Boken har belönats med första pris i Bonniera tävling om [| Genorbsnittsomfånget för en éu- | fång, ik In närmar sig en rät så- dan, ju större är intelligensen inte bara hos människor utan även hos djur. Eftersom ansiktsvinkeln 'står ått och - intelligens — med. hjärnans "vikt. I Genomsnitts- vikten för en vanlig hjärna är un- gefär 1.400 :gram.". Den varierar dock något hos olika folk. Vad hjär- nans "vikt hos de' stora snillena be- träffar så är den högst olika och i regel under genomsnittet. : Den tyngsta” hittills ” kända” människo- hjärnan var den, som ,ägdes av den ryske diktaren Turgenjev. Dess vikt var 2020 gramm, Schiller och By- ron .hade även en hjärhvikt,' som låg ;' betydligt " över-'genomsnittet. Något "samband 'mellan . hjärnans vikt. och" intelligensen: föreligger]. ERN alltså inte.-. lt I senare tid har även rätt ende undersökningar ' gjorts. angå- ende sambandet mellan huvudform och andlig effektivitet hos skolbarn. |. Enligt : dessa" undersökningar, ' ut- förda av Riderick Miller :i Jena, är intelligensens effektivitet så gott som likmässigt fördelad på alla skalleformer; Så "till: vida förefin- i band med hjä organisa- tion, så' kän härav" den slutsatsen dras, att ju mer ansiktsvinkeln när- mar sig en rät vinkel,: desto mer utvecklat måste även främre delen av hjärnan och 'hjässan' vara och i desto högre grad måste även för- stånds- och känslolivet träda i fö grunden. : Samtidigt "därmed: erhål- ler. även :ansiktet en: mer; männi- .formy'' och ; detta »det mänskligas: övervälde "gentemot det djuriska visar'sig bl a däri; att un- derkäkspartiet » träde r > ivbakgrun- den ..till förmån" för” pannpartiet, Dessa fakta "är ”nåme tenskapligt bekräftade. . På" grund- val av dessa sökte den världsbe- römde vetenskapsmannen , profes- sor Rudolf Virchov utbygga sin lä- ra om huvudskålen, kranioskopien, varvid han stor utsträckning bygg- ansiktsvin- Kraniöskopien" har. kommit till rätt betydande resultat.;Till'att ka börja med "fastslår" den, att. skalle- omfånget stiger 'med höjden av ef- fektiviteten, ':Som regel har man kunnat fastställa, att begåvade män- niskor '-äger.. ett ' större skallemått än 'obegå «Det bör 'måhänd betonas, att detta är en 'regel men icke någon lag, Det finns alltså un? dantag. - r Sopés :håvud är 55.5 "cm; genierna har något mer, Erfarenheten "visar, att. den, uppställda , regeln gäller. Några da personers skalleom- 'är' belysande nog. Schopen- hauer uppvi 60 em, Napol nes dock ett samband mellan and- lig effektivitet och. huvudform som ingen ' god intelligens kan förvän- tas, under ett. omfång av" 52,9 cm och ingen genomsnittlig effektivi- tet' under 512 cm, Beträffande: in- telligensen: ”och' huvudlängen: har man: kunnat: fastslå,. att. under: 'en huvudlängd'" av. 17.2" .cm "ingen god effektivitet: föreligger.” Dessa” un- in, gäller'.:endast skol- ” Det-är mycket vanligt, tt intel. ligensen," som, är "ett - ytterst” mi brukat begrepp" i våra dagar; blandas med vetande: Man tror i allmänhet, att.om en människa äger stora: kunskaper: så är” hon. även mycket -intelligent. Om: detta :vore sant så' skulle, naturligtvis”alla "lär- da”. herrar ;och damer "vara ytterst intelligenta. .InErfarenheten ” visar emellet' klart, att. detta lång ifrån | da” världen som på annat "Detta kommer' sig däråv att bärt teoretiska studier inte stånd . att 'utvecklå "alla hjärnans celler; och” det. var: verkligeri" inte i går, man upptäckte; att även" hos den Järdaste och akademiskt högst bildade "människa blott :en 'mycket liten del'av hjärnan är i verksam=- het "och "att" större delen 'av den- 'samma + är » fullständigt: overksam och i själva verket:befinner sig i ett embryonalt tillstånd; Eller: med andra ord: större delen av hjärnans celler är fullständigt outvecklade. Detta, visar; :att..utvecklingen, av 56, Darwin 56, Rickard Wagner 60, Schubert . 55, Sebastian Bach 55, Rafael 53 och Dante 54, Nn > Siffrorna "visar, att några genier endast har lt skalleomfå kh celler :inte har med stu- dier.. att: göra.; Erfarenheten; visar även,”att personer, som:-aldrig äg-1 nat eri "minut: åt några studier kan vara -.lysande. 'intelligenser : medan andra ett särskilt stort och att det slutligen finns :genier, vars skalle- omfång är relativt litet t ex Dan- te och” Rafael." Slutsatsen härav skulle bli den, att på storleken av den enskilda människans kranium inga 'slutsatser kan dras med av- seende på intelligensen... ” Lika litet som huvudets. storlek har "något med intelli; d tuderad: änniskor kan vara skä- ligen medelmåttiga och knappt det. Många studerade. personer befin- ner sig hela livet igenom på en ;tio- årings intelligensnivå. ee ” Vissa psykologer. —' det gäller speciellt. testerna: — låter förstå :att intelligensen , hos: en, människa är konstant” och följaktligen inte, kan utvecklas.. Härtill är att: svara, -att att göra lika litet är detta fallet i ot ingen: intelli, st e. i världen är kompetent. att' göra ett sådant og SS len Kin AO AA uttalande och detta därför; inte” kan "upplysa om. vad intefll- gens i verkligheten är.” De förkla- ringar - man : gett- av intelligensen är rent formella men säger ingen- ting i.sak. Under sådana förhål landen är det även omöjligt att. ga, om intelligensen. hos' en män- niska är utvecklingsbar, — f.oc 0 + kvällen delades” ut dels :de tidigare | . bokveckans - stipendier - Vid Bokens. veckas och Sveriges lörigtiarforids litterära soaré i Stora börssalen. i Stockholm på söndags- a offentliggjorda statssöi på 10.000 kr vardera till tio skönlit- terära författare, dels. författarfon- dens premier på 5.000 kr för 1958. 'De femton författare- som fått författarpreinier i år är Ann Mar- jungberg, 'Anna- ära författare), Josef Ger- land, Märta Leijon, Olle Mattsson, Uno "Modin, Sven Wernström och Harald Viclorin”. .(barn- och ung- domsförfattare) samt Sten: Berg- man, Per Collinder, Manne Hofrén, Starka ee VAR DRICKER MAN MEST ALKOHOL? . RONNA HäR eaaa och Arne Sänd|. "siffror. « . k a ” <> > ALKOHOLFÖRBRÖKNING Frankrike & 35,35. liter . Ragnar Joseph John' Landquist och Björn Ursing (facklitterära för- fattare. > 0 DN : I. programmet medverkade för- fattarna Sivar Arnér, Eyvind John- "Ison, Harry Martinson och Sigfrid Siwertz, Eva-Lisa Lennartsson läs- te modern. lyrik och Eva Norden- felt och-Jan Crafoord spelade cem- ME >> Alarik Degerman | balo och viola da gamba; : Finland iiter 'Vartör är do Varför är doktorskransen en la Ygerkrans? vo faces N :- Vad är det för- en' Europa som står med tjur på torget i Halmstad? Vem var den vackra Lucretia på Cranachs målning som pryder den-: ; na artikel? >; 7 >-x + och + Varifrån kommer uttrycket ”In-' gen vet 'var skon klämmer utom den som har henne på? SA :USvaren på dessa » frågor: har en gemensam nämnare: de går tillba— stora konstnärer: och diktare ialla tider har: knutit "an till- antika mo- tiv, är: välbekant, men: faktum äl att också vårt vardagsliv "ekar av d Vi har, alla' ett rikt: klas siskt arv, även. om vi numera inte är särskilt. 'medvetna.-om' det. La- tinet' och grekiskan: studeras inte som förr,i skolorna; och klassiska anspelningar; ofta 'så. betydelseful= la" för innebörden, : går ofta förbi den, som läser + ex' Shakespeare: el- ler. Bellman; Fröding ' eller; Hjal! nar Gullberg; "i Alf "Henrikson, 'den kände” poe- ten;::författareri" och DN-journalis- i |ten, har emellertid nu samlat ihop antikens eviga myter, sagor, anek- doter. och bevingade ord i ett ståt- ligt arbete i två band, ”Antikens Kistorier”.- 'Trettiofem : års” intresse för ämnet har burit frukt i' ett verk som har” blivit ett' betydande till- skott till vår kulturskatt;, Där kan man få :veta detaljerna kring t ex Sardanapalus död. eller sabinskor- nas . bortrövande, ofta : skildrade i konsten; 'och där man kan få sva- ret på .bl.a de frågor som inleder den här artikeln, >, : «> Den akademiska: lagern härstam- mar sålunda från Apollon, sångens, klarhetens : och' ljusets gud. Upp- tänd av kärlek förföljde han. den skygga "flodnymfen > Daphne, som emellertid inför hans ögon förvand- lade .sig till. ett lagerträd. Apollon fick: nöja sig med att' bekransa sig med lagerträdets blad, som sedan har gått i'arv till hans lärda re presentanter: ända till vår tid; Eu- ropa, » avbildad: av Carl: Milles i Halmstad' och" av ' otaliga” andra konstnärer "tiderna" igenom,' hör också Hemma i den 'grekiska my- tologin och figurerar i ett av Zeus vacker fenicisk "prinsessa, och för Zeus till: en tjur. och blandade sig med hennes faders 'boskaps- Yhjordar. Då Europa kom och klap- pade det vackra djuret och till och "med satt upp på dess rygg, galop- perade "han iväg med henne över land och hav" och 'stannade inte "i förrän på Kreta, där han utgöt sig i kärleksförklaringar. a Den: klämmande skon kommer från en anekdot om 'den romers- ke fältherren ' Aemilius Paullus, som till allmän förvåning skilde påpekade att Papiria ju var både ung och vacker, pekade Aemilius Paullus på sin éna sko. Den såg för all del både ny och snygg ut, sade han, men ingen utom han själv visste var den klämde. > ' Och Luecre'ia? — Hon var en vacker och dessutom dygdig roma- rinna som levde omkring år 500 f Kr' och var gift med Tarquinius Collatinus. Det öde som övergick | henne blev enligt sägnen upprin- nelsen till att Roms siste kung, Tar- ka” på antiken! Att. Västerlandets ' ord "och talesätt som' uppkom bland i greker och romare för tusentals år | otaliga kärleksäventyr. Hon var en|: att vinna” henne förvandlade” sig |" sig från sin hustru Papiria. När |. vännerna undrade över -saken och |- ktotskransen 1 on tillbakavisade : honom åtog Sextus till ett fult hotade: att: döda. både henne; och; en. av. hennes : manliga slavar .och lägga båda "liken i hen: g Sedan skulle” naturligt-. bud :på" sin man, sin far och några utomstående" vittneri, berättade vad som ; hade "hänt; manade dem till hämnd och stötie sedan en. dolk i sitt. bröst. Vid hennes begravning sprang en ung man vid namn'Ju- nius Brutus fram till liket, ryckte till' sik den glodiga dolken och höll ett flammande 'upprorstal mot Sex- tus och konungen, och slutet. blev gafamiljen måste fly. Sedan” dess har Lucretia stått som symbol för kvinnlig dygd och lockat många konstnärer, bland andra alltså Lu- cås Cranach, vars tolkning finns på : Nationalmuseum" i Stockholm. ”Antikens historier” är rikt illu- strerad, dels: med teckningar av den unge konstnären Håkan Bonds, och. dels med reproduktioner' av några av de världsberömda konst- verk ' som 'har ' inspirerats av de gamla guda- och hjältesagorna. att Sextus blev mördad och kun- | Holland titer Varje fgur är tika med 2 liter (å 5096) J Om den nu fås från druvor, "säd; . "I dadlar eller sockerrör, "och om de; gamla romarna, eller den moderna människan framställer den — ett faktum är att under alla tider och : hos alla folk"”har alkoholen. varit en oskiljaktig följeslagare.' En föl- jeslagare,' oftas förbanriad och ofta prisad, men, alltid närvarande. Så ' nära till harjds, att alkoholen ibland fått 'en :egen nationalitet, Den 'som t ex säger vodka, behöver inte'fun= kommer från, och talar man om öl, tänker man. på Tyskland och. gäl- ler: det. vin. tänker 7 man 'i' första hand :'på:. Frankrike", och Italien, Whisky hänför. rian omedelbart till Skottland och genever-till..Holland, . Visorna och ordspråken" om öl; vin > - etc" är legio på 'alla språk, och un- der medeltiden. hade: ölbryggargil-. -- let 'stor;' makt: och högt" anseende! ; Sammansvärjningar "lyckades ' el- ler , misslyckades 'genom alkohol och, det är 'svårt att "säga;" hur his- torien hade- gestaltat sig, oni' det inte funnits någon: alkohol i Det fanns ; tider; "då ingen affär, gjor- des'upp utan att det skålades 'med ett glas vin eller öl. Hela' folkstam- mar, drack alkohol. och . detta: blev - t, o:m 'ett våpen" i striden motiin= '- dianerna. I talspråkét kom ölet-till ' : och med. att beteckna en viss män- niskotyp, ty.man började tala.:om. +: en ”ölmage”, Ma tln en > Tiderna: förändras emellertid och också smaken och vanorna, ävensi : fråga om , alkotolförbrukningen,. I. ' allmänhet dracks det mera förr hu, behovet att glömma de dagliga ' sorgerna var också-'niycket större '. och ibland to m nödvändigt, Ock- .; så i dag intår emellertid ' alkoholen ,:- i en hel massa länder en betydel, sefull plats 1; samhällslivet... Hur: ; stor skillnaden mellan "olika .län- der. är iedet' avseendet. visas tyd= v s förbrukning . av "33,3 liter. persin+>,"' vånare. Efter Frankrike kommer; . . Italien, vinlandet. Här är sförbruk=, 4 ningen av alkohol 293 liter pr ins: . vångare och år. Schweiz kömmer som , trea med, 18.5 liter. Sverige tillhör i det avseendet den stora mellangruppen, men ligger i spet-' gen för de skandinaviska länderna. 'g. Hon berättar för sin Nai dera länge 'över : vilket land” den sa Ares, som bundit. henne vid lam men med hjälp av TV månader lärt sig prata och Hu en .ses. Lena tillsemmans med, - a . . ee : |quinius Superbus, blev störtad och [RNE Ison ESSENS «2 £ I rtepubliken införd i stället. Konun- MN a son - , i gens son Sextus greps av häftij Man kan inte mäta intelligensen! åtrå efter den sköna Lucrelia, smög en bra bok för de unga och det | På nytt vara med om spännande . - | är en verkligt bra bok. "Ödemarkspiloten” av Kan Aage Schwartzkopf är en direkt fortsättning på författarens tidi- gare ”pilotböcker" och man får äventyr 1 luften och på land Canadas oändliga ödemarker. LJ . . ” - i Nalle och en sköterska. , VON ta 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.