svs "Ursprungligen: startades: | Ä Laholms Tidning” skriver: sydhalländskt HELA. året! Ä Ansvarig utgivare” J. B, Bengtsson Lagagården i i Laholm plir i i gen. Lagagården” som . en ren bygdegårdsförening för att till- godose ; lokalbehovet för” alla "föreningar: i Laholms landskom- mun ' och angränsande trakter, "Detta lokalbehov gjörde sig sär- ” skil- kännbart i början på .30- talet, Jå. var bl a, SUU-avdel ningarna som inte hade någon- Här är tre av föreningen Lagagårdens intressenter och drivän- äe krafter .' "församlade vid föreningens . potariskoks, i Köpinge: : stans att ta vägen. Bygdezårdar " hade börjat uppstå litet varstans ' i bygderna 'men det var först på bondeförbundets ;, årsmöte : 1933 : som frågan väcktes om en lokal . bär "vid Laholm. . Då tills; sattes en kommitté be stående av. tre bondeförbundare och fyra : SLU-are, men först 1935 var ' frågan mogen" för en . framstöt. Man satte igång med ” andelsteckning och minimianta- let — 600 å 25 kr pr styck — var. snart övertecknat.”. : Tomt- | frågan, var: besvärlig, och: det - kom många förslag — bl. a. den tomt i Gamleby där radhusen nu ligger. Man ville emellertid --ha' den blivande bygdegården +/ inom ; ländskommunen "men så nära staden som möjligt. Det första sammanträdet 'med andelsägarna : hölls i juli 1936 under ordförandeskap av Rag- | nar Christoffersson !i Kärragård, och då antogs stadgar och :be- slöts bilda en förening. Främst diskuterades '. man hade 'då möjligheten att inköpa. :den Ingemarssonska gården - vid. Trädgårdsgatan :— |. där, Ingvarssons fastighet” nu ligger, — men denna” ansågs för dyr, "Man ' diskuterade "också ' en tomt i Gamleby intill Gamleby- torg,'. där nu bl. a. radhusen ligger, men: män. var rädda att ;.en' bygde- : gård skulle 'störa idyl:en. Man diskuterade' sedan Lerliden, L:a Tjärby och Fridhem, och efter ” Omröstning segrade Lerliden med 79 röster mot 63 för Frid- ” hem; + > cv - 1 Kommitterade anlitade sedan - arkitekt Helge Danner i Halm- :stad "och; efter. många förslag fick map slutligen fram" det slut- "liga. ' Först" på våren 1938 var "man färdig att sätta igång Vyg- get och. uppdraget anförtroddes åt byggmästare. Axel: E,'Lars- tomtfrågan” och |. stadens styrande] Vid den årliga: smör- och : i.Göteborg tilldreg sig en 'del tillverkningar från södra Hal- ; land ett smickrande intresse "sättningen för den sydhalländska mejerihanteringens genomgående mycket Positiv. '. riförening högsta poängtal vi | fattade 37 Smörprov, ; "En ny svensk ost fanns ock- så med' på ” utställningen — Skandia, . som . tillverkas ,. av Vallberga' Mejeriförening. Skän dia går enbart på export, i för- sta hand till Hambarg och Ber- | lins västsektor. Skandia har en fetthalt på 45 procent, och den fick vid utställningen ett myc- ket ' högt poängvärde, 'exper- terna "var. förtjusta. — En ny- het, som” skall stå, sa, de. ue Fjorton "utställare bidrog med gemensamt; 30 ostmärken. : Me- delvärdet, beräknades efter en hundragradig skala och blev för ostutställningen 78,9. Högst i po- äng bedömdes ädelost från Kvi- bille', mejeri : med . 88,6 poäng. Lagtad Svecia från Norra Red- vägs mejeri, Vallbergas välkän- da" Ambrosia | och kaggosten fån dagarna: tjugo: år: nad stod byggnaden gällde nu att hitta. på: ett” bra namn ”på den och i samråd med Laholms = Tidring ; utlystes -- en pristävlan, som: rönte' stor. till- slutning. Juryn fann Lagagården vara det bästa namnet och det har förvisso varit. gångbart. ''&.: Under tider man -planerade och byggde Lagagården hade i-' dén "med andelstvättstugor ”bör- jat komma upp och den anam"” mades.- också av. de styrande männen. inom föreningen Laga- gården, «> e 2 ”Under” - bygdegården hade "man stora outnyttjade källar- - utrymmen, och sedan man bil- "dat en särskild” tvättstugeföre- ”ning och inköpt maskiner sat- te: map . igång — det var för övrigt. den första andelstvätt- stugan i landet och har sedan -dess: fått många efterföljare. Även « om: detta Jubiloans inte "ko iras med pomp 'och ståt kan det dock vara. av: intresse att erinra orm det. Föreninge och. er att. samma "former, som man star- tade' med en tvättmaskin, rym- mande 24 kg, Det tog 15 tim- mar. att göra denna . tvätt klar, sd "Andelstvättstugan” fick en god start och utvidgades ? allt. mer. Alla” tillgängliga utrymmen togs i "anspråk i källaren; även ett vänts till vandrarhem. ; År: 1946 sammanslogs de' både förening- arna. till" en. ” Trångboddheten blev” allt' mer markänt,: och" det var därför. ett ytterst välkommet steg ..som togs 1956. ; Då lades mejeriet i Köpinge ned och; 1o- kalerna ' förvärvades av "Laga- gården, som nu:'har ett modernt och; välutrustat tvätteri där: Samma år, alltså. 1956, tog föreningen: Lagagården ett an- nat initiativ, nämligen att sätta upp en .: särskild -potatiskok- i läggn, ;. Denna inköptes ”Halland vår: bygd” — Hallands Hembygdsförbunds årsskrift .— har utkommit, Den innehåller en hel del för: oss sydhallänningar mycket intressanta artiklar och uppgifter. Bokens omslag prydes i år av denna bild från en allmo- gemålning,' som finns 1 Hallands museum. Målningen heter ”Jag från Danmark - och blev. från första stunden synnerligen liv- ligt anlitad av potatisodlare. i vid krets. : vs UA Vi kan med älltredsställel- se se tillbaka på de gångna tjugo åren, säger föreningens jinitia- tivtagare och ordförande under hela den gångna tiden, lantbru- karen' Ragnar, Christoffersson i Kärragård för "Laholms "Tidning; Det har varit vanskliga år, men det har gått att lotsa föreningen alla av v mycket hör -kvalitet, : par rum 'som' ursprungligen an-|. ostutställningen på. lagerhuset från experternas sida, ' Betyg- del blev Bland annat fick Veinge Meje- id. smörutställn! ngen, "som om- fick 87,3 poäng. En' av. bedömarna gav följande utlåtande om ostutställningen: = 2 Ostarna har genomgående är en påtaglig förbältring under de senaste åren. Däremot & är det ler texturen, vilket beror på att man genom den fördyrade ”ar- betskraften inte kan ägna osten samma omsorg söm tidigare. Ost skall pysslas om som barn, vän- das och ses om; Upptagningsmo- mentet är : också en rväsentlig] : faktor att räkna med. Nu har dock ' i texturer ingen" betydelse |” när / det gäller kvalitén: —' det är endast ; en” "utseendefråga; Skorpbildningen har vidare fö bättrats,” Det gäller 'särskilt Ambrosian och den nya export- osten "Skandia: : an De 37 "sm proven var. :ytterst jämna” till sid kvalitet, "och 'de fick få nr oängtal — 14,3 — Heberg kom” "där äst; ; samtliga : en fin konsistens och smak; Det | en' viss försämring när. det gäl | Från Laholms samtealskola Vi presenterar här en bild från det akt; JIE : Arbetet "med :""barackerna” pågå för ; ': kar redan; när. det. nya läsåret "sat, att t de håller de krav, man ställt 2 dem, så NER MM yggnadsföretaket via samrealskolan å 1 r — den första av dem var som bekant delvis sag faen - började i augusti månad. Tillbyggnaderna har Jedan nu vi. "Redaktör. Lasse Holmquist "vid: Radio-TV: ss: malmöstudio arbetar, redan” ör. fullt” med en TV-film, som. skall :handla -om det : gamla: :Knutsgillet- en orden; som. "har. gillen i "Skåne ? och Flensburg! Redaktör Holm quist' tycker: uppgiften; är. in- "i Laholm, en premiär, som - sera alla Iaholmare och sydhallänningar.-' Det : är. nämligen. a Den” livaktiga Kinoklubben har, som Laholms Tidning tidi- gare. omtalat, hållit på i ett par år med . denna film som blir klubbens: mästareprov. Tidigare har' man gjort tre" ”skojfilmer” som väl ' närmast kan. betraktas som . gesällproven. . Men ' nu. är man > efter mycket arbete frami- me rvid det stora mästerverket. ”Södra Halland i' färg” blir också södra Halland i ljud, och den tar ' "inte. mindre än åttio minuter att visa.. Någon genom- gående handling bjuder inte fil” men. men väl en' mängd vackra och ”vältagna bilder från "olika ställen i södra Halland. Man får göra bekantskap, "med, det dagli- ga , livet. på :en' bondgård," hälsa på Esseli” och Vallberga "'mejeri,',. bevista - en gudstjärist i Laholms kyrka och titta på 'folkdansare i Vippen- torpet för "att nu nämna några av! ”begivenheterna”, En hel del av Laholms konstverk kom- mer givetvis också med” och igenom besvärligheterna., Tvät- N (Forts: "å /nästa. sida): Jmycket: ännat- intréssant. ' Kan- sydhalländsk s ligt | förnämlig hare ”säkerligen kommer : att intres-. ",då-som ”Kinokläbben' i Laholm”:skall visa sin stora lång-" film i färg — namnet är också '”Södra” Halland i Premiären begås på Stadshotellets : kommer. sedaii”att. visas: flera” gånger: : färg”. stora sal : och film "Det är sju” Vända Iatotnlare, som står bakom " denna ' fina film, nämligen. fotograferna Ber- til Dahlqvist: och Rune Persson, boktryckare Axel Albjer, fabri- | kör Nils Larsson; - stenhuggare mästare Olle Larsson; förestån dare' Allan Henningsson och vi Isivande "att göra en | fila om. rogramproducenten är. mån; öm att få med alla: de platser, : är. Knutsgillet existerar: Lund, ; Malmö, . Landskrona, Ystad, Skanör-Falsterbo 0: Tommarp. ärtill :-—" som ' vi "nämnde :— r det väl bli en liten utflykt.: gillet” med "rötter i medeltiden : ' bildades” "ursprungligen i den? "danska; 'staden;: :Ringsted, "men där finns/ inget gille längre, : Likadant 'är det som : bekant ;, här. .i' Laholm; Även Hallands : äldsta 'stad "har -ju 'en gång i. länge 'sedari upphört.. Som .be-' kant finns det' planer "på ett ' återupplivande”. — , borgmästare "Axel Malmquist är varmt in- 'tresserad av'en:sådan” renäs- sans och flera andra med ho- "tiden haft sitt Knutsgill8, men. dess verksamhet har för länge; :- nöm, Borgmästare Malmquist” . har tidigare i Laholms Tidning berättat: om det. gamla La= = , holms-gillet och 1 samband ” därmed fört fram' sin idé -om traditionens ” återupptagande, . Även: vid Laholms 'Sparkanks at I middag" i : våras, talade hr. ons: Still danska” y-Tyskland =; Fock” Malmquist för ett nytt Knuts: DN aker” är. det rolig -ocht.. Flensburg. i.Det? traditionsrika'; gille, vars främsta uppgift gott ' kunde' tänkas' bli 'att -gé Lå=' 'holms-forskaren' Axel Ejwertz "det: stöd, som behövs för att kunna' ge ut det mycket 'vär- . defulla historiska material, som ' han under många års ingående forskningar har samlat och ut= -arbetat. - '. . Där, bäste redaktör Holå- ” ; quist, >ett litet tips från: La- ". holm.." Välkommen , hit med filmkaméöran, "de här planerna: ' "skulle :väl bli en piffig liten detalj'i i Knuts-filmen”, . . oy M "Laholms Konstidubb höll ; och "kunde där se tillbaka på , varmt tack för sitt goda ar Fr mst Nar. det den” nya given méd', turnéteater,, som: . utlöste rmakarmästare 'Tore” Nilson: : lantarbetarens är. 'det,-' Ett . alltid särskilda problem, och för att få dessa diskuterande hade man” i går. samlats” till DA Ne ' Bekymret är inte allra mest framträdande: ' i” Halland men finns även här. För att få spörs- målet belyst och debatterat hade Väla "byrån '. "och Svenska stadsför- bundet verkställd utredning om bostadsbeståndet | vid årsskiftet 1557—58 fram- , går att i Laholm fanns inalles utan kök, 7,6 proc. av två eller : flera rum utan kök, 5,0 proc. av ett rum och kök, 29,4 proc. ; av tre rum'och kök, 13,4 proc. 'av fyra rum, och kök samt 10,7 Proc. av fem i eller flera rum och kök. Totala antalet rums- SAv en av "statistiska central- ;/ : städerna . 1222 bostadslägenheter. Av des | sa bestod' 7,7 proc. av ett rum: Statistiken gör 055: klart besked = Laholmärna bör rymligt Oo. bra stås boningsrum eller kök) ut- gjorde 4441, 'eller 3,63 rumsen-, heter per lägenhet, Det kan .rumsenheter ' per Högst "ligger Djursholm med 4,87 : och lägst: Hagfors med 2,59, stadslägenhet utglorde 2,75 mot i ett genomsnitt av. 2,65" för samtliga - städer — därvid låg ' Djursholm méd 3,81 högst och ' "Trosa med 2,23 lägst. Folk- mängden per ”rumsenhet (vil-- därvid nämnas att genomsnit! ' tet för samtliga" städer är 2,98 ' lägenhet. -- Folkmängden ' per - bo... demätare" på . graden z av frång- - boddhet) var 0,76 mot ett ge- nomsnitt av 0,89 för samtliga städer. Trångboddast var mani Kiruna .med 1,27 personer pr .rumsenhet medan man i Mar- strand,' som" hade "siffran 0,65, bodde mest spatiöst. ” "Till slut kan nämnas att 58,2 proc. av alla lägenheter i Laholm låg i en. eller tvåfamiljshus (inklu- sive rad- och kedjehus) mot ett '. stadsgenomsnitt av 214 proc, Öregrund med 83,1 proc. låg högst och Solna med 6,0 «De säsongsbetonade yrka är numera” inte” många men. | "Iblemet. : -| godsägare W: ”Kähler, Säbyholm, säsongsbetonat arbete'- skapar möte i Halmstad, TN jHallands lantarbetgivareförening på fredagen kallat sina medlem- mar till ett sammanträde på Grand Hotell :i Halmstad. Det hölls ett flertal föredrag, vilka ur olika synpunkter belyste. ”pro- Föreningens or ordförande, fri- herre ' Carl-Magnus Hermelin, Stjernarp, var av, sjukdom för- hindrad att närvara och i hans ställe öppnades mötet av v. ordf., som med några ord redogjorde för anledningen till sammanträ- det. Han underströk arbetsgivar- nas avsikt att göra något för att få en ändring till stånd och att en av de utvägar man tänkt sig var anordnandet av kurser för omskolning av de anställda, vilka på så sätt skulle kunna utföra även . andra slags arbeten än vanligt lantarbete. Föredragshållare. var länsar- betsdirektör G.” Elmér, Halm- stad, föreståndaren för lantarbe- Klubben höll välbesökt Få nde 1å i går årsmöte” på Gröna Hästen ” ett gott verksamhetsår, så gott ; ' att styrelsen i sin helhet om valdes. och ' dessutom - fick Vett : bete” och sin: initiativrikedom. fnedlemmarnas tacksamhet, ' "och! borgmästare Malmquist pekade v sitt tacktal just på den fina tea-” terpremiären cd Konstklubbens regi... > Klubbeng ordförande 'stadsar- kitekt Svend Bögh-Andersen häl- sade välkommen . och. gav en återblick på det gångna, årets verksamhet. Han kunde peka på , två välbesökta konstutställningar och = riksteaterpremiären, som " dragit fullt hus och gott och väl gått ihop ekonomiskt sett. - Det lyckade försöket har lett till «att konstklubbens: styrelse beslutat, fortsätta med sin nya verksamhet, och. nästa säsong kommer . minst två pjäser, en 1 . alutet på januari och en I mars. 2 I detta sammanhang framförde ordföranden ett tack till alla fri- villiga krafter, som" bidragit till" genomförandet av den första teaterföreställningen. Md ' En skrivelse till styrelsen från en av medlemmarna, fru Stam- berg innehöll: förslag om -konst- föreläsningar och konstcirklar tf klubbens" regi samt 'andra lämp- liga kulturella begivenheter. Ef- ' ter en stunds debatt beslöt Ars- mötet ge styrelsen i uppdrag att — närmare utreda frågan och rea. lisera projekten i den takt man fann lärnplig. . Apotekare Gösta Nilsson, som : inom kort lämnar staden erhöll en minnesgäva för sina insatser inom klubben, Efter förhandlinga tarförbundets arbetslöshetsk be (Forts. å sid.'3) ” (Forte. å nästa sida), — är från Laholm kommen”, — Vi - LT . 890 i Lahelm? I. november må- — åtocka hembygdsbel heter. (med 'r het för- kom får anses' utgöra en vär=- läget, (PRK Lr d. ss . då EA ros ds | 4 i a . Nå | Nas ts 3 . . os . | | a - s . Se a Poa . . . . N . . nos sh or . | | | - sa , Pa KON : i Aa oo : er lo. . 20 " ar r : ä a a ata sate | 000 | GD | NED | SINN | T do - Hw N oc te 2 AA åa "> [1 n i 1 SJ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.