Å H stranden | "och skilde de LN Domedagar' hava vi under. hi toriens "lopp haft många, Doms "tider hava" kommit: den "ena ef- "ter den andra, Den innevarande tider, är helt visst historiens hit- tills allvarligaste! och. mest frukz « tansvärda' "domstid, - " Domssöndagens texter "kala till Oss om, den yttersta, : den för”e. vigheten avgörande "domen. :Vari består: domen? - "Den. är « först "och främst ett avslöjande, "ett "uppenbarande av: "livets verkliga halt. Då skall det var uppenbart, vad som djupäst sett, i grunden satt sin Prägel på vå- ra liv. Och det blir ett åtskilj an- 8 en skilsmässa,” ! 'esus talar i'en v - dagens texter : om av Domssön- kastades i havet och. samlade i- oh fiskar av. alla slag, När den ev full, drog man upp den på oda fis- . karna, de som" dugde, Pn de . dåliga, .De' förra tog "man vara på, de dåliga. kastades bort, så skall, det. ske" vid tidens ' ände, säger Jesus. De onda skola skilv, Jas från: de rättfärdiga, De 'on-' da skola kastas i den brinnande ugnen; Där skall ' vara: gråt och tandagnisslan, ' Domen innebär en skälsm sa även enligt Domssöndågens -väl- kända » evangelium. ' "Alla ' folk skola 'samlas; inför Människoso- -nen, Frälsaren, Och 'han : skall skilja dem från varandra, såsom ta en ' herde 'i Palestina brukade skilja" fåren ifrån getterna, Och så möta vi I korta men mäktiga ord vad det här är fråga om. Människosonen ' skall. säga' till . dem som stå”på hans högra : sida: "Kommen; .I'min Faders välsig- "nade och tagen i besittning det "rike, som är tillrett åt 'eder' från Vvärldens' begynnelse. Och han skall säga till dem, son :stå 'på andra 'sidan: Gån bort ifrån mig, -I förbannade, till den eviga el- den, som” Nar tillredd "åt djävar len och hans änglar. Kommen! — .Gån bort! Det ligger mycket i de korta orde Nn. Det ligger mycket i dem 'både då vi tänka. på levnaden som är förbi och på evigheten, som, kom; . mer, or Vad är det som motiverar, att > de”sorå”stå på ena sidan mötas av det saliga ”kommen” och att | SARDATSTANKAR men. I äger till de. första ”Kom- : min Faders välsignade” och ” till de dra: 2 enade ifrån” mig, I förbar Gån bort hade ! fält örbannade”, ” Gud stod - Välsigna dem, som ; od9"' på högra sidan, .De hade kommit till Frälsaren, till Gud och tagit. emot håns "välsignade och frälsande godhet och nåd. Det 'var det: som djupast hade fått. ge prägel åt deras HG. De andra hade, då de mött: Guds kallelse, gått bort. De hade icke tagit emot Guds välsignelse," och så hade”de dragit över sig för- bannéelse, Den obönhörliga kon- sekvensen. & är, att. de” IN måste gå bort, Det står något mera, som vi sar 'hurbdan sinnesriktning gent emot Frälsaren de. som stå "på högra och de.som stå på vänstra sidan hava ådagalagt. Han. talar till :dem som 'stå på högra sidan och säger, "att ;de- givit honom mat, då han varit hungrig, här- bärge, då han var husvill, :klä> der, när han. var naken o. 's. NV. besökt honom, då han vår, sjuk eller';i fängelse. ' När, det gäller dem” som stå på : vänstra: sidan, var det en helt'annan : inställ ning, som, visats: ”Jag var hung- rig och.I gåven, mig icke att äta, jag var, törstig, och I gåverni mig |. icke att dricka 07 s, v." "Låt oss lägga märke till här, att de som Jesus "kallar rättfär-] > diga rakt icke veta "av; att de gjort honom sådan tjänst. :De är ro "främmande: för 'den 7 tanken att de hava något. att berömma de fått taga emot oförskylda gå- honom .: sådana tjänster, ' Jesus räknar: den - kärlek och "tjänst, som ” visats" andra «i uppriktig tjänarelust, scm -om' den vore gjord mot honom själv! >, Da som; stå på vänstra sidan véia sig "aldrig hava mött Fräl- saren bland de hjälpbehövande: De hade nog lust att svara: Fa- de vi mött dig, så skulle vi san- nerligen "hava :" givit ' dig den hjälp . du behövt. / Vad I icke haven gjort mot dessa minsta; icke gjort mot mi; sig av inför sin Herre och Fräl-]: sare.. De äro medvetna' om "att |. vor men veta sig ocke hava gjort |; at Men" svaret |” | LAHOLMS TIDNING Forts, NS DER Ea söndag gjorde han' en ge- nomzZripande ' etorstädning i sin stuga och flyttade. därvid .Undan den : gamla - chiffonjen som ' stod 1 en hörna, Därvid ”framtog han klaffen som han ställt innanför för: att 'se om han :kunde laga hängslena så att den åter kunde komma i sitt läge. .Det : var all- deles: belagd. av: hundråårigt damm och smuts:- Han tog: den. ut. på gården: för. en grundlig rengöring, och snart . upptäckte han, att under smutzen fanns en förgyld ram funt, omkring, Där var- även något textat i förgyllt” ning i mitten av klaffen. DÅ han fått den riktigt. rengjord : syntes Å'matt förgyllning” textat: jämte en kunglig krona: CARÖLUS XI. samt "där under "ANNO MD CLXI,- Viket han: riktigt tolkade! till -år /1661.: Den :hade således en gån; i vi stått på er förnämligare pläts och. hade nu säkert, för ,stn? kider: ett” gan. ska "högt. vi råg. Hah gtubblade mycket över ilka” dden den fått genomgå -innah. den: kommit att stå i:hans stuga. Så beslöt "han att söka få” isatt: nya, hängslen så att. klaffen” åter ' kunde” .kom- "ma på sin plats. Mobeln i. övrigt; som” helt" vår av ekkärna, blev grundligt. fengjord; och han fann även" "dolda fack, som det tog! rätt lång. tid” innan han' kunde! öppna. | Men 'de innehöll icke: .nägot av värde; Det dröjde ej länge innan Med, svidande styng i : "otrognas bröst. vär Vrålsareman iv Och för OS8 : a himle; Å rvet från 1 anbringat nya. "hängdlen utan att ha skada klafféns yttersida. Gustav var den fö: "ste, "som la-- de märke till. möbeln, och han sade . att den säkert var värd ganska mycket, om den kom i rätta händer. . -Mea Johannes sa-- de, att den ej var” till"salue > | Gustav. hade - emellertid talat Om den märkvär diga möblen, och: nes. Och då förstår ni väl, att det då "en antikvitetsköpare en. tid. inget är. ett tala om, Det ”skalt därefter besökte byn för: att sö- bli min finaste möbel I det nya; ka. komma : åt ' gamla silversaker husöt, Köparen "tyckte ätt "det och, arnat antikt, fick, han höra ”V2r en. oförskämd” begär att det På Kullen fanns'”en kung- han vil lig? möbel från 1600-talet; -så -be. shanaes få nya möbler tin. hela gav- han sig dit för att som han nybygget för. den summan, "Men ttodde-få köpa den T ör ett vrak- Johannes ruskade blott: på huvu, Pris.”Men- han hade räknat fel ty det och sade sig ej ha tid för trots att:han bjöd Johannes först 12 resonéniang och beredde” 50 och sédan” 100 kronor och till Att återgå: tin sitt'arbete: -Judea sist dubbla. anhudet "Ännu " en frågade om Johannes 'inte gick gång: ” förklarade Johanres- att; Med på ätt halverå, vad som skil- möbeln” dj var, till salu. Kö, aren de, för ett sådant bud 'fick han aldrig. mer; Så "Eick- köparen" för fick oh med -oförrättat . "ärende men Johannes förstod nu att. by- rån hade Högre värde än han från början . hade . trott... Han" "tänkte: skulle jag bli. tvungen ”att sälja den 'för. att klara: mitt bygge så får jag: väl" sälja den; Men, jag förstår att möbeln är värd” :myc- ket mera, och då kommer det. väl flera spekulanter. ett par. dagar "senare :körde en skjuts : upp. på”, .Kullen,.'. och två äldre” herrar. steg: ur, ; Johannes | kände. strax igen: äen 'som velat! köpa "möbeln, och han” .presente- rade. den : andre; "som "var hans” chef; Denne önskade få se "chif-. fonjén. sade Johannes,” men den är ej till salu. Den äldre mannen, som hör. - des vara av judesläkt,' låtsade': sig 10 vare” vidare intresserad; men A började. .undersöka” möbeln” invän- "Johannes - bedrog sig” ej. Blott "— Det: Kan: han väl" få, ne fäder| if nnes kunde göra detta. — Ja, sade Johannes, det ken jag, ; men ” jag bryr mig inte om att visa, >. Nåväl, sade köparen, vad pris vilf han ha om han trots allt ed skulle sälja fen? Se Vackra "De vackraste tankar a Och de rödaste rosor Längtande, väntande "> vi längtar efter tankar... så sällan bliva örd ' vissna ner till jord Rd ” genom livet vi gå skörd, men n glömma kornen så. , Aunt I — Skall jig lämna möbetn kos: tar den 1000 kronor, sade Johad- "Dn, men sge Kälfen. DÅ kunde:'Jo- dess väg från än Tuhgabörgen. Ingen skulle dock'få veta öm priset; + 7 VI Emrade ungdomarna, som varit På gäddmladagen hos Jo- hannes via nidsommar, då de be gåv "sig på hemväg. "pörst var ena i säl skap,” men siart blev Olene md sin fästman efter det övriga sällskapet; Vilket, da öv- riga: ej fäste SR vidare: vid, då de visste att de haft sällskap ett "I Par är. och tär, som bolst tänkte förlova, och gifta” sig, - Han var ensam arvinge, til "byns största och mést välmående på bonde på gården; : som. bar namnet V.ndäås, och hän räknades som en mycket fö rnämlig” fästnyarn. ” Olena, 4 vär iu 4 vi en gång blir Eifta, att jag då skall upphöra med hustiga Sys8- lor; matlagning och "sådant! och / bara gå fin och Ingenting £öra, — Ja, sado han, nog” har vi råd att hålla" pigor, som gör arbetet, Så du får leva helt. för mig och naturligtvis ha lite tillsyn av barnen ” .80m . kan kömma, Jag tyckte, att du gav denne främ- ling” allt för kärvännga blickar utan att veta vad :det är för en karl, — - Jag tror 'ej att jag över. stigit det passandes gränser med att: ha hjälpt tin med middagen, sade ÖOlena, Vem mannen, är vet jag. inte, men att han är både förståndtg Tatt sätta sig på vagnen: och åka bort. 'De tänkte väl att: 'Johannes skulle åtra sig i sista stund. ooh sälja för. 750 kronor; "Men. då de såg, att han, tog en” yxa på axeln Och började gå-mot skogen kalla. de. de honom åter- och ville beta-. la den begärda ' summån, ”' men de fordradey. därvid + att" Johannes I skule lämna anvisning om på vad sätt de dolda rummen .skulle öpp- nas, vilket, han även gjorée låg dolda fjädrar, "som vid e visa, tryckning sköt ut. lönnfackeni Jus den knackade på bottnen, och Vid det dova ljud som -åärvid 'uppstot: tar tvivel byng vackraste: flicka, men; had kunde ej räkna på att med” henne få någon större hem- gift. :-Visst "stod hennes föräldrar sig gott, men det var nio stycken syskon, > säs > arvet: "kunde ' ej bli stort, Det” ville: synas som: om O- lena: ej. var akt. för mycket fäs- tad: ; vid; fästmannen ändå, 'och mer. än en gång hade de haft d- lika åsikter om betingelserna för et | ett"lyckligt äktenskap: " Särsklit Olenas mor gjorde allt för att un- derblåsa, kär! eken för. att” "dottern skulle "bliva" "gift, rikt -och' få det var det klart'att även där var ett lönfack som: dock ej blev Cöppnat. I Det var den"hästa.; Stf som” Jo hannes gjort i hela sitt HV, men: han ': kände” "dock en 'viss ånger] för han ville" så gärna; jha behanit: möbeln? Merthan visste sig ingen. ; möjlighet att kunna. fullborda; sitt: bra: 'ekonomiskt; Fästmannen såg önekligen' bra ut, och att hac vår lite stolt”av;sig fick hon väl ti» 14,7 därt ; kunde han vara berät. fa DÅ Oléna och: poäng! El man blivit. utom: hörhåll från :'söllska- |: pet, började" han att! förebrå Olerja yr. att ha "deltagit: 4 arbetet: 'mgd bygge; om han ej" : kunde, skaffa hatt: gräva upp potatis "tin agn | peagar, då bygget; blev dyrare, än hän” i början b Han" iräknade det som” en! förs nens "sk'ekelse: att han. så! 18 "vindligt” skulle. ' få '- mede: til ful'boraa" pygget am; felet, te "kan du väl tycka sade” han, att det kan vara passande ”att gut Ingen, yct "väd dog hade svårt blygasför en fästmö som. ante såt- site mera: värdé 'på; att: ha. den för- N nämste' i socknen till” fästman, 45 =S "Menar du. då, sade" Olen: att om? och duktig hdr. jag sett,. och "jag tror: att den: kvin. nå.'som en gång kommer att bil hans. maka kan. bli Nka lycklig som den som gifter sig för pen- Enar 'och får leva I överf öd. Då sade” han: i. Jag förstår nn, att du fått sådana romantiska 'grilter : iditt huvud «& du tror att lyckan : ligger 1 ett hjärta och en koja. Men där i har. du fel. Jag får ' först som sist. säga dig, att vill' du : ej hädanefter. uppfylla min vilja" så får det vara slut oss ee . mellan, Här finnes” flera vackra flickor: som: säkert: .vil] ge mig vad? jag” önekar. i klara bevis på en: riktig kärlek och äver skall . känna älg stolta över att bll hus- ” mor. på Vindås, — Ja, ando Ole= nä, jag "skal ej ställa mig hilnd- . .rande ivägen, Jag har länge för- «stått till vilken kärlek du syftat," nt I mån”därtll! håller jeg för mycket på" min ära, 'och jag: vill att det nu skall "bit slut mellan 093. Jag : Lönskar” dig bättre lycka, med nåä- ; gon annan; .då Jag förstår, att jag | aldrig skulle få den med dig, Tack ; för den tid,; som varlt. Och hon | räckte, honom handen för att gå ein egen väg mot hemmet,-Ilsken . kokade” inom, "fästmannen, '> Men Kan tänkte:' Hön "kommer 'snart” att! mjukna, och då skall. hon få '- äta upp sitt eget högmod, då hon : nu så 'snöpligt” givit mig avsked, ' förhistoriska ”bildberättarna . alt > teckningar, som > . e nordiska kKällristningarna och. liknande inskriptioner : iandra trakter. av: jorden, ä är. myc: "ket. ”fåordiga”, Det är inte mån: ga "olika slags figurer, som , de att föra sig med och att i det här . — fallet tala'om skrift, är knappast | berättigat. Men. det är i alla fall från” denna sorts' enkla 'krönike- världeni kinesiska och j pans a skriftsp landets språk, och de kan: därfö tjäna som historiska exempel.".7 haft karaktär av avbildningar helt g ken har stelnat i stådier;. som för länge. sedan passerats” av. väster; KK inesernas skriviec en. är in- genting annat än förenklade teck. ningar, så! förenklade; att:.deras förlorad -och, deras utseende rät: tats efter skrivverktygets — tisch- = (. den .ursida hällristnin- gen; har. vi: det" primitiva (ursprunget. bokstäver. Om"den "möte: or gäll, pd m jup e : FR filodolisk plating. sått: makes | tentavbildas > som. i:en- sv vå rättfärdighetens h symbol, De finns” tecken, som Båt. + rö Fd | skriftspråk utvecklat sig. "med rep om halsen, en' bödel igen, tvavrältats, "och svårförklarlig metod att med "Den sfornindianska: bildskrif; tens - huvudsakliga ': företräde, framför: hällristningarna sär, att "figurerna. ordnats j j rader allt ef: "ter berättelsens gång, En'bildföljd .vVisar't. ex." en ämbetsman, . en "domare, . en bödel, ämbetsmannen "samt, en. kvinna, och. en yngling - med, stock! om halsen. Det bety- "der, att en .högt uppsatt ämbets- "man , visat sig oredlig, dömts och varefter - 4 ' också ', hans "hustru och son fängslats. Men vid sidan 'av.denna' drastiska : skrift” ”<hade indianerna också ett annat -gätt att-bevara meddelanden — "knutskriftén, 'som är :en' : säregen strikt sammanknutna, £ snodder Ko slika färg berätta 'om ndel. : -ger och: förhållanden. Färgerna. ” representerade olika föremål 0 ler föremålsgrupper. De olika . knytningarnas och omlighet. för betydelse var en bemlighet ör. "några få utvalda och har nume förlorad för" vet ätt Anmärkningsvärt är; att. spår va knutskriften ' också kunnat - finnas i Kina, där "denna ee" i äldsta, tid ärvdes skrivkonst 2d far till sön inom några Jå . k ivaresläkter”. + . » De olika skriftspråken har: ute vecklats mer "eller en mångfald olika system av'ord- för : enskapen. > mindre själve. fp pennan. I gamla tider "existerade ; ett erbjuder: de. egyptiska -, hierogly« |" ferna: Deras allra äldsta ursprung förlorar sig i förhisturisk tid, När vi först gör bekantskap! med dem, bildar de ett ' tecknat. berättelse- språk, påminnande om det forn: tecken —- se illustrationen, som visar : tre ord, /skrivna på inte mindre än 16 olika sätt. Även om linjeföringen i de olika ”stilarna” är i viss, mån enhetlig, kan man förstå, att. den kinesiska littera- turen från denna tid — före 2700 f. Kr. — fordrar ett enormt tolk: ningsarbete. På" kejserlig befall: ning infördes omkring 2700 £' Kr. ett enhetligt alfabet. som emeller- tid med, alla sina ordtecken och deras " vårlanter”'. omfattar : inte mindre, än 72.000 tecken. Det tor: de inte finnas någon, som helt be- härskar det kinesiska skriftsprå: ket, vanligen rör man-sig med omkring tiondelen av dess tecken: rikedom, I men det är vackert så.” indi det. av om en” fullständigaste "bilden ”av” skriftspråks' utvecklingsätadier ianska, men mera stiliserat/än Bilderna av:en konung,' en man som bygger, ett, hus samt. "ett soltecken betyder: helt: enkelt, att Ykonungen byggde" ett ternpel åt solen”. Det gick'ju bra att teckna orden, så i länge det var frågan konkreta substantiv och enkla handlingar. . Svårare-.var det-'att reda sig med uttrycken för egen- skaper och själsrörelser. ; slags bilder avspeglar” ofta. Nn an- "Detta vänster en n beskrivning från det gamla Mexiko, . ngande piska "kan vara begripligt: Men ”struts-- fjädern, fordrar” si Bilden” har valts, d atrutsers fjädrar”. är. lika Bilden av en gam; bety .. rovgixighet eller lömskbet under: alla "de femtösen: år; som det" tog: hieroglyferna: att utveck- as till | bokstavsspråkr Ett:av.dem är: ugglan. Under:det äldsta ske-l -det' betydde. en. bild av en uggla helt. enkelt, en uggla och ingenting annat.. Det egyptiska ordet | för får geln i äga: var M ulak: Men på litet” 'yngre inskriptioner finner vi] uggletecknet .; tillsammans " med andra bilder; och-nu har det bli: vit, en symbol för stavelsen Mu. Del. är hiéroglyfernas andra”. ut: vecklingsstadium; då man börjä- de "söka efter beteckningar för or- dens (judkombinationer. Ibland verkar det som: om de förnegyp- tiska skrivarna vid denna tid va- rit oförbätterliga: i vitsare..: Ordet I K'hest.eb,. som betyder. lasur- sten,. den blå halvädelstenen, 'de- lades 'upp + sina" stavelser, "varav den första, K hes, betyder ”hej- dar”; och den andra, Te b, bety- der ”gris”.. En man,'som hugger ett, stadigt "tag i svansen på en flyende, gris, betyder alltså i ingen. ting annat. än ”lasursten”, ite [de "red. tecken. enklats ide.” Syptier att språket” kände: uppdelas i i inte bara: stavelser ljud," i ”Könsonänte; I Vad den” "upptäckten betydde . skriftspråkets. förenkling. .kan ait tryckas enklast med att man ku; ig med: ett'+ trettiotal ället : för de” många 5 höndra som”. man haft. tidigare. å Ugglan;.som i tidigare skeden be- tecknade" ordet M u I a k och sta velsen Mu, finns ännu kvar, nu söm: tecken för M. Ja, hlir otro. ligt: det än låter, så 'är vår bok- stav: M till 'och med"en ättling i: rakt nedstigande led av den egyp- , & tiska ugglebilden; :som först för: ”kursiva”. hierogly- fer, som"användes i papyrushand- skrifterna,” och" sedan ytterligare stiliserats i de feniciska, grekiska k och latinska” alfabeten. ot Den" mesopota- | : -bar den redan omfatta 'cirkå intressant, sjunkit till. 'om- or; nå: hicroglyferna vill: slut i blev. ett ' vanligt bokstavsalfabet,: hur kunde det "då komma sig, att de så länge förblev en olöst gåta- z för, västerlandets, vetenskapsmän? Ja, riktigt 'så enkelt, som: vi här framställt den, var inte utvecklin-" gen; I likhet .med- kineserna: var. egyptierna ett ' konservativt folk, och de föråldrade hieroglyfalfas : beten levde kvar vid sidan av de- nya, förenklade, så att man i yng-. re inskriptioner kan återfinna 'ett koncentråt :-av ; Egyptens :' hela En provkarta på gamla kinesi skriftspråkhistoria; = Det kan. på sitt sätt :vara mycket men det bidrar inte till att göra | skriften. lättläst." - miska, kilskriften kan vi följa från ”. stavelseteckeri-stadiet till bökstavs- alfabetet. Sitt ursprung leder den |- tillbaka till bildskriften; men på de äldsta "assyriska - lertavlorna XM råan har funnit, förenklats till att - 400 tecken; som till yttermera vis so också har förlorat sin karak- " "tär av teckningar och till utseen- > det rättar sig efter: de kil- eller ' Pilspetsformade: verktyg" varmed tecknen” intrycktes. i den” mjuka j eran. . :I nästa utvecklings] adi s.k. medoskytiska kilskriften, har tecknens -antal';. , den É lära sig 72000 tecken; utan man skulle variationer för. att'kunna läsa. bokstav: och stavelsealfabet ; med omkring 40 tecken. "3-4 -Årabernas - skriftspråk intar i .viss mån:. en . särställning. Den ”kufiska; stilen”, det gammalara- biska inskripti Habet, som fö- åosropeiska språkens grundval. Dn, "Det språket är-nämligen. upptecks. . nat iåed ett av -världens yngsta, a . skriftspråk, Devanagari, som inte ..”. står de grekiska och latinska bok, ka aljabet. Det var inte nog ned att också kunna dem i sexton . " Det är samma tre'ord som går ij igen la sexton] vaderna utefter spalten. > " Ifahet efter i klarhet och rekommer på tempel och i övriga högtidliga inskriptioner,', är: ett förenklat hieröglyfallabet; medan systematisk utarbetning. Det är ct ett färdigt alfabet, vars historia " hittills inte lyckats komma "den "skrift: '- som: åter- mån finnes i böcker och tidningar, läs på spåren.., + ..- i ta. av. femtio « Våra ' bok bär kommit från Marocko till Arabiska halv- ög, är ett ytterst överarbetat kur: sivalfabet; som säkert är det mest svårlästa ' av ' alla” nutida okrift- 13, språk. a 1.5 v En. verkligt. änmärkningsvåt från hieroglyferna vis fenicierna, grekerna och romarna. På den vär is gen har bokstävernas fot för- ändrats men alfabetsystemet var . färdigt redan i det gamla Egyp-. - N tea. Och det är föga troligt, att ig lika" språkom- na | börällade man Vt bilder. Längst an krin hundra, och i de yngsta. kil- J et k mmer att undergå - Pågra + > ö' s rjar. 8 it, : san mansmälinini | 1 från, 2 . tiva iriska hieroglyl er och in sist att a pr nan nr i . a tiden möter ' oss ett kombinerat I hö i i ETT En | | olikka håll har resulterat i ana : | M : . Si : : en . 'Fabelt, som användes I i Europa ; it vs i . os eo i | ; | N d | : , v : , > . : H - - re 1 OM SR hn od ; a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.