i TAR Ne . —Regeringsoro. i Finland - Det är möjligt att Finlands Te- gering faller redan denna vecka, - skrev agrarförbundets huvud- -.stadstidning Maakansa på sönda- gen, Tidningen gav även uttryck ” ” för den tanken att agrarförbun- dets regeringsledamöter kanske . lämnar sina poster redan under - -någon av de närmaste dagarna. På tisdag kommer I varje fall ” partiets riksdagsgrupp att disku- tera regeringsfrågan. - » Denna tillspetsning i Finlands regeringsfråga kommer inte ovän- tat. Agrarerna var från början : sedan "från koalitionsregeringens : start visade den sitt uppenbara ” missnöje. Den aitityden har yi. " terligare accentuerats och i slutet av förra veckan meddelades atf- ryssarna i en not till den finska regeringen låtit förstå att om inte . finnarna köper mer i Ryssland än för närvarande, så" koinmer rys- sarna att minska sin import från . Finland, Om. denna våtryckning : förvandlas 4 praktisk ällämpning - kommer detta att betyda ökad ar- betslöshet i Finlanå, , vilket i hög grad skulle försvåra koalitionsre- iktij ; uppgift, näm-' starkt till den koaliti Bi regering, som bildades 'under K A Fagerholms -ledning, och ville - inte varit med 4 den. Omstän- "+ digheterna var emellertid sådana att partiet inte kunde dra sig un. dan sin del av regeringsansvaret, ' Att folkdemokraterna ' skulle få " vatten på sin kvarn var uppen-" "ligen att sanera landets ekonomi Agrarpartiet förefaller alltså in- te hågat för att fortsätta i den regering det så inotvilligt trädde RLF-tidningenr. "Allmän rörighet?.. om; 'ersättningar/: | åt de. inkallade '. : "STOCKHOLM [ev "Efter fyarje period ” av inkallelser till) ”repetitionsövningar följer en svans av ftrassligheter, överklagan- dén, skriverier och , missnöje med .handläggningen av ersättningsfrå- gorna för de inkallade. Det är på ti- den att-detta ordentligt- klaras upp, skriver - RLF-tidningen "som efter- lyser förslag av 1954 års 'värnplikts- Bvlöningsutredning. DT "Pet. karakteristiska för de nuva- rande. bestämmelserna är en allmän rörighet, -anser tidningen. Familji- bidrag och mnäringsbidrag' till före- tagare slår t ex mer' eller "mindre ihjäl:vafandra. Det är inte ens själv- klart ätt' t.ex en jordbrukare som kallas än skördetiden, då ju repe- i alltid infaller, får in i, Den fagerhol 1 nen har utan tvivel uträttat en. hel de! för att få landets ekonomi på fötter igen, men ,växer mot-. inom blir bart, De stärkte sin P tariska ställning i senaste valet "och ryckte fram till landets stör- "ata parti, men ställdes" utanför . : var. splittrade på två linjer, vil- » ket' inte "stärkt regeringschefens ; ställning. Därtill: "kom att Moskva ' En fin 'språngbräda vr till riksdagen utgör tydligen fö " bundsordförandeposte: : 8 + När hr Ivar Persson vid., årackiftet : slår ; sig. ner på - landshövdingestolen I Kalmar tar han samtidigt. farväl av. riksda- gen, vilket är en förutsättning om länets; "angelägenheter ' skall konimå r främsta: rummet, Hr ' Persson ”efterträdes: då som leda- mot YT första kammaren ' avi hr Thorsten Larssyn; Sä lativé. ung :man som' för. : år sedan :utövade .förbu förandeskapet I SLU." > = >. Hr Larsson kommer, när han Ej ersättning för lönen åt den han lejer Å sitt ställe >. nl T För en företagare kan hans borto- varo ”en tid av året, särskilt om det j ket gäller en kritisk period, vo en upplösning lig, Frågan i är om den dagen är nära före=:" stående eller om en rekonstruk. . tion kan rädda koalitionsregerin=- -gen ännu en tid. Svaret ges kan= ” ske redan på tisdag då ågrarpar« tiets riksdagsgrupp sammanträder, i — s (h),'s som "tror att” Skabersjö . bm en bra landshövding: . et "Som jordbrukare känner” bön - väl till problemen inom ett jorde 7 brukslän, och .den :administra tiva rutin, som han till en -bör- jan saknade i departementet, har "väl senare förvärrats. Hans prak= tiska natur, lättheten i umgänget . med människor och hans goda ; handlag kommer nog att göra ho; nom uppskattad i] i Jlänet.. , : DET ÄR ETT SPÄNNANDE Exö PERIMENT jordbrukarna ' ger" sig, in i'då'de' höjer smörpriset med 50. öre pr kg. anser. Stockholms«', Tidningen (8): "1 : » gör Intré på Helgeandshol att träffa tre kolleger, som gått sam- ma väg som han; nämligen över SLU-ledaruppdraget till riksda- : gen. Dessa är SLU:s nuvarande dsordförande, hr'Jot 7. Antonsson i Dahla samt hrr-Fri- dolf Jansson i Benestad och Ha- > rald Johnsson, Skoglösa, Dessa tre "sitter 4 andra | under Varnande" röster" inom” de eg- na-leden har inte saknats mot- smörprishöjningen. Alla erfarens ' vålla konsekvenser både.ett och två sår framåt, Men att siffermässigt be- visa” det kan vara svårt, Kort sagt blir: med nuvarande regler godtyck". "ligheten I bedömningen om $ ex nä- rings bidrag skall utgå eller inte i hög "grad "utslagsgivande. för :"ett ärendes avgörande." oh + På" hösten 1954 tillsättes en kom- mitté som skulle söka. komma till - rä an dessa frågor. För. ungefär slag till "nya bostärainelset tningar” åt inkallade som gör sta" tjänstgöring. : » Men ; frågan om en förnuftig omläggning av jprins ”ciperpa, för det allmännas” gottgörel- inkallas håller” utredningen valltjämt .bå 'med..Under tiden blir. det., allt. ena am de fynd som.den moder- na arkeologin gjort, varigenom ”klarKet skapats i fråga om många av arkeologins gåtor, så finns det i varje fall en, ' som hittills trotsat forskarnas ' skarpsinne. : Det etruskerna, Så okunnig är man än i denna dag om detta folk, att man mar, och ingen språkforskare har kunnat tyda deras skrift, Så myce- ket vet man i alla fall; att etrus- sen år sedan skapade en av värl- tidigt bidrog att skapa en annan ännu mäktigare: ! den” romerska. under alla förhållanden med, att det " invandrat " till 'Italien från saken är man dock inte! Vilket var då detta folk, vars'ri Alperna "ända ned / till Paestum' och "vars folk härskade över Po- och i norr ända till Alperna, som var ägare till. ön Elba liksom även Korsikas "östkust, när det stod på höjden av sin makt, Själva kalla- de: sig etruskerna rasenna, romar: na gav dem "namnet. tusce :letrusci medan 7 grekerna. däremot kallade dem tyrrhemer. ' : Slkådent "för etr första framträdande var kustrem- är » inte ens vet, varifrån de härstam- " kerna var: ett folk, som för tvåtu- dens mäktigaste kulturer och sam- ' Även 'om man inte vet mycket om : det etruskiska folket så räknar man', Främre Orienten. Säker. på, den : ke sträckte sig 'från de' liguriska” slätten. ända till Adriatiska havet i av jen målad terrakottasark en zu Där r Kingen. gräver "Kung Gustaf Adolé Har un- der de senaste.årens Italien-re . sor li tagit del i”ut- san" mellan Tiberns och. berg "ägde : en. betydande rikedom” på koppar och järn och dessutom erbjöd naturliga hamnar för: sjö-" farten. ' Härtill kom, att upplandet”' var” + mycket. fruktbart.” Genom etruskiskt initiativ skapades här på några decennier" en glänsande kul- tur, : om, vilken 'monumentala' m ' Fyra är borde räcka för att klara ett "sådant: här. problem, tycker tid- ningen . och hoppas, att ”någon :riks- dagsman vill 'aktualisera ämnet gé- nom att: ställa en fråga i någon .av heter tyder på att k ” na är känsliga, De tidigare smöre 4 prishöjningarna har skrämt bort , konsumenterna,' medan der .se= . naste drastiska 'prissänkningen förmådde . .vända strömmen, Den” det” att hr Larsson -tar säte och . stämma I senaten, Hr Larssons tre kolleger : invaldes | riksdagen; re- dan" undet' förbundsordförandeti= den; Hr Johnsson 'i Skoglösa, har varit borta därifrån ett par perio-| der, men återbördades 4, första : Junivalet tår, vr Även SLU:s förste förbundsorda förande, hr Gilliz Olsson i Kullen> bergstorp, — tillhörde :” riksdagen, Däremot här inte, den: andre i ordningen, hr Nils Larsson | Käl- kebo, hamnat där, vilket. dock in= te beror på bristande kvalifika- tioner. Tvärtom skulle ”Kälkeb säkert ha blivit en prydnad och en tillgång för -vår lagstiftande församling, men han är alltså det undantag, som 'bekrältar regeln , om att förbundsordförandeposten 1 SLU utgör en fin aprångbräda od til riksdagen," Flock UR Sve PRESSEN HR PERSSON I SKABERSJÖ är en av Sveriges' mest utskällda politiker, vilket ingalunda betyder att han skulle tillhöra de sämsta, . skriver Ny Tid (s): : Tvärtom torde hans tidigare H . fv att han samvetsgrant och för- &tåndigt fyllde sina uppgifter som eckleslastikminister, Om hans of- fen! framträdanden. var föga| » inspirerande, så säger det egent- + lUgen ingenting om hans admini- atrativa kapacitet. När han nu fått a a” oförtjänt. | ” DEN SISTE AV KOALITIONS- INGENS fyra centerpartis- ter har nu fått sin officiella Place- , Ting, påpekar Svenska Dagbladet Allting ordnar sig Och så var det historlen om den unge mannen, som satt och prata- de RA Län Hiltänkta svärfar, Sam- el på hans ek han sa litet oroligt - enn onomi, och = Jag måste tillstå att min. komstal fyvärr inte är på . in när stora som "min ki il] direktörens dotter, ärlek till har ökat . med omkring 40 proc, vilket mer än någon vågat drömma om, e stora smörlå en . Man har fått bevis för att folk - verkligen” uppskattar : smöret — .: när det säljs till ett lägre pris - Men hur skall det gå nu när:det i; . läggs på en femtioöring? Tyvärr . kommer . 'prishöjningen: : : stund, då husmödrarna 'm ” vanligt har -orsak ätt se på ålan«/ "tarna, Framtidsutsikterna' är inte "så ljusa, Det, kän. bli; ett-bak= + slag,. som : river i ner 'en::del + den: smörets.. goodwill :som :har guts 'upp. Jordbruket har .bess . räknats få>ett' "tillskott! på 16; : " milj genom . .smörprishöjningen;-. "men; utbytet: blif beroende. av hur husmödrarna reagerar. I HURUDAN: mellan "kyrkan" och vår : tids ' unge? dom; frågar Torsten Fransson i'en artikel i SLU-baldet. Den bild man. ningen nära är inte uppmuntrande; - men inte "alltid är, det ungdomens” eget fel: . MR NH Jag är fullt medveten om at det många gånger också kan bes; ":ro på kyrkans ledning på orten ”att det inte är rätt kontakt. Präst-="" mannen. är 'kanske inte rätt man," förstår "inte den ortens folk och kynne, är en dålig- ordets före: kunnare. Men hur skall vi kom= ma tillrätta med problemen, om " vi inte själva ger oss i kast med att söka lösa dem? Mycket av » den slentrian och den konserva= tism, som vl ungdomar med all rätt bör opponera oss emot, skul- le kunna rättas till, men då krävs också din insats, > $ Att bevara och stärka känslan : för och kärleken till det kristna ) vet är erf förstal gift för en ungdomsorganisation I en tid när så mycket splittrar och bryter ned människans. nedärvda" begrepp om vad som är sant, gott och riktigt, anser artik&författaren och manar sitt förbunds ledning att - ta ett raskt initiativ för en bättre kontakt mellan kyrka och ungdom, Den nya norska sjö Fen rekorddag med storlandningar på. om snart kan väntas komma med något” först - baka ger ett rikt svenskt fiske, troligen" får inte in i Skagerä ger” enligt” GP 'dr Hans" Höglund Lysekil. med anledning av fiskarnas trö på :att denna sill vandrar österut; "och ger .anledning till ett" : vinterfiske, Måndagen bley': något avi över eh miljon kilo. > . 4 Eit -tal flyttrållag om ca 200 bå-; tar:är tengagerade' i det givande sill" fisket,j' som pågår på upp ill "120: famnars djup från Egersundsban-! "ken 'och "österut till höjd "med Lin-; désnes'”påY-norska kusten.” Tidigare har fångsterna mest landats ;Skagen” och" Hirtshals.- Plötsligt uppstod ett" danskt" prisfall och det var”, sorsaken: till” att fiskelagen allmänt ippsökte "| svenska hamnar på måndagen. Man fick bättre priser hemma, " Huvuddelen landades i Göteborg, där "Västkustfisk köpte stora kvanti- teter för export till Tjeckoslovakien, Polen” och, Östtyskland. Även på hemmamarknaden avsattes . vissa” kvantiteter, ; no Dr Höglund har fått fortlöpande prov medan detta / sillfiske pågått. Det har visat sig att fångsterna be-. står. av tre olika sorter. Nordsjöns höstlekande sill, bohussill som leker vid svenska kusten i märs och små i ”Hallandsserien div I 1 Köpenhamn, som fått namnet "Kung Haskon VII kyrka”, invig- des på söndagen av biskop Johan- nes, Smemo 1 närvato av. kung Olav, danska kungaparet, prins Axel och prinsessan Margaretha av Dans - mark t medlemmar av diplo. . matiska kåren, Bland de Präster : som assisterade vid invigningen — Nå, den saken kan ni ta medlvar kyrkoherde. B nås. Fram har bsol fördes ett. republikanskt-aristo-|f d ro, så direktören. Det komma= nog|vid Svenska öususkyrkan I Kör naste Ing och har med turen vän kratiskt styrelseskick, Detta ledde Slutakton”? åtruskiska , herraväldet, ett jämna ut sig med tiden! - dpenlamn. (IT-RB) - ? - sida chanser att vinna flera reno- | till våldsamma strider och omvälv- | den etruskiska andens högborg, dä merande , segrar. Harplinge ökade | ningar, vilka medförde en försvag- | alla ärevördi h stolta. tradi Laholms kyrkliga missi kro Mr st rosa bla matchpoäng till 3 och är således | ning av den etruskiska nationen. tioner från etruskernas storhetstid anordnar sin sedvanliga sionskrets ubenom gåvor och inköp lämnas på väg. Då trå k bli svåra till | Dess motståndare. var inte heller! vårdad Här, utkämpad det ning i Folkskolans måltidslokal|kans viktiga. arbets till dessa kyr- Roäng synes dock bli svåra att | sena att utnyttja situationen. Detta | etruskiska - väldets . /dödskamp. | trig, so tisdagen den 2 december, SSH | Gåvor äv ika arenan. cc dd Ke serlese. | fällde-särskilt Rom, som trots.sin! Etruskernas ., hjältemodiga -: mot. . frå. mö Mission, Svenska k byka SöanS rr tacksamhet i Laholms präst- och - - N ; : ängden elmissionen, Gö- s teboras stadsmission samt Lapp- För Jarolm den 14 nov, 1958, isl ungdom, - Melcher SS . . | kelitteratur har gått. förlorad enligt |ä . | vad romerska skriftställare för: Varberg I-Hellas ”. 7.23 co -, Varberg IL-Halmstad 4 —&." Fram-—Falkenberg TY-—214 Harplinge—Vinberg — 3 —7 - VoDla pm va, Sennan—Falkenberg = 514—41& Laholm—Morup- . 02 2 » Eungsbacka--Fram 7. =. grunden "Falke ah överraskade ken än i denna dag bär vitt i; Etruskiska : blomstrade snart upp och det dr de inte länge förrän de blev centra för en ny civilisation och utgångs? punkter för en, politisk och ”kultu= relltireli; organisation” av-'sins-' emellan": förbundna ' » stadsstater. Tidpunkten ' för 'etruskernas «fram- trädande "var: åttonde "århundradet före” Kristus. Etruskernas; historia är. emellertid "på : många”; ;punkter ytterst: dunkel; Deras egen kröni- farpver hänvä! Som Komplement | tillCtraditiohén har ”utgrä S sultaten varit "av: stört värde. Där- Egypten,” Grekland "och änd; fram till Främre" Asien," och". mans; vet också, " att i deras: handelsflottor gjorde: framstötar Vvia- Balearerna och" Spanien" genom Gibraltarsund. Deras värstå konkurrenter i käm- de liguriska ” "Alperna, vars kust-” , sjöhandelsstäder | sig och därmed. var. det” etruskiska IB ; grävandet av etruskiska forn=.| Mer än en'tid sare har nog frågat 'sig: vilka var etruskerna? Svaret blir' att det 'är' just detta arkeologer, språkforskare och andra veten= skeppsfårten' p Tibern inte. kunde frigöra sig från ! den.” "etruskiska makten. Härtill kom;-att det eko- nomiska läget - försämrades genom V utveckling '+z och side blomstrande grekiska "kolonierna i Syditalien och: på” Sicilien; Etrus- håll; bund,” till” vilket även "Rör" ”arislöt lotta. Detta sjöslag är skildrat ode: av; Pindaros, som, skriver Kristus. Den har hitta ts i Forainaden Caere. . N ofog. ifrån: sjätte århundradet t före - stånd förmådde inte' rädda staden. År 264 före Kristus dukade; den under. för den romerska övermak= ten och hela staden utplånades från jordens yta. .Med " Volsiniums . fall var Etrurien .död 'som 'självständig . stat. Om man frågar sig hur det "kunde gå så illa för ett stort, mäk- tigt, framståenide, och långt avan- "cerat folk så blir svaret att orsa- "ken låg i deras religion eller, rät- tare sagt, i en förstelnad religions a magiska” formler. Etruskerna. var bundna i en: orientalisk ödestro. ot de nyvakhande krafterna, i -Röm kunde de 'bara; sätta” 'upp-sin orientaliska fafalism.. De' var där- etruskerna : växte” världsordningen inte fram ur' tanken uta ur ”natu-' rens" eleräntära ' krafter, 'Etrusker- na: menade; att Hela" världsordnin- gen var” förutbestämd;,-”och . detta var skälet till, att de låtit. lagar- na, » rättvisan, härordningen' och förvaltningen. underställas religio- | nen. Allt vilade på religiös grund. Det är en underlig ironi, att just det folk som bidragit att skapa dén |.romerska - kulturen "förintades ”åv | samma 'kultur! ' I Hera” hundra. år | växte” Rom i i skuggan; av Veji,”. soi od stad påsen" "klipph id: 15] dalen.; "Dnder, den ord och det. noggranna jakt- skeppen : och att | Helläs räddats” Jur, "djupt! slaveri”. ena motgången efter den and- drabbade 'nu etruskerna, De för” lorade ön Elba, "som! ' besattes , av riatiska kusten,--som erövrades. av b pen. om - herraväldet .i Medelh var greker och feniker, ” Samtidigt ' som... etruskerna: utr byggde sin 'sjömakt i åttonde, sjun! de. och sjätte seklerna trängde de längre in i. Italien mot 'Toscanas, Latins och -Umbriens skogsområ- |" den, där. de underkuvade ännu halvvilda" stammar, ' De grundlade även ' åtskilliga - städer; däribland Volterra, Veji och Camsaes. En av de mest betydande :städerna var Velsona."I Latium slutligen grund- lades Rom; där enligt traditionen etruskiska kungar skall ha härskat. Ett av'bevisen för denna traditions riktighet skulle vara, att man i den eviga ” stadens ' bottenlager "funnit rester av. byggnader av etruskisk karaktär. Genom ytterligare ex- pansion norrut nådde etrusk ferite århöndradet. erövrades Lom bardiet.-av. de galliska" horderna. Det åvgörande slaget vid ”Volsinius "Men: det stora ödesdigra avgö randet för det. etruskiska folket föll inte på havet och inte heller i.strider med ;gallerna. Etruriens öde- "avgjordes i den hundraåriga kampen med Rom,' som började i fjärde århundradet före” Kristus. Vid den tiden var latinarna i jäm- förelse.. med etruskerna. ännu ' ett halvbarbariskt folk, som de kultivei rade" etruskerna betraktade” med stor medlåtenhet, Inte Keller fruk- tade” de någon allvarligare farå från” det hållet, 'Krigsorsaken var en intr konflikt i frå- ända fram till Adriatiska havet och än fler städer anlades, bland änd- ra Cecena," Ravenna och. Spina. Genom "denna "expansion kom "det etruskiska väldet slutligen att c om- fatta halva Italien, 7 =: Vid mitten av. sjätte" århundra det: stod etruskerna på höjden av sin makt, I det äldsta Etrurien vär statsformen monarkisk, en prästko- nung härskade med oinskränkt re- ligiös och politisk ” auktoritet. och för. statsöverhuvudets makt var en väl beväpnad och or- I matchen mot Fram. Trots att lut ben alltid haft svårt att spela mot lindomeklubben borde ett mera hyfsat resultat tvivelsutan kunnat tion, organiserad -: av ' två -bröder, Vipinas från Vulci, ” avskaffades emellertid monarkin. I stället in- d armé, Genom en revolu- |” ga om sjöfarten på Tibern. Rom fruktade 'staden” Vejis rivalitet, då dess makt sträckte sig ända till Roms > murar.: Efter "diverse" för? postfäktningar kom slutligen ” "den egentliga' striden mellan Rom och Vejl, som drog i fält 'utan' bunds>- förvanter." Kriget varade i hela”tio år” och : avgörandet framtvingades först efter flera års ; belägring av Nejt' men inte genom' öppen strid utan genom list. Det "lyckades nämligen. .för "romarna 'att med hjälp "av" en " underjordisk " gång änga in i' stadens fästning ' och bugga ned de överrumplade invå- narna i staden. Genom segern över Veji. frigjorde" sig Rom slutgiltigt grekerna, och , vidare hela den" ad: I tagandet' av "dess regler," vilket var Lilla uppsl jagsbokens band h:r 8. : t Norden, Malmö," i huse från Förlag! h omfattar. or" föreligger 'redan oc den. mellan Pär och Sof, "Utgivnin- gen av "verket går alltså i mapp, takt mot dess fullkomning. - ,Som vanligt förekommer ett fler! s tal kartor, dels 1 flera färger; dels i svarttryck. De förstnämnda” Är”; över Rom, dels under kejsartiden ' och dels under rike utveckling till” stormakt, I färger äl även två över ” Sovjetunionen,” en över den euro=' peiska och en över den" asiatiskå delen. Från såväl' Rom som”Ryss- land är vyerna talrika, I flerfärgs- tryck "förekommer . konstverk av Rafael, Rembrandt; Auguste: Re=" roir och Alexander Roslin, i svart- färg av Rubens, Sergel och av rys- ka konstnärer m .fl.: Skåne" och Småland är . försedda, med land=-, skapskartor' och utom riklig” text - med : många" illustrationer. ' Bland länderna förekommer: ju Schweiz: och bland storstäder San Francisco, Så rymmer: varje. band av upp- slagsboken en 'mängd .vetande och åskådningsmateriel och kan verket, , när det föreligger helt, ge. svar p det mesta tänkbara. SE Strapatser och Jevnadskonst, Badande människor "på en syd«- lig havsstrand möter' blicken från. omslaget till Skid-' och frilufts=" främjandets årsbok 1959. Sommaår=" , bilden har inte kommit” dit på: en' slump.' Årsboken-har; senare. år ..;: vänt sig till en allt större publik. ' Även. skidsport och fjäll bildar fe-" mat. Ärsboken kjuder-läsaren: oli ka arter. av. naturupplevelse. ' Re daktören. Bo Rosén har som. med arbetare. haft framstående skriben ter och>illustratörer, men namnet. "På skidor”: har; försvunnit, från NI framsidan : soch formatet ök ts: till-; 64 sidor. ga läsaren om 'den'. säregna nhiut: ning; "hårda. strapatser : ger" medan d"saknad ' läser man det post- huma'; bidraget , av : och en oförberedd ”- och bergslag. på. skidor, och: He aa man Stolpe om skidåkaren ur kå= sörens 'syntinkel. Svensken "Anders Bolinder tar” läsaren med” till en" offerplats 6.500 m över havet; ocht.; Jan Sundfelt berättar. om - fjällsport " bortom järnridån, i Bulgåriei är I, radshövding. Gunnar ,Carlesjö- kla— rar upp begreppen kring ållemans-. ” rätten "och. friluftslivet, Olle: Groih m: fl skriver ' öm fjolårets vinterzs- sport och Gunnar: Brusewits. ger en intim bild av roslagsnaturen samt. står för många av illustrationern Eliten "av naturfotografier" ”har "Bi dragit I med "många vackra naturbil: der från.sjöar, fjäll och skogar. > biruskiska I en mycket fill en" "enhet, men även : tecknen” på etruskernas makt är Åörintad. så' var likväl det- - ta" folks andliga kraft så stor, att den än i dag: sätter” prägel på — i både land och folk : etruskiska område Lapeter ”Heidens | sehaste; dödens färg, lämnar ett. bländat. tryck sedan man, som "vanligt nä det gäller Peter Heiden, sträck. läst. då -man inte kan släppa boken förrän den allra sista raden: Ett så blandat intryck, attiman| går ; till. baka: till hans tidigare produktion stilförbättrande : linje > från Mör- dande fakta (1954) .via Bevingad död : (1956) - och ' dess originella med dess många dödsfall, : vanliga . intrigen, . spunnen "kring ond, bråd död. Men i den senaste boken har han glidit över i det bi- sarra. Han har försökt fånga den ogripbara. .. spökstämningen. i. ett gammalt kråkslott, försökt att med breda . periseldrag mana ' fram den ödesmättade spänningen. . Och hans miljöskildring lämnar intet i övrigt att önska. Likt den litet" smått vimsiga" men mycket, mycket kvinnliga Pyret- och hen- nes skrivande make känner man otrivsel från sin första bekantskap med den gamla enslingsgården, där handlingen till att börja med snig- lar "fram : vardagsmakligt till dess man är nära att explodera. Explosioner blir' det emellertid, gång på gång. "Handlingen tar upp sig mot slutet och. upplösningen -är inte, alls: sådan man: hade väntat sig, Peter Heiden "är en överrask- garnas man 'i sitt författarskap, strängt logisk il sit resonera utan att- förfalla till att: bli trå Han har i all sin saklighet kvar ang kig. den intuitiva känsla för miljö "och .in- att: han skiljer 'sj ”av mass ryduce för. att jämföra. Det går en klart ' mordsätt till Sista ronden i fjol" « Peter Heiden har alltid haft nåt H gonting att säga vid sidan om den" rande! i deckarförfattare, . Dössutom' | är” han. en + skarpögd = ilakttagare,> som - ger: sina figurer smått filor ” sofiska drag," =. SN - Författaren' är som "bekant verk- | sam som journalist, i i Halmstad,” och hans miljöer är, den - här. gången . kämtade” från ett vintrigt Halland. 13 det ensliga kråkslottet har samlats ” en bukett människor. Ett hastigt , NA dödsfall "inträffar" under omstän= : digheter som gör att man inte kan -: utesluta "mord, Brottet konstateras, . och morden blir fler, och fler 'un= der” dot, att: handlingen röllas upp. Fulsammans |: 1 Iredrinz. - Peter och Pyret: Brenner. i forskor på sitt håll och så småningom ru'= las nystat up; sedan tråden förgre= inst anede häll. Ba- ; och ”fipp och k:n julklappspa-"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.