a or november 1958 | Fredagen den 28 TAG , «oo. Nare vara syndigt att gå på tead ; a tern. 'Vad det' nu kan bero. på, | 7 Det”lär inte finnas” någonting i ften, som stämplar - ett fea- esök 'som synd.” Detta kan n förklaras därav, att tea- ter :för ett' par tusen "år ' sedan ”. knappast hade varit ett aktuellt begrepp. Nej, den här synden har "tr kommit till på ett senåre stadium, - Till teater räknas understundom : i sådana här Sammanhang även bio. I varje fall var det.så i Fal kenberg "för omkr 25'år' sedan. Gamle Prosten Davidson, som var E Hen frifräsare och tolerant männi- be. £xa hade tydligen inte reda på | det, syndiga - i. sitt -förehavande;" > Kär han regelbundet varje vec- ka vandrade ' till bio, Han upp- s<attade föreställningarna mycket. Fast på teater såg, man : honsm inte, Plötsligt blev det. enellertid slut med biobesöken” för hans ' del. Han hade tydligen fått" en" admonition' av de mera : "rättrogne, och för att inte väcka ' : » split .och ovilja, .avstod han :från . > 1, detta sitt lilla nöje. Han var en +” fridens man, viva I «+ ÄF man inte född med instink- ös "ten,'. att ' teater- . och biobesök "måste vara något syndigt, så tre- . N Var man i mörkret 'direkt. Man begriper -helt enkelt inte på vad sätt ett besök på teater eller bio : e skulle kuhha”andligen skada en 3 - Människa, Det lär väl icke kunna , vara: teaterpjäser - eller biopro- " Brammet såsom, sådant; vilket i och för sig skulle innebära synd- fullheten; "Snarare är det väl den besökandes sätt att uppfatta 'vad j ce <> > Förtrohga stunde | > ”Blyg, dum och frågvis”. 1. At förlova sig på . nyårsafton är' er utmärkt idé och lämpligare än at förlägga, förlovningen till julaftor som ju ändå är fylld av de tradi- I. ” tionella julriterna, 2. Ringarna kö- 'per man-mågra dagar, före. eklate ; "ringen, så att guldsmeden-: hinnei re ring och vice versa. Det brukligaste är att - fästmannen”. betalar” fästmöne ring 'och tvärtom, 'men "det är jv precis som man själv önskar. 3 Större förlovningskalas är alltmer på avskrivning. :Eftersom ni är gäst i er fästmös hem |bör hennes för- äldrar få bestämma hur de vill att förlovningsdagen firas, Det lämpli- gaste i det här fallet är väl en liten . festlig middag enbart för familjens medlemmar, Sedan har ju släkt och vänner tillfälle att gratulera under hel olika bjudni le En tvivelaktig ed : Det lär enligt vissa trosbekän- : där 7 . förträffligheten, gravera in namn och datum: fäst-;|. |kalkbildning i lederna behöver: ej I ext stäl- |: fromhet. . som bjuds ta duken, som hj ga. Det m ligtvis ; chockera, men vilket i "denna vä överkänslig. Man skulle annars - kunna tycka, att en bra teater- . f + På scenen 'och den vi- är kommer ifrå- an får se kan natur- : rid "kan inte göra det, om man på ett eller annat sätt är fört od : Kamrater i olyckan . Chefen för tskattekontoret i den lilla tyska staden Freuden- stadt vill göra skäl för stadens namn — ”glädjestaden” — även när det gäller något så tråkigt som utkrävandet av skatter. När man kommer till kassan står det: Välkommen, Kom ihåg att Ni ger pengarna till vårt gemen- samma bästa, el På dörren till kontoret för klagomål står det: Även vi be- talar skatt, Anse oss inte som bödlar, bara som kamrater i Pjäs eller en tankeväckand bio- . föreställning skulle kunna beri- . ka en människa, kanske rent av . göra” henne mindre trångsynt, Öppna ' större perspektiv, Det är '' väl inte nödvändigt att sluta sig inom sitt skal och undvika ge- menskapen ' med andra männi- 'skor. Den enskilda människans sinnesbeskaffenhet är en”sak för "sig: Det goda, bär en människa inom sig.' Ett "avsägande av alla : livets glädjeämnen är knappast förenligt "med en ljus livssyn, snarare ett nejsägande till. livet självt. Ofta bottnar detta i skrym- teri och en övertro på den egna den ' sinnesbe- skaffenhet, som i Skriften be- "tecknås som den verkligt stora synden. Det vore gott om den sekterism, som lanserar sina kon- struerade syndabegrepp, ville gå till rätta: med sig "själv, ty en : självprövning är bara av godo, Härmed är givetvis inte sagt att all teater och alla bioprogram "är uppfostrande. Nog finns det | mycket:som saklöst kunde undva- ras. Men att syna ner allt, inte a vilja erkänna teater och film som kulturtillgångar, utan kort och gott bara sätta syndastämpeln på . dem, det synes vara att alldeles skjuta över målet i ett tvivelak- tigt fromhetsnit, . . en Vid Under denna rubrik besvarar . en svensk legitimerad läkare + e kostnudsjritt snedicinska frågor ' n läselkretsenirs = oo Ce "Förse frågorna; med: lämplig . och kön! Det är givet ett envars "anonymitet obrottsligt bevaras "Märit breven DOKTORN SVA- . BAR och sänd dem till redak— " Honen ions rs Res ”Fru X”. De besvär från axelle- derna, som av er läkare förklarats som en effekt av en begynnande å någon nämnvärd betydelse för er arbetsförmåga och rörlighet. För- ändringarna förklaras i allmänhet le skulle jag knappast föreslå att .: bjuda ens grannarna i huset — någ- to ora. släktingar kunde :kanske- då kännå sig förbigångna och det vore onödigt. 4. Vid middagen. serveras väl någon festligare dryck, vanligt vin eller: alkoholfritt kn Nn: appa' säger några ord till de ny' förlovade och önskar "dem. lyckz . Själva ' ringväxlingen : brukar [sd unga tu ha klarat i enrum någe med att somliga individer har:en större benägenhet för att ådraga sig förslitning i lederna och sådan förslitning kan . uppstå i de: flesta större leder 'i-kroppen hos dessa patienter, Smärtor och viss stelhet blir ofta effekten, men mar” har möjlighet att behandla dessa symp- tan och få till stånd god lindring med värmebehandling, rörelsebe- handling, kortvågsbehandling och ö ålbehandling, : Viss rörel- umme tidigare. 5. Förlovnt . Jagen bekostas av fästmöns föräld rar precis som bröllopet. Endast or fästfolket, går ut på tumanhand oc : "firar förloyningen är det fästmar "nen som-står för kostnaden. t Nej,' i. Sverige' brukar fästmanne: endast ge sin fästmö 'förlovningr ringen, och eftersom ni redan ge henne en' julklapp är: det. fullt til: räckligt. 7..Låt er fästmö förbered . sing föräldrar på att ni:tänke eklatera i helgen, och resonera sc. N . dan igenom detaljerna tillsamman: > Något formellt frieri behövs inte, d vet ju redan om saken och har in ” genting emot' den. Jag tycker slut ligen .inte: alls, ni .verkar, dum, At en.ung man är blyg är då bra myc: ket trevligare än att han är ”tuff y och framfusig. Jag önskar er a tänkbar lycka och skriv gärna ige on . ”Gallie". e ”|'tresse eller utbildning, har ni mö sebehandling är alltid att tillråda i dessa fall, dock ej till den grad som förorsakar ökade smärtor, + + ”Svårt att djupandas”. De symp-' tom ni besväras av torde med stö sta! sannolikhet vara av nervös na- tur, och ni har ju också fått dem utrodda av en läkare, som förklarat er -vara kroppsligt helt frisk:: De nervösa besvären kan ta sig många olika uttryck, men bland de vanli- gaste är just tryck i mellangärdet, tryck över bröstet, känsla av tyngd över bröstet etc. Den känsla som kallas ångest förlägger patienterna ofta till bröstet eller: mellangärdet och i ert fall tycker jag det verkar troligt att det är ångestkänslor; som ni på 'detta' sätt förväxlar med kroppsliga besvär. Genom att tala med en läkare, en invärtes medi- cinsk specialist med. psykiatriskt in- lighet" att” komma de problem på spåren som förorsakat dessa besvär . |och med en ökad förståelse av dem lösa dem, lägga er tillvaro tillrätta, så att pressen på detta sätt ej för- orsakar ångest eller:eventuellt få mediciner, som lättar på de nervösa spänningar, som vanligtvis ligger bakom, 7 : og Den västtyske atomfysikern . fessor von: Weizsäcker sade i ett fi redrag 'på /Hannovers tekniska hög- skola på tisdagen att det i ett atom- "TI krig förmodligen inte blir: möjligt att förstöra fiendens raketbaser. En- : ligt min uppfattning kommer Kina att klara sig bäst ur en sådan kata- strof och det naturliga resultatet blir kinesiskt . världsherravälde, = sade "signatur och uppgiv. helst ålder + V ”, Och vid utgången läser man: — På snart återseende, .. Frågan är emellertid om allt detta hjälper upp skattebetalar- 7 Den unga lärarinnan nas humör, ... . J Tyska i England + C Marianne Brauns är tysk av födsel men har gjort sig ett namn inom engelsk film. Redan från tidig ung- dom hade hon intresse för sång och dans och gjorde sin debut på en amerikansk. nattklubb 4 Minchen. Hon fick snart sin chans vid filmen och är-nu' som sagt bosatt, i Eng- land,. där hon gjort. en rad filmer Joch även visar sig i TV då och då, mener -+' Maurice Chevalier i NEW YORK (AEP) An ; Gamle charmören Maurice Chevå- lier inbjöds” häromdagen som "gäst- föreläsare av New Yorks kvinnliga i förening. De församlade 150 dels "unga och vackra damerna ville av Maurice höra ”Om kvinnorna jag älskade”, Så formulerades föreläs- ningens rubrik. Maurice, avslöjade inget namn, ”Sådant talar "man in-« te. om i Frankrike”, Han berättade bara "om kärlekens , filosofP”.'.”Den första' kvinna: som jag älskade, för- de mig in i den fysiska kärlekens teknik. Hon övertygade mig om att det inte. finns någon bättre rekrea- tion. för en man än. att efter an- strängande, dagsverk älska en kvin- na,”. Den :andra kvinnan var: den längsta förbindelsen i Maurice? liv. Hon undervisade den yngre mannen om "att. ”kärleken var den högsta lsckan bara om den också blev öm- sesidig: förståelse”,' Berättelsen syfta- de med all lik Mauri i | inte heller h "inte roligt, De flesta flyr till syfa-' Selma Lagerlöf till Elisabeth Dunger överräcker ett Porträtt av :... rektorn för Selma Logerlöf-skolan i Berlin, . a " Arbetslösheten ökar dag för dag på ett skrämmande sätt. Många fö- retag upphör med driften, .andra Ppermitterar äldre personal, som in te kan de nya maskinerna, Det är inte lätt att få arbete åt de friställ. da. Men detta gäller inte bara folk i: kontorsarbete och vid industri; Landsbygden behövde mer kvinn- lig arbetskraft i hemmen, men. de övertaliga samlas i städer och and- ra tätorter. Duktiga och kunniga husmödrar som "blir. änkor i den, högre medelåldern har det inte lätt, . | Av. Mi - Leijon — 7) kommunala anläggningar.. Men gi- vet är att de betrodda måste väl- jag med. :omsorg och. få den lilla utbildning de behöver för sitt sep-- temberyrke ' här "på jorden. Det skulle bli "trivsammare för ) både oc hjälpås' åt "och se' på varandra som medarbetare och inte som: illvilli- &a konkurrenter. = Me Folkpensionären ”kan så väl be. höva några kronor extra till:en py kappa. Hemvikariatet skulle. kun+ na ordnas så atf-det inte:bleve för r ar 'som : ar- betat" hos. föräldrar eller syskon mot ganska liten lön och som där; för inte kunnat spara .något. När brodern gifter sig måste de ut ur huset så fort som möjligt, De kan sitt husmorsyrke. Men försöker de ta plats i hushåll i den åldern får det bli”hös någon äldre ungkarl med egen. våning. Där får de ar-; bete för mat och husrum och göra en husmors' fulla arbete; Det är brikerna., Sy- kan de, Andra stä dar på' kontor eller i fabriker, dis-' kar på ortens hotell. Deras yrkes- kunskap har inte något värde. ö 7 Hur. vore .det. med 'utbildnings-, kurser för hemvikarier. och barn- vakter? Det finns yrkesskolor i de flesta kommuner, Det går att få statsbidrag till kurser, Bara en kurs på sex veckor, i stil med skolköks- kurserna, : men på ett annat plan. Man förutsätter att de kan vanlig enkel matlagning och bakning. Men box eller. ett kylskåp, de" kan in? te tvätta de moderna tygerna eller; vårda moderna möbler. De. behö-| ver veta en smula" om. hemsjuk-. vård, hur en. sjuksäng bäddas, hur | en..sjuk vårdas 'så'att det inte blir liggsår, hur en feberkurva skrives, | hur. dietmat. lagas, hur man, för- strör o. roar bråkiga" småbarn med knep och knåp, ] mån; använder cellstoff och ”lägar ”babymat och sköter trivseln i ett hem både 'för > I stora” och små.Det behövs inte så stora krafter men ett gott förstånd och god erfarenhet. Det finns krya ' | folkpensionärer som sitter .ensam= ma i sina rum och längtar och kän- ner sig överflödiga. De skulle kun= na bli bra barnvakter om de fick en liten kurs först, Mammorna skulle inte vara. rädda: för att de försummar barnen eller vänder upp och ner på huset medan de är ute och handlar. Ett par mammor skul- le kunna ha gemensam: barnvakt. na förestå små daghem på lands- bygden tillsamman : under de brå- da tiderna på året, Det'finns nu våckra släktgårdar som står. tom- ma "och säljs till pannved. Där de finns i närheten av städerna skul- le samhällenas mödrar, som arbe- tar på kontorvoch fabriker kunna åka ut med några stycken barn trädgård, där kan man ha en katt, man kan ha' kaniner och. kycklin= gar och någon vrå kunde bli lek- pi Chevaliers långa . samlevnad med odödliga Mistinguett som var 20 år äldre än han, Kvinnan nr 3 var li- delsefull och till och med för: in- tensiv för charmören. ”Hon gjorde mig till en sputnik, berättade Mau- rice, Jag måste göra resor i vällus- tens rymder. Efteråt föll jag alltid platt till marken”, Madame nr 4 var stuga "där b s” grejer kände förvaras, Med 'en smula påhittig- het, lite utbildning och energi skul- 1e den medelålders få glädjen att bli tåld här på jorden, ja till och med älskad och aktad av de unga. Många mödrars nerver skulle få en smula ro. Man skulle inte be- :de kan måhända. inte skötd-en' fryst fr « Då 0. då skulle det kun na bli några dar lediga att vila på om det fanns kamrater. med:isam> ma utbildning, som kunde, tjänst göra den tiden. Det kunde inte, bli tal. om att 'ersätta hemsystrarnag arbete i 'sociålvården,” men de räct ker ju inte till, de slits:ut i förtid om de inte får sin lagstadgade vila, Det finns hjälpbehov där man kla« rar. sig. med en hemvikarie, Hem- vikarien har' sin lilla utbildni SCYLITTERATUR yngre. om ,-man kunde L Halland, vår bygd, -- : : Hallards Hembygdsförbunds &rs- bok, fyrtioandrå årgången, förelig. ger och är som vanligt en intres. sant hembygdsbok. , Författaren Walter Dickson inle- der med ”Några ord om Mitt Hal land” och kommenterar i denna essä hur han skrev sintlandskaps- skildring. Konstnären Olle Lisper Svarar för illustrationerna, |” Halland är ett av de svenska landskap, som under tidernas lopp genomgått de största -förärdringar- na. Om hur Hallands natur tedde sig år 1569 berättar Mårten Sjö- beck! Det var det året Lunds stifts landebok tillkom På. befallning av Fredrik .II. Det verket är en s0c- Ken- och häradsvis 'verkstölld re- dovisning av det kyrkli; ät bl a i Halland, EE soker » I sin uppsats II om Breared be- handlar Erik Sjösell lantmäteri- skiftena, ' här ' koncentrerad = till Breareds tocken, men kan tjäna som vägledning för, dem, som in- om sin egen bygd vill ägna sig åt det intressanta kapitlet skiftena, Hållandsmålen är bland de bäst undersökta dialekterna i vårt land, Om hur den 'undersökningen sker meddelar Sten-Bertil Vide, som är knuten. till Landsmålsarkivet i und. . '.Nordhallands ” hembygdsmuseum i Kungsbacka, vilket skildrar mö- belsnickeri och liesmide; intill ser »] kelskiftet ett betydande hantverk inom denna del-av länet, presen« teras av dess skapare, Stig Torne- hed. ' sea : "En både spännande och intres- sant kulturbild. från tiden omkring 1850 tecknas'av Eric Hägge "under rubriken : ”Myteriet i Mutene historien om tjänstenit i -överkant, och om Dalin-stenen >: > nhberg och Birger Jarlstenen 2 har "Axel "Malmquist respes Harry Hedin skrivit", 20. 3 ST > Den -tidigare krönikan ' om hemt byvgdsfören, + oc verksarahot ygdsför Por vi har ersatts med. en. fylligare «pre | sentation -av en - förening — i år Okome hembygdsförening, De öv+ riga hk att på und SAGT och SKRIVET Mänskligheten är växlande; vårt liv är vad våra tankar gö till. för det (Marcus Aurelius i — Fritidsproblem, usch, Det år det grymmaste ord vi har i sven- ska språket. Inte skall vi ha.det som förr när barn tvingades ar= beta orimligt, Men fritidsproblem, först slog pendeln över åt ett håll, nu har den gått för långt åt ett annat. Det blir ingen arbetets glädje av sådant och då är det synd om människorna. va (Stina Palmborg) " Blygheten har sedan 1860-taå > lets början varit den egenskap man främst strävat att åstadkom=- ma vid vårdad svensk uppfostran, Jämte barkbröd doppat i lankigt kaffe har vikten av att Nga ett , ödmjukt sinnelag stoppats I de unga från spädaste år, Förmågan att tiga medan vuxet folk talar : har drillats till perfektlon, Denna talang att utan invändningar av= lyssna även mindre genomtänkta åsikter har varit mången ung man - till oskattbar nytta undar,de för= beredande stadierna i hans kar= + riär, oc Mot a Balett :med tal NO Pa ei: lg tet I om hy konstart San tb Ar > ar s + 0 -Premlärdansösen vid Stora Ope-! > ran i Paris, Ludmilla Teherina, har , sagt. upp, sig. och lämnar den mu- ,sikaliska.: nationalscenen 4 mars 1959. Hon -håller på med att orga« tisera egen balettensemble och har ' ambitiösa planer. Ludmilla Tches' rina >vill- förnya +balettkonsten, Sruppen skall omfatta omkring 25 +. (Butter ini | Är; inte riktigt 'vem söm helst.'De många årens :husmorserfarenhet får man ju lägga till vad 'en liten Kort kurs kan ge Med stöd av: den lilla .| kursen'går dét att passa in/dentäld- | "+. . re arbetskraften på ett trevligt" sätt i det moderna samhället, 'Man vin- ner inte bara den. hjälp man får. utan den hjälpande - blir; o ekså defult'och slipper ha-den gammal? dags ättestupan framför sig var hon går eller står." i" a Medelålders husmödrar. skulle kun- | : dit. Där kunde de få leka i en stor | - ten: nyttiggjord på ett'trevligt sät Det finns så mycket! den kan pyss- Ja 'med: som /inte' längre 'kan, göra grovdagsverke, Hela systemet. mås- te naturligtvis. ta hänsyn: till vad var och en orkar, Alla kar inte flä- ta korgar eller väva ' mattor. eller snida' i trä. vDet finns tomtesyss- lor vid varenda gård på landet; och i' varje fastighet i 'stan. där. för- ståndet är värdefullare än orken. Det kan ju'hända att en gammal arbetare vid jordbruk och industri | skulle kunna ta ett vikariat på den gamla arbetsplatsen ett par dar för någon yngre medbroder, som bar ryggskott eller, influensa, även sen han: blivit folkpensionär. Med -:god vilja - skulle man”: kunna . uträtta | mycket. Förutsatt. förstås att saken organiseras upp på rätt sätt. | ;' + + — Det var inte alls så här jag ha höva bygga så många 'statliga och de, föreställt 'mej det! - hjälpt, kännér sig nyttig' och: värt] jär ett strålade bildverk i. fä g i gefär samma sätt. Nils Roth har skrivit litteraturkrönikan och Ari | ne 'Modén avslutar boken' med en verksamhetsberättelse, ': Bokpriset är6krs soon SA Arets bilder 1958-1959, 4 . it 26:e. årgången, är' en stör samling och di "och hon vill skapa en ny scenisk konstart: den =. ' talande bålettpjäsen, - + Str ' Klassiska" och kända balettpjä- ser skall.'kompletteras med :'tex- I ter, Dansöser och dansörer skall re= citera medan de dansar'och skall .'> med ord förtydliga respektive dra= isera de' händel bilder ur 5 Turist- föreningens bildskörd 1958. Idén till denna årligen. återkommande bilderbok omsattes, I handling för 25 'år sedan genom en fotopristävr lan, åom avsåg och ännu avser att sz) skildra' svenskt land och folk. Bo« som dansen . » föreställer, ' En . rad". framstående,” | franska” "regissörer och. författare har av Ludmilla Tcherlna över lats och ' vunnits för arbetet för den nya konstarten, Främst bland ken är, därför synnerligen, lämplig -$om presentbok; :p tanig sik el > Amatörfotograferingen. . har un- der, det gångna 'kvartsseklet ut- vecklats mot allt större. fullkom- ning, och förmågan åv fotografens personliga ' inlevelse i 'och .:känsla för sina motiv har. bidragit till att med: åren ett jallt: bättre resultat beträffande bildvalet och: variatio- nerna erhållits, I. co. Nere - Redaktör för Årets bilder har va rit Anders Billow, som var en 'av de första; som för ett kvartssekel sedan var med bland de kringcyk- lande i landet efter motivval. 7. "Även i år finns en upplaga” svensk: och en :med "engelsk: text, varför bildsamlingen bör vara en I många fall lämplig presentbok även till svenskar i förskingringen, Pri- set är 12:50, inb 17 kr; för med- lika för lemmar 11:25 resp '15:30, båda upplagorna, ”Guds hus till prydno” svenska. kyrkor; ” vartill. Lilj mens Stearinfabrik AB tagit init tivet och.även sörjt för framställs ningen. :Avsikten 'med' bokarbetet .t | angives ha varit att ge en koncen- trerad och mångsidig presentation i bild av svenska kyrkorum, deras redning och inventarier, Huvud- vikten har lagts på vissa i sin art typiska kyrkorum. Alla kyrkor har givetvis ej kunnat medtagas, men alla landskap är företrädda. Över 50-talet är återgivna i varma, ly- sande färger, resultat av ett krä- vande kameraarbete och ett skick- ligt utnyttjande av de grafiska re- produktionsmetoderna. = :. Bildsviten -ledsagas av' el mänintressant . orientering skildrade kyrkornas konst kulturhistoria, skriven av antikvarien ' i riksantikvarieämbe- q tet,' fil: dr "Bertil Berthelson,. För fär ”den typog fiska utformningen och trycket har Esselte. svarat, Vår kyrkliga Uttera- tur har här berikats med ett verk av: sällsynt” skönhet. Bokhandels- priset är 23:50. Nee de" namnkunniga . dramatiker sony skall medverka vid balettpjäsernas 4” bearbetning för. talscen: kan ' Jean s Renoir nämnas, känd filmförfatta- or re och regissör. Truppen skall yi- sa upp: den. nya konstarten vid turneringar I, alla stora kulturlän« = ; der. Främst, tänker den unga don= = santa .direktrisen att. få gästspels- kontrakt i Italien, Spanien, USA, . Kanada. och, dé. sydamerikanska =” länderna, — AEP 0: åa : 248 a «or CZ Förlåt, men hur kommer man lättast till Drottninggatan? 4 det förkroppsligade lugnet,: till den grad att ice så små in- te längre kunde uthärda hos henne. Den femte L ens liv var så hetlevrad' att om henne kunde Maurice inte berätta annat än att' hon var ”magnifique-e”. Sedan följde .en period av ömhet och ett i. som Maurice älskade vr varaktig sensuell blodförgift- ning”, Sedan tog åldern ut sin rätt, ”Kvinnor har lärt mig allt, De gjor- de mig till filosof och : fatalist.. Jag tackar dem för sju stora -kärleks- upplevelser. De. var underbara var och en så länge de varade”, Publi- ken som endast omfattade kvinnor var fascinerad av :den' ojämförlige Maurice 'som nu, 70. år gammal, inte har glömt konsten att tjusa kvinnar av alla åldrar var " Hencr Marckert - liv. utan stormar... Den sjunde: och |. [ möt Weizsäcker. (TT—Reuter) . DE FLESTA OCH B ÄSTA ORTSNYHETERN oo Ta i es a => | enn am ja (EA ESEOCOCOCO:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.