N i avel N dag, så löper”det kalla kårar efter VI . "Morgonen är bi ”ummig av. frost. mel. kan Över har, koka tillbaka hem nu. TA > Urgamla. ekar 'reser sig kring :. > den - herrgårdslika byggnaden, framför. vilken jag står och vän- tar på bilen. Löven hänger kvar . På grenarna, varmt. bruna, skim- "> rande i solen, Några rosor, blöder ännu 'med en trotsig glans i ra- batterna, ' Annars ” visar parken endast upp en -brun och frasig höst, . beéströdd. med frostens dia- ; mantglittrande ” kristaller. . Det -"skah finnas gott om fasaner här, cr Jag kikar mig omkring, men kan inte . upptäcka någon. Ett: par Eravitetiska -: tuppar, -- sprakande av färg, skulle eljest ha- varit . Pricken över i-et I denna morgon- . värld av mastodontiskt skulpterat grenverk,' brinnande löv och rim- Puder. oh AR IA » Så -kommer pilen. Och lite se- nare sitter jag på tåget, som med ett pulserande dunk av hjul över » skenskärvar tusar. sin - stålblixt- rande bana fram över landskapet, Östgötaslätt. . Bråvikens strål- ning av silvrigt ljus, Skogar med brunt: löv, nakna stammar och rismassor, blåaktig' barrgrönska. Ett bördigt och öppet landskap. ' + Leende, omväxlande. - Man kän- ner att. det är gammal kultur- bygd, att ändlösa tider förrunnit, sedan plogen första gången sattes + 1 jord här, sedan dessa fält 'mel- lan de massiva skogarna gav de va första gyllene skördarna, =. ct Skarp, klar kyla utanför fönst- ten. Frost som en jämn - silver- - brokad över alla vidder. Då och då en återkommande synbild av varm Ånga, av fuktblankt liv och svettig möda: hästarna, som ,stre- » tar för plogen! 'De utgör. ett -av dé sammanbindande- elementen i + de förbirusande. terrängavsnitten, +» :'Barnareflexioner : Det hände att den ogifta me- delålders tanten var föremål för denna : 'reflexion när. 4-åriga Ola kom på besök. ; . ne Han. tittade 'sig" omkring Säll elr sen Aa - — Har, du ingen pappa hi ne? ti set ES 2 —— Nej... .- rs - ..— Har. du ingen slags far- bror alls? 0. a : i — Nej, AE » Efter en stund, misstroget och smått föraktfullt: co '— Men bpåra barn har du "väl falla fall? 000 vs j svea barnen i trafiken. =." För högsta lycka hittas ej. på råd, och hon vill ens av dig ej sökas opp. Hon kommer såsom himlens vind en setet och nåd, - å oftare som jordens hopp: ” ”Jöhn Börjeson, Avan g tänker på min 40-års-' ryggen, sade den 32-åriga damen. — Def var hemskt! Vad'var det som hände den dagen? sade hennes väninna blitt: + SON CM tande frisk och] Det är, so; | 'g Grönblå him- a, samma Solsken som: ett flöde av guld över parkens trän och fälten - och skogarna... Jag vaknat i Östergötland den är. mörgoneri, Har. varit nere och "hälsat på en bekant. Skall .Jom kom mar emellerti FERRARI. landskap hästpar, . samma karl, som åter och åter travar fram 1 ett- litet moln av vit ånga därute på gär- dena. Hur många Plogar är denna dag i gång i den Svenska jorden? Hur många -: plogtiltor hinner in- nan kvällen . vändas upp i mörk, blänkånde fetma mot de nakna senhöstdigrarna ? -. - ot ; .. Så här färdas mans: I en su- sande "fait, De dunkande hjulen slukar nilen glupskt, i MuUns- bitar. Mar tittar ut genom fönst- tet och får; bortilande glimtar av de bygdediman korsar. Det är utmärkt, Van förflyttas på ett i allo ennitående effektivt sätt mellan två'punkter. Det var an- nat på kariolens, Gästgivarskjut- Sarnas och hästbytenas tid, Man kan knappt längre tänka sig in i den möda och den tidsspillan en resa på den: tiden betydde. Men där.” existerar också €n ' annan skillnad än den i effektivitet. På den tiden beydde varje än så anspråkslös risa ett stycke kun- skap om det eqna landet, På den skakande karrolen med alla om- byten och . alu nödvändiga dis- kussioner »mel.. bygdens. tolk , trängde man sg på ett upplevt sätt successivt Fenom ett avsnitt geografi, ett. arsnitt provinsiellt psyke. Nu får eikelturen och fot- vandringen . kompensera, vad vi: går miste om på det milslukande snälltåget. ; tärna a H Nu löper tågel in i en tjock, rökig dimma. DÅ. är mulet och grått omkring ost Vi har oför- medlat kommit urlen väderlek in ' i en annan. Nu skymtar hästarna och karlarna Mor över St ute på "fälten, —: Mer: över Stock- holm tindrar åter let kalla gol- guldet! Riddarfjärten . blixtrar under vita trutvingat och på en gång skarpt etsat o " hägrings- likt lyfter sig stadsusets torn mot -en gränslös oh blågrön rymdle.sare sengö Skene oem - Det är frusen, grannsenhöst, vi NU ra "Sven Bisendahl é ou , LEN VA "lp In Doktorn på skogsutflykt. 'A 3 en Vg Också en järnrilå De förmöga borgarna” i denlen- gelska staden Caddington i gev- skapet Bedfordshire har slagitlalla tidigare rekord i snorkighet, då de i: stadsfullmäktige. zenomdrevlatt överklassens :hem skall skiljas av de lägre klassens små villor gelom en veritabel järnridå, Den pryler stadens huvudstråk, hindrar trfi- ken och sätter stopp för den soca- la: utjämningsprocessen. Längs eva sidan av. Elm Avenue finns bira fina villor av folk som räknar $g till klass I. Avenyns andra sida bis byggdes av småvillor och; där bö arbetare, hantverkare och kontoif- folk, ”Överklassen” .i' Caddingtön ville inte blandas med ”underklai- sen" på andra' sidan gatan. Eftér de, senaste kommunalvalen hade de välbärgade tillräckligt inflytande att genomtrumfa ett beslut i stads ;fulimäktige: På stadens bekostnad byggdes en nue, längs 'hela gatan, Caddington lelades. som i Berlin, Så småning- d underfund, med på båda sidor av järnridån att vägen fill "affärskvarteret' blev 2 kilometer längre än förr för ”un- derklassen”,; medan ”överklassen”, hade 2 kilometer längre till järn-' vägsstationen, skolan och stadshu- set, Efter hetsiga debatter revstvå , Genomgångarna " kamonfloras av pbuskar och ditplanterada träd för . Principens skull «0007 : det vore samma” + jag ni skall fundera på att tala med en läkare, kvinnoläkare, le I € ärnridå, ett stålstaket']” .. |i manshöjd, på mitten av Elm Ave-+ övergångar. genom" järnstängslet. |” > Fint sätt på : -- Sängkanten i Det regnade så det stod som. spön i backen i flera dagar, allt var surt och alla var sura. En kväll gick ett par man från oli- ka kompanier och diskuterade sina chefer. Båda höll sin för. att vara skarpast i fråga om disciplinen, Slutligen ”dräp" te den ene till med följande: = Vår kapten är i alla. fall för att han spottade som vi ska sova i! i vattnet JOKTORN fo CL SVARAR. Under denna rubrik besvsat | en svensk legitimerad tälre kostnadsfritt .nedicinska friföt. . från läsekretsen, .: FE Pörse frågorna med törslig. ”signatut och uppgiv helst der » och kön: Det är givet ett ears ” tnonymitet. obrottsligt bentas - Märie breven DOKTORN SV A- RAR och sänd dem till flak- tionen, =; nn OR ”Inger. 30 år 58”. Iblåd . kan ganska många månader föflyta in- nan regleringarna återkonmer' ef. ter en förlossning, Ni beliver inte vara orolig att någonting Jomrmit i olag för att tre månader gått utan värst. Alla tält står under vat- | ten hos oss, och i går gav han ' 'en av killarna .en utskällning 7 ; . de värld, som ett, stengärde II SKOGSTRAKTERNA 1 våra sydsvenska jandskap finns det gott om gamla stenrärden, 'man hundratals år gamla, ibland kan- £eke flera "hundra år. Våra förfä- s får de ses efter, och nedrasade ; stenar läggas upp. Men ofta är: - de & omsorgsfullt gjorda, att de ståf sig tiderna igenom, ty ma- ”terfalet är ju oförstörbart, De är . mälosamt uppbyggda av de ste Nar, som inlandsisen en gång sål.' . lade över vårt land, c x Vad kan man då finna vid ett” £ vanligt stengärde? En författare ar en gång liknat dem vid vila | 7 Marksöar, där en hel del växter och insekter finna en fristad, Och det är en intressant och "skiftan- ellér i sitt . Bamimalt stenröse kan dölja ägn, .ooc se 2 . Det" finns : vanligtvis ej myck jord mellan gärdenas Stenar och de växter, som kämpar med till- . Yaron där, måste kunna uthärda en intensniv torka; ».Så gott som alla gamla stengär- den klädda. med mossor och Ja- ; Var, och man finnner även bestånd av den gula fetknoppen, kärleks- ” ört eller vitknopp, . > > Hur kan dessa växter uthärda torkan? Det. är, enligt expertisen, deras tjocka och köttiga blad, som | ger dem denna förmåga. Bladen - är uppbyggda av celler, som, är fyllda av en slemmig saft. När i: vatten finns att tillgå i det tunna "Jordlagret, uppsuges detta i cel- lerna och den slemmiga : massan .kvarhåller det länge. + = -« COM DET: RÅDER TORKA I stengärdets övre delar, så finner man däremot en yppig vegetation . vid dess fot. Här frodas snår av att er regl Skulle ; 'slån, hagtorn . och det dröja över halvåret finns det kanske anledning att digutera sa- ken med er doktor, som få kan av- göra huruvida det är lfipligt med + björnbär, dessutom en mängd ör- ter, blend vilka särskilt det stark- |. - vuxna mjölket samt den illa sed- da brännässlan spelar en dofmi- en mera - EB, behandling av något sje. ”Vetgirig 1958”, De bediciner ni efterfrågar har synnefgen många olika verkningar på o$anismen, så att det går icke att skna upp de sjukdomar för vilka fe: användes. Det förefaller emellerJd som om ni skulle ha fått den flyande medici- nen mot besvär frånjuftrören med hosta, eventuellt astmtiska besvär, De olika tabletternahar lugnande effekt och blodtrycksänkande ef- fekt bland annat. rele ”Ängslig”. Det & inte ovanligt att kvinnor som jlaft barn flera år efter förlossninfen Får vätska brösten, som:.,-kyh . sippra... fram ibland. Skulle fenna: vätska. vara blodfärgad eler blodig, är det. ett tecken som ki tyda på en allvarli gare åkomnåd i bröstet och bör fö- ra pati till läkarundersökning snarast. D! förminskade reglerings- blödningsrna, som ni tyckt er jakt- taga siså tiden har ingenting med dessa förhållanden att göra. De symptem ni nämner i ert brev' ty- der ef på att någon hormonrubb- ning är för handen, men skulle yt- terligare symptom visa 'sig, de be- svär ni redan har förvärras, tycker "»”Ung fru. med. flera. krämpor”. Atarax är en av de moderna nerv- lugnande - medicinerna, : vilka alla har värdefull, "verkan ' vid. vissa . | nervösa besvär, nervösa spänningar, lätt ångest etc, ol Å : ”Måsen”. Den upprepade gånger tidigare behandlade fisteln' och som | vi tidigare talat om i denna spalt, kan ej ytterligare bedömas av mig utan undersökning. Någon särskild specialist på detta område finns ej, utan varje kirurgisk specialist har möjlighet att hjälpa er inom ramen för sin medicinska. specialitet. Det är ofta en besvärlig sak när en fis- tel uppstått, och ofta får man gå på kontinuerlig behandling och läkar- prövas upprepade gånger innan ett riktigt resultat nås. Nu hänvisas ni åter till den kirurg ni sökt sist och jag 'tillråder er att följa hans ardi- nationer och föreskrifter i fort: ningen, +. ., = fenvve "Morgonpigg präst får inte ringa il kyrkklocka | Domstolen "i. staden Tarbes i franska Pyrenéerna har dömt pa- ter Reau, kyrkoherden i byn" Vig«, ac, till ett symboliskt straff på en anc (1 öre),' för förargelseväc- ande beteende. Den fromme pas- lockorna klockan 4.30 på morgo- n under sommarhalvåret, och kl 5. 0 under ' vinterhalvåret. Trots församlingsbornas - energiska ” pro- ickter ville han inte sluta med att värka hela byn vid en okristlig tid påldagen. ' | : | M . rr | alaren i en vidlyftig utredning, då +högtalarna plötsligt strejkade. Han höjde rösten: EN — Jag hoppas .jag kan tala högt att alla hör mej? — Jag”hör ingenting, ropade: en bakre delen av, salen litow' man i opade en annan och t'esiv 52. SS kontroll och kanske får operation |” tbra' hade till vana att ringa i kyrk- !'. a Då kan nå byta plats "ed mej.j. roll, . : . ”. I » nässelbestånden kan ' man » ibland få se en egendomlig, blad- : lös växt, vars smala rankor sling- Det är en parasit, nässel- ärjan, ' som " lever på nässlans stam, : och: på ' detta 'sätt suger än] ; Nässelsnärja och Sömntorhar träffar på dem överallt. Ofta är de | ratioten efter den andra. Visst | I alla: fall är |- rar sig runtom 'nässlornas stjäl- |" : kan" vid regn eiler om afton. e I dan daggen faliit, kryper den om- ;» kring för att söka föda. - Mera sällsynt är kan, en storvu Han vuxen Vinbergssnäc. emsk i vårt land utan der har, mot liten ersättning lagt I inplanterats. Vi 1 upp dem. våra dagar lägger; ätlig och betrokr fy snäckan är . man inte upp några stengärden. ! som en stor läckerhet, YCeuropa Därtill janses tiden för dyrbar, | det är. någon här, & Furuvida och man har modernare anord- förtjust i denna o Tr, som -är lika ningar för stängsel. Men de gam- | an Man inte så riginella maträ la ståsärdena ligger kvar och bergssnäcko, € Så noga veta, Vin- ”fyllerfsin uppgift den ena gene- | mänhet Jovan kan nog i all « Till ä 2 också Qengärdenas invåhare hör sär alldeles stilla TAP man kanske se ett litet fretsigt rovdjurshuvud sticka ram mellan stenarna. Det till- hör det mi å j ut och inn mellan stenblocken. Den är modig och angriper ibland ganska stora djur. Hon biter sig hårt fast och släpper inte gärna tåget. Förskare har iakttagit att -Vesslor, som råkat i en rovfågels klor och fått följa med högt upp i luften, har lyckats bita sönder strupen på sin motståndare, så att denna döende störtat till mar- . ken, medan vesslan klarat livet, -:' På stengärdet och i dess snår av slån, hallon-' och björnbärs- buskar är det- naturligtvis gott om' småfåglar. Främst lägger man märke till den pigga och vippan- de stenskvättan, där hon ofta sit- ter på en hög -sten och. spanar efler byte. En annnan insektsjäga- Te av rang är törnskatan. Han har ett grymt sätt att förvara sin mat på: hon spetsar sina ännu « levande offer på törn- eller slån- : buskarnas taggar. På dettå "sätt skaffat hon sig ett matförråd, där hon när som helst kan ta sig en |. i godbit. : LS ' -En annan fågel,, som: man ofta får se i stengärdesgårdarnas snår är, den lilla bruna ”gärdsmygen. Det är en munter och livlig va- relse, som hela dagen är i stän- ' dig rörelse, Djupt inne: i ett snår eller 'en . rishög bygger hon sitt ; konstrika bo.- +. Al i + Det är alltså en intressannt och skiftande värld, som ett gammalt stengärde eller stenröse kan dölja i sitt hägn. De upptar mycket plats och ur. ekonomisk "synpunkt är det nog bättre med "mindre snyltgästen näring från vä tan, De nässlor, som råkar ut för "denna /' parasits ' omslingrande ” ; uns i: -. och vissnar bort, Det är inte så lätt att hålla stånd mot utsugare, som inte släpper sitt grepp. "-" >. En klängväxt, som man ibland kan påträffa vid gamla' stenrö- sen,' är. humlet. L jösa spira « skr de sti 1. Efterhand försvinner - väl : också de - gamla stengärderna.'. Men 'naturvännen ser dem gärna '— ty: de skänker : möjlighet åt en hel mängd väx- ter och djur att finna trivsel.- Ett särpräglat inslag i -landskapsbil-” den skulle” också försvinna, öm” de gamla 'stengärdena' helt skat” tade åt förgä I SRA Aa ler slingrar det. sig mot höjden, mot sol och ljus, som växten inte > kan få i den täta undervegetatio- nen, Här och där bär rankorna ':små blomställningar, i, vilka den " bittra saft avsöndras, som är or- saken till att humlet kan använ- das "vid tillverkningen av. malt- drycker. Humlet hade förr i ti- > den stor betydelse, då man brygg- de dryckjom hemma; Numera är +det.. väl. endast - i undantagsfall, ”man ger sig tid till sådant... >> +" Bland stengärdenas nyponbus- kar kan man få se ett slags bild> ningar, rundade ansvällningar på "grenarna, på ytan klädda av hop- "filtrade trådar, som lyser i'grö- na, gula och: röda färger. Ofta ;har man undrat, vad detta' kun- de vara; Svaret är, att dessa bild- "ningar kallas sömntornar och in- ;nehåller insektslarver. Dessa drö- jer kvar i sitt förvaringsrum över en vinter, och förvandlas på 'vå- ”tren.till ett. slags! små mörkfär- »gade : insekter, gallsteklar;' Sömn- 'tornarna är i själva verket miss- "bildningar av”det slag, som kal- Jas ' gallbildningar. '- Det . finns i många slags sådana på olika väx- I ter — och. en mängd olika arter + gallsteklar. 4. > ve Med Nn Gallbildningarnna har spelat en "roll inom läkekonsten. Av sömn- tornarna har beretts ett pulver, "vilket begagnats som maskdrivan- de : medel... Förr i tiden trodde ' man, att om man lade sömntor- tnarna: + under « huvudkuddarna, ; skulle: därav . komma en präktig nattsömn, Namnet har bildats av ina orsak. s More NTE BARA: VÄXTER utan : mycket annat av intresse har, ett studium ; äv. en . gärdesgård . att : bjuda på. En humla kommer upp från sin underjordiska boning och Hlyger sedan tung omkring för att "samla honung och frömjöl. Gräs- hoppor och stritar spelar. mellan :uvorna och stenarna, flitiga my- ror 7 strövar.' omkring. - Man , ser "ibland en liten gul, brunstrimmig snäcka, fastkletad på en sten. el- "Aer ' ett” grässtrå.' Djurets kropp är helt indragen i. skalet, blott och adress så 2" Fritz Bengtsson 7. form, som ej! En blond. 22-årig svenska Eliza= beth Kalén, står i centrum för den här veckans stora romantiska so- cietetseveremang i. London, Hon har gijt sig med Londons mest åtrå- värda ungkarl, 35-årige förlägga- ren - Gordon "White, . och därmed gjort minst ett holvt dussin av fil- mens glamourstjärnor gröna av av- und, Här ses de lyckliga tu efetr vigseln i S:t Margaretkyrkan I ” London, i > so a-stiunder :-”Två systrar”, Er man har fel. I Sverige skrivet man ”Fru Anna X- man” om man ställer ett brev till en gift dam, I England och en del ond- ra länder, brukas det att man skri- ver ”Mrs, (Fruy Axel X-man" nå- äct som över huvud tåget inte är brukligt hos oss... Skriver någon däremot -till er båda då heter det Herr och Fru Axel X-man, = = .c- - Med hälsning. Terre HA ”Gallie” :, den. efterfrågade ' dikten. Den heter ”Natthimmelen"; av ; Erik Gustaf Geijer, och lyder: ämnets rön Juridiska >> . NH w 80 a. 7 spörsmål > Under denna;rubrik. besnarar fu nidiska frågor av. allmänt intresse mor en ersättning av 2 ka 1 frimär: | ken.: Frågor som krävv "ett mera ingående eller enskilt svar betingar ett något högre 'arvode., Alla brev]. adresseras till 7 Hallands Nyheters Juridiska : avdelning, Norrnialms- torg 4. Stockhobm.'” : : och skall upptagas i ekla tionen?,, «> Folkpension ', FRÅGA: Arbetsgivaren inbetalar. ej dragna:skatter. '1) Är detta till- låtet? 2): Bör ej skattekontoret in= gripa "mot arbetsgivaren?:'. : 5 SVAR:; 1); Nej. Arbetsgivaren riskerar att bli åtalad och dömd: 2) Ni bör anmäla förhållandet. till Io- kala skattemyndigheten i orten. ; FRÅGA: 1) -Har' premieoBl, 1893 års ser 2707 nr 38 utfallit med vinst eller lottats ut? 2y Om en under- årig olovligen tager en annans bil, totalhavererar den och försäkrings- bolaget vägrar orsätti är målsman å i; äl len? -"« : då skyldig ersätta. i! Billus ; FRÅGA: : Kan två personer som sinsemellan är kusiner — "fäderna är bröder. — erhålla samma' n&mn vid namnförändring? '—- Dg + SVAR: Ja, Ni kan vid namn ändring erhålla ' samma namn. | föreskrift och är maktlösa mot re- klagar flyende daren, ej mig förfärar stundande, natten, ty-av den kärlek," som, går" gqpom H ' va världen, föll ock 'en strimma EN sta Britannia — ."-meets' the cousin ;:-: ;i Bank of. Englands ' och brittiska regeringens juridiska experter sit- ter och bläddrar i/gainla folianter. Likaså" gör parlamentets rättssak- kunniga.' Men. de; hittar ingen, lag- klamtilltaget 1 Manchester. Teater- manager Al Rosen från” USA har hittat på' reklamtricket utan 'motz svarighet i: Old Englands « långa historia; Den : företagsamme, ame- rikanen visar en show i Manches- fer under rubriken ”Meet the Cou- sin”. Han växlade till:sig i.en bank 50.000 en-penny-mynt.. På' ena 'si- dan av detta mynt ses fru Britan- nia, en majestätisk dam, symbolen för riket, På "hennes bröst Jät mis- ter "Rosen klisträ små röda efiket- ter med teaterpjäsens titel, Penny- styckena 'sattes :i omlopp. Enligt den, ' smarte”: reklammannen :nar hans | reklammynt : omkring 70.000 personer: pr dag, omkring en: halv miljon på.vecka.' Ingen enda-en- gelsman som får ett liknände kop- parmynt i sin hand kan undgå att veta att: mr Al Rosen visar ensshow i Manchester. Det finns ingen lag och ingen förordning som förbju- » SVAR till K H M.-Uppgiv namn | I der. att kli skall svar erhållas". t "Cynthia? har fått upplysning om Ensam jag skrider fram på. min Id Min make, säger en dam 3 jag känner, har inte ens moc va fycka ut de tussar med smålir som sticker ut ut hans näsa, id av de vanligaste manliga skör hetsfelen, Som framträder särskilt ofördelaktigt . vid sällskapsdeny med kortväxta damer som vanner gång de svärmiskt bhter ögona fransarna, stirrar rakt in I två små mörka snår, svävande I jämnhörd med deras hjässa, vt , — Fruarna borde säga ett orö åt sina män och sedan sätta en . Pincett I handen på dem. Men an= tagligen är herrarna för fega att rycka till, se .— Vem uppfann egentligen ut. Arycket ”det starkare könet"? Inte en kvinna i varje fall, sade das men, SR ; (Kid Severin i Expressen.) - Jag är alltid två människor när jag spelar teater, Den ena är Personer, som lever och känner i . rollen, den andra står och kontrols -lerar tekniken, Det måste vara jämvikt mellan dem, han som kona "trollerar får inte dyka upp I meda vetandet förrän något hotar att rubba jämvikten. sov os : . Gösta Ekman.) . = Lättfången optimism som . inga svårigheter ser är vantra, . Bitter pessimism som' blott. ser svårigheter är klentro, + os (Torsten Ysander.) Visst är det, vackert, med en riktigt snygg make up och den kan man. få genom de fasla pudersorter, . som numera vunnit nästan hela marknaden. Men rik- tigt bra är det inte att använda fast puder alltför fliligt — det ger hyn för litet. tillfälle att andas själv, Har man dessutom 'klinslig hy får man gånska lätt: efter. en” tids användning sträv hy, det upp= står kvisslor och knottor och att få bort dem är inte alla gånger 'så ' lätt: Var därför . mycket, mycket: noga 'med att anvånda en: skyda- dande kräm under pudret i bad= rumsskåpét och använd det game" ',” maldags i stället, " ” sem Vad så fröken? i: + > Så stod. fröken vid :pappershan- « delsdisken "i. det ' stora : varuhuset och svarade tålmodigt på en kvinn- "| lig kunds frågor. Så fick den fråg- visa tag på en passare och :fråga- "Vad är det här fö — Passare, svarade fröken plikt- vass i ögonen och utbrast: 2 — Vad så fröken? Menar fröke att jag ska passa mej? .. $ QUEER | — Var ska du sitta? >. > Värst för dem själva" '- Kalle Svensson i Maglelult, var ' känd för sin slagfärdighet.' Vid eti tillfälle skulle "han I något ärende besöka ' én familj i närheten. Väl” framkommen till huset, mötte hän , bondhustrun på trappan, som sade; > — Vi har så ruskigt och ostädat inne, så jag kan inte bjuda er — Ja, mej bekommer de Ånte så mycket för jag ska snart gå igen, Men: de ör värst för er. «om ske bo här. företer mynt. ; : listra reklametiketter på i Oma d a , NER NI I LAHOLM - , all M NS w : 4 något då?” ... skyldigast — men "då: blev; kunden ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.