M.0. LAHOLMS TIDNING T : Ci 07 ; + 7 Lördagen den: 20 december 1958 ” —— = - '; Dyrortsfrågan:på is | "Tidigare i år har'i dessa: spalter lämnats en närmare redogörelse för dyrortsgruppe- ringsfrågan och ortsgrupput- r rT och förslag "Det är en fråga som under årtionden väntat på en godtagbar. lösning.. Stora folkgrupper äro i detta hän- ” geende -uppenbart missgynna- . de. Ingen torde kunna förne- ka att det nuvarande dyrorts- ! systemet innebär en orättvisa ' : främst mot landsbygden och I landsorten.: Det är heller inte "för tidigt att en sådan” orätt- LT DEN 20 pecemser 198 LT == ” ” -— - - - « . en - gen. Många av de skäl som på |. sin tid förorsakade nuvarande indelning har bortfallit, och se- dan länge har tiden företa mogen att 'slopa ortsgrade- ringssystemet. En ” enhällig k lig ke itté, tt . av ' företrädare för rik: :sdagens |: demokratiska partier, bar sagt 'sin otvetydiga mening härvid- lag, «oo ec Fiss A Tydligt är att lösningen av denna viktiga fråga nu' skju- « Åt kyrkoherde Olof Mörk, ; En kristen julbetraktelse. ;Ur, vår. text skola vi hämta fyra .huvudtankar. Fridsamhet, ödmjukhet, glädje och tro. Alla höra de. med till beredelse.” , en-:kristens jul- tad >= Fridsamhet, Det talades i vår text om en Teningstvist. Hur den .gestalta- de sig det få vi ej veta mycket n ' vi se hur Johannes o Döpären' avverkar den så frid- samt och stilla att. den liksom tits på, framtiden. .Som enda dör av sig själv. Så står Johan- . positiv - faktor kan emellertid noteras ” centerpartiets ' ständi- ga aktivitet för åstadkomman- hes tens .väårdige'vägröjare och hans för: oss som en Fridsfurs- i visa elimineras. exempel manar oss till fridsam- Stora ' Harrie, Lunds stift. | : get hem kan man ej säga ibland, man måste säga ofta. Det är ej alltid stora anledningar som gör det bråkigt och mulet där hem- ma. Så kommer nu Johannes till oss - på sista 'adventssöndagen och manar med sitt exempel till fridsamhet. 'Ack, att" vi följde. redde vi oss själva och våra.hem - le fridsamhet bo där hemma ej . svinnande dagar, utan alltid. Må Fridens Ande stilla våra hjärtan honom efter, att tvisterna lik- : som dogo bort av sig själva, när . - vi .voro närvarande.' Då förbe- . - för julens stora högtid, då skul- . blott ' under julens snart: för- . i juletid så att vi i våra hem, i ' kyrka och församling kunna fi-'-". de av en rättvis sådan lösning. het. Nog synes oss judarnas 're- - "” Erland Linton.” ningstvister vara föranledda av te blott. obetydliga saker. Dock låt oss icke förhäva oss själva. Om vi också tvista om reningar, tvi- sta vi tyvärr om så mycket an- nat. Om vi också ha andra an- ledningar därtill, så : kunna de ofta vara lika små. som judar- nas tvisteorsaker. Jag tänker nu ej närmast -på. sociala och poli- tiska tvister utan på vårt dag- liga herliv, vårt umgänge med 1 Först i år har man ”emeller- j ra en kristens jul, kunna' i frid j tid haft till synes grundad an-= . och 'endräkt mottaga Fridsfur- , ; sten. för Ödmjukhet. '- "Det talades också i vår”téxt om ödmjukhet, Johannes Döpa-. . ren, .adventstidens store gestalt, i om vilken vår Frälsare sagt så : stora ord, så stora som han in- te sagt om någon annan” råän-.. niska på jorden, inte ens om sin mor. Johannes Döparen är öd- mjuk i sitt hjärta och liten. i eg- i ledning - till förhop mä — TT I den vägen. . Utredningen ar ere . i arbetat med berömvärd nabb- P re d I k 0 1 urer i het. Denna kommitté tillsattes . SARA "4 februari 1957 och kunde re- Laholm. 16 'gåtj, söndagsskolans dan i november: samma år 8 snby” 123 öm kh Håkans- överlämna sitt betänkande till APA ss SN "” civildepartementet. De sakkun- nigas . rekommendationer ha "varit glädjande positiva. Ifråga om lönegrupperingen 18,30 . f . komm Nyqvist. -- or Mestocka 10 hgm kh Ljung. förordade utredningen som be- kant i första hand att orts- grupp 2 skulle slopas och attl|” Gustafson, ” Knäred 9,30 ssk, 10,30 hgm kpr dem Eriksson. Md DN = Hishult 9,15 ssk, 13,30 hgm- kh där, hemma, — Hur är det hemma hos oss? Ack visst tviv- la vi också ibland och om mån- na ögon, Därför är han stor i; Guds ögon: Låt oss nu tänka på .- orterna i "denna ortsgrupp skulle flyttas till ortsgrupp 3. - Utredningen - hade emellertid iden uppfattningen, att man : Inte borde begränsa sig enbart till denna åtgärd utan .rekom- menderade att hela lönegrup- .peringen 1 dess nuvarande form skulle slopas samt. för- ordade . att .- förhandlingar skulle komma till stånd mel- Jan staten-arbetsgivaren och löntagarnas organisationer rö- rande principerna och former- na för.en erforderlig. lönedif- ferentiering för anpassning till den privata arbetsmarknadens löner. Övergången till det nya systemet ansåg utredningen kunna ske redan vid årsskif- tet 1958—1959, 7 » Vad avser skattegrupperin- gen förordade utredningen att ett principbeslut nu skulle fat- tas'om att slopa denna grup- »pering och att över hela lan- det: skulle införas ' skattefria avdrag, motsvarande. nu” gäl- lande ortsavdrag i ortsgrupp V. Med hänsyn till de ekono- miska konsekvenserna" för" så. vill staten som komminernha | arsåg utredningen att ett full- ständigt genomförande 'av re- formen borde få anstå till dess |. dotta' ur statsfinansiella ., och kommunalckonomiska synpunlk ter kunde bedömas möjligt. Emellertid föreslog utrednin- gen att som ctt första steg mot en slutlig avveckling av skati tegrupperingen —. ortsgrupp = II skulle slopas och att kommu- nerna I denna ortsgrupp skul: .. 10 uppflyttas 1 grupp II, Slo-|- pandet av ortsgrupp II ansåg utredningen böra genomföras med verkan från och med den 1 januari 1959, vid vilken tid- punkt nuvarande skattegrup> perlng upphör att gälla, Ortsgruppsutredningens be- tänkande har därefter varit ute på remiss hos olika myn- digheter och organisationer. Många har sagt ja till detsam- ma, men också nej har före- kommlt, . Sedan dess har tystnaden sänkt sig kring denna fråga. Någon proposition till årets riksdag blev det aldrig trots att civilministern I utr dning: direktiven anbefallde kommit- tån stor skyndsamhet i arbetet Ifråga "om vissa delar av upp- draget. Det innebär sålunda att regeringen inte ansctt sig kunna följa utredningens öns- kemål om att redan den 1 ja- nuarl 1959 ta första steget mot slopandet av löne- och skatte- grupperingen. Härom har nu främst centerpartiet motione=- tat. I riksdagsarbetets slut- skede har denna motion be- handlats, Bida kamrarna avslog densamma, Stats- och bevillningsutskotten ville att en ny prisgcografisk undersök- ning skall föregå en ompröv- ning av dyrortssystemet. En sådan utredning har civilmi- nistern tidigare I år som svar på en riksdagsfråga förklarat 2g inte vara beredd att för- anstalta om, Frågan står tydligen inte 4 lingre på dagordningen, Det kan nu endast konstateras att mångas förhoppningar svikits. För befolkningen inom den lägsta dyorten framstår frågan om dyrortsgrupperingen som en angeligenhet av första ran- . lyckats pilla upp en medicinflaska eller -burk, som är avsedd för de givs likadant, Exemplets makt är "Det känns tryggt att veta att han Infällt syns det ”barnsäkra” pillerburkslocket 4 närbild. . '< - ”<Barnsäkert” Tjugofem procent av alla barn- förgiftningar : beror på att barnen vuxna i huset — en hög och myc- ket onödig olycksstatistik, Vi' slar- var ofta med förvaringen av våra medikamenter, och när barnen ser att föräldrarna plockar i sig tablet- ter av olika slag gör de när tillfälle an komma åt innehållet, pillerlock” - stor; och många tabletter. har ju också frestande färger, : I åråtal har fabrikanterna expe- rimenterat. med olika korkar och lock för att eliminera förgiftnings- olyckorna bland barnen, och nu har en läkemedelsfirma i samarbete med apotekare och Barnläkare efter två års arbete kommit fram till'ett garanterat "”barnsäkert” lock. Det gäller för barn upp till fyra år, den ålder "som är mest utsatt, och där Köttermometer För den som fortfarande inte kunnat komma på något. jul- klappslörslag för mor i- huset har vi ett tips: en köttermome- ter, Allra helst skulle hon för- stås haft den till stekningen av årets skinka, men det kommer ju fler jular.., Och för övrigt är det ea sak husmor har an- vändning för året runt, Alla vet ju alt när skinkan får koka för Linge blic den torr och faller sönder vid uppskär« ningen, men det behöver inte hända med en költermometer, för den tatar Precis om när skinkan är färdig, då den mäter Innertemperaturen. Julskinkan kan kokas eller "bakas" i uoga med eller utan aluminiumfolie, Termametern skall alltid stickas ån I skinkan så att spetsen kom- mer mitt I tjockaste och köttiga ste delen, Är det fråga om en tona skinkbit sticks termome. tern in snett så att så mycket som mojligt av dess rör k, In i skinkan. oer r i uppgår till inte min- dre än 93 procent.' sn Det nu framexperimenterade tod- ket består av ett vanligt skruvlock av bakelit, som nedtill försetts med två olika tandningar, som när loc- ket skruvas på griper in i en kring burkens hals fästad plastring. För att funna öppna locket måste sam- tidigt två på plastringer utskjutan= de tungor tryckas ned. ' Vid: läkartest har det kommit fram vid en undersökning på 200 barn i åldern 1—7 år, att barn upp till fyra år omöjligt kunnat öppna burken. . Av 40 femåringar kunde fyra öppna den sedan de fått veta hur det går till. För ”sjuåringarna gällde att. femton av 21 barn kunde öppna den. Men för ett barn i den åldern är inte riskerna så stora; en sjuåring kan varnas på ett annat sätt och har väl också kommit ifrån den värsta klåfingersåldern. Ännu så länge bar man inte hun- nit med att förse alla medikamen- ter — endast en del järnpreparat — med de ”barnsäkra” locken, men man med att ”barnsäkra” alla me- diciner, Och därmed kan medicin- suck. ätande föräldrar dra en lättnadens konsistens. Det är också något bil= "|det går också att laga risgrynsgröt inom den närmaste tiden räknar If: - . Till julbordets "viktigaste ' attribut; hör förutom skinkan och lutfisken, ; också risgrynsgröten,: en rätt med” anor. För. riset har som. sädesslag ” varit känt i närmare 5.000 år..Se=" den att äta gröt vid jul är egent ligen katolsk, då den jämte lutfis- ken var det enda som var tillåtet; under den fasta, som, inledde, jul= ;" högtiden. Senare »har "man : glömt ' : fastan och inrangerat fastematen i den kraftiga, traditionella svenska julmaten.'. När man först” ,böpjade 3 använda risgtyn till 'julgtöten hår”, hos oss är okäat, men allt talar för di I butiker. För gröt och liknande räf= '- ter där risgrynen kokas i mjölk. är 7: det rundkorniga' riset "utmärkt + - det gör gröten god och ger rätt. : ligare än det Iångkorniga riset, som i första hand lämpar sig till vatten- kokt ris, som man vill ha torrt och” sprött. Mort re ER Att koka risgrynsgröt innebär för många ett tidsödande rörande. Men .!. utan att röra; det blir inget fel på smaken. och . den blir dessutom...” vackrare genom att gryren behål- . les mera hela, Så varför inte för- söka med ”orörd” gröt i år enligt ; följande recept; som, är beräknat ' för fyra personer: ' Net ' 136 dl risgryn : ; 3 dl vatten : pr 1 tsk salt, ev en bit kanel ': 1 msk margarin '. > >: a 7 dl mjölk : 1-2 msk socker. Nn Koka upp vatten, salt, margarin” ' och den eventuella kanelen,. Lägg i ' de sköljda risgrynen och koka un- : der lock 10 min, Späd med mjöl- ken och låt gröten koka upp. Ställ - kastrullen på svag värme och låt gröten svälla under lock utan om- - rörning cirka en halv timma. Smak= - sätt med socker. . eg PRE HAE ät Vinterlov Snart slutar skolan och det drar ikop sig till vinterlov. För unga röken vore det tretligt med en så- dan här trekvartsling jacka i jul. klappssäcken att ha till långbyror- na sköna lords;ar. Den är heljod-' rad och har den läs mm sleifen, Den kommer från Lido, . 5 - "| krubbans strå?" em av oss kan lik- oss :själva!: ena Johannes:i det stycket!" Vem, av :0ss8' är. så fri från högmod och av egen kärlek att han helt och sant ”kan” glädja "sig åt vännens framgång, även. om det betyder att -han själv får träda i skug-' "| gan. Är det inte sant; att egen- kärleken är en av: Jesu vänners farligaste : motståndare. Hur lätt mena vi'litet var, att detär all- deles' självklart, att- Jesus skall "| vara” vår. julgäst Hur lätt. för- summa vi ej julberedelsen, där- t| för att vi mena oss ingen behö il Va Låt.oss, då bekämpa allt hög- mod,, :all:" känsla av. egen för- | träfflighet! Hur, skola vi annårs mottaga. honom, .. som lades på a Glädj Lol ”Johanres ”erfor "glädje i fullt mått, "därför "att han bladde”sig över "Jesus, "Julen" är en gläd- jens tid framför andra tider. Där finns: mycket,' som kläder män- niskör ' om : julen, rycket gott, | men tyvärr” också "mycket, 'som inte 'kan kallas gott. Den 'verk- I liga julglädjen erfar” blott" den ”]som gläder sig över Jesus. Låt oss "vara "glada 1 juletid. Låt glädje” över . Jesus vara" med i vår. julberedelse. Vi skola" sä ta en gran i salen och dess grön- ska skall tala :till-oss om Guds godhet "och "nåd, 'som, varar e- vinnerligen; Vi skola' tända "ljus i granen" och deras sken' skall påminna" "oss" om. ”Betlehems stjärna, som ledde de vise män- nen till Barnet i Krubban. "Vi vilja tänka på julgåvor, som vi giva eller få och "glädja oså över den bästa av alla gåvör; fräls- ? ningefi i Jesus Kristus, Må Gläd- 1. jens Ande giva” 1: >” Fro, . ” : Tro till sist! Det var det stora viktiga, sade oss Johannes! "Ja, hur vilja. vi fira en kristens jul, om vi ej tro på honom, vilkens minne vi fira. Så hör till en kri- stens julberedelse en varm bön till Gud om hans Helige Ande, "|som "han "måtte sända' till oss varje dag, och så förhjälpa oss till att mer och mer tillväxa i tro. Då' skola vi under den nu stundande julen. verkligen kun- na i tro. umgås med Herren . Fridsamhet må bo i våra hem! Ödmjuäkhet pryda våra sinnen! Glädje över Jesus vara vår jul stämning, Tro på Jesus må bo i : våra. - hjärtan, och vi skola fira en god jul! — God Jul! Det ön- ska folk varandra denna vecka. God Jul vilja också vi önska Yarandra, en kristens goda and- ligt fruktbärande jul! : Ack, Herre Jesus. hör min röst Gör Dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo Så har jag tröst och evig ro. törer ne Amen, "> Text: Joh, 3:2236. [| [SR n "ÅR, 1912.” Familjer sitter runt köksbordet. Den stora fogenlam- äldre: Far är på grund "av. sitt arbete ofta ute och ”feser..—' dag: har Kan kommit från: Dan-t mark. Hamn .sitter. sochw säger: Tänk; nu 'finns:det sådant 'ljus,. så man kan gå från rum till rum och bara trycka på en blir där ljust”, 70 0 Selv on ' För ett barnaöra lät det otro- ligt, men: en dag 1913 kom det, en» farbror 'hem "och - lade "in elektriskt ljus. hos oss." Ty' sade han: ”Det är oroligt i grannlän- derna, och'det kan bli "ont om olja. Det blev det. Äret därpå vistades 'vi i Båstad. Det var en varm och vacker. sommar méd massor av badande, både in- och utländska . gäster. ' Solen sken, vågorna på havet glittrade; allt andades lugn och, ro. Plötsligt en dag i juli ljöd kyrkklockorna högt ' och ihållande — : Kriget hade börjat i grannländerna! :" :- Människomassorna sprang om varandra . och alla störtade från FRIA ORD: Det händer var dag. '- « Människor ilar förbi. Ingen;tar notis om flickan på trottoaren, död på grund av undernäring. Förtvivlade: föräldrar, utan möj: lighet" att kosta 'på: begravning, "ade henne där. :. = Sådant händer var dag. I Hong- kong,' i Indien, i Frälsarens eget land, där Julens Evangelium först förkunnades, Men Du — vem Du än är — Du kan rädda ett liv! En skål ris, ett extra mål mat, något .varmt mot vinterkylan, ett par ' vacecinampuller eler stenar till ett hem för flyktingar, för- äldralösa barn i Det Heliga Lan- det eller slitna A'dringar i' Ber- lin — -vem vet hur långt Ditt of- fer när. H - I värme, trivsel och kanske ö- verflöd firar vi vår jul, Hemmets helg, medan det aldrig funnits så många hemlösa medmänniskor, Barnens fest, medan : det X'drig funnits så många glädjelösa barn, den ombonade Trygghetens "det för kämpande själar aldrig varit så otrygga tider, . Där nöden är störst v'l, Lut- Svenska och fykting- - Vårt svenska bi- . . ”år för världen flyktingar ”, som nu tar sin bör- jan, måste bil a z lisk betydelse, — CF än symbo. nder den stundandi le hel; kommer den s. k.. mMartyrkollek. Lutherhjälpen, 2 9002 56, Caspar Persson Stiftsombud för Lutherhjälpen. Funderingar. efter ljusfestén för Rädda Barnen. pan lyser över. bordet. Ann, sju: hem, hem; ': ..:- + + . år och yngst bland de nio sysko- | : KRIGET VARADE'i fem år, nen, sitter. och lyssnar påv de! — 1939—1945 hade. vi åter krig knäpp, så en botellen : med ' packade väskor. s Jana med samma tankar: Hem, ute. i” världen och vad" detta förde! med 'sig för oss svenskar, det. vet-viveg hä eld smnasnns redje : adventssöndag- gick. vi till kyrkan i Laholm. :Alla karna är: fyllda av' en förvän> ”tansfull menighet. Hela kyrkan strålar mot oss av ljus och -hög- tidlighet.. Tre av.de fyra ljusen i ”adventsstakarna "är | tända, da vita ljus samt krukväxter med "små, skära blommor.: + full 'sång. Från läktaren hördes en" barnkörs” späda” röster" och så. sjöngs. av. hela menigheten. ”Bereden väg för Herren”. 1 predikan” talades' det om träder sextio vitklädda skolflie- kor,: alla ' med "ett ljus i handen sjungande: ”Nu tändas tusen, ju- leljus på jordens vita rand”, Det är så vackelt med alla de vit- klädda flickorna framför :altaret, De sjunger åter med sina 'späda ' röster, nu till ackompanjemang av violiners spröda toner. Kol- lekt 'upptages till förmån för. ”Rädda Barnen”. Vi lägger vår kollekt och vi tackar för allt det vackra och för vår kyrka och för freden i vårt land, | ” , AX . > 4 oKnäred Knäreds SLKF-avd. rö hade i lördags anordnat Lucia- fest I samband med möte i Byg- degården, Ordföranden hälsade samtliga välkomna varefter följ- de några korta förhandlingar, Ett 15 kr och Rädda Bar- för sin hjälpverksam- Vvalberedningf.kommitté Ester. - Johansson (sam- Npkallande), Sonja Karlsson o. Malin Josefsson, Nästa möte blir årsmöte och som kommitté .val- des Karin Johansson, Tyra Jo- hansson, -och + Linnea Svensson, Prånalt. Därefter serverades kaf- fe där den söta Lucian med tär- NOr, stjärngossar och tomte i sällskap gladde" deltagarna med sitt näpna uppträdande, ljuståget - och - sången. . Sedan .sjöng. ' fru Gunnarsson några spexiga bitar vilket mycket ' roade alla, en sketch spe'ades av några med-: lemmar och fick även den mån- ga applåder. Därefter vidtog ring- lekar och dans vilket” fortsatte - nen 50 kr het. Til utsågs till långt fram på kvällen, :; Gynna: LT:s annonsörer ' flankerade av flera andra tän- ' ljuset. Dörrarna slås upp och in - Manskören inledde'imed kraft- ”. i Laholm; | AX
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.