X Yharles Smith satt försjunken i djupa funderingar. Då och då. smuttade. han på whiskyn som stod bredvid: honom "på bordet, ' rökte mekaniskt den ena cigar-- retten efter den andra, Kort sagt: ' Charles Smith grubblade inten” sivt på något. : Det var ett referat i en: av, : Morgontidningarna som försatt” honom ij detta tillstånd. Den fan- tästiskt: förmögne bankiren Bur- ton-Kitzroy hade hållit bröllop « för. sin enda dotter ute på sin. lantegendom. Miss Burton-Kitzroy ' . hade gift sig med lord Fulton, ” känd playboy inom London- " societeten, och en mängd 'repre> - sentanter . för , aristokratin hade” . varit: gäster vid bröllopet, Bru- dens sinycken beskrevs ingående " i tidningsreferatet " pärlhalsband och. briljanter hade = varit värda en förmögenhet. . ' "Det var denna förmögenhet som mr, Smith. ville ha tag i Så det ' var inte - underligt att :han , var På sitt mest fundersamma humör. a:coc Nu är: det ju inte så. lätt att få tag i sådana: dyrgripar i en hast, Och just inom dén bransch! som mr Smith arbetade i var det , särskilt problematiskt. " Solida kassaskåp med bokstavslås och - elektriska alarmapparater av yt-' - terst olycksbådande slag brukade" ' ställa nästan oöverstigliga hinder i vägen. sär i ö "Men Charles Smith hade "hittills: . lyckats övervinna sådana hinder, : Dels på grund av skicklighet och dels därför att han hade en god tur, som hans mindre framgå —, hennes ” Smith hade bland annat läst i tidningsreferatet att de nygifta skulle tillbringa smekmånaden på det idylliska Hamlet Estate i' > ' Sommersetshire, och av den or- ligt att ta sig en titt på godsets omgivningar. Han packade :en » koffert med de - nödvändigaste persedlarna: inbrottsverktyg, en : hopfällbar repstege . samt en ki- ”kare, och satte sig på tåget sö- derut, När han kom till den villa byn saken tyckte han det var lämp-, "> LAHOLMS TIDNING ger Jyckats övervinna. Han ät helt enkelt bli att ställa upp sitt staffli medan de andra konst- närerna stod och målade, Istället ” begagnade han tiden till att ' pumpa värdshusvärden på trak- tens nyheter. Värden var synner- ligen väl insatt i allt vad som hände: och skedde, annat fick Smith veta att två detektiver från Scotland Yard - var installerade i huset, > -. — Ni förstår, mr Sheridan, 'sa värden, ett stort gods som Ham- C Novell :av -Hetting. Terne - några kilometer från godset, tog I han in på värdshuset »Den röda : krogen» och skrev in' sig i re-. sandeboken som W. Sheridan, landskapsmålare, Han hade be= slutat uppträda 'som målare ef- tersom Hamlet Estate var beläget i en av Englands vackraste trak-"-' ter. Han hade skaffat sig ett nytt staffli, dukar, palett, penslar: och färger. -v Så snart han kom ut till 'Harm- - let Estate, gjorde han den obe- ' - hagliga upptäckten, att det fanns "fler än han som hade öppen blick : för ' platsens 'naturskönhet, Inte mindre" än fyra landskapsmålare .hade ställt upp sina "stafflin i parken kring godset. Men detta ' rika kumpaner avundsjukt bru=' Jade säga. : SN hågot - nämnvärt intryck .. på : . Charles Smith. Svårare motgån= gar än så hade han många gån- let Estate med alla dyrbarheter och lady Fultons' briljanter dess- utom, kan bli utsatt för både det ena och. det andra... NM Det började. redan, lida” mot ' "solnedgången när. Smith . ställde upp sitt stafflj på en kulle i par- - ken, Han hade valt ut en plats där han hade en strålande utsikt, Med kikaren kunde han se allt vad som försiggick på godset, . Han. hade nätt och jämnt hunnit välvillig äldre man kom "gående, Det var lord Fultons ho och bland . - S JUVELER fj tidernas Jopp: både hämtat sina . moliv från Hamlet Estate. " Mötet med den gamlé hovmäs- .taren skulle få vittsående följder både för Charles Smith och för lady Fultons briljanter! cc Smith hade. sin vanliga tur. När det blev mörkt och belys- ningen tändes inne i det stora huset, thade - han med hjälp av sin kikare kunrat konstatera att lady Fultons berömda briljanter förvarades i ett solitt kassaskåp > i biblioteket. Han hade sett att . lord :Fulton låste in dem till - sammans med en tjock bunt sed- lar; Det vattnades i munnen på Smith. Lord Fulton lade in nyc- - keln till kassaskåpet i en låda ' : till höger i skrivbordet, Om något hade ' råkat komma i närheten av stafflit i parken, > skulle han trott”att den slarvige konstnären glömt kvar det där. Smith befann sig bland buskarna > utanför : : biblioteksfönstret, ivrigt ' sysselsatt med att sätta ihop sin repstege. Biblioteket låg på första "våningen, och nu var det mörkt > '. där inne. Smith arbetade ljudlöst -- och vant, Plötsligt hörde han en .skrapning mot husväggen, Han = ryckte tilll sköt buskarna. åt si- dan och spanade - omkring ' sig." - Så fick han se rågot som gjörde honom alldeles rasande. En ung : som var ute på en liten afton- » streck: i räkningen . gjorde ' inte ,. promenad. Han tittade intresserad på »mr Sheridans» konstverk och vär: mycket! pigg på en, liten pratstund. Med stolthet berättade han att många av Englands för-" nämsta + landskapsmålare under » inbr , en gröngöling i ga- met, hade fäst en repstege vid. . biblioteksfönstret och ' börjat lättra upp. Smith 'svor' dämpat, 1. samma ögonblick" hoppade den andre ner: från stegen och kasta= de sig över' honom, . Nå ” stod han i en blink situationen. - min frus briljanter som skurken När. Smith återfick medvetan- det, satt han på marken, Några män stod runt omkring honom och väntade tydligen på att ban skulle vakna till sans. "= Stackars karl, har är allde- +. les borta, hörde han någon säga, ” och han kände igen hovmästa- . rens röst. Han beslöt att vara »alldeles slut» tills han fick en bättre överblick. av situationen, "Han visste inte riktigt om han . blivit haffad, men eftersom han inte hade några handbojor på sig och upptäckte att den andre inbrottstjuven hade sådana, för- En herre kom fram till honom, — Får ji jag trycka er hand? Jag . är lord Fulton, Jag står i stor tacksamhetsskuld till er, Det var försökte få tag i Jag antar att ni såg honom närma sig huset och satte efter honom? = ts '— Ja, just: det, sa Smith". « . => 7 - Det var synd att ni inte": väntade tills skurken kommit in” ” genom, fönstret, då hade han fått. sina fiskar varma; Smith rös vid blotta tanken. — Man kan inte tänka 'på allt,. sa han. a . '— Nej, det har ni rätt i sva- rade lord Fulton, Men det var tur för er att, de' båda detekti- verna från Scotland Yard var på ” sin vakt, för 'ni hade nog inte klarat tjuven ensam. Han ser jättestark ut, Men ni har blivit, illa tiltygad, Ni haltar ju Stöd ' er på min arm... oc s : Och 1 stället" för att ta” sig in i Hamlet Estate genom fön- «Han satte upp sitt staffli i närheten av godset, Härifrån has « de han fin utsikt, och han kunde följa allt som hände. ” es stret, fö Öl des mr Smith in genom stora gången, stödd mot lordens arm, - =E Det här kan man kalla ett "elegant inbrott, tänkte Smith. -. ' Medan polisen tog hand om : - den andra "inbrottstjuven, place- rades Smith på en”soffa i biblio- teket, Lorden visade :horiom kas= .saskåpet och | en liten stege som . nt upphittats ” utanför fönstret, . ia, . han fick "till och med se, juv - lerna vs sta : > Fultons juvelert, : Eftersom han var ganska med- tagen, blev han ombedd utt ' stanna över natten, Lorden ville ' inte höra talas om att ban skulle återvända till byn den kvällen. Nästa morgon hittade man ett kvarglömt stafflj 1 parken, och det var stor uppståndelse på godset, Charles Smith var spår- löst försvunnen. tillsammans med ” en stor. bunt sedlar och. lady dét ” hela. blev . inte riktigt” som; han hade "tänkt sej. Det hade nog varit jånnorlundz om han. fått vara :meå på en förfalskning, i "stan ty. förfalskningarna där 'var nog mycket." nycket ” bättre” än, förfalskningarna På landet. Det stod till "och. med i "tidningarna ” "när det” hände sådana Å;stan. "Och där kände det” en massa an= nat också som var spännande; En” - gång när han blivit stor och 'slu- tat i skolan ' skulle han nog gan- "på läpparna som om "Johan i den här saken, sa han, - : är sagt, alldeles precis, sa farbror. Men nog kunde regnvädret sluta : nu'.: det stänkte ju 1 går också! ' : Det. är. till att gå på fabriken? ”och reste sej hastigt. s n . Han fick följa med far på för- " falskning = det här var det - bästa på länget De vandrade all=' - varliga och tysta. genom höstrus- ket, De kryssade mellan vatten= rörde han” han pra= grubblade, . Då och då ska - säkert, flytta dit, Där fanns 7 tade med någon, =, of förresten alldels 3 riktiga biogra= fer där man: inte. bara visade jusbilder :utan . riktiga, rörliga ' "figurer som till. och. med: kunde 'prata. Han skulle bo i ett stort, 'högt hus utefter en” bred, lång ” gata, Han skulle gå på allt möj-. | "ligt . >. ja, på cirkus där det a fanns levande” lejon, krokodiler och elefanter. : :: ccc5 fö 1 Förfalskningen " började : redan "på förmiddagen. Fadern hade. nattskift och var hemma nu. Det var modern som hämtade brevet 2 brevlådan, framme ' vid vägen. '- Warken hon eller, far kunde be=: > gripa den här saken till att bör=- ja med. Brev från banken fram- me i socknen . . « Modern rul- , lade upp hårknuten i stor för- 'wirring och satte upp den på nytt : "efter en stund, Hon knep ihop : munnen så att' den.nästan blev till bara rynkor. Fadern klippte - med ögonfransarna och kliade sej AA skallen, ". ./ se "Begriper din har” förfalskat en växel, så" Har han gjort annat än. alla sina dar « «> eller sen. han gifte sej me nr hoppa. som, har råd; att : köpa tunnstrumpor veten - som smetar, färg på läpparna de adj — Mja, sa.far Oo rberet, och j om: -pa] a An som hitta utvägar bland - de. "konstiga, + Inv vecklade orden. således Bären och 5 stannialle upp. hl men då är det ”nog' inte så 11, sa han. je där är du och siter ra belskift på fabrikgn oc ndtag, os din gör inte-ett fon blir fatti- men vem 'är det 'gom pår saken gast? "sa "mar, i dingsman! får vi anmäla. gill: jär PE för Och. sen i kommer. Johai och n får sonen i Aiken 0 se EE "mor. "elände i . rocken och funderade. Ju näre våderbörligen, - pölarna. Det strilade ur ett moln". : som var som en 'grå säck. Far - hårt mot: golvet 'och liksom tog . sats. Munnen öppnade sej sakta, . tungan rörde sej « . . Nu skulle : > ae Då ; blev far orolig på allvar. i -— Jag. får gå och språka med : "Men: nu satte? far fotsulorna Novell. av SVEN O.. BERGKVIST |' - | Får han sitta inne länge? sa sonen, : Far svarade inte utan drog ihop . , mare farbrors de kom, ju korta» "re steg tog han. Plötsligt såg det - "ut som--om han. tänkte vända. Han stod en stund tveksam med. i droppande fingrar. mot den våta pannan, Samlade sej liksom 3 . « "och fortsatte så med stadiga steg :: "värre och värre för varje dag, . Det tar aldrig slut. - Far slöt munnen, Förfalskning=, och med beslutsamhet i blicken. ” Både farbror och faster var . pannan, Farbror började berätta "hemma. Farbror satt 1 ett hörn och kuvade med snus under läp= pen. Den lila bakan syntes näs- tan inte alls nu, Han putsade det ”" kådiga, lortiga blåstället med en !- du inte att bror su stor, knuten näve, precis som om det gällde att vara fin även fast nog förfalskningen börja på al: det bli spännan=. . "var, Nu börjat de Nu. s — Jag kanske - skulle få bju "på lite kaffe, sa faster, xx — Jo, det är klart « « « i det här ' vädret, sa farbror. I 'går stänkte det. och det blir bara en kom av sej. Faster satte över - "om fisket förra året 1 fjärden. I > år var det nog stört omöjligt . att få så mycket : som en liten abborrpinne. Ä — Men man får - "försöka ” nån dag i alla fall, sa farbror, : Fast jag har varit ner till stran=" man var förfalskare och snart den flera gånger och tittat . . . "skulle. sitta på häkte på vatten , och bröd. Han sa inget. Inte fas- "ter heller, Hon var lockig i hå- "ret som stadsfruntimmer och hon "hade tunnsteurmpor. som knappt syntes, ' - . Goddag, sa far. om - ; Goddagen, goddagen, sa fas= ter. — Det är "till. att vara” ute 1 . styggvädret, sa farbror. Det kommer då aldrig att -sluta. — Nää, "sa faster. — Nää, så far, CN > men inte sett så mycket som en skettpligg! na . — Man vet aldrig, försökte far. : Sätter man ut don så vet man inte » » . det kan sitta nån ka-. nalje på och sprattla i alla fall 7 när man drar upp. — Det är det jag säjer också, sa faster. Man kan ju inte se all ' pr från land. :' : 2 . Farbror vände "fundersamt på - kulten "under läppen, Han, grubb- " lade som en som kände sej | trängd joch i utsatt läge. — Det kan så vara, sa han, > Jag tog då en kojdag 1 "dag | Att man ska sätta ut don för att. jag, sa farbror och vände på det som - fanns under läppen. Man kan ju inte gå I skogen 1: det här vädret, Förresten så har jag ” inget skifte att: hugga på hellex é. "veta bestämt, Men det måste ju . å alla fall slå en liten aning i , . vattnet innan man sätter, ut så- na s. . Slår det inte I vassen så sätter man ju ut. don alldeles" . rackafn så dom för det. mesta : simmar « kring. stenbumlingarna "> var och en skulle se tydligt och onödan. Och den fimpenningen ger "då: inte jag "mycket för i . dessa tider, sa färbror, : fr. ; en där s ser "man ju in=« te ens om :det. slår eller inte, sa farbror, Förresten ' '; ; dom där fiskluringarna,' dom är så full 4 > "och dit kan' ingen komma med båt! Loc fegar tor ”— Det kan så vara, sa faster." : De drack kaffe, Förfalskningar på landet var inget vidare,. den ., +'gaken var klar. Hade han. vetat , +» det här så hade han nog aldrig ” " följt med utan' stannat hemma rn (stället. Inte ett dugg hände ju,” : Nä, allting var annorlunda och” > mer spännande i stan. +; + ""e-' Medan jag sitter här” öh tänker .”. ; så har det kommit . ett brev, sa far, och det syntes .att han hade svårt med. orden, I samt -svårt att hitta någon plats att rikta blicken mot, 5; "27 — Jaså, sa” farbror, Ja, det skrivs då brev jämt och stän- digt 3 > . Jag fick ett i våra Ce» dom ville att jag skulle köpa t. i ". en bössa. = Då var det väl en a katalog då, sa faster, "7. = Ja, (men den var då inte större - än ; ett brev, försäkrade |. farbror," Han ritade ut kuvertet Ne vå på horor så det v var svårt att höra dem, M : - "Det. blev tyst” i köket. För falskningen susade där. Farbror . på bordet med ena pekfi t så - vände återigen” hastigt sitt,snug... klart hur pass litet det var. Alla "tittade. — Jag ljuger ' inte > en tum, sa farbror.” --. De drack. du — Det här brevet jag fick sor det var från banken, sa far. '— Jaså, sa farbror. Ja, då var det väl lité större, förstås. Dom - där storgubbarna, dom nöjer sej inte 'med 'småsaker dom inte. > Nu blev faster plötsligt orolig och reste. sej: häftigt och gick ” fram till spisen och började slam= . ra där med allt möjligt. Nu bör- jade nog förfalskningen på verk- ligt allvar. Det var spännande, det kirrade utefter ryggraden. . "> = Det står att jag ... jag s « -ska ut med sextio kronor, sa far. — Dom tar då till också, stor- ' gubbarna, sa farbror och vände” - hastigt på kullen under läppen. - — Men det är visst du som - se > SOM 2 ir tagit ut pengarna, sa far; orden stockade sej i hal- ” fråga grishandlarn . « +; . Faster ' plockade bortvänd med någonting. ns os fa -— Det där måste vara teh, sa farbror äntligen och vred på sej.” För vär jag skrev:-på det där "> papperet så skrev jag femti, För grisen "kosta tretti, det kan dom - Vi hade' tur i år, vi fick - "en präktig nasse i år, sa. faster ; och rörde en aning på huvudet betalt, skyndade farbror: Det kan och kikade försiktigt mot bordet. - - Du kan få se den om du vill, så farbror och slog ut med. "armarna som om han för sin > del var beredd ati visa hela värl- . den för vem som helst. Vi tog den > från Förenade Grisar > - det är - bättre än att köpa av, Åström. ,' i= Aström är' en räv»... Jag kan inte bättre säja, Sa faster. Lite senare stod de i stian alli- bop och tittade på grisen. Nas- sen "grymtade' runt, Tunt. / Far > bror försökte lura Men till se - vel, 2 Ps nt RNNANTE SE kade med krokigt pekfinger. one, Nasselill, nasselill; försökte han men grisen ville inte kom= . . ma utan höll sej på så långt av= "stånd som möjligt: Din vrespar= ';" 7 han och försökte fånga ne : den i sina händer men då skria-" -de den så det säkert hördes över hela "näset; Ni får se den ändå," sa han” och gav upp. Präktig' nasse,. va? Den här blir nånting att bita i till jul s:". 7 — Jo, erkände far. Fast nu a . ville jag. «=, - dom fråga' Förenade Grisar om "han. Särskilt ' när det "dröjer. ned skogsskiftena och är: stygg- - " väder dagligdags; 2. &å man in- > "te skull? kunna gå och, hugga om "det -fanns skiften heller - - - utan måste ha kojdag, sa farbror.; Och; sen .slår fisket fel också upp i «alltihop. Det slår inte det minsla - i viken. . = : T Länge. "stod. de och titlade vå grisen en fettt hor Si inte" "Man måste ha gris, menade . sistan — bättre nasse kunde inge 7 . a en tänka sej och var det så att | för an någon tänkte köpa bäst att vända sej till Förenade; Grisar" på bruket och inte till! den rävaktige Aström här 1 socke nen. Och tiden gick i > » ch bela förfalskningen var liksors 'bort= blåst. Hade han vetat detta så hade. han "inte" följt. saed. Alt - var som vanligt. Till slut var. det inget annat än att gr bhemöver, Det strilade oupphörligt. ur klme. . lens gå säck. ed — Dom bade köpt. gris, sa far. Banken hade skrivit fel, för= resten 'z ». > I alla fall fortsatte "ban. Det -skulle ha stått fefntl. Först blev mor. stum, Sedan sa hon: — Begriper, du nte olen art det; kommer ränta 'därtillt / > >Far svarade inte. Han drog. ot . en Jåda och började gräva I den, "Sedan cyklade "han till bankens Och allt var som. vanligt; precis som vanligt ses "Annat var det ve | LAHOLMSTI TIDNING. ENDA, TIDNING 50 U| ) ST SOOOOEOO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.