+ er restaur är valla”, församlingsb - Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm : "Östra Karup är r kanske mest "bekant. för sitt vägkors; där " MÄNDAGEN DEN 22 DECEMBER R 13 ID Ansvarig utgivare 3. bi ” Br Bengtsson har: inträffat, Egentligen borde socknen vara lika bekant för. sin' "vackra gamla kyrka, . som konkurrerar med Vecinges om att. vara södra Hallands äldsta. också utomordentligt vackert med den mäktiga åsen i bakgrunden. ned 'för åsen är Östra: Karups kyrktorn det" första, som möter främlingen som en väl-. > komsthälsning från det" väna Halland. ; En: -kyrka: liksora alla" "ändra endast 3 smärre” sådana i 'samband | byggnader. tarvar underhåll 'och [med "att reparation. Vid. de kyrkostäm- mor, som för några dagar sedan hölls: i Kaczup, kom frågan' om ker man frågat kyrkoherde . Henrik: Ljungman i i Östra Karup. + mer att orhfatta är 'det alldeles för tidige satt yttra sig om, men - att något "måste göras, därom "elektriskt ljus ” och värmeledning lagts in. "Det är därför, som man nu börjat tänka på en "restaurering och det blir då en intervall. på nittio år. Men det är ännu. en sak — kyrkan är för stor. .Den :-rymmer bortåt femhundra personer och det be- hövs vid:de stora högtiderna då -"— Vad'-testaur tingen kom- |? den 'brukar vara fullsatt” Meni vanliga "fall räknar vi med ett hundratal. -kyrkobesökare vid en ense, förklarar :kyrkoherde Ljung- man.;- Att kyrkan : behöver restaureras - > har : församlingen - . varit på det klara med i många år, och under de sista" tio åren "här församlingen varje år fon- ". derat 10.000 kr' årligen; så nu finns det ca 100,000 kr i restau- reringsfonden. - Detta ' är ett > mycket" gott utgångsläge, även, > om-man får räkna med att det UC På vad sätt kyrkan even- tuellt skall minskas :är något, som sakkunskapen får: svara på och ' i. det fallet skall. jag inte förbigå någon. Det enda. kyrko- rådet har beslutat är att 'anlita den” främsta. expertis. 'som ' står Oss till” buds; ” och - då hade vi främst” tänkt: OSS dömkyrkoarki- Karupskyrkan ligger När: man ' kommer Y NAN : lökton. Eller Gräcbe i i Lund, som är. en: mycket erfaren man på området. Hur han eller ev, nå- gon: annan . kommer att lösa : uppgiften” vet jag ingenting; om men: det har. ganska 'ofta före- . ': kommit, att man i korsarmarna inrett exempelvis konfirmations- sal, sakristia el dyl -. ” — ”Korpartiet med "Per Sie gårds : vackra altarmålning, det gamla vackra krucifixet och altarbarriären i barock utgör en stilblanding,: som 'man säkerli- gen behöver lägga till rätta och det kommer en erfaren kyrko- restaurerare : också ' att.:' göra, framhåller kyrkoherde ,Ljung- man.. Det hela får ses på rätt lång, sikt — och det tar 'ett par år "innan vi hunnit så långt att restaureringen. kan: sätta igång. så många svåra olyckor” - ÖSTRA HARUPS kyrka ör ungef 150 år sedan. oo f- uihaadeln i i södra. Julhandeb i år har I kom igång. ovanligt dan Halland.” iti Bång ovanligt bra och tidigt, förklarar ordföranden | förening John Christensson. Själv är jag i Södra Hallands Köpmanna- d med den. och : jag ha rfalat med flera av mina "kollegor, som tycker att. det hela' artar' sig bra i år. " Julskyltningen "kom": ju. tidigt in och detta betyder” en hel del, Därigenom blir tiden för jul- . rusningarna. - handeln” betydligt” mer ”utdrägen” och man Slipper” de: i Han kopplade av den sista. släp. j vagnen I medan Han” körde in på "I sidta stund den parkerade släp- på fesonka välde för v ' För att undvika kollislon En person ' "var: " sysselsått, med gruskörning ” ”dch ' Använde”: därvid en traktor med två släpvagnar. en gård ett 25-' stal meter”. därifrån och återvände" "efter en' 'stunä för att” hämta släpvagnen,: som han ställt roentligt på vägeng, vänst- ra "sida. : "Personbilen kom från rikstvå- an: och eftersom det. redan bör- jat skymma — det var vid 16.30- tiden . samt också. en smula di. sigt” observerade föraren. först 1 vagnen, Samtidigt kom" traktorn mot honomy, och då han inte an- såg sig "komma mellan traktorn och 'släpvagnen väjde han 1 stäl- let till vänster om den sistnämn- te en bilförare på lördagen kasta sitt fordon av köra ut på åkern, där bilen slog runt och blev föraren. dessbättre kom undamutan nämnvärda skador. Miss. « ödet inträffade på vägen mellan Fladie och "Tönnersa ett par hundra meter. vänster om, rikstyåan, RR traktor ee tvingades svänga ut på åker mellan Fladje och Tönnersa med en Parkerad släpv: agn mås- Vägen och vrak medan där fordonet slog runt och blev liggande upp och ner, Släpvag- nen hade inga reflexanordningar. Kammarrätten : mot höjning av i: hemmeslövskatt Kammarrätten har avslagit av bitr. ” taxeringsintendenten + K. Egardt fråmställkt' 'yrkande om : höjningen av 1956: års taxering av Hemmeslövs allmänning, In=. tendenten'" ville ha allmi beskattad för inkomst 'av tomt.- försäljning . från, Hemmeslövs . Strandbad 1:1 i. Karups :kom- mun, » Även hans yrkande om ingen da samt hamnade .på en” åker, påförande” av oftertaxering för 1955 "avslås, >: sea Länsskolnämnderi tillrättavisar 4 Någon. brist. på. varor än allra ” festa” har i ju trädgårdar. jul finns inte "längre; utan folk |och de har fått så mycket frökt, inte. räcker med dessa pengar. i i.Halmstad fick e ett. besvärligt arv" . = Östra" Karups kyrka "stam nar från '2100- -talet. Så påstår” sakkunskapen; " däribland "den: berömde Bistorieprofessorn 'Mar- "tin Weibull i Lund. Téeol dr; E kan få precis vad de" vill ha i att de” gett bort der: ;'Så nu får | form "av. julgotter, ” " sydfrukter ! eller : ”presenter..- ”Apelsiner: har börjat, komma i rätt stor. ut- sträkning; speciellt "spanska "och nog stora! lager: svensk . frukt] ligga, och « ruttna ned, ”misstän- ker jag. : nd Till; våren firar - Su Södra kraftträdande i i somras, Det efter. den gamla” som” upphörde -i i och med skolreformens ik gäller. den -alltjämt: olösta 'frå-' gan om förordnande a a överlärare i i den obligatoriska skolan ' j skall... Bror ' Jansson . berättar i sin italienska "voch; i . :och.. i "år finns -Hälländs; -Köpmanpaförening, sitt : skrift om. Östra Karups". kyrk; 3rRd Ht clöMentiner, få emtioårsjubileum och. sh "alt kyrkan år 1838 besöktes så. vi. börjat fundera ' på: så den kände -konsthistorikern Bru nis, som blev mycket betagen av kyrkans vackra kors- och stjärnvalv. : — Givetvis har kyrkan. "Under. tidernas lopp. förändrats en hel del. 'En' stor reparation verk- ställdes ' åren - 1825—26, då ursprungliga '- vapenhuset ' revs" och 'den gamla ingången igen-|- murades. . Men den största för- ändringen skedde år. 1869, då kyrkan omändrades till kors- kyrka. Orsaken var här som " många andra- ställen att folk- mängden ökade och kyrkan blev för liten. Om det här var frågan om att bygga någon ny kyrka vet " jag inte, fortsätter kyrkoherde Ljungman, Men i varje fall den bibehölls 'som". väl var : gamla: kyrkan. . Vid. omänd- ringen nedtogs östra "delen av kyrkan d. v, s. det gamla koret och absiden och byggdes kors- armar till det medeltida” lång- huset samt sakristia - östra = gu 2 EA 2 ST or ck det” "ÖSTRA KÅRUPS kyrka som -Jalltid: sålt .en. del. vid jularna, den ser ut i våra dagar. oo UU YNågot;i som" omöjligt. att sälja i år är svensk frukt, -i varje fall här. ute på landet” "Annars om åren har. vi men i:år har det varit så gott! Vi har tillsatt en kommitté, Som skall förbereda detta,. men ' den kommer väl inte igång med sitt arbete " förrän över. Troligtvis: blir”det väl en fest i Laholm någon gång i april eller maj. ” Söndagsskolan | : höll julfest i. Laholms kyrka "> Söndagsskolan i i Laholm hade i går: julfest i Laholms kyrka, Festen var talrikt' besökt av för- äldrar och barn. Efter psalmsång läste barnen bibelord och psalm- verser,” Därefter” tändes ljus i granärna.. Så sjöng barnen jul- sånger under ledning av musik- direktör Erland Skagerberg, ' Kyrkoherde ' Håkansson höll en julbetraktelse och förrättade ns 2 er Rikstvåans. Det är kanhända riktigt, men däremot är Motorpostens moti- vering för sin åsikt 'direkt fel- aktig på åtminstone en punkt och tvivelaktig ”på flera. ”Det bor ingen längs den fartbegrän- ningshus, ”Där finns bara :en liten biväg med stopplikt, en ”. | bensinmack och en väl inhägnad fabrik”, påstår man vidare. Detta -lär väl i sak riktigt, om man nu "| vill betrakta Veinge- -vägen som -len ”liten biväg”, Att Esselis fabrikskomplex är "| väl inhögnat är dock enligt vår mening inget motiv för hastig- Julen blåstes oi soch sjöngs in ; i vålt Laholm : Julen blåstes I går in "på Stor. torget I Laholm. Det var La- "holms Musikkår, som med. ett knippe julmelodier gladde de la- holmare som vågat trotsa dugg- rognet. 'Martin Ljungberg ledde son vanligt sina musikanter, | På Parkgården sjöng Laholms Manskör". under ledning av. sin vice. dirigent Viola Stelnhausen. onödigaste / finns vid Fridhem säger 'Skåneavisal" Det onödigaste ”saktastället” på ”rikstvåan, var liggerdet? Ja, vi "vågar <oss inte: "på ”att peka ut någon fartbegränsad sträcka på rikstvåan, som är onödig. Det gör däremot ..Motorposten, Kvällspostens motorbilaga, som frankt påstår att 60- skyltarna | uppe. vid. Fridhem är det onödigaste, ”saktastället” ' på hela "rikstvåan, | : föra hetsbegränsningens slopande. In- : | porträtt sett lika god, snäll och om den att ingen. vill köpa. De” NN hägnaden medför istället att de flera hundra" anställda väller: ut på rikstvåan på ungefär samma punkt, och även om det är deras skyldighet att släppa fram tra- fiken på huvudleden, så minskas ”saktaställe, inte har: fullt så god sikt, söm Motorposten vill påstå. : "Däremot kan man bålla. med om, att den: tillåtna hastighet julbrådskan ” är! och det här: sit. bekanta” anled- ning. Halmstad :hade' fem över- lårare men enligt 'den' nya ord- ningen. skulle det bara bli fyra, i. varje fall fick staden inte stats- anslag för. mer än fyra och stadsfullmäktige” ville ; inte gå med på att'ge extra” anslag för den femte. En av de fera måste alltså ratas och nu föll det sig så "olyckligt att den femte,” som inte. fick i förordnande,' hade: så fina meriter,. att han borde. ha kommit med. bland de utvalda. : Han överklagade och fick rätt hos både länsskolnämnden och domkapitlet, 'som förklarade att skolstyrelsen ' i Halmstad icke : följt laga författning, Den nya skolstyrelsen överklagade hos Jegeringen och hemställde att "förordnandena för de fyra Ö- verlärarna” . skulle 7 fastställas. har fått. ä- kan ökas — inte till 80 km som Motorposten vill — men till 70, så som man i höst gjort på flera Lä Ialnämnd. rendet på nytt och ien amper ter det bl.:a, 'att ehuru länsskol- nämnden” delar ' skolstyrelsens , att de i Halmstad verksamma : "överlärarna borde på" grund ; av mångårig tjänst '. som skollärare ha viss förturs= rätt till" de fyra rektorstjänsterna i staden anser sig dock nämnden samtidigt: böra understryka ätt” den femte överläraren, dvs kla- | ' gånden; Nils, Malmsten, med visst berättigande kan göra gäl- lande att den humana grundsyn som skolstyrelsen förfäktat icke vunnit ' tillämpning på honom och att en formellt korrekt be- handling inte vederfarits honom, «. Denne överlärare' har. nämligen dels på grund av dröjsmålet från den 1 mars till juni 1958 med avgörandet . av "frågan om rek= | torstjänsterna =” uppenbarligen föranletts att avstå från att på annat håll söka" rektorstjänst, - söm han eljest kunnat vara in- - tresserad av, och dels vid frå= : gans ' avgörande skjutits åt si-.. dan utan att i förväg ha fått till- . fälle att framföra sina egna; syn inlaga till Ki idhåll - delen. a ” "Jaltartjänst. Efter gudstjänstens sade sträckan”, säger man trots olycksriskerna onekligen genom . f ki det. ' - sälta. : - tt- | pun) ter i ärende ågra större 'riståuteringar slut utdelades" jultidningar; och | att en "femspaltig bild i tid-|hastighetsbegränsningen, ' i alll platser längs” riksettan. ' genom nämnden = äter vas I "motsats till. skolstyrelsen . har inte skett sed>n: 1869 utan gottepiear till barnen. » ningen visar åtminstone två bo- | synnerhet som rikstvåan . här! Jönköpings' län. No ning och .hemstaller a finner länsskolnämnden det vara DET FINNS FÖR- mig ingen svehsk. riksdagsman. ' som ..'på redbar ut som Carl: Ifvarsson i Värestorp. Han verkade liksom Hedlund, i Rådom' för ,avlyftan- det av de tunga bördor, som vi- lade på allmogen, bara att hans parti. inte hette. centerpartiet, utan lantmannapartiet och : att bördorna, på hans tid, wid mit- ten av 1800-talet, var något tyngre. Jag har alltid haft upp- byggelse av att se de gamla fo- tografierna av honom i hög- knäppt rock och med kloka, ef- tersinnande ögon vakt” in mot CARL IFVARSSON i "Värestorp — den sydhalländske " fortfarande sina stora' beundrare. Vilken: knappast kan förvåna'— Carl Ifvarsson var ni : ligen en hedersman "och 'stor idealist.. En, av hans, beundrare :i. senare tid och tillika s or vän av: södrå Halland är DN-signaturen ”Jolo", som i ett brev skriver så här: : nande rike som var hans, slät-: ten mellan Laholm och Hal- landsås, där man, bara genom att höja sig på tå på landsvä- gen,' kan räkna in en mängd kyrktorn och '-se' socknarna fraråför sig. Han skrev sina me- moarer, och det. är en konstlös och bitvis gripande liten berät- telse. -Ibland när'jag som alla skattebetalare grips av starka tvivel på de personer som står på valbar plats på alla listor vid riksdagsval, brukar jag läsa If- varsson och åter bli sams i mitt hjärta med dem som med så- dan iver och ' sådant allvar äg- nar sig åt allmänna brev. Carl Ifvärsson från: Värestorp, NN har. ännu sina stora beundrare "Kar äm- ' "Manimannaaposteln” "I både stötande och oriktigt att genom ett urval, söm sker utan ' föregående ansökningsförfarande och ' granskning av åberopade meriter och som icke kan i sak prövas av en överordnad 'myn- dighet, befordra vissa överlärare till rektorer. men utestänga an-= dra från sådan befordran. ” Då kommunernas. beslutande ” organ icke velät söka att under , en övergångstid bibehålla ahta- let skolledare oförändrat är den ' åberopade fjärde paragrafen i icke tillämplig och de tidigare överlärarna är på så sätt likställda att'de har sam- ma "rätt att söka och erhålla rektorstjänst vid ett genomfö- rande, som innefattar prövning av deras meriter enligt före- skrivna ' befordringsgrunder och genom möjlighet" till anförande av besvär, som kan prövas på materiella .' grunder, . förklarar. länsskolnämnden. Skolstyrel= sens argumentering på det rent . formella .planet i syfte:att på-. visa det felaktiga i. domkapit- lets tolkning av påragraf 4i kun görelsen 1958:7 synes icke över- Ef ängstunden,. som mycket |eftervärlden. v- mm - ” bppskattades - ay pensionärerna |, Det sammanhänger något med losnin man och om mm SM snäll och Tycker Sälo öm tygande, .' förklarar .länsskol ; - In Ti 4 nä M " nera, cykla oci i = : Ae : PAR BIDGARDS altarmälaln 'g I Östra Karups kyrka näror på kattö, nera, ey - rt : - i ; 2 , N , : 4 - ; | : a Vv : : : a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.