2 VA LKAAVA JAK "LAHOLMS Tyg — oo LT. DEN 22 DECEMBER 1938. LT= =. OK nd för kommunalförbundet lishusfrågan i all ära — Yet > I DAG HÅLLER hk 1 förbundet sitt sista sammanträ- de för premiärperioden" och kan därefter se tillbaka på en - kort men arbetsfylld tid med stora projekt i -vardande, ” " : De' flesta av ledamöterna återkommer "väl :på nyåret, men flera som nu lämnat sina platser I "primärkommunens fullmäktige är inte valbara. och : får alltså ta avsked innan för- bundets arbete ännu , avsatt ”några mera betydande kon- kreta resultat." ." . « En av de stora frågorna är det "dock möjligt att' man får , vara med om att formå beslut om, Polishuset i Laholm står på” dagens föredragningslista. " Arkitekterna" Fredblads "och Höstrups förslag har efter en viss nedbantning . fått - såväl byggnadskommitténs --som . för- bundsstyrelsens förord. Styrel- sens ordförande har dock .re- - ”servérat sig och syns närmast. benägen att föredra arktitekt Björnssons förslag. Att menin- garna kommer att dela sig in-' om förbundsfullmäktige kan " verkligt stora problemet. "Här levererade 'länsskolnämaden för en tid sedan ett ordentligt fång diskussionsbränsle "genom sitt indelningsförslag, där Hass- löv 'och Karup skulle gå' till Båstad, medan Eldsberga skul- le föras ihop med Veinge och Knäred till ett högstadium för- lagt till: Veinge, "+ cn : När vi den 25 november på ledarplats ämnde detta 2 Armenien, Sovjetunionens syd- - ligaste del, håller man på att byg- ga” världens' första solkraftverk. " Ararat-slätten hör till-jordens mest solrika trakter. Solen skiner där i genomsnitt 2.600 timmar årligen. Varje. kvadratkilometer jordyta får per år två . miljoner” kilokalorier | energi. Kraftverket. byggs i form av ett .spegelsystem som roterar kring” en med vatten fylld jättegry- ta. Systemet består av' 23 rälscirk- lar; på vilka vagnar kör "med sam- manlagt 1.293 stora 'speglar.' De : ”infångade” "strålarna . reflekteras delbart till erytväggen och ge- förslag varnade vi för alltför små enheter och fruktade att man' skulle få anledning . att i framtiden ångra en uppdelning | « av. Hök i enhetssk "nom! det kokande vattnet uppstår ett årgtryck av 30 atmosfärer som > via ett jättelikt rörsystem ledes till "en 1200 kilovatt-turbin. Avsikten "med dylika kräftverk är att vid den de, Dessa tankegångar har se- dan som regel gåttt igen inom de: :kommunalfullmäktigeför- samlingar som « "diskuterat frå- billiga sol kultivera 10.000- tals ha jord i trakter med företrä- desvis träsk och ökenkaraktär. . MN Ingenstans i världen finns det ett ” munalfullmäktige, som ju spe- ”gruvdistrikt, . där , mari möter så många änkor som i Europas syd- ligaste. del,' Nisseno, Siciliens ”gu- la helvete”. Arbetsförhållandena' är oerhört svåra," Under, de senaste fem åren krävde Nisseno-gruvorna "sammanlagt ' 117 döda och 11.612 svårt skadade. Tusen meter under fjorden ” gräver de" svettdrypande, nakga männen efter svavel i "un Senast uttalade Karups kom- ciellt berörs av länsskolnämn- dens förslag, en bestämd öns- kan att hela Hök måtte bilda en region med:högstadium i Laholm, . Också kommunalför- bundets styrelse hars enhälligt man ta för, givet, och det kom- mer” antagligen inte bara: att gälla den ena arkitektens för- slag contra 'den andres, utan frågan om ett nybygge av det- " ta format över huvud är nöd- vändigt kommer antagligen att ställas, : ATT TIDSENLIGA" LOKA- LER för Höks polis förr eller ” senare måste anskaffas bör: . dock. vara ställt utom all dis- kusslon, Om det behöver ske, genom ett nybygge. som det -.. tänkta 1. kommunalförbundets - regi eller det kan göras på andra mindre kapitalkrävande men Ändå tillfredsställande vä- gär, finns det. givetvis all an- lednt ng, att undersöka, i. den mån detta inte redan är gjort, Dotta'.. I "all ' synnerhet som kommunalförbundet bara: står . Inför ' början 'på en lång 'rad' kostnadskrävande projekt, ante ENIETSSKOLANS GENOM- FÖRANDE är naturligtvig' — ' behöver inte gå längre än till -.ligt längre än man någonsin "kan behöva frakta högsfadiets ' ungdomar, även om hela Hök beslutat föreslå fullmäktige att uttala, att Höks härad borde : bilda ett organisationsområde för enhetssl 3; "Frågan 'om högstadieskolornas antal och placering villa man ; dock lämna öppen, och "det är ” säkert på nuvarande, stadium klokt. Att erhetsskoleregionerna bör températur som varierar mellan 60 och 68 gr C. I denna kvava :och heta atmosfär kostar "varje rörelse stor kraftansträ! met bildar till yttermera visso ett tjockt, kristallhårt pansar kring kroppen, De verktyg: som begag- nas är synnerligen 'primitiva, sani- tära anläggningar, resp säkerhets- " anordningar är obefintliga. Men ar- betarna håller fast vid sitt yrke och ha ett väl tilltaget befolknings- |, finner sig i sitt öde generation 'ef- underlag från början! finns väl "ter generation: "=, => ' grundade anledningar att på= på den : Inta . peka, Med de små. avstånd vi +” Inte; bara: i Mellaneuropa : utan "har i. södra Halland medför |-även i andra delar av 'världen har detta heller inga problem. Man | - man under de senaste somrarna in- registrerat enorma "regnmängder. I -Indien ihar "en . tredjedel" av. hela risskörden förstörts. I Japan hötas rdajsen .av förruttnelse. : I Br; en har 11 kaffeplantager bokstav- . ligen spolats "bort ' av ' våldsamma skyfall.. I andra: sydamerikanska länder arbetar tio tusentals män- "niskor" febrilt med att rädda åt- tb en del bomullspl undan tötal förruttnelse. Den amé rikanska:' världsförsörjningsorgarni- | sationen i. New York anser, att .om inte : världsväderlek förbättras hö grannlandskapet ' Småland ' för att finna kommuner, där man redan ru transporterar de läg- re klassernas skolbarn betyd- får bilda en region, - Skattehöjningarna ' nästa är: Det behöva Inte något mer fn ” Leholm och Halmstad under me- sk ” deltalet... med - respektive ' 14:— Jämnt och 14:20, under det atl Falkenberg, Varberg och Kungs- , backa ligger över strecket med: gående . studium av. statistiken, för de svenska atädernas' utdebl« - + Aering för 1959, för att konstate.'" ra, att de städer som höjer skat-"-: "ten har en förk de domi- - sag tl under” den kommande' "Hoårsperio= varliga försörjningsbrister ii "stora delat av. världen; De mest pessi- uttalande -från vetenskapligt - håll” Således talade nyligeh” geologen prof Huston' på en ”pellanistid”: och. bebådade för de kommande åren "ännu betydligt nans, Ett enda unikt'undantag! ' från denna regel förekommer '” emellertid. — Falkenberg", sänker den sammanlagda "utdebiterj gen med närmare bestämt 51 öre, Sedan finns ett 20-tal städer som nöjer sig med status quo, För falkenbergarna är orsaken Ull den I och för sig glädjande skattesänkningen väl känd. Ut- debiteringen för 1958 höjdes med en krona för att därmed finan-= slera viss del av lä ksk är Ju kända för, att ”alltid vilja 4 vara "värst 'och" här sker det på." ett verkligt sympatiskt sätt, - N sc : x S : Även landstingen höjde: utde-' fe biteringen ganska jämnt; över ' lag i höstas. Hallandstinget nöjde spektive 14:45, 15:10 och 14:55” : Statistiker toppas av Kramfort: :35 "och: PM "botten ligger” större, nederbördsmängder”. Även -atomväder-profeterna bland meteo- rologerna har fått vatten : på sina kvarnar och räknar med 'en ny syndaflod vid spprepade atom- och vätebombsförsök.. . =" Ett nytt avsnitt i Afrikas historia" har börjat, Enbart Frankrike. har sedan 1945 investerat ca 10 miljar- der:kronor i sina afrikanska kolo- nier :och engelsmännens industriel- la utbyggnad av Väst- och. Mel- sig med blygsamma 10 öre och får I en utdebitering på kr 4:10 per. skattekrona nästa år. Högst I sta- get, Då förslaget: till den skatte höjningen lades fram; hoppades man kunna sänka skatten med molsvarande belopp för . 1959, men det blev inte så. Falkenberg fick i praktiken liksom det stora " Gävleborgs med 5:-— jämnt, Det : tistiken befi sig Gotland: . | -lanafrika lär vara:'enorm. Talrika läns landsting med 5:10, följt av hamnar längs den afrikanska väst- kusten har blivit hy- och ombygg- da, Mellan Dakar och Kongo-myn- ningeh växer fram sex jätteproje].t för exploateringen av bauxit för framställning, 1. Maure- i detta sammanhang förnämliga : ibopl intär Väst : lands län'med 3:50. Endast åtta av 25 landsting får oförä drad flertalet andra svenska städer = skatt 1959, . Libera ht stora — malm ruvar vidkännas stegrade utgifter I den Beträffande landsbygdskom- börjat. driften, och i den sydöstra behövdes torde sk istiken H grad att femtl för täckande av Mlmänna utgifs ' ten. Statistiken för städernas koms delen av Nigeria håller lovande ol- jekällor på att bofras, som västra halvklotet ställer ka- pital « "till förfogande "för" exrioa- för 1959 å stort sett peka på en. liknande utveckling, Kommunal- : skatten höjs generellt med några | å dant. €. EN > 1 ” katt visar, att för skattehöjningen är elrka 45 . öre per. skattekrona. Det är onekligen en ganska kraftig skattehöjning på ett år. Medelta= let för den sammanlagda kom- munala utdebiteringen - blir kr 14:22. Av hallandsstädertia ligger : . av dessa enorma naturri- kedomar, upplever afrikanerna ett snabbt ekonomiskt och socialt upp- sving. Antalet sysselsatta ökar oav- » brutet, likaså köpkraften, Jeynadsr och utbildni: finansminister "Gunnar Sträng | ökad” etatlig skattebörda. De medborgare, som på fullt allvar, trott . på möjligheterna av -et lindring I beskattningen, göre sig : alltså inga illusioner för det när- kvalificerade yrkesårbetare. Väst- och Mellanafrika förfogar redan Professor Stig Blo j smyckar Det ser ut som om Slmrishamn skulle få ytterligare ett förnämligt konstverk som komplement till Millesstatyn utan- fört kyrkan, Det rör sig om en skulptur av ”Laholms koast- när”, professor Stig Blomberg. skall placeras På Stadsbusets Redan när Stadshuset häll på att uppföras beslöts det att even- tuella överskottsmedel skulle an- vändas till ett konstverk med Placering på gården. Annu har late byggmadskommittén stutre. dovrlsat sitt Uppdrag. beroende PÅ att slutregleriag inte kunnat göras beträffande lokaler för ci. vYilförsvaret, men pengar är ut. lovade av myndigheterna och när de kommer är det meningen at: de akall täcka utgifterna för sug Blombergs akutptur ”Brunnsfl."Brunssfigur” bär möjugt, . Samtidigt ; Kur”, Det är ett mycket vackert konstverk I ekebergsmarmor, 50 står och tittar ner På ett kvarn- hjul som är arrangerat som mast framförli de året 1952 "'|.över sex universitet med samman- N lagt : 3.000 studerande. Mellan 20 och 30 proc av de offentliga utgif- mberg . terna går till en utbyggnad av skolväsendet och antalet analfabe- simrishamnstorg. ter som före andra världskriget var Meningen är, att skulpturen gård, X 93 em, och visar en flicka som springvatten, Statyn har gjorts I fem exemplar av vilka ett var- dera Innehas av Prins Wilhelm, 35 proc har de senaste åren sjunkit > Kill 70 proc. - x Enligt den senaste folkräkningen "av UNO ökade jordens befolkning under 1947 med 43 miljoner män- niskor till 27, mi!jarder. Av dessa är var femte person en kines, Var- je års ökar den kinesiska” befolk. ningen med minst 13 miljoner, av vilka I bästa fall en miljon kan få arbete inom industrin: 80 proc av national nkomsten äts upp och var- je barn som föds kostar staten ca 10.000 juang, d v s 12.000 kr, allt medan bonden . endast arbetar Fra = ” Gamla ordspråk. - et deny finns det risk för "mycket all4j, 'en kongress i San Franciskö om - ihop 80 juang' årligen för "staten, Myndigheterna överväger £ n att höja äktenskapsåldern till 25 år för män och 20 år för. kvinnor. Man räknar emellertid med att trots dy- lika tvångsåtgärder och den allt livligare propagandan för födels sekontroll . Kinas befolkning . vid seklets slut kommer att uppgå till minst en miljard. "1945 förlorade - Japan nälften ' av ” sitt territorium, På återstoden av landet bodde 72 miljoner svältande japaner. Fem år senare fanns" det på samma yta — motsvarande Ka=- liforniens storlek — 83 miljoner och 1955 90 miljoner. 1946 kom på 1.000 invånare 22,5 nyfödda, 1947 34,3 proc och 1948 33,3 proc. Sedan dess har nativiteten sjunkit betydligt på grund av att aborten legaliserats, 1957 var antalet nyfödda endast 17,2 per 1.000 invånare, d v s Japan . uppvisade då ungefär samma na= tivitet som Danmark och Schweiz. Antalet inregistrerade årliga abor= ter steg från: 246.104 år 1943 till 1.560.000 år 1957. . Då. man en-' ligt de. japanska ' hälsomyndighe- ternas "åsikt, måste räkna med att antalet abortér'ligger ca 30 proc högre" än: de: officiella ;' siffrorna pan ”f n vara lika .stort.'som an= talet födelser, -Trots dessa ohygg= "liga siffror. växer. Japans . befolk= ning "avbrutet på grund av att ja= > panens. genomsnittr.tuder förlängts med 17 år sedan 1937. Man måste” därför år 1970 räkna med 100 mils'' joner japaner på ett territorium” som inte ens kan föda en fjärdedel av befolkningen. . : All opiumrökning. i. Siam kom- mer att förbjudas från den -30 ju- ni nästa år. Hittills har dylik rök=' ning fått försiggå med "särskild li- cens. ' Atgärden är ett led i arbe- fet på att få slut på denna: last- som för närvärande bortåt 100.000 siameser hänger sig åt. (TT- -Reu-. ter) - + Antalet "TV-apparater har ökats. mycket snabbt i "Västtyskland och . har nu nått. 2 miljoner. På: fatk= håll räknar. man' med att ökningen ' skall fortgå! i--samma - takt nästa år: och att man vid slutet av 1959 ' skall" ha "överskridit, 3. miljoner=. strecket. (TT-DPA) "Lek slutar. ofta med slagsmål ” "Ryktet växer medan det löper"; t Den som börjar méd en knapp-" nål slutar med en silverskål -' : Deny som : kommer sist i Bäcken, kommer först ut | i När det regnar: välling, har den” fattige ingen sked > " Bättre spränga en båge” än inet våga ' - Större skepp har Käpsej en vällingbötta :oGa När högfärden , spricker Tuktar det illa ' Vår Herre är de åärars förmya- dare: tvood fr : Att fela är mänskligt, men .gud- omligt är att förlåta ; Livet är en gåta den ngen kan lösa” ån | Det kommer igen, sa bonden, gav suggan fläsk 2: Små sår och fattiga vänner skall . man aldrig förakta» 2:00 pe. "God vilja drar halva lasset + V' > Hungern är den bästa kryddan I Den som strävar och knogar skall ha fölla logar — den som är slar- vig och lat, skall ha tomma fat . - ba Varje tupp är herre på sin sop- - e Man skall aldrig lita på hösta natten och barnarumpan Det är svårt att komma sig fram för den som råkat komma på bak= vagnen vor Det snickaren fela. får. hela - - Den som "spottar i skålen, själv äta upp det Na Även kråkan håller sina barn. för att vara vackra. För mycket och för litet. skäm- mer allt : « Vad en vet, vet ingen". -— vad: två vet, vet alla,, : Allting har, en ända, men kor- ven den har två. Pannkakan; har ingen, men går åt ändå : Låt aldrig solen gå ned ö över din anger, torde antalet aborter i Ja='/ + mark efter. Polen framgick bl a av ”| vär Sverige mål, nämligen erövring far unga danska Historiker, mu- ör Finn Ash och dr Li Gunnar: Olsen, har AL danska: krigen '1657—1660,' som bju- der. på' åtskilliga. nya bedömningar av: händelserna före och kring kri- gen. ' En . del.; traditionella danska värderingar måste enligt författar- nas mening överges. Men. därmed förklaras också mycket i den dans- ka taktiken, som tidigare förefallit > gåtfullt eHer dunkelt, + >- Särskilt gäller ' detta ' Danmarks krigsförklar'ng den 1 juni 1957. Kriget kom, skriver Askgaard, som en nödvändig följd av en lång utveckling och en akut situation och det var i detta ögonblick inte tal om att begå en oöverlagd hand- ling, än mindre en lättsinnig. Båk- » grunden" till Askgaards för många överraskande åsikt är det för- hållandet, att man i; dåtidens Dan- mark blivit alltmer. övertygad om . att ' den - svenska . politiken ” efter Karl X Gustavs tronbestigning sik- tade mot ett angrepp mot Danmark och att detta var nära föreståend framlagt ett arbete om de svensk- . —- | Det danska angreppet | på Sverige 1657 "som ledde till roskildefreden, vär en felspeku- " lation, hävdar ett par danska hi- storiker; Kriget. ledde inte bara : : till förlust av viktiga områden: det orsakade nckså befolkningen tunga lidanden :under , långa 'ockupationsår. "ligen var: stark men: att den. inte var pintaglig, Skansverket ned mot Lilla Bait nådde nämligen inte till- räckligt långt ut i vattnet, Den 24 oktober 'stormades fästningen och under den blodiga striden stupade Anders Bille i spetsen för 1.590 danska soldater. Lika: många, togs till fånga, . . As a och brandskaltningen kom ei0.000 riksdaler i brandskatt' och kvarterspengar, ” skyddsbrevsavgif- ter m m. På. Fyn :tog..man ut 102.003 riksdaler i brandskatt.. Men alla'. landsdelar drabbades inte lika hårt, Värst råkade de tra't- ter: ut, där marschvägarna 7 vi fram och :de platser, där str:e strider uppstod. Till plundririgar.'a utom tvångsutskrivning. Enligt den danske krigshistorikera Rockzt 1 : skall minst 14.000 man ha tvåns:s. t« skrivits för tjänst i svenska s Många äv dem deserterade dock, När svenskarna blev tvingade tt lämna en plats satte de i gång. en, sista grundlig plundring. bot gick särskilt ut över Fyn före s.ar: get vid Nyborg. De gamla köl ra na berättar också om dansar, < 4 hjälpte svenskarna och om «si se hanar, som "stred mot dem. IN hanarna fick ibland föga alldeles nytt källmaterial — dom- böcker, kyrkoböcker m m — ger dr Olsen en skakande. skildring av befolk Sverige ville ha "herraväldet över Östersjön men: därför krävdes ' att -man" behärskade . både. Polen. och lidanden: under de tre' år. den svenska ockupationen. varade. Visserligen var, de svenska ! 1å styrkorna inte särskilt stora "nen "Danmark. Själv synes den ) | kungen ' ha velat börja 'med' Dan- mårk men riksrådet skall ha före- dragit ett angrepp på Polen... Men ratt turen skulle komma till Dan- ett brev från det svenska sändebu- Jet i Kö som de utplundrade” landet ts tiskt och grundligt. Situationen förvär- rades ytterligare när senare: Dan- marks allierades trupper ryckte in., i Jylland. De räknade 30 0900 man och blev en ännu större börda än den svenska hären; ma karna inledde det, hela med, :av - danskarna, Svenskarna hade stora framgångar i Polen 1655 men senare infann sig besvärligheterna för, dem, i. augusti 1656 träffades "ett danskt-holländskt flottavtal om dansk hjälp mot en svensk blockad i Danzig, Tio "danska örlogsfartyg Äpte ut och slöt sig till holländar- ia.” Det var . första : gången efter Brömsebrofreden, som 4 Danmark öppet uppträtt mot Sverige, : som förresten gav eft å denna punkt av” fruktan fi > holländska flöttmakten. ;;: sE Danmark . hade 1 man | dessutom inte. glömt att. Axel Oxenstierna redan under fredsförhandlingarna i Brömsebro 1645 avslöjat vad som av Skåne, . Halland och Blekinge. handlingssätt;,. Men om det var klokt anses mera tveksamt. De bå-, da författarna” anser att: det var till .de svagleter, som. känneteck- nade "landets", inre ; förhållanden. iigt hade heller intet gjorts för att bygga upp ett , effektivt försvar. Visserligen var man i förbund: med Holland ; men: i praktiken. betydde det ja int mycket. I Danska missgrepp man att inhämta det som försum- mats men lyckades naturligtvis in- 'e, "Det var också lättsinnigt att Jå- ta de" dänska trupperna i Holstein rycka fram mot Frederik III:s tidi- " stället för att med dem söka säkra Sägnen mot de: från snabbi framryckande: svenskarna. Det var dock: inte den : danske kungen själv som gjort upp denna plan utan riksmarsken Anders Bil. le, som förfogade över cirka 10.000 man goda trupper. Det hjälpte fö- Ea att angreppet mot Bremen- Verden lyckades i stort sett, ty-re- dan den-27- juli, gick. svenskarna över, Elbe och då hade Bille endast lättsinnigt 4 attivid denna tid slå in]. på en offensiv. politik med” hänsyn i | "ädare i den svenske kungens svär- . får, hertigen av Gottorp. Som van- Efter ”krigsförklaringen' försökte |. gäre :: biskopsdöme Bremen-Verden | - Polen |: en' grundlig. första plundring med äv. befolkningen på grund av, ie svenska” repressalierna. Många by= ar blev öde. och : befolknir .n flydde till skogs. Om byn Skib ne ge vid Praestö sägs det sålunda år 1660, att samtliga. byns”; 2 gårdar .Stormaktern dikterade freden . Arbetet behandlar även fredsun= derhandlingarna + och — fréderna. s "Författarna understryker att det i verkligheten" var "de 'tré stormak«= p terna Frankrike, Holland och Eng- ' land, som dikterade 1660 års fred . 'och som genomdrev att den ichu- indrivning. av en s k: t, d v sen skatt som måste betzlas för att inte städer, byär och gårdar skulle, brännas : ned.” Y'rederiksod- de blev efter stormningen utlämnat till två timmars fri, plundring. Den 30. januari ' 1658 blev Assens"elter striden vid Tybrind plundrad på egendori v till; ett värde av 40.000 riksdaler; vilket -.motsvarar 890.000 å. 1.000.000- kr : nare utställde: högre officerare s k skyddsbrev' men " åe "måste betalas] dyrt och skyddade likväl inte alla gånger mot plundring. Från 'svensk sida har uppgivits att man i Nord- |! Jylland och én del äv: Sydiylland utkrävde - sammanlagt . mer. än .j vudsak gr mark så olyckliga Roskildefreden ndades på den för. Dan- 1658. Danmarks intressen motarbe= . tades. i synnerhet av. den franske tydligen önskade att Sverige kom - någorlunda helskinnat” från ' Karl Gustavs” militära äventyr: Kårdi- ' nalen ville nämligen ha' Sveriges stöd i Tyskland. Och Holländ, då= tidens "starkaste ' sjömakt,' hjälpte inte. sin förbundsbrodér i .vidare mån. än .dess.,egna intréssen tillät, Genom Frederik. III:s - :olycksaliga - bolitik hade, Danmark. på. så 'sätt en bricka i: 5 nande slag som "genomförts: i Flera "städer "(Skövde Skara, räckligt och lämpligt vallen. Kommuner som ligge med ledningarna har heter att "köpa in sig”. SVENSKT: REKORDARB +» Hösten 1956 påbörjades Vättern-vatten- projektet, Det är det-största arbete av lik- AA m. fl,) "skall nu äntligen försee med till ET Sverige. iköping Vattenverk. Borgunda Vintern-projektet romfört. Den I apri en. del av 'sin : expeditionsks ställa mot dem, ve a - fylland leddes” av Karl Gustav Wrangel, som redan den 23 augus- stod vid den nya fästningen Frederiksodde." Här inöttes svens- karna av én överraskning: de hade inte räknat »,med att platsen var så starkt befäst. Men den svenske . att | "Svenskarnas framryckning "mot - — —- - - 2 DET VÄLDIGA VÄTTERN-PROJEKTET den företa staden eow får sitt vatten lärs ifrån. Kosinaden blij är I det närmaste ges Hj it nästa år blir Skövde r c:a 25 milj, kronor, Vägdirektörens önskemål, ' ' Inför det nya året har tidskrif- fen Vägmästaren hos landets väg- direktörer förhörbsig angående de- Mjukt svar, stillar vrede Skönhet förgår - nd "' godhet be- står Tag ålen - vid stjärten och kvin- Ran på orden — då har du det ha- laste handslag på jorden ' Yttre ans det är en regel, ä är och själens glans en a FRV Man skall aldrig tränga mellan äring vid sinz Det knallar och går, sa rospig- gen, när han” stötte på grund act sgarstaven är det tyngsta trä. En karl står vid sitt ord och en påsar vrede > se kvart en och. rek Ett förfluget ord k aldrig hefen Erik . Dahlberg upp- igm = - : Iroe os täckte snart att fästningen visser- ras önskemål för 1959. Vägdirektö- ren Per Asplund i, Hallands län formulerar sina önskemål så här: N: '— Han nu lite tålamod — så srart ra delen av länet, ” läggning för väg- mästarområde nr 7 i Kungsbacka, Föryngring. av maskin- och for- donsbeståndet i snabbare takt, Under innevarande år har en del vägar i södra Halland behandlats med ”oljegrus". Vägförvaltningen önskar nu fortsätta att lägga plje- grus på vägar i mellersta och nor- Länsvägarnas förbättring och om- byggnad är en angelägen up” ift, zilken ä är särskilt viktig betr? — n- 1e vissa "starkare trafikerade ge- Vi kommer utanför stan ska du nog få lov att köra! ; AB Flygmotor I Trollhättan och professor Nlls Sjögren, Saltsjö. baden, Naturligtvia hoppas man I Slm- rishama = att "ett inköp av och om så sker, får staden en vac- ker prydnad och ytterligare en sevärdhet av rang. a at r.omgående länsvägar. Vägförvalt- ningen hoppas, att tillgå re- sULOUL d åross av anslag m m kom=' mer 'att medge detta | arbetes plan- enliga bedrivande under 1959. Sh se006e FIN | VIS TS| soce En roman om kärtek; ; — fascinerande boy: - om kvinnor — för kvinnar Poul I Wallman JERICHOS / DOTIRAR en I Bra julklappsbolk? 24.50 inb 2950 a r : - En sydhallänning kan inte gär na vara i tan Taholms Tidning > statsmannen kardinal Mazarin, som '-”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.