Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm + TISDAGEN DEN 23 DECEMBER 1958 N:R 297, ARG, 28, '' ING Lösnummer 25 öre Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson Sydhallands oljegrusvägar fick”lovord första året Den julgran som kan ses av flest sydhallänningar lyser mot oss från Skåne Den julgran de flesta sydhaltänningar på en gång har möj lighet att sa ligger faktiskt I Skåne I Boalt på Hallkmisåa har man nämligen I dagarna rest on offentlig gran, som kas. tar sitt sken efter vad det påstås nästan fran til) Talmatad, Blir "den falska asfalten” += se > Vägarnas framtidspermanent? ' £ | . DE OLJEGRUSBELAGDA vägarna i södra Halland är - - Snart ett år gamla, Ännu har de inte varit med om en rik- tig vinter, och man kan alltså ännu inte säga något om hur oljegruset står emot de besvärliga förhållanden, som vin- . tern i regel för med sig här i södra Halland. Under den' ' . tid som gått sedan ”den falska asfalten” spreds ut har man Mitt i byn uppe vid korsvägen, Den teckningslista man Inde emellertid gång på gång hört lovord från trafikanterna, De « är nöjda, med oljegrusvägarna. I. Esso-publikationen Petrole- um redogöres på ett överskåd- ligt sätt för det smått revolutio- nerahde permanentningsmateri- .al,.som oljegruset är: - "OLJEGRUS HAR DE senaste åren mer och mer lämnat expe- rimentstadiet för att bli en fak- tor: i. det ordinarie arbetet att . förbättra grusvägarna, framför allt sådana vägar som tekniskt och : kostnadsmässigt ligger för illa till för att asfalteras. Efter- - som vårt lands allmänna vägnät : sendets . för till '90 procent består av grus- vägar, utgör "underhållet av des- sa en: betydande post i vägvä- samhällsekonomin så ' betydelsefulla ' utgifter, Mot den bakgrunden ter det sig sä- kert mindre överraskande, att man redan på 1930-talet gjorde upprepade "försök: med vägoljor. Det 'blev ' emellertid ett decen” nlum' fyllt av misslyckanden, "i och för sig kanske inte så märk- . värdigt,. eftersom "man i början visste" mycket litet. om hur ma- > terialet lärmpligast skulle vara beskåffat" ' och ' "vilka - metoder man skulle :använda sig av... >." ” Världskriget satte : stopp . för "vidare experimenterande på vä- " garna,” men ; 1952, "sju: år "efter krigsslutet, tog man. upp :för- söksverksamheten :" med '' oljor -igen. Arbetet utfördes av Bta- tens Väginstitut på uppdrag av su ochsisamärbete-med Vä g-och Vattenbyggnadsstyrelsen..- 1930: talets erfarenheter blev. nu; be- tydelséfulla i så måtto som man bättre . visste,. vad: man . borde sträva efter. Dr Sten' Hallberg framhåller i Väginstitutets Med- . delande ”Försök med. oljegrus- vägar”: ”Oljan skall binda gru- set - effektivt. : Det. . oljehaltiga gruslagret, får dock inte bilda er hård skorpa -utan skall kun- - na anpassa 'sig efter stora defor- mationer hos underlaget, to ex e Nr till följd av tjäle. De uppkomna deformationerna måste vidare kunna avlägsnas genom hyvling eller liknande . operationer, vil- ket innebär, att oljegrusmassan måste ha lämplig konsistens och tåla upprivning och omlagring under lång tid efter utförandet”, Under 1930-talet bedrevs' vid Statens Väginstitut en omfattan -« de : laboratoriemässig forskning rörande ' vattnets inverkan på vanliga asfalt- och tjärbelägg-: ningar, och "man fann” därvid, att tillsats av vissa kemikalier — s. k. aminer — medförde en högst betydande förbättring av beläggningarnas , förmåga att motstå vattnets: skadliga. inver- kan.” Kanske var 'den främsta orsaken « till "de tidigare. miss- lyckanadena med oljegrus, att de Joljor man använt inte hade: fäst tillfredsställande vid: det våta sténmaterialet. "I så” fall skulle kanske , 'de'" moderna" 'vidhäft- ningsmedlen kunna: förbättra si- tuationen. När " oljan ' blandas med' det våta gruset, skall'vatt- net ' drivas bort 'av oljan, dvs olja - och ;, grus; skall" effektivt häfta vid varandra och den vid- häftningen ; måste ; bestå under lång. tid trots inverkan: av. tra- fik, .sol.;och : luft, vatten : och frost, Ett par jämförbara prov- sträckor : lagda :-1953 med -res- pektive utan: vidhäftningsmedel gav "svår: på frågan.” Därivid-|. ade I 7 vägbeläggningen : totalt: förstörts | häfthingsmedel :' saknades ' av .; höstregnen;:. medan ; övriga provsträckor :var,' utan : vatten- |: skador. tue + ” Oljans sammansättning, grov- leken -' på gruset, tillsatsmedel för att få oljan att fästa vid gru- set och blandningens .Broportio ner var' problem "som "måste Iö sas på materialsidan. ; 1" oc. -ÅR 1954 HADE MAN kom- mit fram till fem olika metoder, ytskikt, » när det gällde att lägga prov- sträckor, Två av dem övergavs mycket "snart som «: olämpliga. Den första var impregnering av fast: väg' med olja, som endast provades experimentellt och vi- sade : sig alltför opraktisk, Den andra var oljebehandling : och grusning med grus upprivet från vägen. Det visade sig emellertid svårt att. jämnt fördela. gruset igen,- och - metoden övergavs snabbt. > FE .ox MED ETT ENKELT aggregat kopplat till ”grusbilen” är inga tjocka lager man behöver: lä; : Ett tredje ' experiment med oljebehandling. utan avgrusning, alltså endast som dammbindning med tunna oljor höll inte heller i längden, + ee co. : "De två metoder som nu åter- står är dels oljebehandling och grusning med nytt grus, dels utläggning ' av oljegrus. I det första fallet sprids: olja i två el- ler tre omgångar . efter vartan- nat med gruspåläggning efter varje. oljespridning (s.'k. -dub-. lägger man ut oljegruset på vägen, t gga på; I regel räcker det med ett fyra centimeter tjockt c beloljning eller trippeloljnin). |" Den. andra metoden går ut. på att olja och-.grus, som på för- hand' blandats i särskilda -kall- blandningsverk, ' utsprides i: ett lager: på den'avjämnade vägba- nan. "Detta "sistnämnda sätt har blivit det mest använda: . ' I 'Väginstitutets ' Meddelande konstaterar dr Hallberg vidare, att det råder: ett 'tvångsförhål- lande mellan följande tre ”fakto- där ståtar en 9 meter hög, vac- ker julgran med 75 ljuspunkter och med en stor strålande stjär- na i toppen. Granen är resulta- tet'av en mycket god 'och kam- -| ratlig byanda, ty 36 hushan har satsat var sin tia, för att på det. ta sätt känna den verkliga Jul- stämningen: och ej. stå andra samhällen efter. : ut blev som sagt snart fulltecks nad, den vackra granen skänks tes av lantbrukare Erik Nilsaon [och Sydkraft har lovat att ap. Pa till strömmen gratis. Det är första året Boalt har gran, men nu, då” man akaffat armatur, kommer man att förts sätta och varje år låta granen sprida sitt ljus, som är aynligt nästan fram till Halmstad. Våxtorpsmejeriets .. vergår till Halmstadsortens Till jul skulle man egentligen haft en fin rullbana' klar så. att man lätt kunnat ta in mjölken i mejeriet och sluppit 'det tunga arbetet med'att bära kannorna, Man . har, också byggt till meje- riet en bit i västar, och samti- digt har man flyttat en, enskild väg, som stryker förbi mejeriet, en bit'åt väster, " arkitekterna Fredblads och "Sedan ordföranden Erik Pet- tersson, Berg, hälsat välkommen och öppnat sammanträdet redo- Vcingeledamöter : reser reserverade sig. "mot'en enhetsskoleregion för Hök . Den första allvarliga debatten om enhetsskolan på kom munalförbundsnivå” ägde, i går - rum i Laholm, Som väntat ställde länsskolnämndens förslag till . områdesindelning ' till en del '- streck i de enhetsritningar för hela Hök. som kommunalförb undets styrelse tidigare gjort sig... > till tolk för. Veinges representanter reserverade sig nämligen mot förbundsfullmäktiges beslut att Hoks härad bör utgöra ett organisationso ” Einar Pålsson; Laholms lands- kommun, öppnade debatten och . påpekade styrkan i att man kun. um i Laholm. =: : "de låta hela högstadiet. komma inom ' kommunalförbundets 'områ- de. Vi bör hålla ihop 1ocksa i denna fråga, sade han, och me- nade att man kunde lämna frå- gan om en eller flera högstadie- anläggningars förläggning öppen även om han personligen ansäg att, det räckte med ett högstadi- Den sista passusen uppkallade Algot Persson, Veinge, som i sty- relsen varit med om ”enhetsbe- slutet” utan reservation .till ett genmäle, där han påpekade, att .man från veingehåll inte. vär med om ett enda högstadium med förslag om, en enhetsskola för Eldsberga, Veinge och Knäred. Richard ' Bengtsson, Ränneslöv föreslog tillsättande av en kom- mitté för utredning av denna fråga. Den kommitté som ' en gång, tillsatts hade inte mycket uträttat, och herr Bengtsson an- såg att en sådan kommitté bor- de vara redovisningsskyldig gent emot kommunalförbundet. . Ernst Lagerberg, Laholm, an- såg det beklagligt, att inte det material kommittén insamlat be- arbetats och påpekade, att det var hög tid att på allvar ta itu med problemet. >. > ou : Agard Karlsson, Veinge, und- rade varför inte Veinge öch Knä- red kallats till det sammanträde, som representanter : för övriga trädet bara ville ha med ja-säga- mråde för enhetsskolans ö gstadium, » Erik Pettersson, Våxtorp, upp- lyste”att det enligt länsskolnämn- dens direktiv endast kallats kom. muner inom det område nämn- den skisserat upp. . os - "Edvin Josefsson, Knäred ansåg också att Veinge och Knäred bort kallas, men' han tyckte i likhet med 'styrelsen,- att Höks' härad borde utgöra ett unda organisa- tionsområde och yrkade bifall till styrelsens" förslag. St Fullmäktige beslutade också I enlighet härmed med reservatio- ner från :veingeladmöterna. Be- träffande frågan om tillsättande av,en kommitté yttrade Bengt saken omgående, och när andra ville vänta till nästa sammanträ- de fann han det märkligt att man slutligen att ge styrelsen i upp- + Södra Hallands Kommunalförbund beslöt vid, samman- : träde i går. att låta uppföra polishus i Laholm enligt : Som - väntat skedde beslutet inte utån en viss vånda, men - det kunde fattas utan motförslag, frots att såväl bordlägg- ' | ningstankar som förslag om inredande av tingshusets tredje ” våning : ventilerades. i. diskussionen. Pengarna, omkring "800.000 kronor, beslöt förbundsfullmäktige låna upp. lö "| Persson, . Bengtsson att man borde avgöra| Höstrups ' nedbantade' förslag, ' ” gjorde byggnadskommittéris ord- förande, -' Verner ' Andersson, Köpinge. för förslagets. innebörd och klargjorde de nedbantningar av” det : ursprungliga : förslaget, som kommittén företagit. Dessa gällde . framför allt de reservut- rymmen man först räknat med, vilket medför en förkortning av byggnadskroppen med sju meter och en :ganska' avsevärd kost- nadsbesparing. =, vert död .;När, ordföranden förklarade ordet fritt hade ledamöterna på-. tagligt svårt för att komma ut med sin åsikt, men/sedarn Algot olyckliga i' att rastgården - till arresterna placerats så att folk från” Järnvägsgatan kunde ned på de rastande arrestanter- na, lossnade ledamöternas tung- häfta. ör > - - Karl : Emil Svensson, Laholm tullsgatan för att: ge plats för en eventuell utbyggnad.' Vidare önskade han polisens garage in- grävda i sluttningen mot järn- vägen. Samtliga lokaler: borde enligt hans mening värderas och hyressättas så, att hyrorna täckte de verkliga kostnaderna. Polis- huset skulle inte behöva subven- tioneras av kommunerna, : > i Karl Johansson, Ränneslöv "vände sig mot bostäderna på tredje våningen och ville inte - vara med om, att Jandskom- Veinge + påtalat "det I] ser ville ha huset längre från Öster-]' - (Forts. & sid: 5Y- Parkgården i Laholm vc Ze EN VACKER JULGAVA t Söderström, maka till fabrikör Hen- fått mottaga av fru Rakel ry Söderström, Hon har nämligen skänkt ovanstående vackra göteborgskonstnären Hugo ämningsfulla oljemålning” av 5 och stämningsful j' 4 hänger på ena kortväggen Palmkvist till Parkgården,' där den 8 e r i dagrummet på andra våningen. Där gör den sig utmärkt och motivet -— den uppslagna bibeln och det tända ljuset — stämr mer till eftertanke inte minst i juletid. , : rullbana «+ leveransklar efter helgen Våxtorps mejeri mister visserligen en del av sina mjölk. leverantörer vid årsskiftet; då en del av Hasslövs-bornn ö- mejeriförening för att lämna "sin mjölk till Vallberga, men mejeriet har inte för den skull - mist tron på framtiden, May ser trots allt ljust framåt. — Vi hade hoppats få rullba=' nan klar .till jul, men tyvlirr har leverantören inte hållit sitt löf- te, berättar” mejerlst Tyko Wals lin för Laholms Tidning, Men så snart helgen är över, så hop- pas vi att man kommer och sit- ter in denna rullbana. Den skall . löpa utmed den yttre bryggan och sedan bryta av 1 vinkel in i den nya delen av meljerlet. Hiär flyttar vi vågen och mottagnin= gen' så alt kannorna lätt kan vägas ' och ' tömmas, Den nya rullbanan kömmer alt bespara oss mycket arbete. Tills vi fått: den : kan vi ändå klara oss på det gamla sättet — det har gått I fomtlo år och kan väl gå någ- ra dagar till, +. « Hr Wallin omtalar också att mjölkavräkningen den senaste, tiden legat endast 1,1 öre under Halmstads, | : | Laholmsrévyn I ' . ,. 9 -« blir inte av ...Det börjar hårdna på nöjenas marknad. De lokala revyerna av bättre klass har sedan många år varit gångbara underhöllnings- detaljer, men det verkar denn. värre, som om herrar revyma- kare börjar Ke upp $ den allt ojämnare kampen med först och främst TV:n, 7 I Laholm har man fem år I' följd "haft egen revy av erkänt ' god klass och med flera aktörer, skolats även för större saker i välkända Lagaholmsspels-gardet. Det blir emellertid inte någon sjätte nyårsrevy I Laholm, trots att den föreligger färdigskriven. Revyng ansvarlga har backat ur i sista -minut, De tror slg inte kunna ro revyn i iand rent eko- nomiskt. Främsta orsaken är konkurrensen från TV, som i år för första gången sänder sina svenska 'program - till Laholm, Omkostnaderna för revyn har också stigit kontinuerligt, och man vill inte ta risken av ett ekonomiskt bakslag, Vidare har > (Farte; & sid. 3) Verner Andersson lämnar styrelsen för Hållagården tt Mestockaborna först ur säng |. . Ottesången börjar klockan d Fa ” Mestocka kapell, där kommini- . Er- nåni hövde tänka längre på detta - SM - te : 10—11 paralleller i Laholm, Er skolstyrelser hånit i Laholm. be ö boggnadsföretag om | runerna skulle svara för sta- | yjg skolhemmet Hallagården 1| "Julen i.södra Halland och dess ä n farenheter från Halmstad talade | Man kinde Inte" hälla tillbaka |än På ot ln ät beslutade "dens bostadsförsörjning. . De Heber, hade man på måndager | 'gränsbygder kommer att firas ster Gustaf Nyqvist pr allt - i ; Däre- . . Fullmäktige . ee g . . - -— mot så stora skolkomplex; Däre”|misstanken, att man På samman. 800.000 - i har. nog med sina egna bo- terminsavslutning, och i samband | traditionellt — bland annat med = EO törjar otteså ången i ns d så = not har vi' ingenting emot ett . - ansåg han. . ” öls julfest. Kontrakts- tort antal gudstjänster. Ti- rn . femensamt organisationsområde, | re till'ett enda högstadium i La-| drag att tills vidare fungera som | stadsproblem, Fr a [gärmed rik Norborg slänge, ast ur sängen på juldags- Skummeslövs kyrka med predi- futade han. (P4 den punkten |holm, kofnmitté och hälla Kontakt meå| morsten Dufva upplyste att|PEECn julbetraktelse, och vidare | morgonen får i år liksom i fjol kan av kyr koberde Mod SKkftade han dock åsikt under| | N länsskolmämnden. >. |byggnadskommitténs motiveringlo"Nö öde han ett tack till sko-| Njestockborna vara för att i tid Ljungman. — Julbelgens pr i dtbattens. gäng). as - Yngve 'Jönsson, skolstyrelse- + > Stort antal idrottsmärken.: till att bygga en tredje våning med bostäder var att söka i det ta sig fram fill kapellet och lan från Halandsföreningen för id e den tidiga högmässan. Redan utvecklingsstörda barn. Rektor koturer för södra Halland och dess gränsbygder återfinns på . sid 3 i dagens tidning. 2 a > - . - faktum, att ett trevåningshus xså. och hän | klockan fem på morgonen sam- "oo Ordförande 4 Veinge, talade OM i holms ”samrealare” blev billigare. per m" räknat, |Brockstedt talade ockS5å, OF Sen! klockan fett RE AATEN ottan i Nu at Velnge i sitt yttrande kom i till La ) a a CEN or een s- (Forts. ä sid 5y oc | (Forts, å sid. 5) Jas man n gen Jet'hålla på - länsskolnämndens: : = dr Dn ös SN - ” . - : : - - : - M ot et Vv i - - . ' H , s en , SS - | sv s -- ö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.