t—— vvrvveveveveryvv ve FT YV vy -. . < I s , M 7 . . l + oe M : , 2 a SS a oo ot so . oc nm N - : a F pöldigen den3 jänuari i o i s - ; d nin wa känner: och har förtroende, för, FREE VIT a a andet utan , omständigheter : AUTOMATION . är ett: ord avta för vatt” som” -man Enumera stöter på i m. sina" skatte- kunna tala: ut:ol USA:sjordbruksexpotrt: et a ae. TN . : s Eg SÅ te "är. allt för avlgsen. Vid fer. & 8 den största i. världen rek oummta go. ven på . loser - svs ne fäaflen friställas. " Genom i RE pik NE 2 öm. öch i där : lika. sammanhang och allt ty- $ mationens e ok .-närmar:slgoece oc. och taxeringsproblem "OMM: aa der vå att automationsåldern in- Auto SN ep! Mans TS s | set 2 få hjälp, «upplysningar OM? Tee | Än så länge" går sig. ' Vid en kommande ;automa= . tisering är sådant däremot som, | synes mera tvivelaktigt.; I, Nr nn skilliga skatteärenden skulle all=== .'- förvaltningens område" ''.. oc VV VV es os «0 00 > AD agr lie Sve i Holmströrn isering kan ipelvi: tidigare haft hund- "NN > «Skattemas« ersätts av maskin 3, a Te sö . Das Aa å mänheten då med - uppoffrande — . :e » É tid och med ut- . : a ” sordbruk företag, som . - : vv NEN av dyrbar arbetstid och met a i Förenta är stör om förd ind-" tals anställda kanske inte ha - a Ia In ående telefonsamtal i sådantlizgss för mer eller mindre dry= = « + . 4 5 d fonen för inte mind- ra a i? . öjl med hänsyn till den - &g e . lägg för . s i -” dukter. Under "kaltnferitet lade jord pruksexport av'; — |behov av mera än några få ex- senast tillsatta utredningen -än=- > hä de i kanske ti l. | ga resekostnader nödgas uppsö «ge än 22 proc av » + ' jordbruksvarer från USA motsvarade produktionen "på . ” hm vilket i sin tur utgör, en femtedel av USA:s samlade: jord-. "”bruksareal, st har ökat åvsevärt — från Vårdet av USA:s jordb «145 miljarder kr kalenderåret 1933 till den, hittills högsta siffran, ” 243 miljarder kr 1957 (5 ger årliga produktionsvärdet i svenskt ”fordbruk). Denna ökning motsvarar 63 proc i" värde och inte : Som redan framgid av förut an- förda - procenttal .utgör exportpro- "dukterna -en betydande del. av USA:s samlade. jordbrukspro3uk- tion, Under kalenderåret 1957 mot- ” svarade exporten mer än hälften av vete; bomulls- och risgrödor- died jabö : mindre än $4 proc ifråga om volym.” to, ct se PA världshandeln med oljor och olje- fröer. Neste . Fodersäd C:a råga om majs, korn, havre och sorghum gick också ansenliga kvan- titeter På export förra året. Den lagda exporten de 5.2 nd, över en ) av soj produktionen, en fjärdedel "av 'to- miljoner ton 'till ett värde av mer Taken, hälften av talgproduk och en femtedel av hela produk- ti.nen av svinfett, a ” Tio fartyg per dag ” nonslering, transport inom landet, Iagringslokaler samt än 18 miljarder kr. Exporten 2 - fodersäd motsvarade 14 proc av Fö-" renta Staterna$ totäla marknads förda kvantitet fodersäd och 36 pr perter, som sköter de nya ma- "|skinerna.' En produktionsökning kan ”ändock samtidigt därmed noteras Ner se --Om' ”automationens välsignel- ser går meningarna ' starkt isär. En del ser i densamma början till en ny och bättre tid, andra åter' frammans den totala: ar- betslöshetens spöke i samband] med en mera långtgående Buto- matisering. . - Medan' diskussionen om .auto-' mationens för- och , nackdelar pågår som bäst, är det dock tyd- ligt att densamma ständigt :vin- ner terräng, och vid det här la- get nalkas den med stora steg skatte-' . och uppbördsområdet. 0.25 miljoner:ton till ett värde -av iljarder 'kr.'Exporten motsvå- tér för 38 miljoner ton, tillräck- ligt för ott fylla 80.000 iärnvägs- v.ynar, och 3.600. lastfartyg. Det & et nämnda innebär, att inte mind- re än tio lastfartyg per dag lätta= ce ankar från olika exporthamnar i USA ”méd” jordbruksprodukter. Den omlfattinde exporten , har självfallet I hög grad bilragit till alt minska överskostet "ov jord- bruksprodukter i USA, Under: ka- lenderåret 10357 minskades lagren hoa den atatliga Inköpsorganisatlo- non (Commonlty Credit Corpora- tion) med varor värda onikring 3.1 miljarder ' kr 'och mer än 70 proc av derna (minskning 'var boroende äv exporten, Den sammanlagda ex- sporten "äv 'jordbruksprodukter "i USÅ under" 1957 var den hittills slörsta I-historien.' Som bekant ex- porlerar USA jordbruksprodukter såväl 'mot” dollurs 'som under det a k' speciella stotliga' progiammet, 0. rade 21 procent av totalproduktio- hen i USA och 80 proc av världs- , handeln, Ifråga om talg och anima- liska oljor utgjorde exporten 0.64 miljoner ton :till ett värde av 0.6 miljarder kr. Av totalproduktian. i USA motsvarade detta icke mind- re än 45 proc -samt 78 proc av världshandeln, ', 20200 fear Totalexporten av torrmjölk och andra mjölkprodukter rrotsysrade fettinnehållet vid 1.50 miljoner ton mfölk, och värdet uppgick. till 1.5 miljarder kr. Exportkvantitetern: inkluderade 0.28 ton skummjölls- pulver samt 0.08 miljoner toa ot föra Det sammanlagda. exportvärdet av. fjäderfänrodukter uppgick till 0.2 miljarder kr. Bland de kvanti- teter;. som, ligger bakom detta ex- portvärde, kan nämnas 47 miljoner sul or haft undersökningarna, har för några månader sedan till rege- ringen kunnat framlägga en re- dovisning. rörande resultatet av densamma med förordnande till- lika av? en: övergång till. ökad mekanisering ifråga -om bl: a. skatteuppbörden.. För: att full- följa denna tekniska utredning på det organisatoriska och för- fattningsmässiga planet har fi- nansministern för någon tid se- dan tillkallat sakkunniga. I organisationsnämndens" skri- velse, till" vilken ' fogats bland annat en promemoria angående elektroniskt databehandlingssys- tem "inom dessa verksamhetsom- råden: använda tekniska syste- met skall ersättas av ett system med Tegionalt plåcerade, i läns- styrelseorganisationen inordna- de; hålkortsmaskiner och en för nu längre tid erfordras därför innan systemet torde kunna” ge- nomföras. . För, häradsskrivarekontorens vidkommande skulle ett genom- förande av organisationsnämn- vuddelen av vad där för närva- rande utföras manuellt av biträ despersonal komma att överfö ras. till : länsstyrelserna och - tral för hela landet för automa- tisering. I stället har förutsatts att " andra — arbeten " möjligen främst inom. -.taxeringsväsendet skulle komma att. tillföras hä- skulle sålunda trots en långtgå- tidigt att närmare yttra sig över det framlagda. förslaget i 'sin helhet.. Några synpunkter skulle redan på detta stadium. Enligt organisationsnämndens förslag har ett tiotal miljoner kronor beräknats som årlig vinst vid en automatisering, i huvud- sak framräknad på . personal-' planet. Med kännedom emeller- tid om ohållbarheten ' av kost- nads- .' och . besparingsramar : i så många tidigare statliga be- tänkanden, har man nog anled- ning. att. även - här ställa 'sig skeptisk, och «troligen får denna beräknade vinst -i realiteten åt- skilligt reduceras. Under alla förhållanden -synas de här fram- lagda... besparingsförslagen ge- dens förslag innebära att hu--: visst avseende. till en enda cen-' lå radsskrivarekontoren. .. Alltjämt; lokala skattemyndigheter. fa ; DET TORDE ÄNNU vara för . möjligen dock kunna :- anföras ' AUTOMATIONEN OCH MÄN- | NISKAN . skulle man kunna kalla, denna artikel av härads- skrivaren 'och centerpartisten de fördelar som här kan vinnas, Han varnar dock bestämt för den försämring av servicen gent emot allmänheten som automa- tionen kan tänkas medföra. Med de : goda ' erfarenheter sydhailänningarna har av den service som nu lämnas på hä- radsskrivarekontoret i Laholm finns 'det i detta hänseende all anledning att se kritiskt på det. "förslag, som nyligen lagts fram i ärendet av 'statens organisa- Honsnämnd. ::.- OMR Aå den, ' remisser, yttranden ' över utredningars förslag, och -be- tänkanden : och "mycket: annat, En "av de största” arbetsuppgif- terna är utan tvivel den arbets- krävande och ' grannlaga - kon? trollen av arbetsgivarnas skatte. redovisning, vilken kontroll un- der” sagda, förhållanden "i fort- sättningén”i brist på” erforderlig k För de mera initierade, som vet att förutom häradsskrivarens per- Ssonliga insats härvidlag mer än ett biträdes ' arbetskraft åtgår enbart för: de skattskyldigas service, måste förvisso bespa- ringsberäkningar av angivet slag te. sig rätt mycket »verklighets- främmande, - N + En häradsskrivare jämte , ett fast biträde inom ett fögderi så- som föreslagits torde ha :små möjligheter "att klara ens de å nödvändigaste ordinarie arbets- uppgifterna. En skatteservice: i :verklig rening "efter en 'auto- ”matisering kan man därför inte på allvar” räkna med.. Antages förslaget utan ändring på denna landsbygden och i:de mindre städerna. Effektiviteten i denna skattservice '. hotas . emellertid icke enbart av, denna anledning, Även 'i'ett annat hänseende blir den. svår ' att genomföra, -Det torde nämligen vara uppenbart att varje slag av automation på "skatteområdet kommer att inne- bära en stark' centralisering av arbetsuppgifterna från :härads- skrivarekontoren ute i bygder- na' till i huvudsak residensstä- derna. Det mångsidiga material, som utgör grunden för härads- skrivarekontorens . service . till den :'skattebetalaride allmänhe- ten' skulle: då : också .-i. största utsträckning” komma att centra-' liseras till dessa ställen, varige- nom möjligheterna till .en sådan service skulle komma att starkt förminskas sf se Motor? ka residensstädernas länsstyrel- ser, numera stora ämbetsverk, där den skattskyldige trots -all hänvisning till olika .avdelnin=. gar har lätt nog .att ”komma bort”, Den synpunkten torde en gång. ha beaktats av statsmak- terna ' vid ” genomförandet: av uppbördsreformen: år 1946 och resultatet därav blev som be- kant bl. a. de nuvarnde decen- traliserade häradsskrivarekonto- ren, genom vilka allmänheten tillförsäkrades en betryggande. nödvändig skatteservice.: Då som bekant - även taäxering;,. skatter och uppbörd äga ett starkt in= bördes sammanhang, ha de an- givna - synpunkterna i” dag "än : cent av världshandeln, "> = |Utredningen om AO Päsält ende automatisering av arbets | ERLAND LINTON. Han pekar | punkt får allmänheten ' sitta|större aktualitet än vid "sagda I Den amerikanska ”fordbruksex-| >. fett at hk i maliska oljor em-av-detta område ch DAE uppgifterna i samma utsträck- | här framför allt på automatio- | emellan. Särskilt. drabbas + då tidpunkt sedan häradsskrivare” > porten; är "sålunda en" jätteaffär, | Svinfett, talg och an u under åtskilliga äm om ning som för närvarande finnas | nens intåg inom skatte-" och härigenom" . befolkningen : på kontoren nu. i'snabb takt ut- Enbart 1957 års export krävde fi-| 'Exporten av svinfett jå som hand- : uppbördsområdet och" betonar byges - till i: realiteten : även ortens . taxeringscentraler med möjlighet sålunda till den mest allsidiga upplysningsverksamhet i samtliga berörda -. hänseenden. Till ” dessa” förhållanden ' måste tillbörlig hänsyn tagas: Allmän- hetens betjäning kan inte" auto- matiseras bort. Den fordrar helt enkelt en mänsklig kontakt. och den kräver + också .: en' «stabil grundval. Även 'i ' ett ; automaå- tionssystem måste därför. i: full utsträckning inrymmas: all, den skatteservice på orten” som) en skattetyngd allmänhet shar rätt att fordra. Denna” rättighet får inte löpa. risken att, rationalise- ras bort, - er d 'v's på speciella villkor; Den |dusaln ägg, 22.000 ton fjäderfökött hela riket gemensam anläggning | nom en. ytterst extrem personal- arbetskraft säkerligen. icke kom-| "EN: AUTOMATISERING av). Vv skolstyret DN kommersiella” ' dollårexporten var samt .22 miljoner daggamla kyck-" för, elektronisk : databehandling | nedskärning vara tämligen opti- | mer: att bidraga till en minsk- ny -. berörda område innebär «AR i | under'1957 den hittills näst'största, | Ingar, i" 0, (datacentral). Såsom” ett : alter- I mistiska, . Sålund förutsätte: tatens. redan, nu stora i I följande tablå visas några siffror angående jordbrukstxporten under obka år, | ” + "Total" export av dukter, miljarder kv: 1035—39 (budgetår) « > JordWu uksprö= öser 1910—53 (budgetår) 1. 374 | handel med förska s;k citrusfruk- I tronkalkylator. - J ">. |ning. av tillfällig 'bersonal, "efter |året för hela riket uppgick till besöksfrekvensen 'på häradsskri- ter: strida möt den humana grund 2053 (kalenderår). «+. 77 14.5] fer. en tlondedel. av världshandeln |.. NÅGOT. AV DESSA system |det nya systemets genomförande bortåt 14 miljoner, kronor, värav | varekontoren fandet 'runt är ett) 2 som ligger bakom: författnin 15.0) " I81t 2851 (kalendérår) 1951 (kalenderår 2053 (kalenderår) - . > 181 1057 (kalenderår), 7 , 243 > En stor del av det kommersiella | €xporton = d 4 s!exporten mot dollarbetalning —'hor upptistts in> öm romen för det a k Trude Aga Ffeement Program, Nästan fyra fem- tedelur av USA:s jordbruksexport skor till länder: som är' anslutna till denna överenskommelse. Nära två tredjedelar av dylik export går under koncessloner som har erhål- lus av USA 1 samband med han- dolaförhandlingar, Nio tiondelar av 2 Slutligen; kan. nas, att expor- ten av frukt uppgick till, ett värde nativ redoyisas' ett av nämnden utarbetat och prövat system med regionalt. pl de 'hålkortsan- av 1.2 miljarder kr, vilket motsva- rade omkring en; tiondedel av USA:s produktion, Förenta Stater-' na svarade, för 21, proc av världs- ifråga om andra fruktslag, 36 proc av världshandeln' med, inlagd frukt samt slutligen 23 proc ifråga, om torkad, frukt, '. 7. Vete I följande tablå nges, några a de viktigaste ; köparna av jord- bruksprodukter från: USA samt ex- portvärdena för dessa. länder. un- der budgetåret 1956/57: la siljarder k: Storbritannien > >" Japan: Västtyskland +". > Kanada eco Nederländerna Italien ” läggningar! .. av. vilka : ungefär | halva antalet utrustas med elek- åvses komma till användning ;i stället för nuvarande tekniska förfärande ifråga om bl. a. läns- byråernas registreringsverksam- het, arbetet 'med " debitering, uppbörd > och " redovisning "av skatt och de avgifter, som upp- bäras vid den allmänna skatte- uppbörden. Berörda 'härav bli sålunda förutom länsstyrelserna, de lokala: skattemyndigheterna (häradsskrivarna), postens skat- teavdelningar samt delvis också sjukkassorna, statistiska cen- bland jannat : fögderierna,.. som för, närvarande har en personal- ippsättning av ittligt 6 å 7 biträden för uppbördsorga- nisationen med tidvis förstärk- skall kunna klara sig med i ge- nomsnitt ett biträde plus 6 må- naders extrahjälp för åtskilliga delvis. mycket stora beräknade kvarstående arbetsuppgifter av företrädesvis ” kvalificerad ' art, Hit hör sålunda bl. a. 'skatte- jämknings- och anståndsärenden samt ärenden rörande existens- minimum — vilka för övrigt vid vikande konjunkturer och sti- gande: arbetslöshet "kan : mång- dubblas i antal — verkställandet av den preliminära taxeringen förluster. llskatteområdet. "Att det härvidlag 'rör sig om belopp kan man finna därav, att den särskilt uppdebiterade A-skatten "härom cia 10, miljoner kronor torde ha influtit och resten fått avskri- vas, Den nu föreslagna åtgärden i: personalhänseende 'syries 'icke rimma väl med 'statsrevisorerhas rekommendätioner'-- att " genom effektivare" åtgärder i detta, av- seendé ivetvis i första hand då genom” allt större arbetsinsåts vid kontrollen — söka nedbringa dessa ,; miljonförluster . för , det allmänna; Vad-en eftersatt så- dan kontroll: skulle komma: att innebära ligger i öppen dag. Gi- ning är sålunda även i fortsätt- ningen ”ofrånkomlig, Den” stora belägg härför. Grundvalen för denna service — erforderlig är- betskraft "och - nödvändigt mate- rial — får icke rubbas. Skatter- na äro för”alla en'realitet, Skat- tesystemet 'är.'inkrånglat och har många labyrinter. Nya skat- teförfattningar tillkommer stän- allra flesta bört.. När 'debetsed- lar av olika slag :når de:'skatt- skyldiga, är. det allt för många, som inte kan”orientera sig. Med hänsyn till -'ett stort" skattebe- emellertid icke att behovet av | 1 vice, .minskas.:; digt. I den djungeln kommer de "4 HALMSTAD å | "GÖTEBORG (TT-ppec)mi bin. ov Pn je "+ Enligt Halpistads. folkskölestyr se skulle ett allmänt ledigförk! rande av samtliga "överläraretjäns gens: övergångsstadganden -i andra Nils fall, ': säger « folkskollärare "Malmsten i påminnelser. till: dom- kapitlet i Göteborg över, styrelsens beslut att-icke meddela honom för- nyat ' förordnande "söm distrikts-" Domkapitlet : har / som - överlärare, "bekant upphävt folkskölestyrelsens — Malmsten finner . det oförs ' - klaärligt att" folkskolestyrelsen VS + vill göra sig till talesman för - » Cen sådan human" grundsyn i "ena fallet samtidigt som man i ; praktiken" handlar i: rakt mot-.. Iket "denna överklagat hos USA:s 'sojabönexport och ' fyra] Belgien tralbyrån samt taxeringsorganen |och-- mantalsskrivningarna ' och |vetvis' en- markant stegring "av lopp hyser man, ofta, farhågor |” satt riktning i €!$'annat. . ' : i fomtedelar . av — bomullsexperten | Frankrike ' I förstå instans: '77- > |härtill kommer utfärdandet" av dessa skattåförluster. ' 7. lrörande - skättens: riktiga. påfö- | - Folkskolestyrelsen- " hade' . enligt - under kalenderåret 1957 ägde 'rum Cuba > ia Användning. av . ett sådant |olika slags bevis, därvid enbart|' Slutligen avses häradsskrivare.- rande." Tvivel kan' uppstå, ifrå- |. dolkskolestadgans' - bestå Imelser vi under äylika koncessioner, : oo : system inom de förevarande |fastighetstaxeringsbeviseh , med lkontoren .inom ramen för den ga om” taxeringens ' riktighet, | skyldighet att i god'tid före den Veto Under budgetåret 1956'57 inträf- fade den hittills högst exporten av vete och velemjöl molsvarande 15 miljoner ton till ett värde av 50 miljarder kr. Under detta år mot- svarade exporten 55 proc av Fö- Tenta Staternns hela veteproduk- "tion och inte mindre än 44 proc ev världshandeln, . Sojsöbnor '. Även på detta område innebar 1936/37 en rekonlexport. Den upp- gick till 21 miljoner ton till ett värde sv 10 miljard kr. Export= kvantiteten motsvarar 17 procent av Förenta Staternas hela sojabön- skörd och inte mindre än 80 av värktshandeln. Till detta kom- -I sin trevliga bok om Frukost- klubben berättar Börje Heed bl a att klubbens kapellmästare Andrew Walter är en ivrig samlare av lit- teratur om de flygande tefaten och därigenom har han konstaterat att de flygande tefaten inte alls är nå- gon modern uppfinning. I Egyp- ten har man nämligen i en grav hittat en omkring 3500 år gammal stentavla på vilken det berättas om flygande tefat. Vad som står på tavlan överensstämmer exakt med de observationer som gjorts av folk I vår tid. Ingenting nytt under so- len alltså... OT - Andrew Walter är också en stor samlare av knivar och dylika va- ' proc] pen och har inte mindre än över 500 dylika föremål, Bland dem finns It kinesiskt bädelssvärd sammanlagt inte mindre än 37 proc detta svärd vet naturligtvis ingen av bla Past uppr 1 eller utan Jom har det ibland sina besvärlig. |: ö get all införli mä oj unde. ti el | av bota prod N tonen av sojabönor | uu... 3 2 | den utsträckning ämnet förtjänar endast att de vid samtal bar en viss | heter. at larna a gdevär ev tid ansetts ör soo: pnstnärligt yrke, | införliva dem i sitt eget ska slut FR Den ula exportkvantiteten av| 1 Mell NN kött. | jer örhållandet påpekas 1 tidskrif. |$vårighet att tydligt uppfatta vad finns kvinnor också inom detta yr- | frin v lärobok, som Värde vt kun. Java Menar ; emellertid att det ' sojabåns och bom rödlja upp-| fluga, som lägger mk 0it= | ten Svenskt skytte av lasarettslä- sager. ke, men de är i minoritet, ty arbe. ten att framställa de lä. > ut kons. [svenska Sockerbagarsltråets ned, r > 4 i gick till 063 miljoner ton tll ett repor | kare Gunnar Holmgren, Boden, le läckraste pa-jlag er värde av 11 miljarder kr, Denna exportkvantilet motsvarade NR pro- ceal av den totala produktionen av sojabän= och boenullsfröalja I USA. Ota tran lägger tillsammans dessa oljekvantiteter "samt oljeinnebålet å exporterade oljefröer, Tepresen- terade detta sammanlagt hållten av jr På huden hos pötkreatur, år och getter, vilket ger upp- bov till svåra infektioner som till och med kan leda till döden. Det beräknas att den vållar amerikan. ska farmare en förlust på 20 mil. joner Solar årligen, inte minst ge= nom att tboska, hudar bli värdelösa. pen blir Så DET SÅ, Den finske pojken Matti hade unter rintorkriget fått en fristad 2 hon avenska font brukar teka Ullsammans med Eraanena Daniel, Daniela föräld- frikyr erföräktrar, Matti |3' — Nej svarade vå inte göra. för Daniel, det får har sagt tt när de dansar, ud a följer inte Matti (efter ect derando): ögonblicks fun- verksamheterna för med sig fle- rå problem. Arbetsorganisatio- nen vid länsstyrelsernas upp- bördssektioner måste sålunda omgestaltas, viss teknisk perso- nal anställes etc. Åtminstone en tidrymd av bortåt fyra år eller stämpelbeläggning och vanligen postbehandling i gen löpande ärenden i flera i |här. ovan nämnda : dimunitiva ett normal-1 biträdestilldelningen' : fögderi. årligen expedieras i tu- falltjämt "skola kunna vidmakt- sental. Vidare förekommer årli- hålla en ' synnerligen 'tidskrä- därjämte vande skatteservice till besökan- felaktigheter behöver rättas till och många ' andra förhållanden i samband med skatten behöver närmare diskuteras. Man vill då hundratal . såsom förfrågningar de allmänhet i tusental" årligen från myndigheter m. fl. utlåtan- samt expediering av in-. och .ut- mån komma i personlig kontakt med ortens skattemyndighet, . som! kanske : sedan gammalt 1 juni 1958' meddela "att nytt. för- . ordnande för honom "icke skulle vara att på ikna, Styrelsen har ic- ' ke:-heller lämnat några motiv här. . för. iSkyldigheten att' före frågans : slutliga avgörande bereda Malm- sten tillfälle att framföra sina syn= . punkter. Även geväret och pistolen innebär stor hörselrisk STOCKHOLM (Press) « + Teknikens utveckling £ dagens samhälle ställer ständigt "ökade krav på vår hörsel samtidigt som hörselskadande faktorer tillkommer sar sina skott på en begränsad tid. Örat registrerar hela tiden -'små snärtiga, vassa knallar. En av kam- raterna har vid en -omladdning kommit något bakom grannen, och då skottet går förnimmer den nå- got framförliggande skytten ' en extra stark knall i örat, När skjut- ningen slutat ringer det i hans öra. Efter någon timme är ringningen borta. Nästa besök på skjutbanan efterlämnar susningar i örat som nar sig åt skytte, en sak som hit- tills k ärk Andra skyttar lägger aldrig, märke Al artillerister med lång tjänst- göring i stor utsträckning har då- lig hörsel är välbekant för de fles- sta, påpekar dr Holmgren vidare. Men inte alla känner till att våra vanliga handvapen, geväret och pi- stolen, framk hörselskad. til Den hörselskada, vi eventuellt ådrar oss under utövning av skyt- te, är kanske till sin storleksord- Ding. inte så imponerande och märkbar, Men sedan vi ådragit oss en skada på vår hörsel har vi ett sämre utgångsläge ”.till nästa gång”. samma sätt som artilleripjä. från handeldvapen ter När åldersdö sätter in — och den drabbar också disk åd: Fina traditioner” i korditoryrket lockar ungdomen : STOCKHOLM (Press). > ic Om en del av våra gamla förnäm- liga hantverksyrken kan klaga på industri i en yrkesöversikt. Tvärt- tet är fysiskt påfrestande, och det kanske är främsta orsaken till att ma pojkarna överväger bland reflek- tanterna, NV Sockerbagare hette det förr, kon- ditor, är nutidstiteln." Börjar man forska i konditoryrkets historia för- lorar man sig i den grå forntiden. — betyder det kanske ett avsevärt handicap för den som tidigare ådra- rselskyddande färrän det är för sent, Hur skall mån då avgöra om man kommit I farozonen, om hör- synpunkt gt sig en bullerskada. Om hörsel- skadan överväger påtagligt på ena örat försvinner förmågan att Io- kalisera ljud, vilket är till nack- del speciellt för jägare. Man märker inte hörselskadan förrän den är definitiv. Med ett gott hörselskydd riske- rar man inte hörseln. H Propagera för att hörselskydd tillhandahålls När människorna kom på 'att av sötningsmedel ' som t ex' konung framställa kakor vet mari egenili- gen inte, men redan vid kung Da- vids hov serverades russin och ho- rungskakor, Det lägre prästerska- pet och tempeltjänarna, som hade moropol på kakbakningen, upp- muntrades att framställa olika läc- kerheter, De gamla egyptierna fick bakverk med sig i graven, och vid nas konstfärdighet. Det bör ihåg- 1 att sockerb säller ciella e kom; stämmelser utfärdades fö Så kom 1800-talet med konkurrens fick socke; de så kallade kerbagarna. De med stora och rymliga har icke' heller" beaktats, och mästare, 58. spe. En "mördande ,.- rbagarna' från | schweizeriefna- och agerierna, som - till ' att helt slå ut soo. nya” lade sig tl . förhållanden, mp. med dessa stejer. I vårt land började man sam- å att. drad ända socker, men Gustav Vasa var missbelåten och talade om ”socker och annat som förstör magen”. I vissa läro- ker som botemedel mot vissa sjuk- domar, och det var därför till en början förbehållet apotekarna att handla med denna vara, i I början av 1700-talet fanns det bara ett tiotal sockerbagare i Stock- holm, huvudstaden. Men redan då existerade ett nog 'så imponerande varusortiment: konfekt, finare bak- böcker framställs vid denna tid soc- ]i Det det i den tiden helt förhållanden, t Sveriges kon nat att vårda ditioner, rådde a söta sl ltså inte 'ens under ' idylliska och lugna . 'värtom var det en n, En utjämning blev. id, och i dag är, det ': d ditoriförening förun- yrkets fina gamla tra= . sinom t; rar tillhör byna koförsarm- | — Det behöver han inte. seln är i fara? Ett exempel från| I avsikt att skona hörseln änt OS nås vid allal verk av alla de slag, bärsirup, syl- Ung. Ae fskiutbanan klärgöe enkla sök mängd olika hörselskydd sor du | aning och tävlingsskjutningar! |ter, glacer, mandelsprits och man = på lördagskväll aa Matti tlÅ > s söt "| ircken som talar för en begyn-|£ena ljus. Dr Holmgren samman- | meg pan? Ceklubben ta kontakt|delspån, formar, rutor, musslor och DAGENS NTF-MANING — Ska MI springa ned till fost- Å . nande hörselskada: fattar med adress till alla skyttar: um närmaste körcentral och gör krokaner, Det var 1767 som Socker- Mörkertrafik — farlig 6 plålsen öv och JE nnonsera i LÅT | I ln: ma stytar, ton Skjutning med hand | UPP, om ng på nyalb bildades, inordnad RN kräv urlig ” tätt hopträngda på vallen, avlos-] hörselskador. ; skadad; kt hörsel- ji skråväsendet och ställdes under| FINA vc Cr Ansvar, q el or Kongl Commercekollegiets överin-| k Varanss y T rr R ARMARNA AA AAAARARANANAANA AA AS RAMA RÄKNA At AA Lr YST i . bristande intresse för nyrekryte- ä 2 lokal : mer, att oljan från ytterligare 20|ett i stegrat tempo. Bullerskadorna blir | blir bestående under lä fri yres framgrävandet av Pompeijis ruiner |bjöd på itti en dec. ; > e d, . er längre tid, ring, gäller det omdömet i-varjely, ; år man för lea På YA hittills okända. bak. i proe Rv Förenta Sara sojabön- sm är ganska slitet och tydligt an= niidlera, Oh en speciell form av och om man nu gör en hörselmät- | fall inte konditoriyrket, berättar nit prov så a dänga or nan fun- RR gjorda av mördeg och smör AA eo . produktion export Som bö lv Ånger. ” Nersk - ne s a 2 y år fn nor och ola exporkrades altsålga människor som Avrättala med n -. SE € visar denna en diskantdövhet | redaktör Per Wange i Hantverk och acer ju cg I hela femtio år förde socker.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.