pereerrvovyyv vy vet Fer vevYYY YyrtrerYtYrTt Fer? YrvT very | severe vyvvereveeenet TFT AM a vv - a verereev . - . ” : s . A : ; ” ; | | - Vv MN N a 1 : X . sr : , 2 os N oo le RE " | Måndageri .den 12 januari 1959... ” oa | a så 0 0 "" LAHOLMS TIDNING : — — ne | i ggg ovan Exportöverskottet.: | Sophia. vill ha' trillingar id sin. ankomst till USA” har-y; Vid sin. ankomst ti 4t hon helst i! Sophia Loren förklarat on älskar i. - ren och Mykerlinos —-är nog de » ? vinkeln —54"50',. Pyramiden ; håller, ännu när den yttre. bekläd-:| bort. allteftersom ptä ' Mer än ett mysterium är för- ippat med de stora pyrami- dera vid Giseh. Med alla sina moderna hjälpmedel kan bygg- - nadskonsten av i dag ej åstad- komma så fina fogar mellan 15 ton' tunga stenblock. Dessa joch andra gåtfulla sammanhang be-' + | handlas i åenna artikel av. "Å "Björn Niklén " "dag finns inte mer än ett kvar I av de klassiska sju underver- - ken och det är pyramiderna vid Gizeh strax > utanför -> Kairo i Egypten, Men de får ännu i dag. betraktas som — ja, som under- . " verk. Trots att de. här pyramiderna - byggdes för nära 5.000 år sedan är de fortfarande sett intakta. Och vad mer är — man har ingen aning om ' hur de uppfördes! Sådana monu- - ment finns inte, skulle nog mången nutida byggnadsingenjör vilja -ut- brista... . s oo Hela den gamla frågan om Gi- zeh-gravarnas tillkomst är brän- "nande aktuell 1 dagarna då den ke ark En gammal te anlade är mot pyramidens ena si- da en ramp på vilken stenarna släpades upp med ett slags slädar. Allteftersom pyramiden steg i höj- den höjde man även rampen och förlängde den; samtidigt blev ytan mindre eftersom pyramidens sidor inskade i bredd. Om lutni i " kände egyp! M Za- -karia . Goniem . hittat - en ' bittills okänd pyramid från tredje dynas- :z tin" (ca 2,780 £ Kr) vid Sakkara i "närheten av Kairo:' den mest sen- sationella upptäckt sedan man för keln :var 52 grader 'sluttade även rampens båda sidor i samma vin- kel, vilket, eliminerade: risken att den skulle glida. De tre sidor av pyramiden som inte täcktes av ram- pen var försedda med 30, år sedan fann Tut-anch-Ar grav, Seakkara-utgrävningarna har bara nält och jämt börjat, men det står redan nu klart att dekom- mer att ge svar på många gåtfulla och 'irriterade frågor rörande de stora pyramiderna, " Det är också, som sagt, åtskilligt «som väntar på sin: förklaring, Py- ramiderna — byggda i utkanten av Kalros föregångare, Memfis (hu- vudstad I gamla riket vars storhets- tid. varade mellan 2.780 'och' 2.258 f Kr, av faraonerna” Cheops, Chef- märkligaste. .. byggnadsverk som historlen känner, AE « ;2.500.000 kbm byggnadsmaterial", ; - Av monumenten är Cheopspyra- miden onekligen det :mest intres- santa, Den är 137 m hög (den ur- sprupgliga höjden var 146 mj,-Bas- ytans sida är nus 275 öm (ur! 230,25 m) och lutning: tillräckligt breda på översidan för att ge: plats. för. män och .bygg- nadsmaterial, men eftersom:.de inte var. avsedda för att man från dem skulle lyfta' blocken från marken kunde lutningen på utsidan vara så brant som säkerheten tillät. -"" "Under" utgrävningarna vid Sak- kare: har "Coniem gjort "en "del fynd 'som .tycks kekräfta "denna teori. På tre sidor :om.den okända pyramiden "fann "hån t. ex'spår av vad som nästan. säkert ' måste hå varit terråsser' av den' typ som be- skrivits ovan” och "vilka" hade: till uppgift alt: ge. arbetarna: tillträde till de högre 'partierna av byggna- den.”De är. gjorda” av "mjuk lera; På den sida av pyramiden som låg närmast "stenbrottet. fann man en, dej av den ursprungliga uppbygg- da rampen på vilken "man släpade upp stenarna, Hade pyramiden -bli- vit. fullbordad skulle rampen :och t serna så småni ”hastagits. inne- naden i atort sett avlägsnats mer än två och en halv miljon. kubik«i meter material! at | a "är spekul över hur man kunnat bygga en: sås don här gigantisk pyramid (under! en:tid då vi här I Norden hade-den] mest primitiva stenålder) legio. | >. Sprängde möd vallen ” Gonlem tror alt han kan förkla | Ia en del red utgångspunkt frå; utgrävningarna "vid :Sakkara;? ”Di ckning av den stora pyramiden se grunden. n, Set IL ! Na . "Även om livdijurshandeln. NN "SAD agronom Erik L..Larsson 5 (ed nötboskap, som framhållits i”. ädi, årlösta problem är detta ice- tidigare uppsats, rymmer flera svårl n är - ke desto mindre fallet beträffande handeln med livsvin. Men stort sett och ur allmän synpunkt gäller principiellt för den en- skilde djuruppfödaren samma reg J b |: även om problemen i viss mån är annorlunda för svin och kalv : - el som angivils i rubriken ovan, '” närmast: med , "äs för utvuxna Detta d att olika svinsjukdomar alltjämt har en stor spridning inom lan=' det och att förl i olika Redan , nu är handeln med äld- re dräktiga suggor av liten omfatt- ning, men det bör .vara blott en tidsfråga när all handel med sug- gor som grisat helt försvinner: Liv- N | djurshandel med dräktiga - gyltor har däremot en rätt betydande omfattning såväl vad angår lever ranserna från Sydsverige = till med sfinren- i jför-. [d varefter man. slog på .dem med en stav. Då flög de genom luften till platsen för bygget. Denna mag'ska stav, tillverkades i längder son: ex- brottet" placerades "på papyrusi'c. M ige och -Norrland som även från gård till gård inom vis- sa slakteriföreni åds Ur bräck i köttproduktionens ekonomi. nm kd utgör ett stort av-": : - Ne IS att i sinom tid ingå som kor «i köparens ' besättning ; gäller vad här tidigare anförts om "inköp av' ungdjur. Det skall. " dock tilläggas att om livkalvar » erhållit ' antibiotikapreparat i fodret i säljarens besättning bör upplysning bärom' ovill- korligen meddelas köparen. Och "detta gäller även sådana kal- var, vilka är avsedda att upp- födäs' som mellankalvar eller gödkalvar, Tyvärr är använd- ningen :av 'antibiotikapreparat erbtandni smittspridningssynpunkt - och den ännu så länge svaga diagnostik som | föreligger är det emellertid önsk- « värt att även gylthandeln inskrän- kes så långt möjligt och'att mo- di i största utsträckning akt mot d. vibration som krävdes, - "AP. Sinnett skriver: ”Placeran- det av, .de enorma stenar som an= vänts vid byggandet av. själva Che-- opspyramliden kan bara förklaras genom att man vid arbetet använ- de sig av någon slags naturkunskap som sedermara sått förlorad för mänskligheten. De invigda vårdar- na av denna kunskap rörande na- turens hemligheter kan — och har alltid ;kunnat — kontrollera mate- riens dragningskraft på sådant sätt foktiska”vikt efter behag”; De förs ”partiell levitation”. Annie. Besant, slutligen: ”Stenerna lyftes inte ges -.hom ren muskelkraft och inte hel. iövergick" allt som” tillver- kas: i; dåg: De lyftes av' folk 'som i, den i att de kan ändra tunga kroppars . satte >'de- använda stenblocken i ' ler.:genom; sinnrika apparater vars . i rekryteras inom den 'egna besätt- " ningen, Ävenledes bör ur. allmän pr ». synpunkt handeln med smågrisar reduceras. Allra helst bör smågrisproduktio- nen bedrivas parallellt med slakt- .svinsuppfödning inom samma be- sättning. Därmed får den fläskpro- ducerande . jordbrukaren en bättre kännedom 'om 'sitt - djurmaterial och samtidigt undgår han .att få in sjukdomssmittor av olika slag. ' Rent principiellt gäller alltså även ' här samma regel: Köp inga djur - "bara säljt sa le ON > "På grund av svinens stora frukt- . samhet och de mellan olika gårdar starkt . växlande : betingelserna för + svinskötsel skall dock genast med- ges att denna principiella inställ- ning tyvärr icke är av stort vär- i fod för kalvar .och svin ett olöst spörsmål här i landet. På: en ' punkt torde man i varje fall vara helt en- "se nämligen att antibiotika all- deles icke bör ingå i foder-' staten till blivande livdjur. Vi väntar här, på ett klart be- sked i denna sak från den ve-: terinärmedicinska expertisen. '; På senare tid har. uppfödningen av mellankalvar fått en ganska stor , ing i våra ladugårdar, ej minst på de gårdar,, där man av olika ' anledningar lämnat sina mjölkkor, Vid h landet av kal- "Islog alla rekord |. BONN (AEP):. CV -lär alla tiders tyska rekord, Det för: Västtyskland i Enligt västtyska regeringens pre- liminära beräkningar "uppgick 1958 års exportöverskott till 6 miljarder mark,. 7,5 miljarder kronor, vilket ligger 1,7 miljarder mark högre än 1957 års som rekord värderade och uppséendeväckande ' resultat. , Är 1950 Började den västtyska handeln sin nya aktivitet på världsmarkna- derna med underskott på 3 miljar- der mark. Utrikeshandelsbalansen åren en snabb och exempellös ex- pansion varvid: till och med de + ville få trillingar,; dé genomgick under de” nio gångnaj. rn och önskar sig mins ken av denna vara, Hon skulle emellertid hellre vilja ha do niet en gång för att så lite som möj lig bli störd i. karriären. En påpasad journalist frågade den pköna PN i vilken person hon i nutid e) det gången tid ville byta identit - Stjärnan svarade blygt: ”Jag önska! ker och begåvad som ingen annan jag känner,” , : en + Han kom in i handelsboden. — Jag vill ha 200 pilsner, ; — 200! sa handelsmannen förvå- nat, derligt? Vi är ju två man, Vak visade turisterna mest ka för Barne överträffades.' 1958 'års betalnings- balans visar emellertid inte lika stort' överskott "som handelsbalan- sen "antyder. Tillökningen av guld och utländska. valutor var år 1957 5,2 miljarder mark, år 1958 dock eridast ' 4 : miljarder. . Utvecklingen hälsas emellertid med tillfredsstäl- lelse och anses som tecken på fort- skridande normalisering av Väst- Tysklands relationer . till övriga länder.' Det' 'väldiga överskottet under år 1957 var i stof omfattni runt på det stora museet," - . ; — Ja, här ser vi en mumie, som är 3.007 år gammal, : i cis? or sn , — Jo, förstår damen, när jag kom hit var den 3.000. Och det är 7 år sen, ' Feltryck - En rasande man infann sig här= förleden på redaktionen för den ita- betingat av spekulationer om den tyska valutans fasthet och stigande internationella , värdering. År 1958 levererades av tyska företag mas- sor av varor till utländska köpare som dessa 'av spekulativa skäl i förväg, d v s& under år 1957, re- dan betalt. Tyska leverantörer lä de i många fall också betal- var från olika besättningar i och för mellankalvsuppfödning inträf- far emellertid ganska ofta att fo- derombytet, transporten m m för- anleder 'en besvärlig kalvdiarré med dödsfall och betyngande för- luster som säker följd. Sannolikt kan det vara motiverat för köpa- ren att använda lämpligt antibio= tikafoder under några veckor ome- delbart efter det att ett inköp gjorts av ' slaktkalvar eller spädgri: i de-för den praktiska förstod 'att kunde' leda jordmagne- tismens. krafter, så att stenen mis= te:sin tyngd och svävade. och lade sig, styrd av ett enda finger, på sin avsedda plats, 77. Cl ' Fantastiskt -— javisst! Fantasier 2) kånske!: Men pyramiderna in- existens till. xannstöperier av" det häp: slaget. :Déssa kommer knappast att upphöra förrän man fått en- ur alla ter, tillfredsställanda fogades på sina platser; "Xr mA ven " ; «Vetenskapliga giganter Andra forskare är inte”lika sö d ra på sin" sak som Goniemi Des- mond "Leslie menar tex. att Gi-' ika 'slorå "som" våra egna — och! ] vilka$”skieklighet 'som byggmästare egyptiska hant rkarna be uthuggningen av "stenblock 1 kalk- sten till den grad att de'var'4i betydligt översteg 'vad vi kan presi téra'”Teorin att pyrdiniderna bygg- des av-tusentals slavar 'som' halade de -stora stenblocken uppför ram- » stånd att hugga ut kalkstensblock av nästan vilken tyngd som helst”, skriver hon, I de nuvarande sten: brotten: 1 Tura och på andra kåll > kan man ännu 1 dag se hur de högg ut stenen och formade den på "platsen — utan att använda dyna= mit eller andra: sprängämnen! En metod var att med metallmejslar hugga" rännor I stenén och "sedan slå In fuktade träkilar i dem. Träet vällde och sprängde. loss blocket, Byggde eller ”vatlenpass” i” Beträffande platsen där 'pyrami- den skulle byggas måste den vara dbsolut plan, Man gjorde då på det aältet att man inhägnade ett fyr- kantigt område och satte det un- der vatten, varefter. vattenni per har Leslie inte så mycket till övers för, pve "" Moderna byggmästare: '' omöjlig uppgift! Pyramidernas = beklädnadsstenar väger alltså 15. ton stycket... Det finns 'ingen tänkbar ' möjlighet, menar Leslie, att sammanfoga dem så att man inte skulle kunna få in ett visitkort mellan dem, Och när ett I5-tonsblock väl en gång lägts, "blir det liggande för alltid. Det går inte, att försiktigt manövrera det hit och dit, eller finjustera läget genom att knacka det till rätta -se- nare.' Ingen modern byggnadsin- genjör skulle åta sig ett kontrakt av..den innebörd markerades på vallen runtom, Det gick sedan att bygga en jämn platt- . form av stenskärv, Pyramidens proportioner var sådana, vatt om man tänker sig en cirkel, vars om- krets. är lika, med omkretsen av basen på pyramiden så är radien i denna cirkel lika med: dess höjd, Därefter undersöktes platsen noga för att bestämma de fyra väder- strecken, Det lyckades man göra med an exakthet som är förbluf- fande — och Innan kompassen var påtänkt! Felberäkningen av Che= Opsgravens fyra sidor är bara ett Par tiondelar av en grad! Hur fick man då de väldiga sten- blocken I Pyramiderna på plats? Goniem ger inget definitivt svar men han understryker att de gam- la egyptierna inte kunde ha haft tillgång till Några andra mekanisk förklara det hela omöjligt. Inte hel- ler skulle han våga garantera att en sådan stör och tung byggnad behöll sin inre form i tusentals år. Tom sten böjs med tiden. Och den kolossala massa som" obarm” härtigt pressar mot gångar" och gravkammare, skulle: småningom' förvrida dem. Men de Elana Ytorna och vinklarnå inuti Cheopspyrami- den räknas fortfarande som" ett av de mest exakta konstruktionsarbe- tena i världen -— om inte det allra mest exakta, KE : Dessa . förhållanden har natur- ligtvis - gett upphov till'de mest fantastiska spekulationer under ti- dernas lopp, Professor R Weissen- bach påstår ått en Pyramid av de egyptiska Proportionerna, som -ori- zeh-pyramiderna är ett bevis fört -— han skulle]; förklaring av pyramidernas gåta. >" VI lor |": Björn Nihlén . STOCKHOLM (Prese) .t Framgångsrika försök -har gjorts framställa papper som till övervä- gande" delen består av metallfib= rer, främst stål och aluminium ibrer.s sh MH losafibrer. under cirka 3.000 år, men först under .de senaste. iio åren per: framställt av syntetiska eller .- | metalliska fibrer, berättar "SIA, Det första syntetiska papperet torde ha : tillverkats. år 1954 i USA av nylon och andra syntetfibrer Åtminstone ett .pappersbruk i Amerika plane- rar att ' börja k bjuder, verkligen genom' sin blotta” iwvAmerika ;att I pappersmaskin Papper, har tillverkats av .cellu=. har man experimenterat med pap=' iell tillverk= Många syd: + djurä; - är "numera helt inställda på produk- tion "av smågrisar eller på försälj- ning av dräktiga gyltor (s k gylt- fabriker), medan andra är helt in- och för slaktsvinsproduktion. Här- kov till de utländska kö- parna under år 1958. Förbundsre- geringens experter räknar följakt- ligen med att Västtysklands ute stående fordringar vid balansri ningen per årsskiftet skall bli hög- re än de var” vid årsskiftet 1957— 58. Den tyska utrikeshandelns ex- pansion gynnades under det gång- na året genom höga världsmark- Jienska tid della Sera. oe frågade han, = ' : ige. I on artikel om mig! to . var det något galet i den? en vacker och älskvärd kvinna, eller er fru bli förnärmad över? — Det kan ni vara övertygad om. Nu påstår man i hela kvarteret att jag måste vara bigamist? —.... . > nadspriser för tyska: varor medan importvarornas priser :under 1958 hade fallande tendens. + + oc igenom torde de da t: ta förlusterna: och dödsfallen avsevärt kunna reduceras, och den .påfres- tande -överflyttningen till den: nya besättningen får därmed icke de riktade.” på - slak : alltefter tillgången på för olika : Juktionsriktn:. lämvli pr oc billiga fodermedel. Ur allmän :pro- duktionsekonomisk synpunkt är en -;, dylik arbetsfördelning mellan oli- 'ka gårdar enbart önskvärd om där- med, som kan väntas, uppnås .en förbilligad produktion och en bätt- ”"re kvalitet på det saluförda djur- : Men .. ter och gyltuppfödare får dock ald- "rig glömma att de utgör det förs- . ta grundläggande ledet i. fläskpro- duktionen. Om dett2 förhållande ; blir de' även fortlöpande erinrad svåra. följdverkningar. som -annars ofta är fallet." Men detta förutsät- ter att.man 'med säkerhet 'vet att de inköpta djuren icke tidigare er- hållit "antibiotika eller, också 'att köparen ', erhållit - pålitliga . uppgif- ter om” djurens' foderstat: hos, säl- jarén. Eraellertid tillkommer" det närmast veterinärerna att härom lämna klara direktiv. >... 0. - : Vad. här anförts rörande såväl handeln” med kor och kvigor som med svin och kalvar torde ha vi- sat' vanskligheterna av olika slags dj köp. Här gäller om någonsin genom ändringarna i smågrisno- teringen. Likväl torde det vara helt omöjligt komma: ifrån: att såväl smågrisar som gyltor i mycket "mög grad är vad man Kallar för spe- kulationsvaror, vilkas" priskurva med dess ”dalar och toppar” myc- ket:nära sammanhänger med kon- junkturerna på fläskmarknad - det gamla ' ordspråket att. man vet vad man har men aldrig vad man en köpare ' icke släpper” efter" på utveckling. (exteriör) .på de djur han vill förvärva. Han måste 'också vara klar över att tillväxten och i na i hög. grad ' beror '.Den som nödvändigtvis anser sig behöva köpa smågrisar eller dräk- tiga gyltor'— båda delar bör allt- <'så om möjligt undvikast — kan emellertid inte vara nog försiktig, Som här nedan skall påpekas här på senare år förhållandena kompli- cerats genom de nytillkomna ' fo- derpreparaten med tillsats av. an- ning ay syntetiskt papper i år, -. + Nyttan?; Främst . gäller det.tek- niska "ändamål, där metallfibrernas högr ärmeledningsförmåga samt ledningsförmåga för elström spelar en -"åvgörande roll. 'Stålfibrernas magnetiska egenskaper kan: även utnyttjas för vissa ändamål. Papper, . Därjämte vet man av er- ” farenhet såväl som genom'in- och utländsk försöksverksamhet att det inte är de uppdrivna, trinda små- grisarna eller de största och fe- .; taste gyltorna som utgör det bästa djurmaterialet. Dessa djurs bruks- egenskaper är i hög grad beroen- de av milj örhållandena, främst som tillverkats av , skil- sig. från metallfolie främst ge- ljande egenskaper: metall Papperet är poröst, och dess porer kan fyllas med vätskor, plaster ”el- ikalier. Metall utfodri: , i den besättning var- ifrån de utgått. Detta är välbe- kant för alla besvikna smågriskö- Pare, som låtit sig bländas av en tillfällig högkonjunktur Att slak ler.k et kan också tillverkas av flera olika fib- rer i kombination, . . "oc ot > Eör-att. duga såsom ut; ter d varje vecka satta smågrisnotering anges pr kg lev vikt är ur denna synpunkt icke terial för papperstillverkning mås- te tallfit ha en. di av 0,5—40 tusendels millimeter och vara 115 mm långa. Papperet, som tillverkas av dylika metallfibrer i kombination med 10—15 procent cellulosafibrer, : har goda styrke= mest för tekniska ändamål, men det kan tänkas att vissa metall fiberpapper även kan användas in= om. möbelområdet, eftersom lami- enteras mot Nordpol tadk hjälpmedel än hävstången, valsen och det lutande planet (blocket t ex kände de inte till). Den egyp- tiske arkeologen tror att pyramid. yERet kunde gå till så här: ,: I Slädar vid Pyramidbyggena? När man anlagt plattformen för byggnaden murade arbetarna upp mer ”ett t tillstånd var. små djur omedelbart dör men inte nat med Papper såsom ytbeläggning står bättre- emot ci- garrettglöd m m på grund av me- förruttnar”. Dr Pi har in- gående studerat Pyramidernas "(no verterade polaritet” och sambandet mellan deras proportioner -och di. verse mystiska kosmiska krafter, Den magiska staven . -' Kingsland återger Jen gammal le- Ve första raderna av sten, Därpå gend enligt "vilken stenarna vid tallfibternas större värmel förmåga. > - DAGENS NTF-MANING Gå på vägens högre sidal egenskaper. Det används som sagt | lyckligt. Möjli kan även ifråga- sättas 'om icke slakteriorganisatio- nen borde skärpa kraven för be- greppen premiegrisar och premie- gyltor så långt att hela, ogallrade kullar samtidigt bör utbjudas till den bör förhindras att enstaka, ef- terblivna' och underutvecklade in- Ndivider utbjudes som livdjur i en något högre ålder än den' övriga kullen. Härmed är också sagt att som. ett första villkor för köp av livsvin skall.gälla att dessa leve- rerats så direkt som möjligt från en hälsokontrollerad svinbesättning och att en svinköpare icke bör an- lita andra leverantörer än som kan tillhandahålla kontrollerbara miljö- och härstamningsuppgifter. Under andra förhållanden bör han. icke köpa varken smågrisar eller gyl- tor. | - Vad sist angår inköp av kal- Var så är det självklart att be- ' träffande kvigkalvar avsedda ss oc försäljning. Under alla förhållan- |] pr av de miljöbetingelser han. förmår erbjuda 'sina djur och att en över- betalning äv ”pappersmeriter” mån- ga gånger är detsamråa som bort- kastade pengar. En köpare, såväl som en säljare, måste ha en klar uppfattning. om. att 'hans husdjur är - biologiska företeelser och inga maskiner, vilka lätt kan ersättas, repareras eller flyttas från den ena gården till den andra. Det är mot bakgrunden av det förhållandet att djurens prestationer beror av sam- spelet. mellan arv och miljö som köparna såväl som säljarna skall betrakta den i rubriken givna re- geln: Köp inga djur .— bara sälj! En glad kuba: nsk rebellsoldat pose- Tar här framför en nyerövrad flott- får. Givetvis har. det förutsagts. att kraven i fråga om normal kropps-' ” som polkagrisens egentliga födelse- ; | kagris. 2 | stöter man dock efter något sökan- i januari sitt officiella hundraårs- jubileum, Det är då nämligen exakt hundra år sedan det första offici- ella tillståndet gavs för tillverk- ning av den berömda godsaken. Innehavare av detta nu historiska dokument är en viss fru. Amalia Eriksson, som inte. bara är polka: grisens urmoder utan också skänkt staden dess internationella rykte, Hur känd den verkligen är utom- lands framgår bäst av historien om den tyske journalisten, som någon gång på 30-talet närmare skulle precisera Jönköpings läge och lär ha börjat sin artikel med satsen: "Jönköping är en stad, som ligger i närheten av Gränna”, ns Lärda herrar på båda hållen har sedan länge tvistat om huruvida Jönköping eller Gränna skall anses stad — en tvist som varit minst li- ka segsliten, som en nykokt pol- Vid . historiska ” efterforskningar de' på namnet Amalia Eriksson. Enligt" kyrkoböckerna” dök: hon För att kunna livnära sig bör- jade hon koka ”plötta” — den ti- hon sedan sålde till vägfarande vid - Srsenal på Kubas nordkust. Amalia 'riksson på tra an till. sitt gamla hem, : . på trapp 1 : " Grännas berömda Polkagris firar] hon verkare: av. vill sin va handelsverksamhet i t tre styc- få bli Svphia Loren. Hon är så vac= | — Ja, sade kunden, är det'så un= : — Hur kan ni ange ålder så pres' — Vem skriver om fotbollstips? ” Han blev hänvisad till den skyl-'-- | — Det är jag som vann 13 miljo- "- ner lire på tips i söndags, förklarade . mannen ilsket, och ni har skrivit en SS — Ja, sade journalisten osäkert — + — Ni skrev att jag var gift med — Ja, men det kan väl varken ni igt at env " även” omfatta ' sockerdticka och 'les > . monad. Då hon dog 93 år gammal." övertogs rörelsen av dottern ' Ida ” N som själv blev 95 år. Att döma av > den donation 'på 100.000 krönor som den sistnämnda gjorde. vid sin. död 1954 bör rörelsen gått med vinst . > sr > Ödman döpte Ppolkagrisen Själva namnet ' polkagris . hi stammar dock inte från familjen : Eriksson utan, påstås vara "en: pro« dukt av författaren Samuel Öd-;: man som" någon' gång på 1800-talet : gästade Gränna, På den tiden var ” landsvägen avstängd med grindar på båda sidor om staden, När han ' skulle resa uppvaktades han av uns . ga flickor med pPolkagrisstänger i händerna. Flickorna bar tidens mo- defrisyr , på "svenska landsbygden « -—det populära polkahåret — och historien berättar att Samuel öd. man då lär ha utropat: ”Siekna polkagrisar” NH : För närvarande handkas polka- | gristillverkningen av ett 40-tal till- ka åtminstone T är . $ lupp i Gränna redan på 1850-talet] far: ljebolag som försvarar sina som nybliven änka efter en jön- |privilegier på tillverkningen av den köpingsho som dött i kolera, - Is k äkta Polkagrisen —'som dock efterapas både i Jönköping och . a j Norrköping. Som en kuriositet kan - dens tnamn på polkagrisar — som kanske" nämna; sal s att Gränna varje, år får stigande förfrågningar'på pol- de otaliga grindar som"på den, ti- | kagrisar från utlandet — där de: den avsnörde riksväg 1 på lämp- | blivit introduce liga ställen, På senare, år utökade. de grännabor, > rade av emigreran-!| Polkagrisen fyller 100 är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.